Karriär i medvind

Hon var hållbarhetskonsult innan ordet fanns, och kommer inte att sluta förrän hållbarhet blivit en integrerad del av allt företagande. Åse Bäckström har drivit utvecklingen av hållbarhetsarbetet till ett starkt affärsområde för branschen. En utpräglad strateg som anser att man inte ska jobba på revisionsbyrå om man inte vill bli delägare.

Det är en konturlös höstdag vid havsbandet. Himmel och hav liksom flyter ihop i det milda gråvädret. Mot den lugna bakgrunden framträder Åse Bäckström som det energiknippe hon är. Hon lyser som höstlöven och är skarp som den ensamma segelbåten som klyver vattenytan ute på Saltsjön.

– Jättebra, perfekt. Och så tittar du lite längre bort, och så tillbaka mot mig – jättesnabbt. Bra.

Fotografen ger Åse Bäckström instruktioner. Efter en stund är det dags att sitta ned och låtsasprata över tidningen. Det är bara det att Åse Bäckström inte behöver låtsas.

– Det här tycker jag är jätteintressant, på riktigt, säger hon och pekar på Dagens Industris förstasida.

9,9 står det med stora bokstäver. Så många procent kvinnor saknas för att svenska börsbolagsstyrelser ska kunna anses jämställda på riktigt.

– Jämställdhet är en hållbarhetsfråga. Många misslyckanden i både föreningar och företag beror på att de inte har jämställda styrelser, säger Åse Bäckström.

Ett exempel från hennes närhet är Tyresö FF:s damlag. Familjen är bosatt i Tyresö och hennes man (Anders Bäckström, tidigare FAR-ordförande) är fotbollstränare i Tyresö FF, så hon har god insyn i skandalen med fotbollslaget som pumpades upp tills det sprack.

– Jag är övertygad om att en kvinna hade ställt frågan om hur man skulle finansiera alla utfästelser, säger Åse Bäckström.

Om styrelsen hade varit mindre enkönad och mindre homogen, så hade någon ställt de kritiska frågorna, menar hon.

– Hållbarhet är så mycket och det handlar framför allt om att ha pengar till långsiktig överlevnad.

Åse Bäckström må ha gjort sig ett namn som hållbarhetskonsult, men hennes utgångspunkt är alltid affären. Det är det som skiljer ett framgångsrikt hållbarhetsarbete från så kallad green washing, som handlar mer om image.

– För mig är hållbarhet inte ett varumärkesarbete, utan kärnan i företagets strategiska arbete.

På det viset har hållbarhetsfrågorna tagit Åse Bäckström raka vägen till företagens absoluta ledningar. Genom att brinna för att koppla hållbarhetsfrågorna till affären har hon vunnit deras förtroende.

– Om företagens uppdrag är att skapa aktieägarvärde måste man förstå att vd, och styrelse ibland kan bli skeptiska om hållbarhetsagendan inte drivs fullt ut affärsmässigt, säger Åse Bäckström.

Ekonomistyrning var det stora trendämnet när Åse Bäckström studerade ekonomi på Handels i Göteborg. Alla ville bli flashiga managementkonsulter. Problemet var att 1995, direkt efter examen, fanns det nästan inga jobb att söka. Men Åse Bäckström, som visste att hon någon gång skulle vilja doktorera, hittade en genväg in i revisions- och rådgivningsbranschen via det så kallade Revisionsprogrammet som Linköpings universitet drev tillsammans med de stora revisionsbyråerna.

– Jag tror inte att man kan bli mer nördigt intresserad av revisionsbranschen än vi som gick det programmet blev. Även om vi inte skulle bli revisorer var vi tvungna att lära oss revision för att kunna tillämpa metodiken i våra uppsatser.

Hennes licentiatavhandling handlar om hur företag kan använda miljöfrågorna som en del av sin styrning, eller annorlunda uttryckt – hur man kan tillämpa finansiell styrning på miljödimensionen. Parallellt med avhandlingen arbetade hon på Deloitte, där hon anställdes inom rådgivningssektionen, och det föll sig naturligt att hon där fick ägna sig åt pionjärarbete inom hållbarhet – som 1995 fortfarande benämndes ”miljö”.

