ESRS 2 är antagen av EU-kommissionen genom förordning (EU) 2023/2772.

Syfte

1.I denna europeiska standard för hållbarhetsrapportering (ESRS) fastställs de upplysningskrav som gäller för samtliga företag oavsett vilken sektor de är verksamma i (dvs. sektorsövergripande) och som gäller för alla hållbarhetsfrågor (dvs. övergripande). Denna ESRS omfattar de rapporteringsområden som definieras i ESRS 1 Allmänna krav avsnitt 1.2 Övergripande standarder och rapporteringsområden.

2.När ett företag utarbetar upplysningar enligt denna standard, ska det tillämpa de upplysningskrav (inklusive deras datapunkter) som fastställs i tematiska ESRS som förtecknas i tillägg C till denna standard Upplysnings-/ tillämpningskrav i tematiska ESRS som är tillämpliga tillsammans med ESRS 2 Allmänna upplysningar. Företaget ska tillämpa kraven i tillägg C

  1. i alla fall när det gäller kraven i de tematiska standarderna avseende upplysningskrav IRO-1 – Beskrivningav arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, och

  2. för alla andra krav som förtecknas i tillägg C, endast om hållbarhetsämnet är väsentligt baserat på företagets väsentlighetsbedömning (se ESRS 1 kapitel 3 Dubbel väsentlighet som grund för hållbarhetsupplysningar).

1. Grund för utarbetandet

Upplysningskrav BP-1 – Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen

3.Företaget ska upplysa om den allmänna grunden för utarbetandet av sina hållbarhetsförklaringar.

4.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en förståelse för hur företaget utarbetar sin hållbarhetsförklaring, inbegripet omfattningen av konsolideringen, information om värdekedjan i tidigare och senare led och, i förekommande fall, huruvida företaget har använt något av de alternativ för utelämnande av information som avses i leden d och e i följande punkt.

5.Företaget ska lämna följande upplysningar:

  1. Om hållbarhetsförklaringen har utarbetats på konsoliderad eller individuell grund.

  2. För konsoliderade hållbarhetsförklaringar:

    1. bekräftelse på att omfattningen av konsolideringen är densamma som för de finansiella rapporterna, eller om tillämpligt, en förklaring att det rapporterande företaget inte måste upprätta finansiella rapporter eller när det rapporterande företaget utarbetar konsoliderad hållbarhetsrapportering enligt artikel 481 i direktiv 2013/34/EG, och

    2. i tillämpliga fall, en uppgift om vilka dotterföretag som ingår i konsolideringen som är undantagna från individuell eller konsoliderad hållbarhetsrapportering i enlighet med artiklarna 19a.9 eller 29a.8 i direktiv 2013/34/EU.

  3. I hur hög grad hållbarhetsförklaringen omfattar företagets värdekedja i tidigare och senare led (se ESRS 1 avsnitt 5.1 Rapporterande företag och värdekedja).

  4. Om företaget har använt sig av alternativet att utelämna viss information som gäller immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation (se ESRS 1 avsnitt 7.7 Sekretessbelagd och känslig information och Information om immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation).

  5. För företag baserade i en EU-medlemsstat som tillåter att förestående utveckling eller frågor som är under förhandling undantas från upplysningskrav, enligt vad som föreskrivs i artiklarna 19a.3 och 29a.3 i direktiv 2013/34/EU, huruvida företaget har utnyttjat detta undantag.

Upplysningskrav BP-2 – Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter

6.Företaget ska lämna upplysningar med avseende på särskilda omständigheter.

7.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om vad dessa särskilda omständigheter har för inverkan på utarbetandet av hållbarhetsförklaringen.

8.Företaget får rapportera denna information tillsammans med de upplysningar de hänvisar till.

Tidshorisonter

9.Om företaget har avvikit från de tidshorisonter på medellång eller lång sikt som definieras i ESRS 1 avsnitt 6.4 Definition av kort, medellång och lång sikt för rapporteringsändamål ska det beskriva

  1. hur det definierar medellång eller lång sikt, och

  2. anledningarna till att det tillämpar dessa definitioner.

Uppskattning av värdekedjan

10.När måtten innefattar uppgifter om värdekedjan i tidigare och/eller senare led som uppskattas med hjälp av indirekta källor, såsom genomsnittliga uppgifter för sektorn eller andra substitutmått, ska företaget

  1. identifiera måtten,

  2. beskriva grunden för utarbetandet,

  3. beskriva den resulterande graden av noggrannhet, och

  4. i tillämpliga fall, beskriva de planerade åtgärderna för att förbättra noggrannheten i framtiden (se ESRS 1 kapitel 5 Värdekedja).

Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall

11.I enlighet med ESRS 1 avsnitt 7.2 Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall ska företaget

  1. identifiera de kvantitativa mått och monetära belopp som det har redovisat och som är föremål för en hög grad av mätosäkerhet,

  2. för varje kvantitativt mått och fastställt monetärt belopp:

    1. lämna information om källorna till mätosäkerhet (till exempel hur beroende beloppet är av utfallet av en framtida händelse, av en värderingsteknik eller av tillgången till och kvaliteten på data från företagets värdekedja i tidigare och/eller senare led), och

    2. lämna upplysning om de antaganden, approximationer och bedömningar som företaget har gjort vid värderingen.

12.När företaget lämnar framåtblickande uppgifter kan det ange att det anser att uppgifterna är osäkra.

Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras

13.När det inträffar förändringar i hur hållbarhetsinformation utarbetas och presenteras jämfört med den eller de föregående redovisningsperioderna (se ESRS 1, avsnitt 7.4 Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras), ska företaget

  1. förklara ändringarna och skälen till dem, däribland varför det nya måttet ger mer användbar information,

  2. lämna ut omräknade jämförande siffror, såvida det inte är praktiskt ogenomförbart; om det inte är praktiskt genomförbart att justera jämförande information för en eller flera föregående perioder, ska företaget upplysa om den omständigheten, och

  3. ge upplysning om skillnaden mellan den siffra som lämnades för den föregående perioden och den ändrade jämförande siffran.

Rapportering av fel under tidigare perioder

14.När företaget identifierar väsentliga fel för tidigare perioder (se ESRS 1 avsnitt 7.5 Rapportering av fel under tidigare perioder), ska det ange

  1. karaktären på det väsentliga felet för den tidigare perioden,

  2. så långt det är praktiskt möjligt, en rättelse för varje tidigare period som ingår i hållbarhetsförklaringen, och

  3. om det inte är praktiskt möjligt att rätta felet, de omständigheter som ledde till att felet uppstod.

Upplysningar som härrör från annan lagstiftning eller allmänt accepterade standarder för hållbarhetsrapportering

15.Om företaget i sin hållbarhetsförklaring inkluderar information som härrör från annan lagstiftning som kräver att företaget lämnar upplysningar om hållbarhetsinformation eller från allmänt accepterade standarder och ramar för hållbarhetsrapportering (se ESRS 1 avsnitt 8.2 Hållbarhetsförklaringens innehåll och struktur), ska det, utöver den information som föreskrivs av ESRS, upplysa om detta faktum. Om företaget delvis tillämpar andra standarder eller ramar för rapportering, ska det ge en noggrann hänvisning till punkterna i den standard eller ram som tillämpas.

Införlivande genom hänvisning

16.När företaget införlivar information genom hänvisning (se ESRS 1 avsnitt 9.1 Införlivande genom hänvisning), ska det lämna en förteckning över upplysningskraven i den ESRS (eller de särskilda datapunkter som föreskrivits i ett upplysningskrav) som har införlivats genom hänvisning.

Användning av bestämmelser för infasning i enlighet med tillägg C till ESRS 1

17.Om ett företag eller en grupp som i balansräkningen på rapporteringsdatumet inte överskrider det genomsnittliga antalet 750 anställda under räkenskapsåret beslutar att utelämna den information som krävs enligt ESRS E4, ESRS S1, ESRS S2, ESRS S3 eller ESRS S4 i enlighet med Tillägg C till ESRS 1, ska det ändå upplysa om huruvida de hållbarhetsfrågor som omfattas av ESRS E4, ESRS S1, ESRS S2, ESRS S3 och ESRS S4 har bedömts vara väsentliga till följd av företagets väsentlighetsbedömning. Om en eller flera av dessa frågor har bedömts vara väsentliga ska företaget dessutom för varje väsentlig fråga

  1. upplysa om förteckningen över frågor (dvs. ämne, underämne eller del-underämne) i AR 16 ESRS 1 Tillägg A som bedöms som väsentliga och kort förklara hur företagets affärsmodell och strategi tar hänsyn till företagets konsekvenser med anknytning till dessa frågor; företaget kan identifiera frågan på ämnesnivå, underämnesnivå eller del-underämnesnivå,

  2. ge en kortfattad beskrivning av eventuella tidsbundna mål som det har fastställt med anknytning till de berörda frågorna, de framsteg som det har gjort för att uppnå dessa mål och huruvida dess mål med anknytning till biologisk mångfald och ekosystem baseras på entydiga vetenskapliga belägg,

  3. ge en kortfattad beskrivning av dess policy när det gäller de berörda frågorna,

  4. ge en kortfattad beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att identifiera, övervaka, förebygga, mildra, avhjälpa eller få ett slut på de faktiska eller potentiella negativa konsekvenserna i samband med de aktuella frågorna och resultatet av dessa åtgärder, och

  5. lämna upplysningar om de mått som är relevanta för de aktuella frågorna.

