Innehåll

Balans nr 4 2017

Dags att omvärdera råden om K2 och K3?

Våren är en hektisk tid för vår bransch, med alla årsredovisningar som ska upprättas, eller revideras. Nu har halva våren passerat och vi är vid halvlek. Under arbetets gång kan det vara lämpligt att fundera på om företagen verkligen har valt rätt regelverk. Det är ju nu valet av regelverk ställs på sin spets. Att byta mitt under bokslutsarbetet är inte att tänka på, men för nästa år kanske? Det är inte att förglömma att regelverken, trots att de handlar om upprättande av årsredovisning, påverkar den löpande redovisningen.

I och med att K3 numera inte kräver en enda notupplysning mer än vad årsredovisningslagen kräver av mindre företag, bör nog en hel del mindre företag överväga att gå över till K3. I synnerhet om de har en lite mer komplex redovisning än det allra minsta företaget. Jag tänker i synnerhet på ändringen i K2 punkt 2.6. Numera står det i punkten att varje transaktion ska redovisas var för sig. Enda undantaget från denna regel finns i kapitel 6 och 7 och gäller då enbart i dessa kapitel.

Den nya skrivningen innebär att det inte är tillåtet att använda sig av säkringsredovisning avseende ränteswapar. Detta framgår också i en annan skrivning i K2. Frågan om säkringsredovisning är reglerad och K2 tillåter enbart viss säkringsredovisning, det vill säga säkringsredovisning av poster i utländsk valuta som säkrats mot en valutatermin. Eftersom frågan är reglerad kan ett företag inte heller göra ett analogislut på reglerna om valutasäkring avseende andra säkringsinstrument. BFN har utrett och beslutat att det enda som tillåts i K2 är just valutasäkring. För den intresserade läsaren är det inte ens ett får avseende valutasäkring av poster, det är ett ska!

Nåväl, åter till ändringen i punkt 2.6 i K2. Den tidigare skrivningen innebar att K2 tolkades på ett annat sätt än vad som kan göras i dag. Bland annat har FAR:s policygrupp för redovisning ändrat sin RedU 9 som handlar om bostadsrättsföreningars förvärv av paketerade fastigheter. FAR:s policygrupp har kommit fram till att den ena av de två metoderna inte är tillämplig för ett företag som tillämpar K2.

Jag kan hålla med om att det inte alltid har varit lätt att tolka K2, men jag upplever att K2 i dess nuvarande utformning är mycket tydligare än tidigare. Förutom dessa ändringar skärps också reglerna kring vad som ska aktiveras avseende tillkommande utgifter på byggnader. Den stora frågan är egentligen inte vad som ska aktiveras – den riktigt tunga frågan är vad som ska kostnadsföras omedelbart. Jag vet inte hur många frågor jag har fått om detta. Frågeställningen kryddas ofta med orden, men byggnaden blir mer värd eller det ökar värdet på byggnaden. Men sedan när ska vanlig svensk redovisning spegla marknadsvärden? Och vad betyder mer värd? Och för vem? Redovisningen ska visa förbrukningen av en utgift, det är därför vi skriver av. Och årsredovisningslagen talar inte om marknadsvärden, den talar (om nu en lag kan tala) om anskaffningsvärden.

K2 kan då upplevas som kantigt och ligga för nära skatterätten, om nu någon tycker skattelagstiftningen är kantig. Jag säger bara moms. Men K2 är ett förenklat regelverk och en av dess fördelar är att det inte behövs så stora justeringar i inkomstdeklarationen.

Tro inte att jag menar att alla företag ska byta från K2 till K3. K2 fungerar utmärkt för det mindre företaget med enkla transaktioner. Men vissa företag bör definitivt omvärdera sitt val.

Tyvärr har alldeles för många företag valt K2 bara för att de är mindre. I ärlighetens namn tror jag inte att företagen alltid har valt själva. Någon annan har gjort det åt dem. Kanske är det dags för ”någon annan” att omvärdera sina råd?

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...