Innehåll

Balans nr 4 2017

Den nya revisionsberättelsen – nu gäller det

Nu är den här, den nya revisionsberättelsen. Använd på rätt sätt kan den bidra till att minska förväntningsgapet. Men för att det ska lyckas ställs krav på revisorer, aktieägare och även journalister.

Från och med vårens stämmosäsong ska revisorer, företag, aktieägare och övriga intressenter hantera en ny revisionsberättelse. I höstas klubbades tre nya RevR som tillsammans täcker in alla förändringar med anledning av den nya revisionsberättelsen. Bakgrunden är något förenklat EU:s revisionspaket och att den internationella standardsättaren IAASB i spåren av finanskrisen började fundera på en ny revisionsberättelse som bättre motsvarar marknadens krav.

Vissa länder har redan tjuvstartat, som Storbritannien, och där har marknaden välkomnat en mer transparent rapportering från revisorn. En av revisionsberättelserna som fått mest uppmärksamhet är den för Rolls-Royce avseende 2013, 2014 och 2015.

– Rolls-Royce revisionsberättelse innehåller till och med diagram och revisionsberättelsen har prisats för sin transparens. Revisorn skriver verkligen vad han tycker, säger Dan Brännström, FAR:s generalsekreterare.

Han välkomnar den nya revisionsberättelsen och hoppas att den tas emot väl av marknaden. Och han ser gärna att någon revisor vågar sticka ut och utmana kollegorna i sättet att uttrycka sig i revisionsberättelsen.

– Cirkeldiagram i revisionsberättelsen, jag hoppas verkligen att vi får se det här i Sverige, säger han.

Om den nya revisionsberättelsen ska bidra till att minska förväntningsgapet handlar det i stora drag om att revisorerna vågar lämna revisorsspråket och skriva så att gemene man förstår vad det står. Rätt hanterad kommer avsnittet Särskilt Betydelsefulla Områden, så kallade SBO:er, att kunna öka revisionens relevans.

Den nya revisionsberättelsen innebär också att årsredovisningarna ökar i omfång. Det kan man se bland annat i årsredovisningarna för Handelsbanken och Castellum som var bland de första.

– Själva revisionsberättelsen har i ena fallet ökat från en till fyra sidor, i det andra från två till fyra. Det är en spännande utveckling och vi får se hur många sidor läsarna tål, säger Lennart Iredahl, auktoriserad revisor på FAR.

Att en revisionsberättelse hamnar på runt fyra sidor kommer alltså inte att vara ovanligt. Framför allt beror det på SBO:erna. Dessa måste revisorn lyfta fram i revisionsberättelsen. Revisorn ska även beskriva hur de har beaktats i revisionen.

– Det är upp till revisorns professionella omdöme att välja rätt SBO:er och det är de som kommer att bidra till den ökade transparensen på bästa sätt, säger Lennart Iredahl.

Men för att revisionsberättelserna ska bli relevanta krävs också att aktieägare och andra intressenter läser dem, och i samband med stämman passar på att ställa frågor till revisorn.

– Jag tycker att aktieägare, finansanalytiker och andra borde börja genomgången av en årsredovisning med att läsa revisionsberättelsen. SBO:erna ger en utmärkt ingång till vad som är särskilt intressant och riskfyllt, säger Dan Brännström.

Charlotta Marténg

FAKTA:

Den stora förändringen i den nya revisionsberättelsen är rapportering om för revisionen Särskilt Betydelsefulla Områden, SBO.

Förändringarna gäller främst företag av allmänt intresse.

Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO)

Områden som är de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen för den aktuella perioden. Ofta områden som innebär en risk för bolaget. Att område lyfts som SBO är dock inget problem, utan det som står i SBO:n kan egentligen ses som en tilläggsupplysning om vad revisorn lagt vikt vid. Finns området med i SBO:n har det landat väl hos revisorn. Annars skulle det ha lyfts därifrån till uttalandeavsnittet i revisionsberättelsen.

Hur väljer revisorn ut SBO:erna?

Av områdena som kommunicerats med styrelsen väljs de områden som enligt revisorns professionella bedömning varit mest betydelsefulla för den aktuella perioden.

Så rapporteras en SBO:

Avsnittet i revisionsberättelsen ska besvara följande fyra frågor:

  1. Varför är detta en SBO?

  2. Var i årsredovisningen står det att läsa om detta område?

  3. Vad har revisorn gjort för att hantera risken i detta område?

  4. Enligt EU ska revisorn också beskriva, i förekommande fall, de viktigaste iakttagelserna från granskningen.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...