2. Styrning

18.Syftet med detta kapitel är att ge en uppfattning om de styrningsprocesser, kontroller och förfaranden som finns för övervakning, hantering och tillsyn när det gäller hållbarhetsfrågor.

Upplysningskrav GOV-1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll

19.Företaget ska lämna upplysningar om förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens sammansättning, deras roller och ansvarsområden och deras tillgång till expertis och kompetens med avseende på hållbarhetsfrågor.

20.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om

  1. förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens sammansättning och mångfald,

  2. vad förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen har för roller och ansvarsområden sett till att utöva tillsyn över processen att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, däribland ledningens roll i dessa processer, och

  3. förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens expertis och kompetens i hållbarhetsfrågor eller tillgång till sådan expertis och kompetens.

21.Företaget ska lämna följande upplysningar om vad ledamöterna i dess förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan har för sammansättning och mångfald:

  1. Antalet verkställande och icke-verkställande ledamöter.

  2. Representation av anställda och andra arbetstagare.

  3. Erfarenhet som är relevant för företagets sektorer, produkter och geografiska platser.

  4. Procentandel efter kön och andra aspekter av mångfald som företaget tar hänsyn till. Styrelsens könsfördelning1 ska beräknas som ett genomsnittligt förhållande mellan antal kvinnor/män i styrelsen.

  5. Andelen oberoende styrelseledamöter2. För företag med en enda styrelse motsvarar detta procentandelen oberoende styrelseledamöter som inte är verkställande styrelseledamöter. För företag med dubbel styrelse motsvarar det procentandelen oberoende ledamöter i tillsynsorganet.

Denna information är relevant för: finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härleds från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 13 i tabell I i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 av den 6 april 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (könsfördelningen i styrelsen), och administratörer av referensvärden för att offentliggöra ESG-faktorer som omfattas av kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011, såsom anges genom indikatorn ”vägd genomsnittlig andel kvinnliga i förhållande till manliga styrelseledamöter” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

Denna information är relevant för de administratörer av referensvärden som måste redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU) 2020/1816 så som beskrivs i indikatorn ”Vägd genomsnittlig procentandel av styrelseledamöterna som är oberoende” i avsnitt 1 i bilaga II.

22.Företaget ska lämna följande upplysningar om vad ledamöterna i dess förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan har för roller och ansvarsområden:

  1. Identiteten för förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen (t.ex. en styrkommitté eller liknande) eller för enskilda personer inom ett organ som ansvarar för tillsyn av konsekvenser, risker och möjligheter.

  2. Hur varje organs eller enskilda personers ansvarsområden för konsekvenser, risker och möjligheter återspeglas i företagets direktiv, styrelsemandat och andra besläktade policyer.

  3. En beskrivning av ledningens roll i de styrningsprocesser, kontroller och förfaranden som används för övervakning, hantering och tillsyn av effekter, risker och möjligheter, inbegripet

    1. huruvida denna roll delegeras till en särskild befattning eller kommitté på ledningsnivå och hur tillsynen över denna befattning eller kommitté utövas,

    2. information om rapporteringsvägarna till förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen,

    3. huruvida särskilda kontroller och förfaranden tillämpas på hanteringen av konsekvenser, risker och möjligheter och, i så fall, hur de integreras med andra interna funktioner, och

  4. hur förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen och den högsta verkställande ledningen utövar tillsyn över uppsättandet av mål kopplade till väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, och hur de övervakar framstegen i riktning mot de målen.

23.Upplysningen ska innefatta en beskrivning av hur förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen fastställer huruvida lämplig kompetens och expertis finns tillgänglig eller kommer att utvecklas för att ha tillsyn över hållbarhetsfrågor, däribland

  1. den hållbarhetsrelaterade expertis som organen som helhet antingen direkt besitter eller kan använda sig av, t.ex. genom tillgång till experter eller utbildning, och

  2. hur denna kompetens och expertis hänför sig till företagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

Upplysningskrav GOV-2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

24.Företaget ska lämna upplysningar om hur förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen blir informerade om hållbarhetsfrågor och hur dessa frågor behandlades under redovisningsperioden.

25.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om hur förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen blir informerade om hållbarhetsfrågor, samt vilken information och vilka frågor de har behandlat under redovisningsperioden. Detta gör det i sin tur möjligt att förstå om ledamöterna i dessa organ fick tillräcklig information och om de kunde fullfölja sina roller.

