Hör du till dem som tror att Sverige klarat sig väl undan mutkulturen? Att Motala-skandalen, Göteborgs-härvan och muthärvan runt Sveriges nationalarena i Solna är isolerade företeelser? I så fall måste jag tyvärr göra dig besviken.
Balans redaktör Charlotta Marténg har tillsammans med Henrik Frölich granskat domar från de senaste tio åren, och slutsatsen är att mutor och korruption finns överallt i samhället. Och antalet anmälningar ökar stadigt. Det kan till exempel vara en säljare i ett byggvaruhus som låter bli att ta betalt av ett byggföretag eller en läkare som tar emot en testamenterad fastighet.
Reportaget låg till grund för FAR:s seminarium om mutbrott under årets Almedalsvecka, som lockade såväl branschfolk som andra intresserade. Och ämnet är komplicerat. Det räcker att man erbjuder en muta för att det ska rubriceras som ett brott. Det behöver alltså inte ha skett någon transaktion eller fysiskt överlämnande.
Men var går gränsen för vad som är okej? På den frågan finns det tyvärr inte alltid ett glasklart svar. Så kanske bäst att ta det säkra före det osäkra och tacka nej nästa gång? Läs reportaget på sidan 24.
Trevlig läsning!
Pernilla Halling
pernilla.halling@far.se