Stefan Andersson, specialist KPMG Stockholm
Per Dahlin, affärsutvecklare på Visma
Bodil Björk, chefsrevisor på Revisorsnämnden
Håller lagstiftaren jämna steg med teknikutvecklingen?
– I en del fall känns det som tekniken går fortare än lagstiftningen. Till exempel Sveriges krav på var bokföringen ska finnas. I dag går många bokföringssystem upp i molnet, med servrar utspridda runt om i Europa.
– Teknikutvecklingen kräver snabbare processer för att få till lagförändringar. Att det som i dag kan ta upp till två år innan vi har en lagändring är alldeles för lång tid. Regelverket om lagring av räkenskapsinformation inom Sveriges gränser behöver förändras snabbt om vi ska få en bättre konkurrenssituation på programvarumarknaden och kunna bidra till att minska kostnaderna för våra småföretagare.
– Lagstiftarna kan inte hålla jämna steg – och ska kanske inte heller göra det. Men teknikutvecklingen ställer även särskilda krav på revisorn att agera professionellt skeptiskt. Dagens verktyg för revision ger möjligheter till en effektiv granskning, som inte alltid utnyttjas. I en del fall har revisorn kanske inte tillräcklig kunskap för att förstå hur klientens IT-system kan användas felaktigt.
Vilka lagar är i behov av en översyn på grund av teknikutvecklingen?
– Den mest brådskande är Sveriges krav på att originalkvittot måste sparas även efter att inskanning är gjord. De övriga Nordiska länderna har tagit bort detta.
– Lagen om lagring av räkenskapsinformation. Där finns det ett akut behov av förändring! Även regelverket kring kravet att lagra papperskvitton i pappersform efter att de omvandlas till digitalt format är något som behöver ses över.
– Sett ur ett revisorsperspektiv är de centrala lagarna i dagens läge aktiebolagslagen, bokföringslagen och årsredovisningslagen. Behovet av att ändra aktuella lagar måste primärt prövas utifrån de redovisningsskyldigas och räkenskapsbrukarnas behov, det vill säga det är inte främst en revisionsfråga.
När kommer Sverige att införa elektronisk rapportering av årsredovisningar (XBRL)?
– Om vi ska få något genomslag måste det finnas tydliga morötter till både redovisningsbyrån och företagen. Då kan vi nog vara där om tre år.
– Enligt mig borde vi redan ha det i dag. Detta är ett område där samhällsnyttan är så stor, så frågan är: Hur har Sverige råd att inte ha elektronisk rapportering av årsredovisningar? I höst startas ett projekt i SIS regi för att hitta en gemensam informationsstandard med berörda intressenter. Jag tycker att vi i Sverige ska lagstifta om obligatorisk inlämning av elektroniska årsredovisningar.
– Möjligheten har i alla fall funnits men har inte utnyttjats i någon högre grad. Uppenbarligen har den upplevda nyttan med elektronisk rapportering inte varit övertygande. Det gäller ju att ”marknadsföra” elektronisk rapportering som något fördelaktigt – inte som något som kan upplevas som ett ytterligare krav och en pålaga.