26.Företaget ska lämna följande upplysningar:

  1. Huruvida, av vem och hur ofta förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen, inklusive deras relevanta kommittéer, blir informerade om väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (se upplysningskrav IRO–1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i denna standard), genomförandet av tillbörlig aktsamhet samt resultaten av och ändamålsenligheten hos policyer, åtgärder, mått och mål som antas för att behandla dem.

  2. På vilket sätt förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen tar hänsyn till konsekvenser, risker och möjligheter när de utövar tillsyn över företagets strategi, dess beslut om större transaktioner och dess riskhanteringsprocess, däribland huruvida de har beaktat kompromisser i samband med dessa konsekvenser, risker och möjligheter.

  3. En förteckning över de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som förvaltnings, lednings- och tillsynsorganen eller deras relevanta kommittéer behandlar under redovisningsperioden.

Upplysningskrav GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

27.Företaget ska lämna upplysningar om hur dess hållbarhetsrelaterade resultat integreras i incitamentssystem.

28.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om huruvida incitamentssystem erbjuds till ledamöter i de förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan som är kopplade till hållbarhetsfrågor.

29.Företaget ska lämna följande upplysningar om incitamentssystemen och ersättningspolicyerna kopplade till hållbarhetsfrågor för ledamöter i företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, när sådana finns:

  1. En beskrivning av incitamentssystemens viktigaste särdrag.

  2. Om resultat bedöms mot särskilda hållbarhetsrelaterade mål och/eller konsekvenser – och i så fall vilka.

  3. Om och hur mått på hållbarhetsrelaterade resultat betraktas som resultatreferensvärden eller ingår i ersättningspolicyer.

  4. Andelen rörlig ersättning beroende på hållbarhetsrelaterade mål och/eller konsekvenser.

  5. Den nivå i företaget där villkoren för incitamentssystemen godkänns och uppdateras.

Upplysningskrav GOV–4 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet

30.Företaget ska lämna en kartläggning av den information som tillhandahålls i dess hållbarhetsförklaring om processen för tillbörlig aktsamhet.

31.Syftet med detta upplysningskrav är att lättare få en uppfattning om företagets process för tillbörlig aktsamhet med avseende på hållbarhetsfrågor.

32.De huvudaspekter och huvudsteg vid tillbörlig aktsamhet som nämns i ESRS 1 kapitel 4 Tillbörlig aktsamhet är anknutna till ett antal övergripande och tematiska upplysningskrav enligt ESRS. Företaget ska tillhandahålla en kartläggning som förklarar hur och var dess tillämpning av huvudaspekterna och huvudstegen i processen för tillbörlig aktsamhet återspeglas i dess hållbarhetsförklaring, så att det går att beskriva företagets faktiska metoder när det gäller tillbörlig aktsamhet3.

Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator10 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”bristande tillbörlig aktsamhet”).

33.I detta upplysningskrav föreskrivs inte några särskilda uppförandekrav med avseende på åtgärder för tillbörlig aktsamhet, och kravet sträcker sig inte till eller ändrar på rollen för förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan enligt vad som föreskrivs i andra lagar eller regelverk.

Upplysningskrav GOV–5 – Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

34.Företaget ska lämna upplysningar om huvuddelarna i sitt system för riskhantering och intern kontroll med avseende på processen för hållbarhetsrapportering.

35.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om företagets processer för riskhantering och intern kontroll när det gäller hållbarhetsrapportering.

36.Företaget ska lämna följande upplysningar:

  1. Omfattningen, huvudinslagen och beståndsdelarna i processerna och systemen för riskhantering och intern kontroll med avseende på hållbarhetsrapportering.

  2. Den riskbedömningsmetod som följs, inklusive metodiken för att prioritera risker.

  3. De huvudsakliga risker som identifieras och strategierna för att begränsa dem inklusive tillhörande kontroller.

  4. En beskrivning av hur företaget integrerar resultaten av sin riskbedömning och interna kontroll när det gäller hållbarhetsrapporteringsprocessen i relevanta interna funktioner och processer.

  5. En beskrivning av hur de rön som avses i led d regelbundet rapporteras till förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.

3. Strategi

37.I detta kapitel fastställs upplysningskrav som gör det möjligt att förstå

  1. de delar av företagets strategi som är anknutna till eller berör hållbarhetsfrågor, företagets affärsmodell och dess värdekedja,

  2. hur företagets intressenters intressen och synpunkter tas i beaktande i företagets strategi och affärsmodell, och

  3. utfallet av företagets bedömning av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, inklusive hur de utgör underlag för dess strategi och affärsmodell.

