Årsskiftet närmar sig och det är snart dags för bokslut för många svenska företag. Vi har ”överlevt” ett första bokslut med K2 och K3 och nu är det dags igen. Årsredovisningarna för 2014 måste nog ses som ett prövoår. Det tar tid att läsa in sig på nya regelverk och ännu mer tid att sätta sig in i vad det faktiskt innebär. Jag har ibland mötts av uppfattningen att K2 är som företagen gjorde förut, men med förenklingar. Detta är inte sant. Jag skulle vilja påstå att det i vissa fall är tvärtom. I Sverige har vi levt med principbaserad redovisning länge genom Redovisningsrådets rekommendationer, som på slutet i princip var översättningar av standarder från IASB. Dessa, inte alla, arbetades sedan om av Bokföringsnämnden för att bli allmänna råd för företag som inte måste tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer. K2 innebär betydligt mer regler. Ett exempel är att avsättning ska göras gällande tvister som är avgjorda i första instans, oavsett den bedömning som företaget gör över utgången av tvisten.
Vem ska då tillämpa K2? Erfarenheten av detta första år är att företag som är mindre enligt årsredovisningslagen kanske inte alltid är lämpliga K2-kandidater. I många fall har de företag som ligger i det övre häradet av mindre företag alltför komplexa transaktioner för att K2 ska vara lämpligt. K2 är enligt min mening inte lämpligt för företag som vill tillämpa säkringsredovisning utöver säkring av valuta på poster, vill redovisa enligt effektivräntemetoden, har aktierelaterade ersättningar eller liknande.
Om jag sedan lägger i vågskålen att årsredovisningslagen kommer att ändras från och med 1 januari 2016, då harmoniseringen inom EU för mindre företag får genomslag, innebär det att K3 light kommer att uppstå. Med light menar jag att tilläggsupplysningar, utöver de lagstadgade, som K3 kräver i dag kommer att tas bort för mindre företag. Med andra ord – harmoniseringen innebär att ingen kan kräva fler tilläggsupplysningar av mindre företag än vad årsredovisningslagen kommer att kräva. Med ingen avses även Sveriges riksdag. Och alla som har varit med en stund i redovisningsvärlden minns med fasa alla dessa politiska paragrafer som har funnits i årsredovisningslagen. Vem glömmer upplysningen om sjukfrånvaro? En tilläggsupplysning som det i princip var omöjligt att lämna på ett korrekt sätt eftersom lagens krav inte gick att uppfylla fullt ut. Så kära politiker – inga fler politiska paragrafer för mindre företag!
Men det kanske är bra att även mindre företag i framtiden lämnar de tilläggsupplysningar som K3 kräver för större företag, trots att de inte behöver det. Allt beror på hur informativ företagsledningen vill att årsredovisningen ska vara. Min personliga åsikt är att vissa tilläggsupplysningar är bra att lämna ur ett intressentperspektiv. Detta gäller även för K2-företag. Men läs ordet rätt: tilläggsupplysningar, inte nya räkningar.
Men K2 då? Ja, även detta regelverk kommer att uppdateras med ändringarna i årsredovisningslagen. Detta behandlas nu av Bokföringsnämnden och resultatet får vi se nästa år. Så tyvärr måste jag göra alla som hade tänkt sig att tillbringa mellandagarna med att läsa ”nya K2” besvikna. Det får bli i hängmattan i stället.
En lagändring i årsredovisningslagen är på väg och en annan står på kö. Men exakt när denna kommer är svårt att sia om. Planeringen är att den ska träda i kraft 1 januari 2017. Det blir en modernisering av årsredovisningslagen. FAR har lämnat remissvar på utredningen ”En översyn av årsredovisningslagarna”. FAR tillstyrker bland annat införandet av mikroföretag.
Bokföringsnämnden har också lämnat sitt remissvar på denna utredning. I princip tillstyrker nämnden slutbetänkandet men ställer sig tveksam till införandet av kategorin mikroföretag. På hemsidan kan man dock läsa att nämnden kommer att verka för en ökad användning av K3. Vidare har nämnden för avsikt att tydliggöra att K2 är utformat och avsett för små företag med enkla förhållanden. Jag läser detta som en uppmaning; har ett företag komplexa transaktioner – välj K3!
Då kommer frågan, har företagen valt fel vid övergången till K2 respektive K3? Jag är övertygad om detta med tanke på alla frågor som kommit under året. Kanske har vi som bransch inte varit tillräckligt insatta i regelverken och dess konsekvenser? Tyvärr har våra råd nog ibland givits utifrån vad som är enklast för upprättaren. Inte användaren.
Besk medicin i eftertankens kranka blekhet: Men vi kan alla bli bättre!
Jag önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt Redovisningsår!
Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.
caisa.drefeldt@kpmg.se