Stora förenklingar för de små med Redovisningsutredningens förslag

Pernilla Lundqvist. Ekonomie doktor, redovisningsspecialist på KPMG samt expert i Redovisningsutredningen som i februari lämnade sitt slutbetänkande. Hon är även nybliven ordförande i Regelrådet vars uppgift är att granska kvaliteten hos konsekvensutredningar, som bland annat upprättas i samband med statliga utredningar.

I slutet av januari lämnade Redovisningsutredningen, där du medverkade som expert, sitt slutbetänkande på över 700 sidor. Är det verkligen så många förändringar?

– Ser man på utredningens omfattning så ser det onekligen väldigt mycket ut. Men från det att årsredovisningslagen kom till för 20 år sedan, har den förändrats och delvis moderniserats genom att lägga till nya regler utan att helheten i lagen setts över. På det sättet har strukturen blivit väldigt ologisk vilket försämrat användbarheten. Nu har hela strukturen gjorts om, med nya kapitel, ny terminologi, som delvis är anpassad till IFRS, och förenklat språk. Eftersom de flesta paragrafer har fått ny numrering är de med i utredningen även om de inte förändras alls innehållsmässigt. Volymmässigt ser det ut att vara mer än vad det de facto är.

Det som är uppmärksammats mest är den nya kategorin mikroföretag, vad innebär det?

– Ja, det var det också detta som vi diskuterade mest i utredningen. EU har tidigare haft bestämmelser om mikroföretag vilka inte införts i Sverige. Nu har utredaren föreslagit införande av bestämmelser för mikroföretag. EU:s gränsvärden för mikroföretag anses dock höga ur ett Svenskt perspektiv varför förslaget i utredningen är anpassat till svenska förhållanden. I utredningen föreslås samma gränsvärde som sedan tidigare gäller för frivillig revision. Detta för att det inte ska finnas för många olika gränsvärden. Kraven på mikroföretag kommer att vara väldigt små i årsredovisningslagen: Enbart en väldigt knapphändig förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning i förkortad form samt ett fåtal noter.

Det blir väldigt lite som vi kan veta om dessa företag då, vad får det för konsekvenser?

– Det är viktigt att veta att företag av allmänt intresse, investmentföretag och stiftelser inte kan tillämpa bestämmelserna om mikroföretag, oavsett storlek. Men visst är det så att det blir svårare för externa intressenter att få en bild av företaget. Här har FAR och andra i branschen en viktig roll att förklara att det kan vara bra att välja reglerna för mindre företag i stället för mikroföretag om företaget har många externa intressenter. Att helt enkelt låta det vara efterfrågestyrt. Det är frivilligt att följa reglerna för mikroföretag, så man kan välja reglerna för små företag i stället. Något att tänka på är att reglerna för små företag inte motsvarar dagens regler för mindre företag, utan även där kommer förenklingar, vilka föreslogs i delbetänkandet på grund av tvingande EU-bestämmelser som börjar gälla 2016. Detta innebär att oavsett om mikroföretag införs eller inte kommer förenklingar att införas för små företag.

SRF:s Claes Eriksson skrev ett särskilt yttrande med uppfattningen att mikroföretag inte bör införas, och han har en poäng. Det räcker inte att förenkla ÅRL för att göra det enklare för små företag, man måste förenkla skatte- och momslagstiftningen också till exempel. Men samtidigt så måste man börja någonstans.

När det gäller elektronisk ingivning av årsredovisningar har ni inte föreslaget några förändringar, vilket också har blivit kritiserat. Hur kommer det sig?

– Vi har resonerat mycket kring det. Och alla tycker att det skulle vara önskvärt eftersom det känns lite förlegat att lämna informationen på papper. Men rent tekniskt är vi inte där, det finns tekniska hinder. Vårt medskick är att detta behöver utredas mer innan man föreslår förändringar. Dessutom pågår parallella utredningar där detta berörs. En sådan är Uppgiftslämnarutredningen, som utreder hur företagens administrativa börda ska minska när det gäller att lämna uppgifter till statliga myndigheter. Tanken är att man bara ska behöva lämna uppgifterna en gång till ett ställe och inte som i dag, när man lämnar uppgifter till exempelvis SCB och Skatteverket, och vissa miljöuppgifter till andra ställen.

Vad finns det mer för viktiga förändringar i slutbetänkandet?

– I stället för att som i dag, att vd och styrelse måste skriva under samma version av årsredovisningen, vilket är svårt med utspridda styrelser, föreslås att det ska räcka med ett protokollfört beslut vid ett styrelsemöte där samtliga styrelseledamöter och vd deltar, som kan ersätta undertecknandet av årsredovisningen.

Ett annat förslag är att kapitalandelsmetoden ska kunna användas i årsredovisningen även för dotterbolaget och inte bara intressebolag. Detta för att kapitalandelsmetoden gör att redovisningen mer visar investeringens verkliga värde. Man kan fortsättningsvis välja mellan kapitalandelsmetoden och anskaffningsvärdet.

Under en punkt var du inte överens med utredaren, när det gäller värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde i juridisk person. Berätta hur det kom sig.

– Punkten kom med i utredningen eftersom FAR med flera lämnade en särskild hemställan till lagändring när utredningen hade påbörjats. Utredaren var emot förslaget av skatterättsliga skäl. Men jag och en annan expert i gruppen, Claes Norberg, skrev tillsammans ett särskilt yttrande eftersom vi ansåg att en förändring hade haft ett högt värde ur såväl förenklingsperspektiv som ur informationssynpunkt.

Åsa Ohlsson