Upplysningskrav SBM-1 – Strategi, affärsmodell och värdekedja

38.Företaget ska upplysa om de delar av företagets strategi som är anknutna till eller påverkar hållbarhetsfrågor, företagets affärsmodell och dess värdekedja.

39.Syftet med detta upplysningskrav är att beskriva de viktigaste inslagen i företagets allmänna strategi som är anknutna till eller påverkar hållbarhetsfrågor, och de viktigaste inslagen i företagets affärsmodell och värdekedja, för att ge en förståelse för dess exponering för konsekvenser, risker och möjligheter och var de härrör ifrån.

40.Företaget ska lämna följande upplysningar om de huvudinslag i dess allmänna strategi som har anknytning till eller berör hållbarhetsfrågor:

  1. En beskrivning av

    1. betydande grupper av produkter och/eller tjänster som erbjuds, inklusive ändringar av redovisningsperioden (nya/borttagna produkter och/eller tjänster),

    2. betydande marknader och/eller kundgrupper som betjänas, inklusive förändringar under redovisningsperioden (nya/borttagna marknader och/eller kundgrupper),

    3. antal anställda efter geografiskt område, och

    4. om tillämpligt och väsentligt, produkter och tjänster som är förbjudna på vissa marknader.

  2. En uppdelning av de totala intäkterna, så som de inkluderas i företagets bokslut (finansiella rapportering), efter betydande sektorer i ESRS-standarderna (ESRS-sektorer). När företaget tillhandahåller segmentrapportering enligt kraven i IFRS 8 Rörelsesegment i sina bokslut, ska denna information om intäkter i sektorn så långt som möjligt avstämmas mot informationen i IFRS 8.

  3. En förteckning över de ytterligare betydande ESRS-sektorer utöver dem som återges enligt punkt 40 b, såsom verksamheter som ger upphov till företagsinterna intäkter, där företaget utvecklar betydande verksamheter eller där det är eller kan komma att bli kopplat till väsentliga konsekvenser. Identifieringen av dessa ytterligare ESRS- sektorer ska vara konsekvent med hur företaget har tagit dem i beaktande när det utfört sin väsentlighetsbedömning och med hur det lämnar väsentliga sektorsspecifika upplysningar.

  4. I tillämpliga fall en förklaring som tillsammans med de tillhörande intäkterna påvisar att företaget är aktivt i

    1. sektorn för fossila bränslen (kol, olja och gas)4 (dvs. Intäkter från prospektering, gruvdrift, utvinning, produktion, bearbetning, lagring, raffinering eller distribution, inbegripet transport, lagring och handel, av fossila bränslen enligt definitionen i artikel 2.62 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999), inbegripet en uppdelning av intäkter från kol, olja och gas, samt intäkter från ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven i samband med fossil gas i enlighet med artikel 8.7 a i kommissionens delegeradeförordning 2021/2178,

    2. kemikalieproduktion5, dvs. att dess verksamhet omfattas av avdelning 20.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 1893/2006,

    3. kontroversiella vapen6 (antipersonella minor, klusterammunition, kemiska vapen och biologiska vapen), och/eller

    4. odling och produktion av tobak7.

  5. Dess hållbarhetsrelaterade mål sett till betydande grupper av produkter och tjänster, kundkategorier, geografiska områden och förbindelser med intressenter.

  6. En bedömning av dess nuvarande betydande produkter och/eller tjänster samt betydande marknader och kundgrupper i förhållande till dess hållbarhetsrelaterade mål.

  7. De inslag i företagets strategi som har att göra med eller påverkar hållbarhetsfrågor, däribland de främsta förestående utmaningarna, kritiska lösningar eller projekt som ska sättas in, när detta är relevant för hållbarhetsrapporteringen.

Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 i och med att den härrör från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator 4 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Exponering mot företag som är verksamma inom sektorn för fossila bränslen”).

Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 9 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Investeringar i företag som producerar kemikalier”).

Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 14 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (“Exponering mot kontroversiella vapen (antipersonella minor, klusterammunition, kemiska vapen och biologiska vapen)”).

Denna information är relevant för de administratörer av referensvärden som måste redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU) 2020/1818 så som fastställs i artikel 12.1 b.

41.Om företaget är etablerat i en EU-medlemsstat som medger undantag från offentliggörande av den information som avses i artikel 18.1 a i direktiv 2013/34/EU8, och om företaget har utnyttjat detta undantag, får det utelämna den uppdelning av intäkterna efter betydande ESRS-sektor som krävs enligt punkt 40 b. I detta fall ska företaget ändå upplysa om förteckningen över ESRS-sektorer som är betydande för företaget.

