Balans nr 4 2017

Vem får årets pris för Bästa redovisning av hållbarhet?

Nu är juryn igång, årets vinnare presenteras i maj

Sedan 2003 har FAR årligen delat ut priset Bästa hållbarhetsredovisning. Inför nomineringen 2016 bytte priset namn till Bästa redovisning av hållbarhet. Syftet med namnbytet var att spegla den utveckling som skett sedan priset instiftades. Då allt fler företag väljer att integrera hållbarhetsredovisningen i den finansiella rapporteringen ansågs inte begreppet hållbarhetsredovisning längre täcka in all redovisning av hållbarhetsinformation.

Juryn för Bästa redovisning av hållbarhet består av FAR:s specialistgrupp för hållbar utveckling. Nu har de haft sitt första sammanträde och arbetet med att utse årets vinnare har tagit sin början.

– Vi i gruppen slår fast vilka kriterier vi utgår från, och det är ungefär samma som förra året. Sedan kommer vi att gå igenom redovisningarna och välja ut ett antal som vi nominerar, säger Isabelle Hammarström, PwC.

För att kvalificera sig för tävlingen krävs att hållbarhetsinformationen är oberoende granskad i enlighet med vedertagen standard samt att granskningen utförts av en FAR-ansluten byrå.

– Det är viktigt att förstå den kontext vi verkar i, det vill säga att bolagen vi tittar på ska vara oberoende granskade. Det gör att det blir en klar övervikt av bland annat stora och statliga bolag, säger Andreas Drugge, Deloitte.

Alla svenska företag som uppfyller kriteriet om oberoende granskning, och som juryn identifierat, ingår i tävlingen. De utvärderas sedan av juryn i olika steg. De senaste åren har det rört sig om ett sjuttiotal företag. Av dessa nomineras ett antal som utvärderas ytterligare och poängsätts. Varje redovisning utvärderas av två byråer, som inte får vara den byrå som utfört granskningen av redovisningen.

Några av kriterierna som juryn tittar på är:

  • Styrelsens ansvar

  • Väsentlighet och involvering av intressenter

  • Mål och strategier

  • Risker och möjligheter

  • Värdeskapande, integrering och innovation

  • Anpassning till ny lagstiftning

– Vi ser över kriterierna varje år så att de är så relevanta som möjligt, säger Isabelle Hammarström.

Charlotta Marténg

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...