Media spelar en viktig roll för upptäckten av korruptionsbrott. Och kanske bidrar media även förebyggande. ”Löpsedelstestet” – det vill säga riskerar ditt agerande att hamna på löpsedlarna? – är vanligt förekommande inom både näringsliv och politik.
Ejendals arena, Leksand, februari 2009. På Melodifestivalens genrep är stämningen god enligt lokaltidningen. Bland publiken i den fullsatta arenan sitter några tjänstemän från Falu kommun, deras fruar och fyra personer från Peab. Kvällens nota för sällskapet står Peab för. Och det är inte enda gången som Peab stod för notan för kommunala tjänstemän.
I juli 2011 börjar Dalarnas Tidningar rulla upp det som kallas Peab-affären, och som slutade med att sex personer åtalades. Fyra av dem var tjänstemän på Falu kommun som åtalades för att ha tagit emot mutor och belöningar från två Peab-anställda. De båda Peab-anställda åtalades för det som enligt dåvarande lagstiftning kallades bestickningsbrott. Enligt kvitton som redovisas i förundersökningen har företrädarna för Peab vid flera tillfällen bjudit tjänstemän på nöjen. Den sammanlagda summan i de redovisade kvittona uppgår till 70.000 kronor och av dessa har cirka 30.000 kronor lagts på alkohol till de kommunala tjänstemännen och de Peab-anställda.
Falu tingsrätt fällde de åtalade, och fem av dem valde att överklaga till Svea hovrätt. I maj förra året meddelade hovrätten att den delade tingsrättens bedömning och därmed fastställdes tingsrättens dom.
Ovanstående är bara ett av många exempel på medias roll när det handlar om korruptionsbrott.
– En av fem förundersökningar initierar vi utifrån att media har lyft frågan. Ser jag eller mina kollegor en artikel kan vi, om den innehåller tillräckligt konkret information rörande en till synes brottslig företeelse, inleda en förundersökning utifrån den. Det händer också att journalister kontaktar oss för en kommentar om huruvida ett visst anonymiserat beteende är brottsligt. Om jag då har åsikten att det kan vara brottsligt så kan jag emellanåt inleda en förundersökning efter den mer fullödiga publiceringen, säger Alf Johansson, chefsåklagare på Riksenheten mot korruption.
Åsa Elfving, är gruppchef för nationella korruptionsgruppen inom polisen. Hennes känsla är att mutbrott uppmärksammas allt mer medialt.
– Oavsett nivån på mutbrotten gör journalister ett mycket bra och viktigt jobb. Den grävande journalistiken hjälper oss i vårt arbete och fungerar även brottsförebyggande eftersom det handlar om en typ av brott där anmälningsbenägenheten är låg, säger hon.
Det finns inte så mycket forskning i Sverige kring hur medias skildring av mutbrott eller korruption i övrigt utvecklats över åren. Vad som däremot står klart är att journalistiken rent generellt blivit mer och mer fokuserad mot kriminalitet och brottslighet. Man ska dessutom komma ihåg att medias roll som den tredje statsmakten också påverkar benägenheten att lyfta frågor som rör oegentligheter och korruption.
Och just medias granskning fungerar i många fall preventivt när det gäller att förhindra mutbrott och korruption. På företag och inom offentlig sektor, på kurser i mediehantering och i krishanteringsutbildningar förekommer det så kallade ”löpsedelstestet”. Det vill säga fundera på om ditt agerande håller eller om det riskerar att hamna på löpsedlarna. Eller som Upsala Nya Tidnings chefredaktör Charlotta Friborg uttryckte det i samband med ett seminarium om korruption: ”Mitt enkla tips är att inte göra något som man inte kan stå för.”
Att medias roll är viktig i både avslöjandet av korruption och det förebyggande arbetet är många överens om. Men det finns också en oro inför framtiden i en tid då allt fler redaktioner slimmas och resurserna minskar.
– Media har en lång tradition av att avslöja ekobrott och en viktig roll att spela när det kommer till att upptäcka missförhållanden. Men som tidningsläsare undrar man ju lite hur det kommer att bli framöver nu när det går dåligt för många medier. Om man fortsätter banta redaktionerna är risken stor att det är den undersökande journalistiken som får stryka på foten, säger Lars Korsell, forskare på Brå.
Farhågorna delas av Helena Sundén på Institutet mot Mutor, (IMM).
– Journalistiken, och framför allt den lokala, grävande journalistiken, är otroligt viktig i arbetet mot korruption. Det ser vi exempel på hela tiden. Vem minns inte Motala-skandalen och Göteborgshärvan? I arbetet mot korruption, både mutor och vänskapskorruption, behövs media, slår hon fast.
Texter: Charlotta Marténg Research: Charlotta Marténg & Henrik Frölich
Resor
Pengar
Föremål
är de vanligaste formerna av mutor.
