Therese Walerholt. Momsspecialist och rådgivare på EY, med en bakgrund som entreprenör i kultursektorn. Nu arbetar hon för de många tryckerikunder som kommit i kläm på grund av Sveriges felaktiga implementering av EU:s momsdirektiv.

De senaste åren har du arbetat en hel del med tryckerimomsen, varför?

– Mitt engagemang för frågan väcktes redan då jag arbetade med tryckerimomsen på Skatteverket. Vi var många bland handläggarna som ifrågasatte om det var lagenligt att betala ut momsen till tryckerierna och om det därefter var skäligt att följdändra köparna.

2010 kom en EU-dom som innebar att trycksaker betraktades som varor snarare än tjänster. Vilka blev effekterna?

– Domen fick till följd att momsen på vissa tryckeriprodukter sänktes från 25 till 6 procent. Effekten blev att tryckerierna kunde begära tillbaka mellanskillnaden. Skatteverket betalade ut den felaktigt inbetalda momsen till tryckerierna och tog samtidigt ett följändringsbeslut som innebar att myndigheten hämtade tillbaka momsen från tryckeriernas kunder. Det rörde sig om stora belopp som tryckerierna tillgodogjorde sig och följaktligen om stora belopp som kunderna blev skyldiga staten.

Många av dessa är nu dina klienter, vad säger de?

– Tryckerikunderna anser att de haft en berättigad förväntan att få behålla den avdragna momsen eftersom det klart framgått av Skatteverkets egen handledning och av praxis att momssatsen vid tidpunkten var 25 procent. Vidare har det gått lång tid innan följdändringsbesluten skickas ut – upp till sju år senare – varför kunderna har förbrukat pengarna i den övriga verksamheten. Kraven från Skatteverket har i flera fall också äventyrat kundernas fortlevnad och känns därför oskäliga och orättvisa.

Flera tryckerier har gått i konkurs. Får alla ut sina pengar ur konkursen?

– Vi ser flera varianter, i vissa fall får kunderna ut pengarna i konkursen, i vissa fall får de inte det. Regelverken samspelar inte varför utgången i konkursen och utgången i förvaltningsdomstolarna är beroende av varandra. Kunden hamnar även här i ett moment 22. Argumentet att tryckeriet har gått i konkurs är inte heller något som Högsta Förvaltningsdomstolen har ansett vara tillräckligt för att bevilja prövningstillstånd.

Hur kunde det gå så fel och vilket skydd har företagen?

– Den regel i momslagen som saknades är regeln om kreditfaktura. Avsaknaden av regler kring kreditfaktura gjorde det möjligt för tryckerier att begära tillbaka moms genom omprövning utan att ställa ut kreditnota. Regler om kreditnota infördes i momslagen 2008 och därför kan en liknande situation inte uppstå igen. Det är dock inte ovanligt att Skatteverket tolkar lagregler annorlunda än vad EU-domstolen gör, varför det kommer att finnas tvister om moms som kan vara svåra att förutse.

När lagen brister, betyder det automatiskt att man har rätt att utnyttja luckorna som uppstår?

– I det här fallet var det Skatteverkets tolkning av lagen som inte stämde överens med EU-domstolens. Vidare saknade momslagen regler om kreditnota vilket den borde haft enligt momsdirektivet. Tryckerierna utnyttjade luckorna som uppstod vilket visar hur viktigt det är att lagstiftaren korrigerar momslagen så att den stämmer överens med momsdirektivet och att Skatteverket tolkar lagen så som EU-praxis påbjuder.

Vad händer nu?

– Vi avvaktar med spänning på att HD ska avgöra två tvister om tryckerimoms mellan tryckerierna och deras kunder. Om tryckerierna vinner kan det innebära att processer på nytt startas upp i förvaltningsdomstolarna i form av exempelvis resningsansökningar och ansökningar om återbetalning hos regeringen. Rätt hanterat ska den som slutligen bär skatten som en kostnad kompenseras både för momsen och för de skador och rättegångskostnader som orsakats.

Hur kunde man ha förebyggt problemet?

– Genom att göra en genomarbetning av momslagen så att den överensstämmer med direktivet och tolka momslagen enligt EU-praxis. Enligt EU-praxis kan man redan nu vägra återbetalning av felaktigt inbetald moms om det framgår att den skattskyldige har övervältrat momsen på någon annan. I detta fall har momsen övervältrats på tryckeriernas kunder och det fanns därför möjlighet att vägra återbetalningen. Vidare kunde man gjort bedömningen att det var uppenbart oskäligt att följdändra tryckeriköparna då det brast både i lagstiftning och i tolkning av lagen, vilket tryckeriköparna inte har någon som helst del i.

Hur ser du på rättssäkerheten för småföretagare?

– Det är enligt min mening inte rättssäkert att småföretagare får betala för att momslagen inte överensstämmer med direktivet och tolkas felaktigt av myndigheter. Syftet med avdragssystemet är att den moms som småföretagaren har betalat inom ramen för sin ekonomiska verksamhet inte till någon del ska belasta honom själv. Flera småföretagare tvingas stå för tryckerimomsnotan vilket dessutom strider mot egendomsskyddet i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Möjligheten att stämma staten för brott mot egendomsskyddet i Europadomstolen kvarstår och kan bli den slutliga lösningen för tryckerimomsen.

Rakel Lennartsson

FAKTA:

Tryckerimomsen

2010 kom en EU-dom som innebar att momsen på vissa tryckeriprodukter sänktes från 25 till 6 procent. Det har lett till återkrav i flera led. Tryckerierna har begärt pengar tillbaka från Skatteverket som i sin tur har begärt pengar tillbaka från tryckeriernas kunder.

Therese Walerholt, skattejurist på EY, jobbar framför allt med skatteprocesser gällande tryckeriernas kunder, som i många fall fått betala ett högt pris för felaktig implementering av EU-rätt. Nu väntar hon med spänning på att HD ska avgöra två tvister mellan tryckerierna och deras kunder. Om tryckerierna vinner kan det innebära att processer på nytt startas upp i förvaltningsdomstolarna i form av exempelvis resningsansökningar och ansökningar om återbetalning hos regeringen.