Effekterna av de nya 3:12-reglerna har inte slagit igenom fullt ut. Men på de största revisions- och rådgivningsbyråerna finns en handlingsberedskap att möta de nya konkurrensvillkoren.

Det är fyraprocentsregeln som ställer till det. För delägare som äger minst fyra procent av ett företag har 3:12-reglerna blivit förmånligare. För delägare som äger mindre än fyra procent har möjligheten till lågbeskattad utdelning i princip stängts. Problemet, menar kritikerna, är att små och stora bolag konkurrerar på en gemensam marknad.

– Det är fel att delägare som är verksamma inom samma bransch ska beskattas på olika sätt. Det strider mot konkurrensneutraliteten, säger PwC:s vd Peter Nyllinge.

Han får medhåll av sina kollegor på andra stora revisions- och rådgivningsbyråer.

– Den nya lagstiftningen innebär olika behandling och olika beskattning för samma jobb i samma bransch, säger Ragnar Gustavii, Country Managing Partner på EY.

Trots den uppenbara orättvisan i det nya systemet intar de stora revisionsbyråerna en avvaktande hållning. Många hänvisar till att det är för tidigt att tala om konsekvenser, samtidigt som alla förväntar sig att de ska komma.

– Det här kommer att få konsekvenser, det är jag övertygad om, säger Ragnar Gustavii.

Magnus Larsson, skattechef på Deloitte, menar att det kommer att dröja något år innan effekterna blir fullt kännbara, eftersom det fortfarande finns stora lättnadsutrymmen sparade i 3:12-systemet.

– Vi lever delvis fortfarande i det gamla systemet och den fulla effekten av reformen har inte slagit igenom ännu, säger han.

Möjligheten att spara så kallat lättnadsutrymme till mindre goda år ger de drabbade företagen betänketid att fundera över sina handlingsalternativ, men på Grant Thornton har delägarna redan bestämt sig.

– Vi är förmodligen en av de revisionsbyråer som drabbas hårdast av de nya reglerna, vilket vi också framförde till regeringen i ett eget remissvar. Merparten av våra konkurrenter inom kundsegmentet ägarledda bolag är mindre byråer som fortfarande kan utnyttja de tidigare 3:12-reglerna, säger Lena Möllerström Nording, ordförande i Grant Thornton.

Grant Thornton befinner sig i en egen kategori på den svenska revisions- och rådgivningsmarknaden – något mindre än Big4 men betydligt större än 6:an och 7:an. Det är resultatet av en offensiv tillväxtstrategi, som nu kan påverkas.

– Vi har vuxit snabbt dels organiskt och dels genom förvärv, men det kan nu bli svårare för oss att förvärva eftersom delägarna i mindre bolag har en bättre skattesituation när de driver sin verksamhet själva än de får om de går ihop med oss, säger Lena Möllerström Nording.

Grant Thornton har märkt ett avsvalnande intresse för samgående sedan de nya reglerna trädde i kraft vid årsskiftet.

– Även strategiska rekryteringar från andra än de större revisionsbyråerna har blivit svårare och vi ser också en risk för att tappa yngre blivande delägare till mindre konkurrenter, säger Lena Möllerström Nording, som menar att de nya reglerna även skapar en skevhet mellan gamla och nya delägare.

Äldre delägare som har sparat lättnadsutrymme under många år kan klara sig fram till pensionering utan att påverkas av de nya reglerna, medan de yngre delägarna får betydligt högre skatt. Mot bakgrund av detta och eftersom Grant Thornton tar in förhållandevis många nya delägare varje år, fattade delägarna vid ett extra partnermöte beslut om en ändring i partneravtalet.

– Vi har öppnat upp för indirekt ägande i vårt partneravtal, vilket innebär att man har möjlighet att äga direkt eller via eget bolag. Men detta är alltså ett individuellt beslut säger Lena Möllerström Nording.

