Pilotföretaget Volvo: ”Processen är viktig are än rapporten”

Integrerad rapportering har höjt kvalitén i bolagets kommunikation med intressenterna. Men någon revolution är det inte. Det säger redovisningsansvariga på Volvo – det enda svenska företaget som ingått i pilotgruppen för det nya redovisningsramverket.

Däckets omfång är skräckinjagande stort; förarhytten reser sig högt över markplan och erbjuder en fantastisk utsikt. Därinne är det rymligt som i en villavagn. Det händer att chaufförer sover över i sina bilar även när de är lediga – i flera länder är komforten i Volvos senaste modeller högre än i bostäderna, berättar redovisningschef Mikael Hagström.

Jag har åkt till Torslanda utanför Göteborg för att ta reda på vad integrerad rapportering betyder i praktiken ute på företagen. Det nya redovisningsramverket har rönt stor entusiasm bland vissa teoretiker och visionärer, men frågan är hur de abstrakta principerna omvandlas till siffror och bokstäver som ger en rättvisande bild av ett bolags hela verksamhet.

– Det är fortfarande ett ramverk på en ganska hög abstraktionsnivå, om man då ska få ned det till standarder och definitioner då är det långt kvar, säger Mikael Hagström, redovisningschef på Volvo.

Integrerad rapportering är alltså ett ramverk. Inte en standard. Medan ett ramverk är övergripande och förhållandevis abstrakt, är en standard mer detaljerad och syftar till att åstadkomma jämförbarhet. Siffror som är framtagna enligt en och samma standard ska gå att jämföra med varandra. På hållbarhetsområdet finns det exempelvis KPI:er som syftar till att förtaget ska kunna jämföras med avseende på exempelvis koldioxidutsläpp, för att ta något som ligger nära till hands på Volvo.

Malin Ripa är CSR-chef på Volvo. Hon tycker att hållbarhetsområdet generellt lider av att det saknas standarder.

– Många hade nog hoppats att integrerad rapportering skulle bli mer av en standard som beskriver hur vi ska mäta och rapportera.

– Men där är vi ju inte än, flikar Mikael Hagström in.

– Samtidigt tycker jag att det ramverk som har kommit är bra, tillägger han. Det är mer principbaserat, vilket ger företagen tid att utveckla och anpassa det till olika branscher.

När ramverket för integrerad rapportering blev klart i december 2013 var det alltså inte slutet på en process, utan snarare början. Ett fåtal företag har smygstartat inom ramen för det pilotprojekt som lanserades 2011. Volvo var tidigt på bollen. Beslutet att gå med i pilotprojektet fattade Olof Persson på sommaren innan han tillträdde som koncernchef.

– Hållbarhetsfrågan är så pass central för oss sedan lång tid tillbaka så när frågan om pilotprojektet för integrerad rapportering dök upp var det närmast en ickefråga, förklarar Malin Ripa.

Pilotprojektet består av 100 företag från hela världen, varav flera revisionsbyråer. Volvo är det enda svenska bolaget och Mikael Hagström säger att han som redovisningsspecialist har varit i klar minoritet.

– Jag uppfattar det som att de som är på CSR-sidan har lättare att ta till sig de här frågorna. Vi som kommer från redovisningssidan är kanske, jag ska inte säga skeptiska, men mer ifrågasättande, säger han och fortsätter:

– Jag hör det på mig själv när jag resonerar och jämför olika paragrafer i ramverket. Jag har ett väldigt tekniskt perspektiv och påpekar att om det står si här och så där, går det inte ihop. CSR-kollegorna letar inte problem på samma sätt.

Faktum är att integrerad rapportering varken är till för redovisningsspecialister eller CSR-konsulter. Integrerad rapportering vänder sig i första hand till investerarna. Anders Christensson arbetar med att kommunicera Volvos rapportering med investerarna. Hur intresserade är dessa egentligen av CSR, hållbarhet och i förlängningen integrerad rapportering?

– Det finns absolut ett intresse. Även om man inte är en uttalat etisk investerare så bortser man inte från det här perspektivet. Det glappet har kapats på väldigt kort tid. Vi ser inget motsatsförhållande mellan hållbarhetsvisionen och affärsmålen och det gör inte investerarna heller, säger Anders Christensson.

Ett återkommande tema i intervjun är att hållbarhetsarbetet är en så integrerad del av affärsverksamheten att det är svårt att diskutera den separat.

– Bara som ett exempel är utvecklingscykeln för en ny buss eller lastbil sju till nio år, därför måste vi vara långsiktiga och följa de globala trenderna: När ersätts oljan av ett alternativt bränsle? Hur kommer kundernas kostnader för olika bränslen att utvecklas? När kan vi ha en bred elektrifiering av transportsektorn? Det är frågor som vi måste ha koll på för att vara långsiktigt lönsamma, säger Malin Ripa.

– Genom att jobba mot visionen att bli världsledande på hållbarhet, så kommer vår lönsamhet att förbättras. Köper man det resonemanget så väljer man att investera i volvoaktien, säger Anders Christensson.

Det är denna kategori investerare som integrerad rapportering vänder sig till – långsiktiga kapitalinvesterare med etiska företecken. Men verkligheten är mer mångfasetterad. Där finns också de kortsiktiga investerarna som inte intresserar sig för Volvo som företag utan ser spekulationsmöjligheter i marknadens förväntningar på exempelvis ett kvartalsrapportsresultat. Och där finns alla intressenter, som fackföreningar, konsumentorganisationer och olika påtryckargrupper.