Veckan innan hon skulle börja arbeta var det en stor miljömässa på Skandinavium i Göteborg. Åse Bäckströms nya chef gav henne en entrébiljett med uppmaningen att gå runt och fråga om det finns system för hur man rapporterar miljöarbete.

– Det var ingen som fattade vad jag pratade om! Jag ville ju komma tillbaka till jobbet med ett resultat, men begynnelsen till dagens hållbarhetsstandarder kom först ett par år senare.

19 år har gått sedan Åse Bäckström började i branschen. Under den tiden har hon sett hållbarhetsområdet växa fram som ett självständigt affärsområde med egna standarder för styrning, rapportering och bestyrkande. På mindre än 20 år har hållbarhetsfrågan utvecklats från noll till att vara högsta mode. Men om lika många år till, kommer den förmodligen att vara bortglömd igen, därför att hållbarhet kommer att vara liktydigt med gott företagande.

– När jag började fanns det ingen profession för hållbarhet. I dag är problemet nästan det omvända, många studenter riktar in sig specifikt på hållbarhet, men hållbarhet kommer snart att integreras med övriga företagsfrågor och man måste vara beredd att jobba med båda, säger Åse Bäckström.

Hennes egna framgångar på hållbarhetsområdet bygger på att hon alltid tänkt på frågorna utifrån ett affärsmässigt perspektiv.

– Som professionell inom det här området ska man vara noga med att driva rätt frågor och underbygga dem med substans. Annars är risken att de här frågorna får en halleluja-stämpel, säger Åse Bäckström.

Själv arbetar hon numera uteslutande strategiskt tillsammans med företagsledningar. Den första övningen som alla företag måste göra är att definiera vad hållbarhet är i deras specifika verksamhet. Det handlar alltså inte om att rapportera på alla punkter som finns i det standardiserade GRI-ramverket. Tvärtom handlar det om att sortera ut de punkterna som är av betydelse för verksamheten. I steg två delas de valda punkterna in i hygienfaktorer respektive strategiska frågor.

När man tar sig an hållbarhetsfrågorna ur ett affärsmässigt perspektiv blir de inte en administrativ börda utan i stället något som bidrar till värdeskapande. Åse Bäckström menar att detta gäller revisions- och rådgivningsbranschen såväl som företag och organisationer.

– Branschens utmaning är hur man får omvärlden att förstå att revisorer inte bara är kontrollanter, utan att man skapar värde för företagen, säger Åse Bäckström.

Konkurrensen kommer i dag från flera håll, men ­revisionsbyråerna har på många sätt ett övertag, eftersom de arbetar med företagen hela tiden och har en naturlig ingång till företagens högsta ledning.

– Men vår styrka kan också bli vår svaghet om företagen tror att vi bara kan revision, då kan vi som arbetar på revisionsbyrå ha varumärket emot oss, säger Åse Bäckström.

Jag frågar om branschen har utnyttjat den affärsmässiga potentialen i hållbarhetsfrågorna. Svaret är tvetydigt. Å ena sidan har branschen, på global nivå, medverkat till att affärsområdet har vuxit fram med utveckling av standarder för rapportering och revision. Å andra sidan betonar Åse Bäckström att efterfrågan alltid kommer underifrån.

– Det är inte konsulten som hittar på affären, det är kunden som frågar om hjälp och konsulten som skapar, säger hon och fortsätter:

– Att jag fick i uppdrag att gå runt på Skandinavium för att hitta ett system för rapportering av miljöfrågor, var ju för att en kund hade frågar efter det. Alla affärsområden måste utvecklas utifrån kundens behov, men det finns väldigt mycket mer att göra än vi gör i dag.

Dagen innan vi träffas för denna intervju har EU:s ministerråd klubbat beslutet om att företag från och med 2017 ska rapportera icke-finansiell information i sina årsredovisningar. Det gäller frågor om miljö, socialt ansvar och medarbetarnas sammansättning, men bara de allra största företagen. Enligt Åse Bäckström är det något av en falsk nyhet.

– Förutom mångfaldsfrågan som är ny, är detta bara ett förtydligande av EU:s moderniseringsdirektiv, som redan 2007 infördes i svensk årsredovisningslag. Där står det att företagen i sin förvaltningsberättelse ska kommentera icke-finansiella frågor som har betydelse för det långsiktiga finansiella resultatet.

