Balans nr 5 2017

K2 eller K3?

Kerstin Fagerberg: Dags för stiftelser att välja regelverk

Experten. Nu är det dags för stiftelser att välja regelverk – K2 eller K3? FAR:s medlemsrådgivning får många frågor om detta. Balans har vänt sig till Kerstin Fagerberg som är redovisningsexpert på SEB och har mångårig erfarenhet av redovisningsfrågor för stiftelser, för att få svar på de viktigaste frågorna.

Vilket regelverk ska jag välja, K2 eller K3?

– För de flesta mindre stiftelser kommer K2 vara ett utmärkt val. Men det är inte självklart att alla mindre stiftelser kommer att välja K2. Verksamheten i avkastningsstiftelser, verksamhetsstiftelser, insamlingsstiftelser, pensionsstiftelser med flera stiftelseformer skiljer sig åt. Som exempel på olikheten finns det särskilda regler i K2 för uppställningen av resultaträkningen för de olika stiftelseformerna.

Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med de olika regelverken?

– Fördelarna med K2 är desamma för stiftelser som för andra företagsformer. K2 innehåller detaljerade regler för uppställningen av rapporterna, förenklade regler för värdering med mera. Då en majoritet av stiftelserna tillhör kategorin mindre företag kan de välja att tillämpa K3 med de undantag som gäller enligt årsredovisningslagen för mindre företag. Valet mellan K2 och K3 handlar mer om vilket regelverk som bäst avbildar stiftelsens verksamhet.

När är K3 ett bättre alternativ?

– En verksamhetsstiftelse som vill använda en funktionsindelad resultaträkning ska välja K3. En avkastningsstiftelse som valt att säkra sin värdepappersportfölj med exempelvis ränte- och valutaswappar bör välja K3 eftersom K2 endast tillåter säkringsredovisning för terminskontrakt. Pensionsstiftelser som vill redovisa finansiella tillgångar till verkligt värde måste välja K3 då värdering till verkligt värde inte är tillåten i K2.

Bör jag för en insamlingsstiftelse överväga att tillämpa K3 i stället för K2? Vad innebär det i så fall för stiftelsens redovisning?

– Vill man upprätta en funktionsindelad resultaträkning måste man välja K3 eftersom uppställningsformen inte är tillåten i K2. Stiftelser med 90-konto är, enligt Svensk insamlingskontroll, skyldiga att upprätta en årsredovisning enligt K3 och rekommenderas använda funktionsindelad uppställningsform för resultaträkningen. Även för en insamlingsstiftelse som inte har 90-konto kan det vara lämpligt att välja K3 och funktionsindelad resultaträkning eftersom det underlättar jämförelse med andra insamlingsstiftelser. För en mindre insamlingsstiftelse kan K2 vara ett bra alternativ för upprättande av årsredovisningen.

Är det många stiftelser som har valt att tillämpa K2 i årsredovisningen för 2016 även om det inte blir obligatoriskt att välja regelverk förrän för 2017?

– Majoriteten har valt att tillämpa de äldre reglerna i årsredovisningen för 2016. Så det är först nu när boksluten för 2016 är färdigställda som frågorna kring valet av regelverk börjar komma.

Vad ska jag tänka på första gången jag tillämpar K2 och K3 för stiftelser?

– För de flesta stiftelserna kommer anpassningen till K2 och K3 inte innebära ändrade redovisningsprinciper. För dem som väljer K2 kommer en viss anpassning behöva göras av rubriker och poster i förvaltningsberättelsen, resultaträkningen och balansräkningen. För några stiftelser kan det bli aktuellt med byte av uppställningsform för resultaträkningen och anpassning till värderingsreglerna för finansiella instrument. Om tillämpningen av K2 eller K3 innebär byte av redovisningsprincip ska man följa de särskilda reglerna i respektive regelverk för första gången det allmänna rådet tillämpas. Då flertalet stiftelser är ”mindre” kan man välja att tillämpa årsredovisningslagens undantag för mindre företag och inte räkna om jämförelsetalen.

Behöver man se över riktlinjerna för redovisningen?

– I både K2 och K3 finns råd om hur mottagna gåvor och bidrag respektive lämnade anslag ska redovisas. Nuvarande praxis i stiftelserna överensstämmer i stort med riktlinjerna i K2 och K3. För en del stiftelser kan man dock behöva se över riktlinjerna för redovisningen. Det är viktigt att skilja mellan gåvor som får användas i sin helhet för stiftelsens ändamål och gåvor där endast avkastningen från gåvan får användas. I det första fallet redovisas gåvan över resultaträkningen och i det andra fallet ska gåvan i stället redovisas direkt mot eget kapital. Det är även viktigt att notera att redovisningen av lämnade anslag skiljer sig mellan olika stiftelseformer.

– Uppställningen av eget i kapital i balansräkningen i K2 överensstämmer inte med nuvarande praxis bland stiftelser. Årsredovisningslagens bilaga 1 för balansräkningen innehåller ingen specifikation av eget kapital i stiftelser och ideella föreningar och uppställningen i K2 har därför anpassats till den uppställning i bilagan som gäller för övriga företag. I not kan stiftelsen välja att göra en ytterligare specifikation av eget kapital.

Var hittar jag särskilda regler som gäller för stiftelser?

– I K2 lämnas upplysning i första punkten i respektive kapitel om det finns särskilda regler för stiftelser. Finns det särskilda regler ska dessa användas i stället för eller utöver de gemensamma reglerna. I övrigt gäller reglerna i sin helhet för stiftelser. I K3 är strukturen annorlunda. Här har de särskilda reglerna för stiftelser samlats i kapitel 36.

Kan jag fortfarande använda mig av delresultatet ”förvaltningsresultat” i en avkastningsstiftelse?

– Ja, det kan man. I exempel 15 b ”Redovisning i avkastningsstiftelse” i K2 finns ett exempel på redovisning för en avkastningsstiftelse där delresultatet förvaltningsresultat används.

Hur gör man med en stiftelse som har en icke-skattepliktig verksamhet och en skattepliktig verksamhet?

– Intäkter och kostnader för verksamheten som helhet redovisas i respektive post i resultaträkningen. Vill man redovisa ett delresultat för respektive del av verksamheten får informationen om intäkter och kostnader samt resultat för de olika verksamheterna lämnas i not. Detta gäller vid tillämpning av såväl K2 som K3.

Hur hanterar man flerårsöversikten? Kan man lägga in andra nyckeltal än de som föreslås?

– Enligt K2 ska flerårsöversikten innehålla huvudintäkter, årets resultat och soliditet (eller alternativt mått). För många stiftelser är detta inte de nyckeltal som i nuvarande praxis lämnas i flerårsöversikten. Utgångpunkten i K2 är att så långt som möjligt samma nyckeltal ska lämnas för olika företagsformer. Inget hindrar dock att man, utöver de tre nyckeltalen som K2 anger, lägger till andra nyckeltal som är relevanta för att beskriva stiftelsens utveckling. K3 innehåller inga riktlinjer för vilka nyckeltal som ska anges i flerårsöversikten för en stiftelse.

– När årsredovisningarna för 2016 är färdigställda kommer diskussionerna om utformningen av flerårsöversikten och andra frågor om tillämpningen av reglerna i K2 och K3 att få större fokus och utformning av praxis påbörjas.

Pernilla Halling

Fakta:

Stiftelser

Från och med 2017 ska stiftelser välja regelverk, K2 eller K3.

Vid bedömningen av om en stiftelse är större eller mindre ska stiftelsen till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter (ÅRL 1 kap. 3 § och BFNAR 2006:11 Gränsvärden).

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...