Samhället är i stadig förändring och revisions- och rådgivningsbranschen kan behöva rekrytera människor med andra kompetenser än de som statsmakterna i dag kräver. Det skriver Lena Möllerström Nording och Per Johansson med anledning av översynen av kompetenskraven för revisorer.
En central fråga för både offentligt och privat finansierad verksamhet är hur man ska kunna säkra att verksamheterna bedrivs ändamålsenligt och att resultatet av dessa återrapporteras på ett rättvisande sätt.
Revision är här ett viktigt medel och revisorerna och revisionen har en viktig och lagfäst uppgift. Ytterst handlar det om revisionens samhällsnytta och tilliten till professionen. Förtroende är av central betydelse för revisorn och detta skapas och vidmakthålls bland annat genom hög kompetens.
Höga teoretiska och praktiska utbildnings- och kompetenskrav ska ställas. Dock är det angeläget att med jämna mellanrum se över och utvärdera om kompetenskraven är ändamålsenliga och svarar mot marknadens behov av kompetens och erfarenhet hos våra revisorer. Av denna anledning inleder Revisionsnämnden med stöd av Examensrådet en översyn av kompetenskraven under hösten 2016. Revisorsnämnden kommer även ha en dialog med FAR i denna fråga.
Vi vill därför ge en bakgrund till varför vi gör översynen och vilka utgångspunkterna för denna är.
Yrket auktoriserad revisor har under många år varit reglerat med tydliga kompetenskrav. Under 1990- och början av 2000-talet var kravet att den blivande auktoriserade revisorn genomgick sammanlagt nio års utbildning och gjorde två skriftliga prov med godkänt resultat.
Revisorsnämnden har uppdraget att ta fram examination för auktorisation av revisorer två gånger per år. Att prov hålls är ett krav enligt EU:s revisorsdirektiv. Provet syftar till att testa att tentanden har tillräckliga teoretiska kunskaper i ämnen som är relevanta för lagstadgad revision samt en förmåga att tillämpa sådana kunskaper i praktiken. Förutom praktisk erfarenhet krävs alltså teoretisk utbildning inom fastställda ämnesområden.
För vissa ämnen ställs specifika krav på inriktning och omfattning. Uppställda teoretiska krav enligt EU:s revisorsdirektiv kan antingen klaras av via ett prov, eller genom att den blivande revisorn genomgår universitetsutbildning och tenterar av kurserna inom de av direktivet bestämda ämnesområdena. Den praktiska förmågan att utföra en revision måste dock alltid testas genom ett i vart fall i delar skriftligt prov.
I Sverige har vi valt detta alternativ och konstruerat ett case-baserat prov. Detta upplägg har bedömts vara det lämpligaste sättet att testa hur väl tentanden lever upp till de kompetenskrav som ställs på en auktoriserad revisor. Under utformningen av provet läggs fokus på att frågorna ska vara så verklighetstrogna som möjligt och innefatta de väsentligaste delarna av regelverket avseende revisorer och revision. Stor vikt läggs också på att bedöma tentandernas professionella omdöme.
Sommaren 2013 ändrades de svenska kraven för att bli auktoriserad revisor till åtta års (praktisk och teoretisk) utbildning samt ett skriftligt prov. Däremot ändrades inte de grundläggande kompetenskraven på yrket. Som en konsekvens av de nya kompetensreglerna förändrades de skriftliga proven för att bli auktoriserad revisor från tidigare två prov till ett prov. Vissa farhågor fanns för att kompetenskraven för auktoriserad revisor skulle påverkas negativt. Utmaningen för RN var att hitta en nivå på det nya provet som säkerställde fortsatt höga kompetenskrav för genomförandet av lagstadgad revision.
De utvärderingar som Examensrådet gjort av resultaten av det nya provet visar på att det fortsatt ställs höga krav för att klara provet samt att nivån och innehållet väl testar tentandens kunskaper. Provet är i dag mer omfattande och bredare än det tidigare. Genom att provet säkerställer att kunskaperna finns hos de auktoriserade revisorerna och att de följer de yrkesetiska kraven upprätthålls förtroendet för revisorskåren. Vid konstruktionen av provet beaktas också att tentanderna har olika bakgrund vad gäller de klienter de har arbetat med och kommer att arbeta med i framtiden.
Vilka kompetenskrav kommer att ställas på framtidens revisorer – hur påverkas de teoretiska och praktiska kraven som RN ska ställa?
Regleringen av revisorer och revisionen har på senare år ökat i takt med komplexiteten i näringslivet, bland annat beroende på ökad globalisering. Nya regleringar, främst influerade av internationella lagstiftare och normsättare, har implementerats i stor omfattning i Sverige.
Att de nuvarande kompetenskraven på de blivande auktoriserade revisorerna är höga behöver inte innebära att kraven ska vara desamma över tiden. Samhället i stort är i stadig förändring och därmed påverkas även revisions- och rådgivningsbranschen. Branschen kan behöva rekrytera människor med andra kompetenser än de som statsmakterna i dag kräver.
Därför kommer Revisorsnämnden se över de krav som ställs i föreskrifterna. I samband med det kan även provet komma att ses över. Grundläggande minimikrav på revisorers kompetens är styrt av EU-direktiv, men vi kommer även att beakta de kompetenskrav som tillkommer specifikt inom den svenska revisionen, där exempelvis förvaltningsrevisionen är unik för Sverige. Den kommande översynen omfattar nationella särregleringar på området.
Per Johansson är myndighetschef för Revisorsnämnden
Lena Möllerström Nording är revisor på Grant Thornton samt ord-förande i Revisorsnämndens examensråd