Innehåll

Balans nr 3 2021

Visselblåsardirektivet påverkar branschen

EU:s visselblåsardirektiv ska bli svensk lag i december i år. Branschen arbetar för högtryck med att hjälpa företagen. Men vad gäller?

Den nya lagen innebär ett förstärkt skydd för personer som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats, ersätter dagens visselblåsarlag och kommer att gälla för både privat och offentlig sektor. Företag och organisationer med minst 50 anställda blir skyldiga att införa interna rapporteringskanaler som underlättar för arbetstagare att slå larm anonymt.

– Många organisationer är i dag omedvetna om den här nya lagen. Vi ser att det finns en risk att det blir som jag tror många företag upplevde GDPR, att allt skjuts upp till sista sekund, säger Elin Siljendal, rådgivare inom riskhantering på KPMG.

I december i år träder lagen i kraft. Organisationer med färre än 50 anställda har dispens till 2023. De mindre organisationerna har även lindrigare regler, men samtliga kommer att påverkas av att visselblåsarskyddet utvidgas till fler grupper av personer: exempelvis arbetssökande, egenföretagare, styrelseledamöter och aktieägare.

– Många som i dag har en intern kanal för visselblåsning på sitt intranät kommer att behöva lägga ut den externt och här finns det en hel del saker organisationerna behöver planera för i samband med det, säger Elin Siljendal.

Hon menar att branschen behöver arbeta på dubbla fronter: Dels med att hjälpa kunderna, dels påverkas många byråer själva av den nya lagen. De som är fler än 50 har anledning att skynda på.

FAR välkomnar den nya lagen men påpekade i sitt remissvar i höstas att det är otydligt vad som gäller för revisorer och huruvida revisorns lagstadgade tystnadsplikt riskerar att urholkas. Regeringen svarar i lagrådsremissen att revisorers tystnadsplikt inte är kvalificerad, vilket innebär att revisorer i vissa fall kan bryta mot sin tystnadsplikt, utan att straffas för detta.

”Revisorers tystnadsplikt inskränker inte rätten enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, dvs. tystnadsplikten är inte kvalificerad. Om en revisor skulle åsidosätta sin tystnadsplikt genom att rapportera i enlighet med detta förslag, skulle revisorn således inte kunna göras ansvarig för detta åsidosättande […]”.

Enkelt uttryckt omfattas revisorer av visselblåsardirektivet, både i förhållande till det företag där de är anställda och i förhållande till sina klientföretaget. Regeringen betonar att lagen är generell och när lagens objektiva kriterier uppfylls så skyddas man av lagen, även som revisor.

Rakel Lennartsson