En bransch som rekryterar de bästa men sedan tappar ett antal längs vägen har problem. Det har revisions- och rådgivningsbranschen förstått.
Inför den internationella kvinnodagen 8 mars genomförde Balans intervjuer med vd:ar och HR-chefer på Sveriges största revisionsbyråer – samma byråer som ingår i Balans årliga jämställdhetsundersökning. Tanken var att ge varje byrå en chans att kommentera sina specifika siffror och utmaningar. Föga förvånande har de mycket gemensamt, även om var och en sticker ut på sitt vis.
Gemensamma drag är att det operativa chefskapet är betydligt mer jämställt än delägarskapet. Det finns olika förklaringar till detta, men den som samtliga byråer anför är den inbyggda trögheten i systemet med delägarskap, eftersom det bara är en mindre del som byts ut varje år. Samtliga byråer är också bestämda motståndare till att kvotera in kvinnor för att forcera processen. De är helt enkelt rädda för hur en kvotering av kvinnor skulle kunna påverka motivationen hos manliga medarbetare på väg upp i systemet; en forcerad process skulle i princip kunna leda till att ingen man valdes in under överskådlig tid, vilket inte heller vore önskvärt.
Trots detta ser det nu ut att lossna ordentligt för de stora revisionsbyråerna. 2016 kan gå till historien som ett genombrottsår, då ökningstakten fördubblades jämfört med åren närmast innan och samtliga byråer bedömde att tempot skulle hålla i sig, eller öka, fram till jämställdhet senast år 2026.
Fortfarande finns vissa affärsområden, som exempelvis rådgivning, där männen är i dominans. I stora drag upplever ändå de flesta vd:ar och HR-chefer som Balans talat med att de har tillräckligt många duktiga kvinnor i ”pipeline” för att kunna hålla tempot. De har heller inget val – jämställdhet har blivit en affärskritisk fråga. Unga människor vill inte arbeta på företag som står för någonting annat än jämställdhet och mångfald. Och allt fler kunder ställer vid upphandlingar krav på jämställda team.
Sist men inte minst handlar det om att aldrig slarva bort viktig kompetens, vilket är precis vad som händer när revisionsbyråerna tappar proportionerligt fler av sina kvinnliga medarbetare. Denna trend går bara att vända genom att ta ett helhetsgrepp på frågan och också fundera över vilka förutsättningar medarbetarna har på hemmaplan.
Alla de stora revisionsbyråerna tycks villiga att föra det samtalet med sina anställda och därmed också bidra i en viktig samhällsförändring mot ökad jämställdhet på alla livets områden.
Rakel Lennartsson