So tonight I’m gonna party like it’s 1999, sjöng artisten Prince 1982. Han refererade alltså till framtiden. I dag har vi facit för vad som hände 1999 och efteråt. 1990-talet var en period av global ekonomisk uppgång. I slutet av decenniet var börsen högt värderad, bland annat genom högt värderade it-bolag som aldrig gått med vinst. Spola fram till 2018. Vi har just gått igenom en lång period av ekonomisk tillväxt. Vi har högt värderade it-bolag som aldrig gått med vinst (exempelvis Spotify).
Vi vet vad som hände efter 1999. Börsen vände nedåt i mars 2000. Redovisningsskandalerna började komma 2001, med Enron som den mest kända. Det är ett tydligt mönster att redovisning och revision börjar ifrågasättas i ekonomisk nedgång som följer av en lång uppgång (exempelvis Krueger 1932). Det kan bland annat ha två förklaringar: dels leder långa ekonomiska uppgångar till minskad försiktighet (exempelvis amerikanska banker före finanskrisen 2007), dels uppmärksammas redovisning och revision när företag får ekonomiska problem och någon förlorar pengar (exempelvis Prosolvia och HQ).
Vad har nu detta med IFRS i svenska företag att göra? Forskning visar att tillsyn är viktig för att principbaserade standarder såsom IFRS ska fungera väl. Den första linjen av extern tillsyn är revision, så revisionen är central för att uppnå kvalitet i redovisningen. Det är vidare rimligt att anta att revisionens kvalitet är starkt korrelerad med revisorers kompetens.
Det är därför bekymmersamt att både branschen och Revisorsinspektionen (RI) arbetar för att sänka kraven på kompetens hos auktoriserade revisorer. RI föreslår att den totala utbildningstiden ska sänkas med 25 procent och att kraven på utbildning i redovisning och juridik ska sänkas, framförallt med avseende på konceptuell förståelse. Det är effekten av att det inte längre ska krävas högskoleutbildning där fördjupande kurser i redovisning och juridik ingår. Högskoleutbildningens styrka är just ett fokus på konceptuell fördjupning.
De sänkta kraven motiveras med en önskan om breddad kompetens bland revisorer. En breddad kompetens kan säkert ge ökad lönsamhet för branschen (på kort sikt) eftersom det möjliggör ett ökat mervärde för revisionsklienterna genom breddad feedback i samband med revisionen. Samtidigt riskerar det minska revisionens kontrollfunktion.
Revisionsbranschen måste alltid göra en avvägning mellan lönsamhet och branschens kontroll- och tillsynsfunktion. Efter en lång period av tillväxt är det lätt att fokusera mer på lönsamhet. Kostnaden för ett sådant fokus är en potentiellt kraftig motreaktion när ekonomin vänder ner, redovisningsproblem visar sig, och förluster uppkommer. Exempelvis började revision regleras på federal nivå i USA samtidigt som Big 5 blev Big 4 efter Enron och reglering av revision stärkas i Europa efter finanskrisen.
Det är särskilt problematiskt att sänkta krav på auktoriserade revisorer diskuteras efter en lång tid av ekonomisk uppgång, när det är sannolikt att en nedgång är nära förestående. Förtroendet för branschen kommer inte stärkas av att kraven sänks samtidigt som redovisningsproblem uppmärksammas. Det är direkt förvånande att förändringen drivs på av RI, som ska tillse att revisionens tillsynsfunktion fungerar snarare än att se till branschens lönsamhet.
Min uppmaning till branschen är att tänka om vad gäller nya krav på auktoriserade revisorer. Förslaget kommer inte att gagna branschen på sikt, vare sig vad gäller förtroende eller lönsamhet. Det är inte bra för kvaliteten på revision, och är därmed negativt för kvaliteten på finansiella rapporter upprättade i enlighet med IFRS.
Jan Marton är docent och verksam vid handelshögskolan i Göteborg.