Artikel 18.1 a i direktiv 2013/34/EU: ”Nettoomsättningen uppdelad efter verksamhetskategorier och geografiska marknader, i den mån dessa kategorier respektive marknader väsentligen skiljer sig åt, med hänsyn tagen till hur handeln med sådana varor och tjänster är organiserad.

42.Företaget ska lämna en beskrivning av sin affärsmodell och sin värdekedja, däribland

  1. dess underlag och dess strategi för att samla in, utveckla och säkra dessa underlag,

  2. dess utgång och utfall sett till aktuella och förväntade fördelar för kunder, investerare och andra intressenter, och

  3. framträdande delar i dess värdekedja i tidigare och senare led och företagets ställning i sin värdekedja, inklusive en beskrivning av de främsta affärsaktörerna (såsom huvudleverantörer, distributionskanaler till kunderna samt slutanvändare) och deras förbindelse med företaget. När företaget har flera värdekedjor ska upplysningen omfatta de viktiga värdekedjorna.

Upplysningskrav SBM-2 – Intressenters intressen och synpunkter

43.Företaget ska upplysa om hur företagets intressenters intressen och synpunkter tas i beaktande i företagets strategi och affärsmodell.

44.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om hur intressenternas intressen och synpunkter används som underlag till företagets strategi och affärsmodell.

45.Företaget ska lämna en sammanfattad beskrivning av följande:

  1. Sina intressentkontakter, inbegripet följande:

    1. Företagets viktigaste intressenter.

    2. Huruvida samarbete med dem sker och för vilka kategorier av intressenter.

    3. Hur detta är organiserat.

    4. Vilket syftet är.

    5. Hur företaget beaktar resultatet.

  2. Företagets uppfattning om hur intressenternas intressen och synpunkter anknyter till företagets strategi och affärsmodell, i den mån dessa analyserats under företagets process för tillbörlig aktsamhet och/eller dess väsentlighetsbedömningsprocess (se upplysningskrav IRO-1 i denna standard).

  3. I tillämpliga fall ändringar av strategin och/eller affärsmodellen, inklusive

    1. hur företaget har ändrat eller förväntas ändra sin strategi och/eller affärsmodell för att ta itu med sina intressenters intressen och synpunkter,

    2. eventuella ytterligare steg som planeras och inom vilken tidsram, och

    3. huruvida dessa steg sannolikt kommer att ändra förhållandet till intressenter och deras synpunkter.

  4. Om och hur förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen blir informerade om påverkade intressenters synpunkter och intressen när det gäller företagets hållbarhetsrelaterade konsekvenser.

Upplysningskrav SBM-3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

46.Företaget ska upplysa om sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och hur de samverkar med dess strategi och affärsmodell.

47.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna så som de framkommer av företagets väsentlighetsbedömning, och på vilket sätt de härrör från och medför anpassning av företagets strategi och affärsmodell, inbegripet dess resursfördelning. Den information som ska lämnas om hanteringen av företagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter föreskrivs i tematiska ESRS och i sektorsspecifika standarder, som ska tillämpas tillsammans med minimikraven för upplysningar om policyer, åtgärder och mål som fastställs i denna standard.

48.Företaget ska lämna upplysningar om följande:

  1. En kort beskrivning av dess väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter till följd av väsentlighetsbedömningen (se informationskrav IRO-1 i denna standard), inbegripet en beskrivning av var i affärsmodellen, dess egen verksamhet och värdekedjan i tidigare och senare led som dessa väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter är koncentrerade.

  2. Nuvarande och förväntade effekter av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter på dess affärsmodell, värdekedja, strategi och beslutsfattande, och hur det har reagerat eller planerar att reagera på dessa konsekvenser, inbegripet eventuella ändringar som det har gjort eller planerar att göra i sin strategi eller affärsmodell som en del av sina åtgärder för att hantera specifika väsentliga konsekvenser eller risker, eller för att eftersträva särskilda väsentliga möjligheter.

  3. Vad gäller företagets väsentliga konsekvenser:

    1. en kortfattad beskrivning av hur företagets väsentliga negativa eller positiva konsekvenser påverkar (eller, när det gäller potentiella konsekvenser, sannolikt kommer att påverka) människor eller miljön,

    2. huruvida och hur konsekvenserna kommer från eller är kopplade till företagets strategi och affärsmodell,

    3. rimligen förväntade tidshorisonter för dessa konsekvenser, och

    4. huruvida företaget är inblandat i de väsentliga konsekvenserna genom sin egen verksamhet eller till följd av sina affärsförbindelser, med beskrivning av arten av de berörda verksamheterna eller affärsförbindelserna.

