Dansar utan GT

Mats Mattiasson mår som bäst när han dansar, företrädesvis bugg. Förutom energi och bättre fysik skapar hans dansintresse även nya potentiella kundkontakter som ger affärsmöjligheter i rollen som auktoriserad revisor på Grant Thonton.

Det är bugg som gäller för dig, hur kommer det sig?

– Jag har dansat sedan jag var 14 år och det har varit mitt största intresse sedan dess. Det började med det som stockholmare kallar för att ”gå ut på logen” och på den tiden var det mest foxtrot och gammeldans. Efterhand blev det dessutom bugg och jag började engagera mig i Östersunds Bugg & Rock´n Roll Klubb. Föreningen har över 1.000 medlemmar och jag har varit kassör och styrelsemedlem i ganska många år nu.

Hur sprider du din danslust?

– Jag är väldigt aktiv på alla sätt och vis när det gäller dansen och gör reklam så fort jag får chansen. Jag älskar att visa upp mig när jag dansar och i grunden är det även ett stort intresse för det sociala som dansen för med sig.

Det känns som att dans i allmänhet har fått ett stort uppsving i och med TV-program som exempelvis Let’s dance, stämmer det?

– Dans har uppmärksammats på ett annat sätt de senaste åren och har därmed vuxit. Proffsdansarna på TV har säkert bidragit till det ökade intresset för dans – men när det kommer till deras sätt att exempelvis bugga så är det mer showdans än ”vanlig” dans.

Hur har dansen förändrats genom åren?

– Numera dansas oftast enbart foxtrot och bugg – medan det på 1970-talet var vanligt att orkestrarna spelade gammeldans, typ hambo och schottis. Då fanns det många dansställen och man kunde dansa minst fyra-fem gånger i veckan, något som i dag inte finns. Danserna har också blivit mer nyktra.

Inga GT:s för dig alltså, trots att du jobbar på Grant Thornton?

– Jag dricker inte öl eller vin när jag dansar, men däremot är det roligt med danstillställningar där det serveras öl och vin – det drar folk och det blir mer liv och rörelse. Dansbandsveckan i Malung är en sådan och där har jag varit varje år i femton år.

Det känns som att det är en bra sammanhållning i danssvängen?

– Sammanhållningen är väldigt bra – vi är som en enda stor familj. Dansare är endorfinstinna, är ofta glada och ger mycket energi. Det är faktiskt medicinskt bevisat att dans fungerar som friskvård. Själv har jag aldrig mått bättre varken psykiskt eller fysiskt än nu.

Har du nytta av ditt intresse även i ditt jobb?

– Det breddar mitt kontaktnät eftersom det är många befintliga och presumtiva kunder som är verksamma inom dansen. Genom dansen har jag kommit närmare några av mina kunder. Annars är det som vilket fritidsintresse som helst. Det handlar om att ha någonting som bryter av det man gör på dagarna. Detta är min motionsaktivitet.

Du nämner att det är motion att dansa. Senast jag var på en dansbana hade många av killarna med sig ombyte, vilket jag tyckte såg lite lustigt ut?

– Jag tillhör inte den kategorin som svettas mycket, så jag brukar klara mig. Men jag har alltid med en reservskjorta till dansbanan. Det finns en kategori dansare som ser det lite väl mycket som ett motionspass kan jag tycka – som har svettband och handduk med sig ut på dansgolvet. Det tycker jag inte hör allmändans till.

Hur är det med tävlingsmoment då, du känns nästan för glad för att ha en utpräglad vinnarskalle?

– Jag har tävlat en del, men har aldrig satsat på tävlingarna utan är en glad motionär. Jag har vunnit några tävlingar på hemmaplan i klubben, men har bara ställt upp för skojs skull. Vid ett tillfälle hade vi danstävling på Grant Thornton. Varje kontor skickade ett par som tävlade mot varandra. Vi vann och fick uppträda inför alla 800 anställda, ett härligt minne. Jag älskar det – jag mår så gott då.