När skatt ses som en hållbarhetsfråga läggs ett större ansvar på företagen. Betyder det att lagstiftarna backat? Nej, knappast. I denna andra del i en serie om två har Balans gått igenom vad politikerna gör.
Så går det med regeringens 10-punktsprogram
28 april 2016 presenterade finansminister Magdalena Andersson regeringens 10-punktsprogram mot skatteflykt. Balans har stämt av hur det går, punkt för punkt.
1 Inkludera fler länder i globala standarder för transparens och informationsutbyte
Vad har hänt? Redan vid målets antagande hade ett 130-tal länder avtal om automatiskt informationsutbyte, vilket ökar skattemyndigheternas möjligheter att upptäcka skattefusk.
När ser vi resultat? Löpande.
2 Införa automatiskt informationsutbyte om verkliga ägare
Vad har hänt? Arbetet pågår på EU-nivå inom ramen för penningtvättsdirektivet. Det handlar om att upprätta ett register över verkliga ägare av bolag.
När ser vi resultat? Oklart.
3 Införa informationsplikt för skatterådgivare
Vad har hänt? Regeringen har aviserat en utredning som ska se över möjligheterna att införa en skyldighet för skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg. Liknande lagförslag diskuteras i EU.
När ser vi resultat? Oklart.
4 Skapa en global svart lista över icke samarbetsvilliga länder
Vad har hänt? Arbetet pågår inom EU genom att medlemsstaterna diskuterar vilka jurisdiktioner listan bör fokusera på.
När ser vi resultat? En slutgiltig lista väntas under 2017.
5 Stärka arbetet mot momsbedrägerier
Vad har hänt? Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska föreslå en ny mervärdesskattelag. Syftet är en mer lättöverskådlig momslagstiftning som också ska stämma bättre överens med EU-reglerna på momsområdet.
När ser vi resultat? Utredaren ska redovisa sitt arbete senast 1 april 2019.
6 Förstärka skattetilläggets avskräckande effekt
Vad har hänt? Skattetillägg är en administrativ avgift som påförs den som exempelvis har lämnat oriktig uppgift i deklarationen. Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag som syftar till att förstärka skattetilläggets preventiva effekt.
När ser vi resultat? Utredaren ska redovisa sitt arbete senast 30 november 2017.
7 Förstärka Skatteverkets resurser
Vad har hänt? Redan i budgetpropositionen för 2016 förstärkte regeringen Skatteverkets resurser för att myndigheten skulle kunna utöka den internationella kontrollen av skattefusk och skatteupplägg. I budgetpropositionen för 2017 avsatte regeringen medel till Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket för att intensifiera arbetet mot skattebrott och skatteflykt.
När ser vi resultat? Skatteverkets resurser höjs successivt och Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket får extra medel under en treårsperiod 2017–2020.
8 Föra upp skattefrågorna på styrelsenivå i företagen
Vad har hänt? På regeringens uppdrag har Skatteverket tagit fram förslag på åtgärder för att uppmuntra att företagen i högre grad ser skatt som en hållbarhetsfråga. I Skatteverkets rapport som presenterades i oktober 2016 föreslås allt från attitydpåverkande åtgärder till lagändringar.
När ser vi resultat? Löpande. Konkret håller Skatteverket på att ta fram modeller på olika ambitionsnivåer som företagen kan använda sig av när de utformar sina skattepolicyer.
9 Stödja kapacitetsbyggnad i utvecklingsländer
Vad har hänt? I en debattartikel (Omvärlden 8 juni 2016) skriver finansminister Magdalena Andersson (S) och ministern för internationellt utvecklingssamarbete Isabella Lövin (MP) om Sveriges engagemang mot kapital- och skatteflykt från utvecklingsländer.
När ser vi resultat? 2020 ska det internationella utvecklingssamarbetet mot skatteflykt vara fördubblat. Detta enligt Addis Tax Initiative som Sverige var med och utformade sommaren 2015.
10 Vidta ytterligare åtgärder mot inhemskt skattefusk och aggressiv skatteplanering
Vad har hänt? Ett antal initiativ har tagits.
a) Arbetsgivare ska löpande lämna uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag på individnivå, normalt sett månadsvis, i stället för i en årlig kontrolluppgift.
När ser vi resultat? Bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 januari 2019.
b) Krav på kassaregister även för näringsidkare utan fast driftställe i Sverige. Dessa har tidigare haft undantag från denna skyldighet, men nu vill regeringen stärka ”konkurrens på lika villkor” i kontantbranschen.
När ser vi resultat? Förslås träda i kraft 1 april 2017.
c) Systemet med personalliggare ska utvidgas till att omfatta fler verksamheter. Regeringen har gett Skatteverket i uppdrag att lämna förslag på hur detta kan göras. Uppdraget ska ske i samverkan med branschorganisationer, personalorganisationer med flera.
När ser vi resultat? Skatteverket ska redovisa sitt förslag om personalliggare i fler branscher senast 1 april 2017.
Rakel Lennartsson