Innehåll

Balans nr 2 2017

Hej då revisionsplikt, hej ekobrott!

Sju år har gått sedan revisionsplikten slopades för mindre aktiebolag – en reform som omfattade cirka 70 procent av aktiebolagen. Vad har reformen inneburit och vad händer härnäst?

Revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades i Sverige 2010 och omfattade drygt 70 procent av aktiebolagen. Syftet var att företagens administrativa kostnader skulle bli mindre genom att företagen själva kunde välja att köpa de revisions- och redovisningstjänster som de behövde.

Effekten blev att aktiebolag som företagsform ökade explosionsartat. Men av alla nyregistrerade aktiebolag väljer i dag 80–85 procent bort revision.

I praktiken innebär avskaffandet av revisionsplikten att revisionen är frivillig för de aktiebolag som inte överstiger mer än ett av följande tre gränsvärden: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller 3 anställda. Men vem kontrollerar att företagen sköter sig? Ingen, visar det sig.

– Ingen har utsetts till kontrollant. Det är en märklig ordning att man inte har kontroll över att bolag väljer revisor. Det har inte lagts på Bolagsverket men inte heller på någon annan. Man kanske tänkte att det skulle lösa sig genom att allmänheten höll koll på varandra, säger Lennart Iredahl, revisionsexpert på FAR.

Maria Bengtson, ansvarig för kvalitetssekretariatet på FAR, håller med och tillägger:

– Det är också ett samhällsproblem att aktiebolag som avsagt sig revisor för att de inte behöver revisor är överrepresenterade när det gäller planerad ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndighetens rapport ”Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag” från juni 2016 ger Maria Bengtson rätt. Efter att ha granskat 325 inkomna anmälningar kunde myndigheten konstatera att i närmare hälften av anmälningarna förekom det uppsåtlig ekonomisk kriminalitet.

Allt fler som Balans pratar med undrar varför inte Bolagsverket kan ha en kontrollfunktion.

– Jag är jurist och tycker att regler ska följas. Så frågan är relevant. Om Bolagsverket upptäcker ett bolag som borde ha revisor och inte har det skickar vi ut ett föreläggande och hotar med tvångslikvidation om de inte botar bristen. Bolagsverket brukar då få in rättelse. Efter min rundfrågning noterar jag att vi aldrig likviderat på ”gränsvärdesgrunden”, säger Bolagsverkets chefsjurist Peter Källenfors.

Skulle bolaget i fråga inte svara görs däremot ingen extra uppföljning. Peter Källenfors påminner om att myndigheten inte är en kontrollerande sådan, utan en registrerande. Bolagsverket har ingen möjlighet att komma åt gränsvärdena eftersom den inte har tillgång till ett sådant system.

Enligt Mikael Törneberg, contentansvarig på Bisnode, skulle myndigheten mycket väl kunna genomföra en sådan kontroll – om de fick in årsredovisningarna digitalt. En funktion som i dagsläget inte är praktiskt genomförbar.

– Om Bolagsverket får in årsredovisningen elektroniskt, lagrar den och har historik om bolaget kan en sådan kontroll genomföras. Dels skulle de då ha uppgifter på om årsredovisningen är reviderad, dels om bolaget uppfyller storleksklasserna, säger Mikael Törneberg.

Bolagsverket ska börja utveckla möjligheten att skicka in digitala årsredovisningar 2017. Om allt går väl ska systemet kunna användas från 2018, men det kommer troligen inte att bli ett krav.

Mikael Törneberg fortsätter:

– När man fick igenom reformen år 2010 var ambitionen att förenkla för småföretagare att driva aktiebolag. Man lyckades i sin ambition, men urholkade vad ett aktiebolag står för.

– De flesta bolag vill följa lagar och regler men det öppnar också för dem som vill driva företagsbildningar som inte är okej. Det är en liten andel av de existerande 500.000 företag som beter sig så, men det är en störande andel.

Enligt färska siffror från UC som FAR tagit del av har 837 bolag i skrivande stund revisionsplikt men underlåtit att välja revisor. Av dessa borde 15 procent ha haft revisor de senaste två åren.

– Vi har funnit 124 bolag som flagrant bryter mot ABL genom att inte välja revisor trots att de varit revisionspliktiga mer än två år tillbaka i tiden. Vi kommer att följa upp om detta innebär en ökad risk, säger Björn Persson, chef för indata och utredningen på UC.

I december 2016 meddelade Riksrevisionen att de genomför en granskning av den sju år gamla reformen. Resultatet kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i oktober 2017.

Sofia Hadjipetri Glantz

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...