En av mina läromästare i unga år var Lennart Huldén på dåvarande Hagströms Revisionsbyrå (i dag en del av EY). När han 1969 bestämde sig för att bli revisor valde han arbetsgivare utifrån revisionsbyråns engagemang i FAR. Den byrå som visade ledarskap i branschfrågor var säkert också en progressiv och framgångsrik byrå. Mycket insiktsfullt, tycker jag ...
Jag vill i den här ledaren bjuda in till dialog om ledarskapets betydelse för branschens attraktionskraft. I vår föränderliga värld tror jag att vi dessutom behöver prata om ett hållbart ledarskap. Jag återkommer till det, men först följer lite bakgrund.
Det känns naturligt att börja med de unga. Varje ny generation är, menar jag, lite klokare än den föregående. Och därför ställer unga i branschen och de som nu rekryteras krav på snabbare utveckling och balans i livet, dessutom samtidigt. De har helt enkelt inte samma tålamod som tidigare generationer. Redan detta har stor påverkan på ledarskapet hos den som vill vara attraktiv.
Omvärlden har också blivit mer turbulent och därför svårare att förutse. Jag läser på twitter om de nio största riskerna under 2016 som ”bör finnas med i alla seriösa kalkyler”. När riskerna hopas på varandra tecknas en ganska dyster bild. Och ändå finns inte risker kring informations- och cybersäkerhet med i uppräkningen (när jag skriver detta har den omfattande it-attacken mot svensk media just inträffat). Jag vill ändå tro att möjligheterna är fler än riskerna, också i ”det nya normala”.
En stor möjlighet ligger i digitaliseringen. För några dagar sedan deltog jag på ett förenklingsforum i näringsdepartementets och Tillväxtverkets regi. I diskussionerna framkom en lång rad förslag till förenklingar som möjliggörs av just digitaliseringen. Tänk när företagens uppgiftslämnande till myndigheter förenklas och ”En uppgift en gång” blir verklighet! Digitaliseringen utmanar samtidigt beprövade affärsmodeller när ännu större kundnytta kan erbjudas genom nya tjänster. I den omställningen måste ledarskapet vara ”tvåhänt” i meningen att förvalta gamla tjänster samtidigt som helt nya utvecklas.
Sedan finns det en trend som jag tycker överskuggar allt annat, nämligen de ökande förväntningarna på hållbarhet. Det började med ett starkt fokus på miljöfrågor. Nu omfattar hållbarhet så mycket mer – ekologisk och ekonomisk men också social hållbarhet. Att ha hållbarhet som rättesnöre och ta samhällsansvar bidrar starkt till förtroende. En sak är säker, en bransch som vill vara attraktiv för medarbetare och kunder måste ta hållbarhet på största allvar.
Det är kul att se framstegen i branschen på jämställdhetens område, men jag anar att vi har mycket att göra för att förbättra mångfalden. I hållbarhetens namn måste vi också ge etikfrågorna större utrymme. Här har FAR och ledare på alla nivåer ett stort ansvar. Hur många har verkligen läst IESBA:s etikkod? Hur ofta tas innehållet upp till diskussion i grupper och på kontor?
För mig står det i alla fall klart att vi behöver träffas och föra en dialog om branschens attraktionskraft. Ett bra tillfälle är Branschdagarna 22–23 september på Friends. Med ”Det hållbara ledarskapet” som tema vill vi då särskilt uppmärksamma hur ledarskapet påverkar attraktionskraften. Epitetet ”hållbara” har här många bottnar. En tar sikte på förmågan att uthålligt lotsa verksamheten framåt.
Under branschdagarna vill vi därför diskutera hur branschen även fortsättningsvis ska kunna attrahera de allra bästa talangerna. Vi vill också ge verktyg för att ta tillvara möjligheterna i alla förändringar. För att underlätta omställningen till följd av digitaliseringen har vi bett konsultfirman Kairos Future att ge branschen tydliga vägvisare i det digitala landskap som nu växer fram. Det sker genom en presentation under Branschdagarna av en ny rapport som kompletterar framtidsstudien från 2013.
Vad tycker du? Tveka inte att höra av dig med förslag till sådant som FAR kan göra för att stärka branschens attraktionskraft.
Dan Brännström är FAR:s generalsekreterare.