Jag brukar inte skriva om internationell redovisning och IFRS. Men IFRS 15 är en ny principbaserad standard för intäkter, som kan bli intressant ur perspektivet smittoeffekter på K3. Kommer vi att tolka K3:s regler om intäktsredovisning utifrån denna nya standard, som ska börja gälla 2017? Risken finns definitivt. För när en specifik fråga i K3 diskuteras refererar många direkt till internationell redovisning i stället för att läsa det allmänna rådet punkt 1.5, som är K3:s tolkningshierarki. Om en fråga inte är löst i det allmänna rådet ska företagen först se om det finns möjlighet att göra en analogitolkning av en annan bestämmelse i det allmänna rådet som behandlar något liknande. Om detta inte är möjligt ska kapitel 2 i K3 användas, den så kallade föreställningsramen. Där definieras begreppen tillgång, skuld, eget kapital, intäkt och kostnad. I de allra flesta fall borde svaret på frågan finnas i detta kapitel. Därefter kan vägledning sökas i standarder från IASB. Detta återfinns i kommentaren till punkt 1.5 i K3: ”Eftersom det allmänna rådet är principbaserat kan oreglerade frågor i stort sett alltid lösas utifrån punkt 1.5 b. Att söka vägledning i IASB:s normgivning torde därför bli aktuellt endast undantagsvis.”
Sist alltså, enligt K3 – inte först! Det kommer att bli viktigt att hålla isär regelverken. De är inte lika och att K3 har hämtat inspiration från IFRS för SME är inte skäl nog att jämställa det med det internationella regelverket.
Jag vet att argumenten är att K3 inte har så detaljerade förklaringar som IASB har i sina Basis for Conclusions (BC), men de ska inte styra tolkningen av K3. Kanske är det så att K3 i mångt och mycket är så principbaserat att det inte behövs detaljerade beskrivningar om varför normgivaren har valt det ena eller det andra.
Och glöm IFRS när K2 ska tolkas. K2 är regler och inget annat! Lägger man in en IFRS-tolkning i K2 så kan det inte bli annat än fel. Detsamma gäller nog även en K3-syn i en K2-värld. Det är oerhört viktigt att hålla isär dessa två allmänna råd. För det enskilda företaget kanske inte frågan är så svår, men för de revisorer och redovisningskonsulter som arbetar med både K2 och K3 samt även med IFRS är det grundläggande att först fråga sig vilket regelverk som gäller. För även den erfarne kan lätt tolka en regel på ett annat sätt än avsett.
När det gäller K2 är det viktigt att läsa reglerna och begrunda. Jag läser själv fel ibland, men som tur är finns det kloka personer som lotsar mig rätt igen. Fråga om du är osäker – det är en bra vana!
Vad kommer att hända med K3 och tolkningen? Ja, för närvarande har vi inget svar från BFN. En annan fråga är om det kommer att finnas en tolkningsgrupp inom BFN som svarar på frågor eller om BFN kommer att lösa det på annat sätt? Tyvärr har jag inget svar på den frågan. Det enda jag vet är att det uppstår frågor varje dag. Kanske blir det branschorganisationerna som får lösa branschspecifika frågor, medan andra, som FAR:s Policygrupp för redovisning, får lösa mer allmänna frågor. Hur det blir får framtiden utvisa.
Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.
caisa.drefeldt@kpmg.se