Sju år har gått sedan revisionsplikten slopades för mindre aktiebolag – en reform som omfattade cirka 70 procent av aktiebolagen. Vad har reformen inneburit och vad händer härnäst?
Revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades i Sverige 2010 och omfattade drygt 70 procent av aktiebolagen. Syftet var att företagens administrativa kostnader skulle bli mindre genom att företagen själva kunde välja att köpa de revisions- och redovisningstjänster som de behövde.
Effekten blev att aktiebolag som företagsform ökade explosionsartat. Men av alla nyregistrerade aktiebolag väljer i dag 80–85 procent bort revision.
I praktiken innebär avskaffandet av revisionsplikten att revisionen är frivillig för de aktiebolag som inte överstiger mer än ett av följande tre gränsvärden: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller 3 anställda. Men vem kontrollerar att företagen sköter sig? Ingen, visar det sig.
– Ingen har utsetts till kontrollant. Det är en märklig ordning att man inte har kontroll över att bolag väljer revisor. Det har inte lagts på Bolagsverket men inte heller på någon annan. Man kanske tänkte att det skulle lösa sig genom att allmänheten höll koll på varandra, säger Lennart Iredahl, revisionsexpert på FAR.
Maria Bengtson, ansvarig för kvalitetssekretariatet på FAR, håller med och tillägger:
– Det är också ett samhällsproblem att aktiebolag som avsagt sig revisor för att de inte behöver revisor är överrepresenterade när det gäller planerad ekonomisk brottslighet.
Ekobrottsmyndighetens rapport ”Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag” från juni 2016 ger Maria Bengtson rätt. Efter att ha granskat 325 inkomna anmälningar kunde myndigheten konstatera att i närmare hälften av anmälningarna förekom det uppsåtlig ekonomisk kriminalitet.
Allt fler som Balans pratar med undrar varför inte Bolagsverket kan ha en kontrollfunktion.
– Jag är jurist och tycker att regler ska följas. Så frågan är relevant. Om Bolagsverket upptäcker ett bolag som borde ha revisor och inte har det skickar vi ut ett föreläggande och hotar med tvångslikvidation om de inte botar bristen. Bolagsverket brukar då få in rättelse. Efter min rundfrågning noterar jag att vi aldrig likviderat på ”gränsvärdesgrunden”, säger Bolagsverkets chefsjurist Peter Källenfors.
Skulle bolaget i fråga inte svara görs däremot ingen extra uppföljning. Peter Källenfors påminner om att myndigheten inte är en kontrollerande sådan, utan en registrerande. Bolagsverket har ingen möjlighet att komma åt gränsvärdena eftersom den inte har tillgång till ett sådant system.
Enligt Mikael Törneberg, contentansvarig på Bisnode, skulle myndigheten mycket väl kunna genomföra en sådan kontroll – om de fick in årsredovisningarna digitalt. En funktion som i dagsläget inte är praktiskt genomförbar.
– Om Bolagsverket får in årsredovisningen elektroniskt, lagrar den och har historik om bolaget kan en sådan kontroll genomföras. Dels skulle de då ha uppgifter på om årsredovisningen är reviderad, dels om bolaget uppfyller storleksklasserna, säger Mikael Törneberg.
Bolagsverket ska börja utveckla möjligheten att skicka in digitala årsredovisningar 2017. Om allt går väl ska systemet kunna användas från 2018, men det kommer troligen inte att bli ett krav.
Mikael Törneberg fortsätter:
– När man fick igenom reformen år 2010 var ambitionen att förenkla för småföretagare att driva aktiebolag. Man lyckades i sin ambition, men urholkade vad ett aktiebolag står för.
– De flesta bolag vill följa lagar och regler men det öppnar också för dem som vill driva företagsbildningar som inte är okej. Det är en liten andel av de existerande 500.000 företag som beter sig så, men det är en störande andel.
Enligt färska siffror från UC som FAR tagit del av har 837 bolag i skrivande stund revisionsplikt men underlåtit att välja revisor. Av dessa borde 15 procent ha haft revisor de senaste två åren.
– Vi har funnit 124 bolag som flagrant bryter mot ABL genom att inte välja revisor trots att de varit revisionspliktiga mer än två år tillbaka i tiden. Vi kommer att följa upp om detta innebär en ökad risk, säger Björn Persson, chef för indata och utredningen på UC.
I december 2016 meddelade Riksrevisionen att de genomför en granskning av den sju år gamla reformen. Resultatet kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i oktober 2017.
Sofia Hadjipetri Glantz