Innehåll

Balans nr 8 2016

Därför ser RN över kompetenskraven på revisorer

Samhället är i stadig förändring och revisions- och rådgivningsbranschen kan behöva rekrytera människor med andra kompetenser än de som statsmakterna i dag kräver. Det skriver Lena Möllerström Nording och Per Johansson med anledning av översynen av kompetenskraven för revisorer.

En central fråga för både offentligt och privat finansierad verksamhet är hur man ska kunna säkra att verksamheterna bedrivs ändamålsenligt och att resultatet av dessa återrapporteras på ett rättvisande sätt.

Revision är här ett viktigt medel och revisorerna och revisionen har en viktig och lagfäst uppgift. Ytterst handlar det om revisionens samhällsnytta och tilliten till professionen. Förtroende är av central betydelse för revisorn och detta skapas och vidmakthålls bland annat genom hög kompetens.

Höga teoretiska och praktiska utbildnings- och kompetenskrav ska ställas. Dock är det angeläget att med jämna mellanrum se över och utvärdera om kompetenskraven är ändamålsenliga och svarar mot marknadens behov av kompetens och erfarenhet hos våra revisorer. Av denna anledning inleder Revisionsnämnden med stöd av Examensrådet en översyn av kompetenskraven under hösten 2016. Revisorsnämnden kommer även ha en dialog med FAR i denna fråga.

Vi vill därför ge en bakgrund till varför vi gör översynen och vilka utgångspunkterna för denna är.

Yrket auktoriserad revisor har under många år varit reglerat med tydliga kompetenskrav. Under 1990- och början av 2000-talet var kravet att den blivande auktoriserade revisorn genomgick sammanlagt nio års utbildning och gjorde två skriftliga prov med godkänt resultat.

Revisorsnämnden har uppdraget att ta fram examination för auktorisation av revisorer två gånger per år. Att prov hålls är ett krav enligt EU:s revisorsdirektiv. Provet syftar till att testa att tentanden har tillräckliga teoretiska kunskaper i ämnen som är relevanta för lagstadgad revision samt en förmåga att tillämpa sådana kunskaper i praktiken. Förutom praktisk erfarenhet krävs alltså teoretisk utbildning inom fastställda ämnesområden.

För vissa ämnen ställs specifika krav på inriktning och omfattning. Uppställda teoretiska krav enligt EU:s revisorsdirektiv kan antingen klaras av via ett prov, eller genom att den blivande revisorn genomgår universitetsutbildning och tenterar av kurserna inom de av direktivet bestämda ämnesområdena. Den praktiska förmågan att utföra en revision måste dock alltid testas genom ett i vart fall i delar skriftligt prov.

I Sverige har vi valt detta alternativ och konstruerat ett case-baserat prov. Detta upplägg har bedömts vara det lämpligaste sättet att testa hur väl tentanden lever upp till de kompetenskrav som ställs på en auktoriserad revisor. Under utformningen av provet läggs fokus på att frågorna ska vara så verklighetstrogna som möjligt och innefatta de väsentligaste delarna av regelverket avseende revisorer och revision. Stor vikt läggs också på att bedöma tentandernas professionella omdöme.

Sommaren 2013 ändrades de svenska kraven för att bli auktoriserad revisor till åtta års (praktisk och teoretisk) utbildning samt ett skriftligt prov. Däremot ändrades inte de grundläggande kompetenskraven på yrket. Som en konsekvens av de nya kompetensreglerna förändrades de skriftliga proven för att bli auktoriserad revisor från tidigare två prov till ett prov. Vissa farhågor fanns för att kompetenskraven för auktoriserad revisor skulle påverkas negativt. Utmaningen för RN var att hitta en nivå på det nya provet som säkerställde fortsatt höga kompetenskrav för genomförandet av lagstadgad revision.

De utvärderingar som Examensrådet gjort av resultaten av det nya provet visar på att det fortsatt ställs höga krav för att klara provet samt att nivån och innehållet väl testar tentandens kunskaper. Provet är i dag mer omfattande och bredare än det tidigare. Genom att provet säkerställer att kunskaperna finns hos de auktoriserade revisorerna och att de följer de yrkesetiska kraven upprätthålls förtroendet för revisorskåren. Vid konstruktionen av provet beaktas också att tentanderna har olika bakgrund vad gäller de klienter de har arbetat med och kommer att arbeta med i framtiden.

Vilka kompetenskrav kommer att ställas på framtidens revisorer – hur påverkas de teoretiska och praktiska kraven som RN ska ställa?

Regleringen av revisorer och revisionen har på senare år ökat i takt med komplexiteten i näringslivet, bland annat beroende på ökad globalisering. Nya regleringar, främst influerade av internationella lagstiftare och normsättare, har implementerats i stor omfattning i Sverige.

Att de nuvarande kompetenskraven på de blivande auktoriserade revisorerna är höga behöver inte innebära att kraven ska vara desamma över tiden. Samhället i stort är i stadig förändring och därmed påverkas även revisions- och rådgivningsbranschen. Branschen kan behöva rekrytera människor med andra kompetenser än de som statsmakterna i dag kräver.

Därför kommer Revisorsnämnden se över de krav som ställs i föreskrifterna. I samband med det kan även provet komma att ses över. Grundläggande minimikrav på revisorers kompetens är styrt av EU-direktiv, men vi kommer även att beakta de kompetenskrav som tillkommer specifikt inom den svenska revisionen, där exempelvis förvaltningsrevisionen är unik för Sverige. Den kommande översynen omfattar nationella särregleringar på området.

Per Johansson är myndighetschef för Revisorsnämnden

Lena Möllerström Nording är revisor på Grant Thornton samt ord-förande i Revisorsnämndens examensråd

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...