Charlotte Söderlund. Auktoriserad revisor och ledamot i FAR:s arbetsgrupp för hållbarhetsfrågor. Här berättar hon om de verktyg som står till buds för bestyrkande av hållbarhetsinformation, oavsett om den redovisas i en separat rapport eller integrerad i den finansiella årsredovisningen.
Du är auktoriserad revisor med specialistkunskap inom hållbarhet, vad innebär det?
– Det innebär att jag arbetar med icke-finansiell information, eller hållbarhetsinformation i års- och hållbarhetsredovisningar, och skriver under bestyrkanderapporter avseende hållbarhetsinformation tillsammans med den ansvariga revisorn. Den svenska standarden för bestyrkanden av hållbarhetsinformation,
RevR 6, rekommenderar två underskrifter.
Vad är poängen med två underskrifter?
– En viktig orsak är att synliggöra hållbarhetsspecialistens arbete. Genom att en hållbarhetsspecialist skriver på bestyrkandet tillsammans med huvudansvarig revisor tydliggörs också branschens kompetens inom området.
Varför är inte alla hållbarhetsredovisningar granskade?
– Det beror ytterst på att det inte funnits något krav på granskning. För de statliga bolagen har regeringen skrivit in ett krav på oberoende granskning i ägardirektivet. Bland de icke-statliga bolagen är det fortfarande relativt få bolag som har låtit granska sina hållbarhetsredovisningar. Merparten har antingen inte varit mogna att låta bestyrka sina redovisningar, eller har lutat sig mot sina starka varumärken och har inte sett det adderade värdet som en granskad hållbarhetsredovisning kan ge. Men nu verkar pendeln börja svänga och det är bra. Min erfarenhet är att kvalitén på de hållbarhetsredovisningar som inte är granskade är betydligt lägre än kvalitén på de som är granskade.
Det har sagts att revisionen ligger efter redovisningen när det gäller hållbarhet, stämmer det?
– Jag vill inte värdera det så, utan jag tror att man måste se det i perspektivet att hela hållbarhetsredovisningsområdet är under utveckling. Ett problem för revisorn uppstår när hållbarhetsinformationen lämnas på olika platser i årsredovisningen. Hållbarhetsinformation kan lämnas som en separat redovisning, samtryckt med den finansiella årsredovisningen eller integrerad i den finansiella åsredovisningen. När hållbarhetsredovisningen är fristående är det relativt okomplicerat – det naturliga är att välja RevR 6. Men hur hanterar man hållbarhetsinformation som är samtryckt eller integrerad med den finansiella årsredovisningen: ska man lämna ett bestyrkande för hållbarhetsredovisningen och ett för årsredovisningen och vilken granskningsstandard bör användas?
Ja, vilken standard bör användas vid granskning och bestyrkande av hållbarhetsinformation?
– Det beror alltså på var hållbarhetsinformationen finns. RevR 6 används för separata eller samtryckta hållbarhetsredovisningar, det vill säga då det finns en separat hållbarhetsredovisning som kan urskiljas från den finansiella årsredovisningen.
Vid granskning av hållbarhetsinformationen som är integrerad i förvaltningsberättelsen ska RevR 10 och RevU 5 användas.
Medan RevR 6 tar sin utgångspunkt i kriterier för hållbarhetsredovisning tar RevR 10 och RevU 5 sin utgångspunkt i ÅRL, vilket i teorin skulle kunna leda till att hållbarhetsinformationen granskas ur olika perspektiv.
Är det ett problem?
– Ja, så till vida att det kan uppstå ett förväntansgap om läsaren inte förstår det arbete revisorn har utfört. Och det är ett faktiskt problem eftersom många intressenter inte har kunskap om våra olika standarder och hur de fungerar.
Men det låter i alla fall inte som att det saknas regelverk på området?
– Nej, min uppfattning är att både kraven i ÅRL på icke-finansiell information och FAR:s rekommendationer om granskning av denna har varit framsynta. Men man måste komma ihåg att hållbarhetsredovisning är något relativt nytt och att den goda redovisningsseden därför inte är lika mogen som för finansiell information. I takt med den ökade betydelsen av hållbarhetsfrågor ökar också vikten av tillförlitlig hållbarhetsinformation. Under 2016 förväntas EU:s specificerade krav på icke-finansiell information i årsredovisningen träda i kraft vilket sannolikt kräver kompletteringar och förtydliganden i våra revisionsstandarder.
RevR 6 har varit en bra plattform för granskning av hållbarhetsinformation, men skrivs nu om. Varför?
– RevR 6 är en svensk tillämpning av den internationella standarden ISAE 3000. Det innebär att några av Sveriges internationella bolag föredrar ISAE 3000. Den översyn vi nu genomför går ut på att ta bort överlappande information i RevR 6 så att den i stället blir ett komplement till ISAE 3000.
Bör alla revisorer behärska revision av hållbarhetsinformation?
– Ja, alla revisorer bör ha baskunskaper avseende hållbarhetsrelaterade frågor. Min uppfattning är att hållbarhetsinformation ska granskas likaväl som finansiell information. För att få en helhetsbild av bolaget behövs kunskap om både de finansiella och de icke-finansiella faktorerna. Och då är det viktigt att båda är kvalitetssäkrade.
Rakel Lennartsson
Fakta:
Hållbarhetsredovisning
Ett företags redovisning av sin påverkan på miljö, sociala villkor och andra faktorer i det omgivande samhället. Kan ske enligt olika standarder varav GRI (Global Reporting Initiative) är den vanligaste.
Separat, samtryckt eller integrerad? Hållbarhetsredovisningar kan tryckas separat, som en del av den vanliga årsredovisningen eller integrerad i den finansiella redovisningen.
RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning – basen för granskning av hållbarhetsredovisning, till exempel upprättad i enlighet med GRI.
RevR 10 Revisorns granskning av förvaltningsberättelsen – standard utvecklad för granskning av förvaltningsberättelser. Kan används när hållbarhetsinformationen ligger i en förvaltningsberättelse.
RevU 5 Revisorns beaktande av icke-finansiella upplysningar vid granskning av årsredovisningen – utvecklades av FAR i samband med införandet av krav på redovisning av miljö- och personalrelaterade frågor i förvaltningsberättelsen, vilket var ett led i harmoniseringen av lagstiftningen med övriga EU-länder. Det är detta krav som nu skärps.