Mutor: Revisorer har en viktig roll att fylla

Revisorer har anmälningsplikt om de misstänker mutbrott. Men få anmälningar kommer från branschen. Forskaren Lars Korsell menar dock att man inte ska stirra sig blind på anmälningsplikten utan betonar revisorns förebyggande roll.

Branschens undersökningar om förekomsten av korruption visar på en viss ökad medvetenhet kring mutbrottsproblematiken, men vittnar samtidigt om en fortsatt inställning att korruption är något som drabbar andra. Inte ens eget företag.

– Det är för mycket ”sticka huvudet i sanden” i svenska företag. Företag blir fortfarande förvånade när något händer och efterfrågan på förebyggande konsulttjänster är låg, säger Erik Skoglund, ansvarig för Fraud Investigation and Dispute Services på EY.

Vilken roll spelar då revisorerna i det förebyggande arbetet när det gäller att upptäcka förekomsten av mutor? Klart är att revisorerna har anmälningsplikt om de upptäcker eller misstänker att mutor förekommer, men enligt polisen kommer få anmälningar från branschen.

– Vi skulle önska att revisorerna och redovisningskonsulterna hör av sig till oss och flaggar för att något kanske inte stämmer, även om det inte är tydligt. Om de gjorde det skulle vi kunna gå vidare underrättelsemässigt, vilket vore bättre än att det bara går oss förbi, säger Thomas Palmberg, som arbetar förebyggande inom polisens nationella korruptionsgrupp.

Men Lars Korsell, forsknings- och utredningsråd på Brottsförebyggande rådet (Brå) tycker inte att man ska stirra sig blind på revisorns anmälningsskyldighet och huruvida revisorn avslöjar mutbrott. Han menar att det är betydligt viktigare att fokusera på revisorns preventiva roll.

– Att anmälningsskyldigheten finns är bra, men jag tror att den fungerar mer som en trygghet för revisorn. Det blir lättare att säga till klienterna att de måste höja standarden, eftersom det annars kan bli en anmälan, säger Lars Korsell, som menar att revisorerna har en viktig roll i att förmå företagen att göra rätt och bli bättre.

– Det finns fler kontrollsystem än revisorerna, det finns myndigheter som har den rollen. Ett mutbrott kan vara svårt att upptäcka i bokföringen, just eftersom det inte ska upptäckas, och när revisorn gör en anmälan om brott har det nog i många fall gått så långt att det hade upptäckts ändå, säger han.

Lars Korsell konstaterar att en förklaring till att polisen får in ytterst få anmälningar från branschen är att revisorernas möjligheter att upptäcka brott överskattas.

– Det står inte i mänsklig makt att upptäcka vissa av de här brotten för en revisor. Det är ett missförstånd att han eller hon skulle kunna upptäcka det tidigt för att sedan anmäla. Där handlar det om ett förväntansgap, en övertro på vad revisorn kan göra, säger Lars Korsell.

Samtidigt ser han området som ett intressant utvecklingsområde, där det borde ligga i mångas intresse att ta fram instrument för att lättare identifiera korruptionen. Helena Sundén är inne på samma linje.

– Här finns en helt ny marknad som öppnar sig för branschen. Revisorerna skulle kunna arbeta mycket mer på den förebyggande sidan, i stället för att komma in i efterhand. Nu när revisors- och redovisningskonsultrollen är på väg att förändras kanske man även kan utveckla dem för att bidra till att korruption upptäcks, säger hon.

Texter: Charlotta Marténg Research: Charlotta Marténg & Henrik Frölich