Uppdrag: Att tolka IFRS

Mikael Hagström. Ledamot i IFRS interpretations Committee, vars uppdrag är att tolka och förtydliga redovisningsstandarder. Han arbetar som Senior Vice President och chef för Corporate Financial Reporting inom Volvokoncernen med ansvar för finansiell rapportering och intern kontroll över finansiell rapportering. Han var också ordförande för Näringslivets redovisningsgrupp från 2007 till 2014.

I juli i fjol blev du ledamot i IFRS Interpretations Committee. Vad innebär det uppdraget?

Det är en kommitté vars uppdrag är att tolka IFRS (International Financial Reporting Standards) när det finns behov, en slags tolkningsgrupp alltså. Själva gruppen består av 14 ledamöter med rösträtt och en ordförande. Dessa ledamöter kommer från olika intressegrupper, till exempel finns det ledamöter från de fem största revisionsbyråerna och så finns det personer från företagssidan som jag själv.

Hur beslutas vilka frågor ni ska arbeta med?

Vem som helst kan anmäla ärenden till kommittén, det går till och med att göra anonymt. Det kan vara en organisation eller ett företag som anmäler en fråga om hur man ska tolka en viss redovisningsstandard. Vad vi gör, med hjälp av de tjänstemän som finns på IFRS Foundation i London, är att försöka skapa oss en bild av om det verkligen finns olika tolkningar av IFRS och om det är ett utbrett problem. Detta är naturligtvis intressant för oss när vi beslutar om vi ska ta upp frågan eller inte. Vi kan sedan bestämma oss för att vi ska göra en tolkning, vi kan föreslå ett tillägg eller ändring av standardtexten till International Accounting Standards Board (IASB). Men om vi anser att frågan är för stor och komplicerad så bollar vi tillbaka den till IASB som får besluta om den ska föras till ett projekt eller liknande.

Vi kan givetvis föreslå att en fråga inte tas upp, vilket kan kallas för en NIFRIC. Det är lite extra intressant med dessa frågor som vi inte tar upp, för det blir också en slags tolkning. Så det är väldigt viktigt hur vi formulerar oss även om vi alltså inte tar upp frågan.

Vad arbetar ni med för frågor just nu?

En fråga är hur man bokför intäkter från testaktiviteter, till exempel provbrytning vid gruvdrift. Är det en intäkt eller är det en reducerad investeringskostnad? Här hör jag till dem som vill att vi ska hålla fast vid att IFRS ska vara principbaserade, inte hamna i hur det var förr till exempel inom US GAAP med tusentals sidor med uttalande. Så i detta fall anser jag att man ska hålla fast vid att resonera kring principen – är intäkten materiell? Då redovisas den som en intäkt, annars inte. Alltså hela tiden gå tillbaka till principen, inte uttala oss om detaljer. Här i Sverige är vi väldigt starka anhängare av principbaserade standarder och på det sättet är vi en ytterlighet. I många länder vill man ha mer detaljstyrt och fler uttalanden om specifika frågor. Så vi får se hur beslutet blir.

Något mer du kan berätta om?

En fråga som flera företag kommer att behöva läsa om när det är klart är hur man bedömer osäkra skattepositioner. Andra frågor som berör många företag är hur man redovisar förändringar av valutakurser och redovisning av negativa räntor.

Hur går själva arbetet till?

Processerna är väldigt transparenta inom kommittén. Våra möten som hålls en gång varannan månad är offentliga, man kan vara där som åhörare och dokumenten skickas ut, och efter möten kommer protokoll. Alla beslut skickas ut på remiss, och när vi fattar ett beslut så fastställs det först efter en viss tid så att man kan ta hänsyn till kommentarer och synpunkter.

Eftersom transparensen är så viktigt får inte vi ledamöter föra diskussioner mellan mötena utan diskussionerna ska hållas på de offentliga mötena.

Men är det inte svårt att hitta tid till detta då det sker parallellt med ditt arbete som Senior Vice President?

I början var det med en viss fasa jag såg alla dessa handlingar. Det är ju otroligt tekniskt i många delar och många dokument. Vi som är där från de olika företagen har inte lika mycket resurser att lägga ned på en viss fråga. Och det är klart att de som kommer från byråvärlden är väldigt tekniskt kunniga och har åsikter om alla punkter. Vi som kommer från företag kanske riktar in oss på vissa punkter. Men jag har också insett att frågorna kommer tillbaka till kommittén, även om vi ska vara en snabbfil så tar ett ärende hos oss 1–2 år, så man lär ju sig ärendena också.

Arbetet i kommittén är både långsamt och resurskrävande – men vad ger det?

När jag var ordförande i Näringslivets redovisningsgrupp så lärde vi oss att om vi ska vara med och påverka så måste man vara med tidigt i processen. Och ett problem är att de flesta inte har tid att lägga på detta under en så lång tidsperiod som det ofta är. Som ett exempel kan jag nämna att det nu sannolikt kommer en ny standard för leasing, men den har tagit 20 år! Då är det inte lätt för folk från företagssidan att sitta och kommentera år ut och år in. Frågor som IASB behandlar kan ta drygt tio år eller mer. Så trots att processen är helt transparent är det en jätteapparat att följa alla ärenden. Att välja några ärenden som verkligen intresserar och följa dem, är en möjlighet. Men om man inte gör någonting så lämnar man regelskapandet åt andra aktörer helt och hållet.

Åsa Ohlsson