BDO-revisorn och släktforskaren Bertil Oppenheimer gräver i det förflutna. Nu kommer den uppdaterade versionen av hans judiska familjekrönika Till Sverige – Historien som aldrig blev berättad.
För sex år sedan, 2010, släppte du släktbiografin Till Sverige – Historien som aldrig blev berättad. Varför uppdaterar du den nu?
– De 70 sidor som har kommit till är nytt material som jag har fått tag på. I min förra bok undrade jag: Vad visste svenskarna om vad som pågick under andra världskriget? Sverige var tyskvänligt både före och under kriget. Jag har bland annat kompletterat med anledning av författaren Jan Guillous omdiskuterade uttalande att svenskar inte visste något om judeutrotningen förrän Auschwitz portar öppnades i början av 1945. Plus att jag plötsligt hittat nytt material om mina föräldrar i ett arkiv på ett universitet i Kalifornien.
Vad hoppas du att läsaren ska få med sig?
– Jag är bekymrad och orolig efter de senaste årens utveckling i världen och hoppas att bokens dokumentära innehåll ska leda läsaren till eftertanke.
Hur kommer det sig att du började släktforska?
– Som 16-åring såg jag en dokumentär på tv om den då nyligen avlidne Robert Oppenheimer, som har kommit att kallas ”atombombens fader”. Jag frågade pappa om vi var släkt. Och då sa han: ”Nej, men vi kommer från samma del av Tyskland”. Efter det började jag släktforska.
Har det varit lätt eller svårt att gräva fram berättelsen om din familj?
– Mina föräldrar ville aldrig prata om andra världskriget. Det är ett problem för oss andra generationers invandrare som har en traumatisk bakgrund som mina föräldrar hade. Efter att par decenniers uppehåll återupptog jag släktforskningen 2005 och kunde snart hitta spår av min mor och far i Nederländerna.
Vad fann du?
– Mamma och pappa var gömda hos en kristen holländsk familj utanför Utrecht som jobbade i motståndsrörelsen. De gömde sig precis som Anne Frank, skillnaden är att mina föräldrar överlevde.
Att släktforska eller att vara revisor – vilket föredrar du?
– Haha, det är inte så stor skillnad. I båda disciplinerna behöver man vara ytterst noggrann. Jag brukar skoja om att jag började släktforska och sen hoppade jag på revisionen. När jag började jobba på 70-talet var revisor inte det mest glamourösa yrket. Jobbet hade en oerhört tråkig status. Och visst var det ett introvert jobb att sitta och kolla på dammiga siffor och böcker. Men så är det ju inte längre.
Sofia Hadjipetri Glantz
Fakta:
Bertil Oppenheimer
Födelseår: 1950.
Byrå: BDO.
Bor: Sollentuna.
Inspireras av: Nya utmaningar – så har det varit i mitt liv. Revision, auktorisation, bli delägare, hålla kurser, släktforska, skriva böcker. Jag behöver hela tiden bredda mig och ha nya projekt på gång.