Carina Terenius Jilkén, skatterådgivare och grundare Manta Tax
Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
Magnus Larsson, nationell skattechef och delägare, Deloitte
Ny regering, ny ekonomisk politik. vad har du för förhoppningar och farhågor?
– Redan nu ser vi förslag på höjning av många skatter och de verkar särskilt drabba inkomsttagare. Jag hoppas dock att den svaga regeringsbildningen innebär att inga avgörande förändringar kommer att ske. Den stora risken är att arbetet med företagsskatteutredningen fördröjs eller rinner ut i sanden och att svenska företag får fortsätta att leva i den osäkra limbotillvaro vi upplevt de senaste åren.
– Den nya regeringen har sagt att den är en samarbetsregering och det väcker visst hopp om blocköverskridande överenskommelser och långsiktighet i den ekonomiska politiken, vilket är bra för näringslivet. Farhågorna kommer av att det är stökigt i riksdagen. I värsta fall kan minoritetsregeringen inte driva någon konstruktiv politik alls, och det kan bara skada ekonomin.
– Förhoppningen har hela tiden funnits, oavsett regering, på en översyn av företagsbeskattningen och i synnerhet de så kallade 3:12-reglerna. Men det ser ut att vara långt borta nu. Farhågan med det rådande parlamentariska läget är att vi hamnar i ett dödläge där nödvändiga reformer inte kan genomföras. Vissa uttalanden från regeringen med stödpartier utstrålar inte en helt företagsvänlig attityd.
Regeringen och Vänsterpartiet vill begränsa vinster i välfärden. bra eller dåligt?
– Det verkar tack och lov saknas majoritetsstöd i riksdagen för ett förbud mot vinster i välfärden, som ju skulle innebära att privata aktörer lämnade sektorn. Vinster får inte ske på bekostnad av mänskliga värden eller kvaliteten. Jag är övertygad om att det går att bedriva en bra och solid verksamhet med vinst samtidigt som jag anser att kommunal- och landstingsstyrd verksamhet bör konkurrensutsättas.
– Överenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet är riktigt dålig, för företag, patienter och brukare. På kort sikt innebär förslaget enorm osäkerhet, exempelvis har bankerna börjat neka företag i vår bransch att låna pengar. Genomförs förslaget riskerar de flesta vårdföretag att försvinna; det rör sig om 10–12.000 aktiebolag som för att utvecklas måste kunna dela ut vinst.
– Det här är inte direkt en skattefråga, men personligen anser jag att den offentliga debatten har varit väldigt osaklig och politiskt driven. Frågan om kvalitet och utveckling har försvunnit helt. Jag tror att valfrihet och privata initiativ är nyckeln till den framtida omsorgen. Men självklart ska vi inte acceptera missförhållanden oavsett om de sker i offentlig eller privat regi.
En lång rad skatteförslag är redan lagda. hur kommer de att påverka näringslivet i Sverige?
– Det osäkra parlamentariska läget påverkar näringslivet mest eftersom ovissheten i sig gör det svårt för företag att planera sin verksamhet. Mer konkret ser förslaget att slopa lägre sociala avgifter för unga ut att försvåra för ungdomar att komma ut i arbetslivet. Även ökade skatter på arbete och ökade sociala avgifter för arbetande pensionärer slår mot sysselsättningen. Detta är olyckligt.
– Jag ser en tendens till mer och mer avsteg från den stora skattereformen från 1990-talet där ledstjärnan var att personer alltid skulle ha minst 50 procent kvar av sin lön. Nu höjer regeringen marginalskatten av populistiska skäl. Det är förödande i ett läge där vård- och omsorgssektorn, men även Sverige som nation, behöver locka till sig högre kompetens och vill att människor ska vidareutbilda sig.
– Företagande är i dag oerhört komplext med många påverkande faktorer och där tycker jag att politiker i allmänhet visar för lite förståelse och respekt. De förslag som är mest aktuella just nu har väldigt liten direkt påverkan på näringslivet, men för den enskilde blir det helt klart tuffare. Det positiva är dock att vi ser ut att få lite förenklade regler för småföretagare framöver om de förslagen går igenom.