Erik Nerep sammanfattar i sin artikel (Balans Fördjupning nr 2/2017) vad som gäller för värdeöverföringar enligt aktiebolagslagen, ABL, 17–18 kap. Det är viktigt att framhålla att frågan om form uteslutande tar sikte på regleringarna i ABL 17 och 18 kap. (se typsituation 1 nedan). Detta innebär att det inte är möjligt att bortse från andra formkrav som till exempel krav i andra kapitel i aktiebolagslagen, krav i bokföringslagen, BFL, årsredovisningslagen, ÅRL, inkomstskatteregler och momsregler, vid sidan om kraven i ISA och god revisionssed.
Frågan om avsaknad av formkrav enligt aktiebolagslagen är ett intressant teoretiskt resonemang, men i praktiken går det inte att enbart förhålla sig till några få kapitel i aktiebolagslagen. Frågan har sin upprinnelse i en allt för spridd uppfattning hos redovisningskonsulter och revisorer att ”formlös” kunde tolkas enligt ordalydelsen och inte till den begränsade innebörd som följer av ABL 17 och 18 kap.
Därigenom ansågs det saknas krav på all form av dokumentation och detta var något som vi revisorer skulle godta (och till och med uppmuntra). När jag uppmärksammades på att det fanns en uppfattning att det skulle gå att ta ut pengar från ett bolag utan några särskilda underlag eller beslut fann jag anledning att försöka synliggöra komplexiteten inom området.
Erik Nerep exemplifierar till exempel ett koncernbidrag som en så kallad formlös värdeöverföring. För ett koncernbidrag uppställer 17:e och 18:e kapitlet inga formkrav på styrelsens redogörelse. Dock ställer inkomstskattelagen krav både på form och när och hur värdeöverföringen ska redovisas och beslutas, vid sidan om kraven i ABL 17 kap. 3 § som alltid måste beaktas.
Följande typsituationer kan åskådliggöra problematiken:
1. En redovisningskonsult uppmärksammar ett uttag på 50.000 kronor på ett bankkontoutdrag och frågar kunden ”Vad är detta?”. Kunden svarar: ”Jag behövde pengar till min privata skatt – eller till en ny båtmotor.” Redovisningskonsulten ser problemen hopa sig – krav i bokföringslagen, skattebetalningslagen, inkomstskattelagen – och vill hitta en snabb lösning. Är lösningen på detta en så kallad formlös värdeöverföring?
För att kunna genomföra en så kallad formlös värdeöverföring behöver styrelsen pröva om överföringen kan ske utifrån kraven i 17 kap. 3 §, (men känner kunden ens till dessa regler?).
Dessutom behöver samtliga aktieägare vara överens om avsteg från ABL:s krav (kunden vet sannolikt inte ens om att det finns krav i ABL som avsteg ska göras från).
Vidare kan det finnas anledning att reflektera över om det ens är en värdeöverföring. Är det inte egentligen ersättning för utfört arbete, alltså lön? I så fall ska det göras skatteavdrag och redovisas sociala avgifter på beloppet under den påföljande månaden. Den uppfattningen har Skatteverket ofta framfört när det skett utbetalningar/värdeöverföringar.
Om redovisningskonsulten kommer fram till att det är en annan värdeöverföring enligt 17 kap. 1 §, första stycket 4 p., hur ska det i så fall redovisas? Och hur ska det beskattas hos mottagaren? Skulle man ändå anse att det är en utdelning, så uppställs kraven på form i ABL 18 kap.
För att vi vid revisionen ska kunna acceptera ett räkenskapspåstående krävs någon form av verifierbart underlag, revisionsbevis. Rör det sig endast om en aktieägare så kan möjligen en muntlig uppgift vara tillräcklig. Dock blir det svårt att i efterhand visa innehållet i den muntliga uppgiften.
2. Ägarna i ett bolag vill lyfta utdelning under pågående räkenskapsår men får klart för sig att det krävs en redogörelse från styrelsen och ett yttrande från revisorn. Detta anser man är en onödig kostnad och vill försöka komma undan den.
Redovisningskonsulten/rådgivaren föreslår då att de ska göra en formlös värdeöverföring. För det krävs inga beslut, inga underlag utan det är bara att ta ut pengarna. Så det gör delägarna och det finns därefter ett uttag från bankkontot på 150.000 kronor. Redovisningskonsulten bokför en minskning i fritt eget kapital.
Vad är transaktionens egentliga innebörd? Delägarna avsåg att göra en utdelning, önskade beskattas som för utdelning – då är det sannolikt också en utdelning, som skett i strid mot formkraven i ABL 18 kap.
Vi revisorer ska uttala oss om bokföringen, årsredovisningen och förvaltningen innefattande såväl efterlevnaden av aktiebolagslagen som redovisning och betalning av skatter och avgifter. Det är enligt min uppfattning inte möjligt att bara isolera bedömningen av en affärshändelse till kraven i ABL 17 och 18 kap. utan man behöver göra en mer omfattande bedömning.
Andra värdeöverföringar än utdelningar sker troligen i en betydligt större utsträckning än vad många redovisningskonsulter och revisorer tror. Detta kan i sig vara ett problem. Jag hoppas dock att debatten medför att problemen blir belysta ur ett vidare perspektiv.
Helena Adrian är auktoriserad revisor på Adrian & Partners