Alternativet med indirekt ägande är inte nytt, utan förekommer redan i både revisions- och rådgivningsbranschen och exempelvis advokatkåren. På revisionsbyrån Mazars förde man tidigare diskussioner om att växla modell från indirekt ägande, men den diskussionen är nu inaktuell, berättar vd Marianne Sandén Ljungberg.

– Ja, vi har tidigare funderat på att byta modell eftersom 3:12-reglerna var så gynnsamma för företag med stora löneunderlag, men efter förändringen av regelverket är det inte aktuellt längre.

Förväntningen är att allt fler ska gå över till indirekt ägande. EY bekräftar att man ser detta som ett alternativ, medan andra stora tycker att det är för tidigt att svara på frågan.

– Det finns många sätt att möta konkurrensen på marknaden, säger Annacari Astner Wimmerstedt, vice vd och operativ chef på KPMG.

Företagen konkurrerar på så många olika plan och att det vore fel stirra sig blind på skatteaspekten, tycker hon.

– Just nu försvårar fyraprocentsregeln situationen för oss, men då får vi försöka se till att vi ändå är attraktiva, ersättningsmässigt och på andra parametrar, säger Annacari Astner Wimmerstedt.

Ragnar Gustavii, EY, och Peter Nyllinge, PwC, är inne på samma linje. Big4-byråerna rankas ofta högt på listorna över populäraste arbetsgivare bland nyutexaminerade.

– Våra medarbetarundersökningar visar att både delägare och medarbetare trivs väldigt bra på PwC. I det ligger många andra och viktigare aspekter än 3:12-frågan, säger Peter Nyllinge.

Magnus Larsson på Deloitte har inte heller några konkreta exempel på att hans företag skulle ha missat rekryteringar eller blivit av med talanger till följd av 3:12. Man det finns en psykologisk effekt, menar han.

– Den psykologiska effekten är i sig en konkurrensnackdel som riskerar att rikta vårt fokus mot interna diskussioner i stället för det utåtriktade arbetet med kunder.

De stora byråerna arbetade aktivt med att försöka påverka lagförslaget innan det klubbades. Sedan dess har de intagit en mer avvaktande hållning. Man har beredskap för förändringar, men överväger varje steg noga.

– Ja, vi är påpassade och måste göra rätt, säger Magnus Larsson

Finansminister Anders Borg har hotat med att varje försök att kringgå regelverket kommer att följas upp och stoppas med lagstiftning. Men snart är det val, och historien visar att 3:12-regelverket inte hör till de mest robusta. Många tror att det kan ändras igen.

– Vi kan inte göra någon stor omstrukturering som i så fall skulle kosta en massa pengar helt i onödan, säger Magnus Larsson.

Fler är inne på samma linje:

– Vi har aldrig styrt vår verksamhet utifrån hur skatteregler är utformade och har inga planer på förändrad strategi eller organisationsstruktur med anledning av förändringarna av 3:12-reglerna, säger Peter Nyllinge.

– Vi anser inte att en skattelagstiftning ska driva frågan om vår organisation. Vi vill inte omstrukturera och det vore förödande om en ändrad lagstiftning skulle göra att branschens företag splittrades, säger Lena Möllerström Nording.

Indirekt ägande framstår därmed som det sannolika handlingsalternativet för de stora partnerägda bolagen, men någon lösning är det inte. Långsiktigt efterlyser samtliga storbyråer konkurrensneutrala regler.

– Jag har inga problem med att betala hög skatt, så länge som den är lika för alla och vi konkurrerar på lika villkor, säger Lena Möllerström Nording.

Rakel Lennartsson

Fakta:

Indirekt ägande

Indirekt ägande innebär att delägaren äger sina andelar via ett aktiebolag. Den indirekta ägarmodellen innebär en större flexibilitet att välja mer fritt när och hur ett eventuellt verksamhetsöverskott ska tas ut.

Indirekt ägande förekommer sedan länge i många branscher och länder.