  4. De nuvarande finansiella konsekvenserna av företagets väsentliga risker och möjligheter för dess finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden och de väsentliga risker och möjligheter för vilka det finns en betydande risk för en väsentlig justering under nästa årliga rapporteringsperiod av de redovisade värdena för de tillgångar och skulder som rapporteras i de berörda finansiella rapporterna.

  5. De förväntade finansiella konsekvenserna av företagets väsentliga risker och möjligheter för dess finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden på kort, medellång och lång sikt, inbegripet de rimligen förväntade tidsramarna för dessa konsekvenser. Detta ska omfatta hur företaget förväntar sig att dess finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden förändras på kort, medellång och lång sikt, med tanke på dess strategi för att hantera risker och möjligheter, med beaktande av

    1. sina investerings- och avyttringsplaner (t.ex. kapitalutgifter, större förvärv och avyttringar, samriskföretag, affärsomvandling, innovation, nya affärsområden och utrangering av tillgångar), inklusive planer som företaget inte har ingått avtal om, och

    2. dess planerade finansieringskällor för att införa sin strategi.

  6. Information om resiliensen i företagets strategi och affärsmodell beträffande dess kapacitet att behandla sina väsentliga konsekvenser och risker och dra fördel av sina väsentliga möjligheter. Företaget ska lämna en kvalitativ och i tillämpliga fall kvantitativ analys av resiliensen, som inbegriper hur analysen utfördes och de tidshorisonter som tillämpades enligt definitionen i ESRS 1 (se ESRS 1 kapitel 6 Tidshorisonter). När företaget tillhandahåller kvantitativ information får det ange enskilda belopp eller intervall.

  7. Ändringar av de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna jämfört med den föregående rapporteringsperioden.

  8. Specifikationer av de konsekvenser, risker och möjligheter som omfattas av upplysningskraven i ESRS, i motsats till dem som företaget tar med genom ytterligare enhetsspecifika upplysningar.

49.Företaget får redovisa den beskrivande information som krävs enligt punkt 46 tillsammans med de upplysningar som tillhandahålls enligt motsvarande tematiska ESRS, i vilket fall det ska redogöra för sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter tillsammans med de upplysningar som utarbetas enligt detta kapitel i ESRS 2.

4. Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

4.1 Upplysningar om väsentlighetsbedömningsprocessen

50.I detta kapitel fastställs upplysningskrav som gör det möjligt att förstå

  1. processen för att identifiera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, och

  2. den information som företaget, till följd av sin väsentlighetsbedömning, har inkluderat i hållbarhetsförklaringen.

Upplysningskrav IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

51.Företaget ska lämna upplysningar om sin process för att identifiera sina konsekvenser, risker och möjligheter och bedöma vilka som är väsentliga.

52.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en förståelse för den process genom vilken företaget identifierar konsekvenser, risker och möjligheter och bedömer deras väsentlighet, som grund för att fastställa upplysningarna i sin hållbarhetsförklaring (se ESRS 1 kapitel 3 och dess tillhörande tillämpningskrav, där krav och principer fastställs för processen för att identifiera och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter på grundval av principen om dubbel väsentlighet).

53.Företaget ska lämna följande upplysningar:

  1. En beskrivning av de metoder och antaganden som tillämpas i den beskrivna processen.

  2. En översikt av processen för att identifiera, bedöma, prioritera och övervaka företagets potentiella och faktiska konsekvenser för människor och miljön, med företagets processer för tillbörlig aktsamhet som underlag, och med förklaringar av om och hur processen

    1. fokuserar på specifika verksamheter, affärsförbindelser, geografiska områden eller andra faktorer som ger upphov till förhöjd risk för negativa konsekvenser,

    2. beaktar de konsekvenser som företaget är inblandat i genom sin egen verksamhet eller till följd av sina affärsförbindelser,

    3. innefattar samråd med påverkade intressenter, för att få en uppfattning om hur de kan påverkas, och med externa experter,

    4. prioriterar negativa effekter baserat på deras relativa allvarlighetsgrad och sannolikhet (se ESRS 1 avsnitt 3.4 Konsekventiell väsentlighet) och, i tillämpliga fall, positiva konsekvenser för deras relativa skala, omfattning och sannolikhet, och avgör vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga sett till rapportering, inklusive de kvalitativa eller kvantitativa tröskelvärden och andra kriterier som används i enlighet med ESRS 1 avsnitt 3.4 Konsekventiell väsentlighet.

