Redovisningsspecialisten Carina Edlund har koll på det senaste

Allt mer komplext för de stora företagen men enklare för de mindre. Så sammanfattar Carina Edlund, redovisningsspecialist på KPMG, de senaste årens trender inom redovisning. Sedan år 2000 servar hon Balans läsare med populära Nyheter inför bokslutet.

Du har skrivit Nyheter inför bokslutet sedan år 2000. Vilka händelser och reformer minns du särskilt?

– Jag tänker på tre händelser: Den enskilt största är när EU beslutade att alla noterade företag på en reglerad marknad skulle upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS. Förordningen beslutades redan 2002 och trädde i kraft 1 januari 2005. Den andra stora händelsen är Bokföringsnämndens (BFN) K-projekt där K3 är huvudregelverket, som blev obligatoriskt att tillämpa för större företag från och med räkenskapsår som påbörjades efter 31 december 2013. K3 tar sin utgångspunkt i International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities (IFRS for SME:s). Den sista stora händelsen är att årsredovisningslagen (ÅRL) i år genomgått den största förändringen sedan den trädde i kraft vid mitten av 1990-talet. Förändringen av ÅRL är en följd av implementering av EU:s nya redovisningsdirektiv som trädde i kraft 2016 och som medför att även BFN:s K-regelverk nu uppdateras.

Vilka har varit de viktigaste trenderna och tendenserna inom redovisning under de här sexton åren?

– IFRS är utryck för en stark globaliseringstrend som syftar till att vi ska ha en välfungerande kapitalmarknad och att det ska vara lätt att investera i företag inom EU. Det internationella inslaget i redovisningen har över huvud taget bara blivit starkare, med IFRS och EU:s redovisningsdirektiv som direkt eller indirekt påverkar den finansiella rapporteringen för företag i olika kategorier. En annan trend de senaste åren är förenkling för de mindre företagen. Politikerna har sagt att det ska vara enkelt att driva företag och jag tycker att de har lyckats genomföra sin ambition, framför allt de senaste ändringarna i ÅRL är ett uttryck för stark förenkling för de mindre företagen.

Vilka är årets stora nyheter för mindre företag?

– Ändringarna i ÅRL, som också slår igenom i uppdaterade K2 och K3 är tveklöst den största nyheten. Bokföringsnämnden arbetar för fullt och vi väntar uppdaterade K2 och K3 inom kort och dessa ska tillämpas redan på årsredovisningarna för 2016.

Vilka är årets stora nyheter för större företag?

– Även för större företag innebär den ändrade ÅRL vissa förändringen i år. Det gäller särskilt företag som väljer att aktivera utvecklingskostnader. För företag som tillämpar K3 så kommer en uppdaterad K3 som innehåller ändringar kopplat till ändringarna i ÅRL. När själva årsredovisningen ska utformas är det viktigt att beakta att ett antal upplysningar ska redovisas på annat sätt.

För IFRS-koncernerna är det inte så många nyheter som ska implementeras i år, men de noterade bolagen arbetar redan med förändringar som kommer att träda ikraft under 2018–2019. Med tanke på att IFRS kräver omarbetning av jämförelseåret, så behöver företagen säkerställa att de kan lämna upplysningar som är i enlighet med de nya standarderna även avseende jämförelseåret. Därtill har det europeiska tillsynsorganet ESMA betonat vikten av att bolagen beskriver effekterna av de nya IFRS-standarderna. För att kunna lämna den informationen krävs ju att bolagen driver projekt samt de kommit fram till effekterna i dessa projekt. Ett annat skäl för bolagen att börja i god tid är att de måste säkerställa att deras system kan leverera den information som de nya standarderna kräver. Det är även viktigt att tidigt inse att det är många olika grupper av medarbetare som behöver involveras i arbetet för att möjliggöra en implementering av de nya standarderna och det arbetet måste startas i god tid.

Så sammanfattningsvis, vilken tendens ser vi inom redovisningen vintern 2016:

– Det blir allt mer komplext för de stora företagen, men enklare för de mindre och det är på det hela taget en bra utveckling av redovisningen tycker jag. Vid komplexa transaktioner bör läsaren kunna kräva tydlig och detaljerad information i de finansiella rapporterna för att förstå transaktionen, men för enklare verksamhet med få intressenter kan behovet av upplysningar vara mindre.

Hur ser du att företagens rapportering kommer att påverkas av förekomsten av allt mer icke-finansiell information?

– En reflexion som jag gör är att företagens rapportering håller på att bli betydligt bredare, vilket ställer allt högre krav på CFO:n. Det är inte säkert att all information återfinns i bolagens system. Där har vi som specialister en roll att fylla som innebär att vi måste arbeta proaktivt med våra kunder. Vi måste förstå vart utvecklingen är på väg redan då IASB publicerar ett ”discussion paper” eller när regeringen lägger fram en utredning. Det ställer höga krav på oss specialister men det är också det som är tjusningen med yrket!

Kommer årsrapporterna fortsätta att svälla?

– Företagens rapportering ska innehålla allt fler dimensioner samtidigt som de inte får blir mer omfattande och det är en jättestor utmaning. Men både IFRS och GRI, som är den vedertagna standarden för hållbarhetsredovisning, utgår från väsentlighet och jag ser att bolagen blir allt bättre på att frigöra sig från mallar och rapportera utifrån sin egen verksamhet.

Generellt tror jag att integreringen av finansiell och icke-finansiell information kommer att höja kvaliteten på bolagens rapportering. Tidigare har hållbarhetsfrågorna legat på Investor Relations (IR)-avdelningen, men nu ser vi hur de håller på att ta plats i styrelserummen och hos högsta företagsledningen. På sikt kommer denna förändring att synas i årsredovisningen.

Hur har din arbetssituation som redovisningsspecialist förändrats?

– Det krävs i min konsultroll att jag är mycket påläst och hela tiden håller mig uppdaterad för att kunna vara ett proaktivt stöd för kunden. Med en komplex och snabbt föränderlig omvärld och med komplexare regelverk så ställer det höga krav på oss specialister. Kort sagt har mitt arbete blivit svårare men också roligare!

Sedan 1 oktober har du en ny roll på KPMG, berätta:

– Ja, jag är ansvarig för ett ”armkroksinitiativ”, Regulatory Transformation, som går ut på att få redovisnings- och regelverksspecialister, management konsulter, IT-specialister och de personer som arbetar med marknadsbearbetning att arbeta tätare ihop och bilda team som utgår från kundens behov vid större regelverkstransformationer. Om kunden är en bank bygger vi vårt team och vårt erbjudande utifrån bankens specifika behov. När exempelvis en ny standard ska implementeras så innebär det vanligen stora förändringar på ett antal områden. Genom att kombinera specialister med olika kompetenser kan vi bilda team som kan hjälpa kunden i alla dess dimensioner. Det är jättespännande!

Rakel Lennartsson