Sammanfattning: I slutet av januari släppte Civilekonomerna sin lönestatistik. Nyheten startade en debatt på tidningenbalans.se. Helena Adrian menar att svenska nyutexaminerade ekonomistudenter har sämre kunskaper i revisionsstandarder än vad som verkar vara fallet utomlands. Men hon får mothugg: Vi har läst betydligt mer än 7,5 poäng, skriver ”Student”. Det är revisionsbyråernas ägarstruktur och standardiserade karriärväg, inte kunskapsbrist, som är förklaringen, fortsätter en anonym läsare.
”Något annat än lön lockar unga medarbetare till revisions- och rådgivningsbranschen. Branschen placerar sig i bottenskiktet i Civilekonomernas lönestatistik över ingångslöner.” Det kunde man läsa på tidningenbalans.se 30/1.2017.
Men är det så konstigt egentligen? När en nyutexaminerad kandidat- eller magisterekonom söker jobb på en revisionsbyrå har man lång teoretisk utbildning bakom sig, dock inte praktisk erfarenhet av det som vi arbetar med. Det innebär att när en nyutexaminerad person anställs har denne med sig en kurs i bokföring om 7,5 poäng under det första studieåret och många gånger ingen utbildning alls i revision. I de fall det förekommit utbildning i revision är också det en kort kurs och studenterna har inte någon större kunskap om innehållet och innebörden i International Standards on Auditing (ISA).
[...]
Det blir alltså byråerna som får utbilda de nyutexaminerade i såväl redovisningskunskaper som revision. Rent krasst kan man säga att de nyutexaminerade saknar förmåga att utföra självständigt granskningsarbete när de avslutat sin utbildning och börjar på byrå. Det är därför inte särskilt konstigt att lönen sätts efter prestation vilket resulterar i att ingångslönen är låg.
Kommentarer på Helena Adrians inlägg från webben:
Student skriver:
”En kandidat mot revision innehåller minst 30 poäng inom området samt uppsats på ytterligare 15 poäng. För att möta RN:s behörighetskrav ska även revisorsjuridik på 15 poäng läsas till. Inom samtliga av dessa kurser berörs ofta dessa ämnesområden. I det fall detta inte är tillräckligt kan ytterligare ett års heltidsstudier genom en master- eller civilekonomexamen ge ytligare kunskap inom området.”
”Lönen är strukturellt betingad snarare än kompetensbetingad”
”Löneproblematiken ligger inte i kunskapen hos studenterna utan det är snarare ett strukturellt problem i branschen. Det handlar om utbud och efterfrågan. Det råder prispress och det råder partnerskap i branschen samt en massa ekonomistudenter som vill börja på byrå. Detta bäddar för ett ömsesidigt utnyttjande av ny-exade och högpresterande studenter. Studenterna jobbar häcken av sig för att få erfarenhet och oftast ett varumärke i ryggen för att sedan hoppa till ”andra sidan” och i utbyte får ”ni” god lönsamhet och ett bra resultat (utdelning).