Balans nr 1 2018

Debatt: Revisorns roll

Hur vet man vilka risker man kan ta?

Företagsstrategi och intern styrning är två områden som jag skulle vilja läsa mer om i debatten om revisorns roll. Varför inte jämföra revision med bilbesiktning?

Sedan flera år läser jag Balans varje månad. Jag har jobbat med ekonomistyrning hela livet, som konsult, professor och läroboksförfattare. Redovisning och revision är jätteviktiga områden, men ofta saknar jag diskussion av de frågor som engagerat mig under ett långt yrkesliv: hur påverkar vi människors tankar och gärningar genom systematiskt bruk av information, framför allt mått?

Vågar jag jämföra revision med bilbesiktning? Till skillnad från den så bedöms kanske i synnerhet den uppnådda positionen, men de som tar del av ett företags rapportering och revisorns utlåtande och eventuella kommentarer vill få hjälp även med att bedöma vilka förutsättningar företaget (eller förvaltningen, eller myndigheten) har att klara sitt uppdrag i framtiden. Är fordonet/företaget trafiksäkert – kan förarna/ägarna förväntas nå sina mål när det används?

Åtminstone sedan 1970-talet har det då och då dykt upp förslag till hur redovisning och revision ska fånga att detta inte bara handlar om finansiella medel, utan även andra resurser. Senast har vi lärt oss tala om integrerad rapportering (IR). Vid bilbesiktning är det sedan länge inte bara den fysiska resursen som kan ha brister. Elektronik och informationssystem avgör funktionen. Organisationer värderas ofta mer för sina relationer, sina förmågor och sina system än för vad som syns i balansräkningen.

Det är framför allt två komplikationer som jag skulle önska att vi oftare fick läsa om i debatten om revisorns roll. Den ena gäller företags strategi, den andra intern styrning. I en av de figurer som IR använder för att visa organisationers värdeskapande står det business model i mitten. Man kan inte bedöma om en organisation har förutsättningar att klara sitt uppdrag utan att förstå hur den tänkt arbeta. Vilka resurser, samarbeten, vilket förtroende hos kunderna behöver den? Hur medvetet resonerar styrelse och ledning om sådant? Har de försäkrat sig om sådana resurser; hur vårdar man till exempel kompetens och kontaktnät? Verkar databaser och informationssystem välskötta? För att bedöma det måste förstås granskaren själv ha satt sig in i hur organisationen fungerar. Inte värdera dess strategi, men bedöma om den är logiskt underbyggd.

Den andra komplikationen gäller hur organisationens övergripande förutsättningar översätts till uppdrag och arbetssätt ute i organisationen, och allt oftare även hos dess partners via outsourcing eller andra samarbeten. Liknelsen med fordonsbesiktning gäller här styrsystemet: gör ratt, broms och andra manöverorgan bilen styrbar? Har den som styr rätt information via instrumentpanelen? I en organisation handlar det om ekonomistyrning i bred bemärkelse, ofta i flera led från bolagsstyrning ner till incitament vid kundmöten och i produktionen. Samt givetvis den information som människor tar del av för att handla i organisationens intresse. Når de prioriteter som följer av affärsmodellen verkligen ut, eller finns risk att det lokala handlandet blir ett annat än avsett? Inte minst på den sista punkten har vi varit dåliga på att ge vägledning. Talet om riskaptit och riskhantering gäller ofta organisationen som helhet, med för lite känsla för hur de förmedlas till alla de som egentligen avgör framtiden. Metoder och rekommendationer handlar mest om riskers nedsida: hur kan bättre processer och kontroller förhindra fel? Risktagande är centralt för all affärsverksamhet, och även för innovationer inom till exempel vård eller polisens arbete. Hur bygger man in riskbevakning och rätt risktagande i uppdragen till alla som får förtroendet att agera för organisationens räkning?

Med kollegor har jag just skrivit en bok om sådant (Arwinge, Olve och Magnusson, Risk, strategi och styrning. Studentlitteratur 2017). Den ger inga uttömmande svar på de här frågorna, men försöker gifta ihop lärorna om strategi, risk management och ekonomistyrning. Vi hoppas den kan initiera samtal om var svaren kan sökas:

– Är det önskvärt och möjligt med en ”organisationsbesiktning” som tar in affärsmodell och decentral styrning?

– Vill revisorn åta sig detta? I vilken grad ingår det i de tjänster som säljs?

– Hur dras gränser mellan internt arbete med strategisk riskhantering (inklusive risk i ekonomistyrningen), revisorns granskning, och externa bedömare för andra syften (finansanalytiker, i förekommande fall finansinspektion med flera)? Och hur samarbetar man över dessa gränser?

Och, sist: är liknelsen med bilbesiktning helt uppåt väggarna?

Nils-Göran Olve är knuten till universiteten i Linköping och Uppsala, senast som gästprofessor. Han har även skrivit ett stort antal böcker om ekonomistyrning och controllers.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...