– Det sätter fingret på ett av grundproblemen med ramverket, nämligen att man har bestämt sig för att målgruppen är kapitalinvesterare, fast vi egentligen vet att det är många andra grupper och intressenter, säger Mikael Hagström.

Som han ser det finns det en hel del inbygga konflikter i IIRC:s första ramverk för integrerad rapportering. Att målgruppen inte är entydig är kanske det minsta problemet. Andra svårigheter är att kombinera kort och lång sikt och att para det unika med det allmänna.

– Vi ska fokusera på det som är materiellt och väsentligt för Volvo, samtidigt som det finns starka önskemål från användarna om jämförbarhet. Det går ju inte ihop, säger han.

Så hur har då Volvo valt att göra, som pilotföretag inom integrerad rapportering?

Först och främst kan vi konstatera att en integrerad rapportering anno 2014 inte ersätter någon av de andra rapporterna. Fortfarande görs en traditionell årsredovisning med den i Sverige obligatoriska förvaltningsberättelsen. Fortfarande upprättas en bolagsstyrningsrapport. Och fortfarande tas en separat hållbarhetsredovisning fram.

– Det integrerade perspektivet handlar alltså mer om rapporteringen som process än om rapporten som fysiskt dokument, förtydligar Mikael Hagström.

Han och kollegorna är eniga om att det vore otänkbart att ersätta nuvarande rapporter med en enda integrerad rapport.

– Möjligen som en gemensam inledning, men vi kommer ju inte ifrån att vi ändå måste ha en finansiell rapport, en bolagsstyrningsrapport och en hållbarhetsrapport, säger han.

Det beror på att de olika delrapporterna är omgärdade av olika regelverk. Den finansiella rapporten, det vill säga den traditionella årsredovisningen, måste i ett företag som Volvo upprättas enligt IFRS och omfattas fortfarande av revisionsplikt. Bolagsstyrningsrapporten regleras av Koden för svensk bolagsstyrning, som bygger på självreglering och principen följ eller förklara. Revisionen begränsar sig till att revisorn uttalar sig om att det finns en rapport. Hållbarhetsrapporten är däremot bestyrkt, men helt och hållet på frivillig basis då det inte finns några lagkrav på att företagen ska upprätta hållbarhetsredovisning.

– Men det är ju på gång. EU fick plötsligt väldigt bråttom med ett förslag om icke finansiell information, säger Mikael Hagström.

Risken är nu att regelverken staplas på varandra i snabbare takt än informationen kan produceras och konsumeras. Integrerad rapportering skulle då kunna fungera som en modell för att hantera en till synes ohanterlig massa. Lite så har man gjort på Volvo.

– Om man tittar i innehållsförteckningen till vår årsredovisning så känner man igen den story som IIRC har gett ramen till, säger Mikael Hagström.

Det handlar om hur företaget beskriver sin värdekedja genom att först beskriva det sammanhang (operating context) som företaget verkar i för att sedan gå över till att beskriva affärsmodellen och resultatet i de olika typer av kapital som integrerad rapportering har definierat.

– Genom att illustrera verksamheten med en värdekedja ökar förståelsen, det finns en viktig pedagogisk del i det här arbetet, säger Malin Ripa.

Samma värdekedja används i både årsredovisningen och hållbarhetsredovisningen – det ska inte finnas någon kontrarapportering, betonar Anders Christensson:

– Vår affärsstrategi ser ju inte olika ut för att det råkar vara Malin som är ansvarig för den ena rapporten och Mikael för den andra.

Han har sett många exempel på att företag säger olika saker i sin årsredovisning och sin hållbarhetsredovisning. Volvo har vinnlagt sig om att alltid säga samma sak och helst bara en gång. Med andra ord är det så få upprepningar som möjligt i de olika rapporterna. I stället arbetar man med korshänvisningar, vilket fungerar särskilt bra i en digital miljö där man enkelt kan klicka sig mellan olika dokument.

– Total sett har årsredovisningen bara blivit marginellt längre, säger Anders Christensson.

Vi bläddrar i en äldre årsredovisning där den så kallade framvagnen innehåller en populärversion av den finansiella rapporteringen, innan den faktiska IFRS-versionen tar vid. I den nya integrerade årsredovisningen har Volvo slopat populärversion och i stället jobbat med att göra den ”riktiga” årsredovisningen mer pedagogisk med tydlig grafik och läsanvisningar.

182 sidor landade årsredovisningen på. Av dessa är 101 reviderade. Nästa stora diskussion inom integrerad rapportering är om och i så fall hur informationen ska granskas och bestyrkas.

– Det är en stor diskussion just nu. Senast lät det som att vi landade ungefär där vi i Sverige landade med bolagsstyrningsrapporten – det vill säga att revisorn ska intyga att den finns men inte uttala sig om innehållet.

I nuläget vore det, enligt Mikael Hagström, tekniskt omöjligt att revidera en integrerad rapportering.

– Revision bygger på att man kan mäta mot någonting och göra jämförelser. För detta krävs standarder och där är vi som sagt inte ännu.

Huruvida integrerad rapportering kommer att revolutionera företagen eller bara är en återspegling av vad som redan sker kan diskuteras.

Redovisningsspecialisterna på Volvo lutar åt att säga att det mer är en spegling av ett tankesätt som redan fanns hos den stora fordonstillverkaren. Men i många andra branscher tror de att den nya rapporteringen kan tvinga fram beteendeförändringar. Och det är ju det allting handlar om. Redovisningen är bara ett medel. Målet är ett mer hållbart företagande i samklang med människor och miljö. Det var det som var Prins Charles drivkraft när han drog igång initiativet integrerad rapportering 2009.

Rakel Lennartsson