När ni läser denna krönika har Bokföringsnämnden fattat beslut om alla ändringar i K2 och K3 som är föranledda av ändringarna i årsredovisningslagen. Sammanfattningsvis innebär ändringarna i ÅRL och K2 och K3 att mindre företag får mindre tilläggsinformation eller som det heter nu – noter – i sin årsredovisning. Det blir radikala förändringar, framför allt när det gäller information om anställda. Ett mindre företag behöver numera enbart upplysa om medelantalet anställda, inget om kostnader avseende anställda.

Dessutom måste årsredovisningsmallarna arbetas om. Mycket har flyttats till noter. Exempelvis ska händelser efter balansdagen numera återfinnas i not och inte i förvaltningsberättelsen. Det nya upplysningskravet avseende exceptionella intäkter och kostnader, ingen särredovisning i resultaträkningen utan upplysning i not. Det kan vara på sin plats att läsa paragrafen i ÅRL om denna upplysning. Det står; exceptionella avseende sin förekomst eller storlek. Detta eller är viktigt. Jag anser att BFN löste frågan elegant i sina remisser i K3 och K2 genom att skriva att exceptionella poster är ovanliga och ge exempel såsom nedskrivningar, omstruktureringar, uppgörelse i rättstvist och liknande. Annars hade paragrafen i ÅRL blivit mycket svårtolkad.

Och så har vi flytten av ställda panter och ansvarsförbindelser som ska presenteras i not, det vill säga inga inom linjen-poster längre. Dessutom är begreppet ansvarsförbindelser utmönstrat och ersatt av eventualförpliktelser, vilket inte är riktigt samma sak som ansvarsförbindelser.

En annan lustifikation är att ÅRL i princip, slarvigt uttryckt, har flyttat noten över förändringen i eget kapital till förvaltningsberättelsen och disposition av årets vinst eller förlust till en not. Men det gäller inte alla företag. Mindre företag behöver inte ha noten om disposition av årets resultat, denna upplysning ska som vanligt ligga kvar i förvaltningsberättelsen. Men kommer de större företagen ha dispositionen både i förvaltningsberättelsen och i not? Eller kan dessa företag kanske ha en hänvisning i förvaltningsberättelsen till noten? Tiden får utvisa detta.

Bokföringsnämnden har i remissarbetet med K2 tagit upp frågan om frivillig kassaflödesanalys i K2 och skickat ut ett förslag på remiss om hur en sådan ska upprättas. Det blir i kapitel 21 i K2 som denna kommer att hamna och remissen tillåter i sann K2-anda enbart att den indirekta metoden används. Eftersom jag är en stor vän av kassaflödesanalyser så tycker jag att detta är riktigt bra. En kassaflödesanalys är den mest intressanta rapporten i en årsredovisning. Och att åskådliggöra kassaflödet ger även en oinsatt läsare möjlighet att förstå hur kassaflödet har genererats. Exempelvis om kärnverksamheten ger ett kassaöverskott eller inte, det som i analysen heter kassaflöde från den löpande verksamheten. Att under ett år ha ett negativt flöde från den löpande verksamheten kanske inte är så farligt – men om situationen i ett moget företag är sådan år efter år är det nog ett tecken på att något måste göras!

Debatten om pågående arbeten på löpande räkning tog rejäl fart efter det att BFN tog bort möjligheten i K2 att redovisa enligt alternativregeln. Härtill var BFN ”nödd och tvungen”, såsom Biskop Brask en gång skrev på sin lapp. (För den historieintresserade så lär Biskop Brask ha undsluppit ett dödsstraff genom att ta fram lappen ur sigillet.) Men BFN lämnar inga lappar gömda i sigill, utan publicerar allt på sin hemsida. Och BFN hade inget val annat än att plocka bort regeln. Frågan är om det kommer att bli problem att ta upp posten i bokslutet för de företag som redovisar enligt K2? Initialt kan det nog bli så, men har företaget väl skapat rutiner för att ta fram underlagen så kommer det nog att löpa smidigt.

En annan frågeställning är om alla pågående arbeten som redovisats som löpande räkningsuppdrag verkligen varit på löpande räkning? Men gränsdragningen är svår och det svåraste i bokslutet är kanske inte att ta fram ofakturerad tid och ofakturerade utlägg utan värderingen av posten. Kommer företaget att kunna få betalt för posten? Eftersom ett företag får justera i inkomstdeklarationen för just denna periodisering blir det ingen skatteeffekt, men arbetet med värderingen kvarstår.

Det kan vara på sin plats för redovisningskonsulter att förbereda sina kunder på detta inför nästa bokslut och för revisorer att skaffa revisionsbevis för att posten i allt väsentligt är riktigt värderad. Det är lite synd att inte K2-företag får redovisa uppskjuten skatt, för vid denna periodisering kan det uppstå stora uppskjutna skatter mellan åren. Men även om K2 inte tillåter redovisning av uppskjuten skatt kanske företagsledningen ska fundera på om de ändå vill lämna frivillig upplysning i not.

Nåväl – mellandagarna är räddade med bra och spännande läsning. Jag tillhör dem som läser om böcker och nu är det dags att läsa om K2 och K3, de kommer att vara rykande färska lagom till jul!

En God Jul och Ett Gott Nytt Redovisningsår önskat jag er!

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.