Bo Hjalmarsson. Auktoriserad revisor på PwC och ordförande i FAR:s policygrupp för revision. Med mångårig erfarenhet som revisor i stora börsbolag, leder Bo Hjalmarsson arbetet med att ta fram den nya revisionsberättelsen. Förändringarna som främst gäller finansiella och börsnoterade bolag träder i kraft 2016.

Vad är syftet med den nya revisionsberättelsen?

– Det uttalade syftet är att det ska bli en tydligare kommunikation från revisorn om specifika risker eller fokusområden i revisionen och hur dessa har hanterats. Mycket av innehållet i den nya revisionsberättelsen är sådant som svenska revisorer under ett antal år har stått upp och sagt på bolagsstämmor i publika bolag. I så måtto blir förändringen mindre i Sverige, jämfört med andra länder. Samtidigt kommer vi att se att det uppstår en hel del problem när sådant som uttrycks muntligt – under förbud om inspelning och transkribering – nu ska sättas på pränt.

Vem beslutar egentligen om den nya revisionsberättelsen?

– I Sverige bygger den på svensk lag och god revisionssed. God revisionssed handlar om hur revisorer ska tolka och tillämpa lagen i sitt praktiska arbete. FAR:s policygrupp för revision ger rekommendationer för detta, som publiceras i FAR:s samlingsvolym. På så vis är den nya revisionsberättelsen en svensk produkt, men den bygger på nya regler från EU respektive IAASB.

Varför kommer EU och IAASB med nya revisionsberättelser just nu?

– Utvecklingen har i första hand drivits av politiker inom EU som ville visa handlingskraft efter finanskrisen. IAASB såg sig tvunget att haka på utvecklingen, eftersom man ville undvika att det etableras två konkurrerande revisionsberättelser. Även revisionsbranschen har sett ett behov av förändringar i revisionsberättelsen men en ny revisionsberättelse förhindrar inte en ny finanskris.

Hur ny är den nya revisionsberättelsen?

– Revisionens inriktning och omfattning är desamma som tidigare (nämligen årsredovisningen och förvaltningen) och där ingår naturligtvis vissa fokusområden. Att dessa så kallade Key Audit Matters nu också ska rapporteras är den stora nyheten. Andra förändringar handlar mer om formalia, där det bland annat tillkommer utökade skrivningar om revisorns respektive styrelsens ansvar. En viktig formaliaförändring är att slutsatsen ska placeras först i revisionsberättelsen.

På vilket sätt riskerar revisionsberättelsen ändå att bli standardiserad?

– Rapporteringen av Key Audit Matters ska vara företagsspecifik, men risken är stor att denna blir intetsägande eller standardiserad. I grund och botten handlar det om en riskavvägning eftersom det är förknippat med mycket ansvar och hög risk att rapportera information som bolaget självt inte har informerat om. Här har vi den inneboende konflikten i den nya revisionsberättelsen, som å ena sidan ska ge mer, samtidigt som en revisor i normalfallet inte kan ge mer än vad som redan är känt, på grund av risken att skada bolaget.

Du menar att branschen ändå sett behov av förändring, hur då?

– Ja vi måste titta på intressenternas behov och de har efterlyst ökad kommunikation från revisorn. Med den nya revisionsberättelsen får de betydligt mer text – fyra till sex sidor, men risken är att de inte får någon mer egentlig information. Revisorn är granskare och inte en informationsgivare; ny information från revisorn riskerar att bli direkt kursdrivande med omedelbara konsekvenser för aktieägarna. I praktiken innebär det att revisorn i normalfallet inte säger något som inte redan står i årsredovisningen. Det är först när årsredovisning i något avseende är felaktig som revisorn tillför ny information, det vill säga det som vi vanligtviskallar en oren revisionsberättelse.

Men revisionsberättelsen kanske kan ge en hint om vilka delar i årsredovisningen som är intressanta?

– Ja, genom rapporteringen av Key Audit Matters berättar revisorn vad revisionen har fokuserat på, utifrån väsentlighet och risk. Dessa områden definieras normalt redan vid planeringen av revisionen och kommer således att vara föremål för kontinuerlig dialog mellan revisorn tillsammans med revisionsutskottet och företagsledningen. En tänkbar positiv effekt av den nya revisionsberättelsen är att den driver ökad tydlighet i årsredovisningen. Däremot kommer inte revisionsberättelsen i sig att innehålla ny information om bolaget.

Vilka är utmaningarna med nya revisionsberättelsen?

– Branschens största utmaning är att vara relevant. Jag tror tyvärr att värdet av den ökade informationen riskerar att gå förlorat ganska snabbt. En kvalificerad läsare kommer snabbt att identifiera om där finns några modifikationer och det är det enda som kommer att vara intressant för marknaden. Skrivningarna om revisorns respektive styrelsens ansvar kommer att vara standardiserade och snabbt bli ointressanta. Det finns förslag om att delar av stycket om revisorns ansvar kan hänvisas till en myndighets internetsida och vi för diskussioner om detta med Revisorsnämnden, men det är inte klart ännu.

Rakel Lennartsson

Fakta:

Nya revisionsberättelsen

  • Företagsspecifik (icke standardiserad)

  • Slutsatsen kommer först

  • Mer och längre text

  • Rapportering av Key Audit Matters

Key Audit Matters (KAM) är områden av särskild betydelse för revisionen av ett specifikt företag. Det kan vara allt från värderingsfrågor och intäktsredovisning till risk för oegentligheter. Nya revisionsberättelsen bygger på EU:s nya revisionsdirektiv och ett antal uppdateringar som IAASB har gjort av ISA samt en helt ny, ISA 701.