Men detta har, som alla läsare av årsredovisningar kan intyga, inte fått det genomslag som lagstiftarna i EU avsåg och därför kommer de nu tillbaka med mer lagstiftning.

Få företag har hittills läst in ett tydligt hållbarhets­ansvar i årsredovisningslagen. Åse Bäckströms över­tygelse är att alla skulle behöva göra det. Det handlar om att titta på företagets affärsmodell ur ett framtidsperspektiv. Givet de megatrender som syns i världen, med brist på råvaror, klimatförändringar, urbanisering och flyktingströmmar, kommer mitt företag att vara fortsatt lönsamt på fem eller femton års sikt? Eftersom detta är frågor som det ligger i varje företags intresse att svara på, borde lagstiftning inte behövas.

– Hade du frågat mig för fem år sedan, hade jag varit emot ytterligare lagstiftning. Men inte så mycket har hänt på företagens eget initiativ. Nu har de dessutom fått verktygen, i form av nya generationens GRI och ramverket för integrerad rapportering, så i dagsläget ser jag inte att lagstiftning kring rapportering innebär en administrativ börda. Tvärtom kommer detta arbete att vara värdeskapande för företagen, säger Åse Bäckström.

Precis som en gång revisionsplikten, kan lagstiftning i viss mån spela branschen i händerna. Svenska regeringens beslut om att alla statliga bolag ska hållbarhetsredovisa (från 2008) har haft viss betydelse för revisions- och rådgivningsbranschens möjlighet att bygga upp kapacitet på området. Svenska företag har relativt sett tappat några positioner i den globala hållbarhetsligan, men Åse Bäckström ser ändå mycket positivt på utvecklingen. De senaste åren har det skett en enorm kvalitetsförbättring i företagens hållbarhetsredovisningar. Det beror dels på att de fått nya verktyg för att hantera frågorna, men också på att företagen har mognat i sin syn på hållbarhetsarbete, och vad informationen ska användas till. Nästa steg är att hållbarhetsfrågorna blir en så självklar del av allt före­tagande att benämningen hållbarhet blir irrelevant.

I Åse Bäckströms framtidsvision är företagets vd också hållbarhetschef. Till sin hjälp har han eller hon olika stabsfunktioner, såsom ekonomiansvarig och hållbarhetscoach – en roll som Åse Bäckström kan ses sig själv i på några års sikt. Som konsult går hon in och gör punktinsatser; det skulle vara roligt att någon gång följa en utveckling hela vägen, tycker hon.

– Samtidigt finns det en anledning till att hon fortfarande är kvar i branschen efter 19 år, även om man som konsult alltid är nyfiken på andra sidan. Jag kan inte komma på ett enda uppdrag som jag inte har haft glädje av!

Genom att hållbarhet har varit ett område som utvecklats i takt med Åse Bäckströms karriär har det inte funnits så många färdiga lösningar, utan utrymme för kreativitet.

– Det är inte så att Big 4 har en färdig checklista för hur du ska leverera den här tjänsten till din kund, utan du måste själv skapa och utveckla den, säger Åse Bäckström.

Som chef för hållbar affärsutveckling på KPMG och ordförande i FAR:s arbetsgrupp för hållbar utveckling är Åse Bäckström en av dem som visat på den stora affärspotentialen i hållbarhetsfrågorna – både för revisons- och rådgivningsbranschen och för företagen.

Hur ser hon då på sin egen framtid? Jo, hon kan ­definitivt se sig själv som hållbarhetsbollplank åt vd:n på ett av de stora företagen. Samtidigt är det tydligt att hon är beredd att ta på sig ett än större ansvar för att utveckla den enorma affärspotential som finns i hållbarhetsfrågorna – inte minst för branschen.

Varför är hon inte delägare, kan hon tänka sig att bli det, undrar jag? Åse Bäckströms svar kommer blixtsnabbt:

– Jag tycker inte att man ska jobba på revisionsbyrå om man inte vill bli delägare. Sedan kan man fråga sig varför jag inte är det. Vår verksamhet är väldigt framgångsrik, så ur det perspektivet kan man tycka att det är dags.

Rakel Lennartsson