  3. En översikt av den process som används för att identifiera, bedöma, prioritera och övervaka risker och möjligheter som har eller kan ha finansiella effekter. I upplysningen ska följande ingå:

    1. Hur företaget har beaktat kopplingarna mellan sina konsekvenser och beroenden och de risker och möjligheter som kan uppstå till följd av dessa konsekvenser och beroenden.

    2. Hur företaget bedömer sannolikheten för samt omfattningen och arten av konsekvenserna av de identifierade riskerna och möjligheterna (t.ex. de kvalitativa eller kvantitativa trösklarna och andra kriterier som används i enlighet med avsnitt 3.3 i ESRS 1 Finansiell väsentlighet).

    3. På vilket sätt företaget prioriterar hållbarhetsrelaterade risker jämfört med andra typer av risker, däribland hur det använder riskbedömningsverktyg.

  4. En beskrivning av beslutsprocessen och de tillhörande förfarandena för intern kontroll.

  5. I vilken utsträckning och hur processen för att identifiera, bedöma och hantera konsekvenser och risker integreras i företagets övergripande riskhanteringsprocess och används för att utvärdera företagets övergripande riskprofil och riskhanteringsprocesser.

  6. I vilken utsträckning och hur processen för att identifiera, bedöma och hantera möjligheter integreras i företagets övergripande ledningsprocess i tillämpliga fall.

  7. De underlagsparametrar som används (t.ex. datakällor, vilka åtgärder som omfattas och hur pass detaljerade antagandena är).

  8. Huruvida och på vilket sätt processen har ändrats jämfört med den föregående rapporteringsperioden, när processen senast ändrades och framtida revideringsdatum för väsentlighetsbedömningen.

Upplysningskrav IRO-2 – Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring

54.Företaget ska rapportera om de upplysningskrav som det följer i sina hållbarhetsförklaringar.

55.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de upplysningskrav som ingår i företagets hållbarhetsförklaring och om de ämnen som har utelämnats som icke-väsentliga till följd av väsentlighetsbedömningen.

56.Företaget ska inkludera en förteckning över de upplysningskrav som det följer när det utarbetar hållbarhetsförklaringen, efter utfallet av väsentlighetsbedömningen (se ESRS 1, kapitel 3), inklusive de sidnummer och/eller punkter där de relaterade upplysningarna finns i hållbarhetsförklaringarna. Denna kan presenteras som ett innehållsindex. Företaget ska också inkludera en tabell över alla datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning enligt förteckningen i tillägg B till denna standard, med uppgift om var de finns i hållbarhetsförklaringen och inbegripet de som företaget har bedömt som icke väsentliga, i vilket fall företaget ska ange ”icke- väsentliga” i tabellen i enlighet med punkt 35 i ESRS 1.

57.Om företaget drar slutsatsen att klimatförändringar inte är väsentliga och därför utelämnar alla upplysningskraven ESRS E1 Klimatförändringar ska det i detalj förklara slutsatserna i sin väsentlighetsbedömning gällande klimatförändringar (se ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaringar), tillsammans med en framåtblickande analys av de förhållanden som skulle kunna leda till att företaget kommer fram till att klimatförändringar är väsentliga i framtiden.

58.Om företaget drar slutsatsen att ett annat ämne än klimatförändringar inte är väsentligt och därför utelämnar alla upplysningskraven i motsvarande tematisk ESRS, kan det kortfattat förklara slutsatserna i sin väsentlighetsbedömning för ämnet.

59.Företaget ska redogöra för hur det har fastställt vilken väsentlig information som ska lämnas i förhållande till de konsekvenser, risker och möjligheter som det har bedömt vara väsentliga, inbegripet användningen av tröskelvärden och/eller hur det har genomfört kriterierna i avsnitt 3.2 i ESRS Väsentliga frågor och informationens väsentlighet.

4.2 Minimikrav på upplysningar om policyer och åtgärder

60.I detta avsnitt anges de minimikrav på upplysningar som ska ingå när företaget lämnar information om sina policyer och åtgärder för att förebygga, begränsa och avhjälpa faktiska och potentiella väsentliga konsekvenser, för att hantera väsentliga risker och/eller för att eftersträva väsentliga möjligheter (sammantaget för ”hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras”). Detta innehåll ska tillämpas tillsammans med de upplysningskrav, inklusive tillämpningskrav (AR), som tillhandahålls i den relevanta tematiska och sektorsspecifika ESRS. Det ska också tillämpas när företaget utarbetar enhetsspecifika upplysningar.

61.De motsvarande upplysningarna ska placeras tillsammans med upplysningar som föreskrivs i den relevanta ESRS. När en enskild policy eller samma åtgärder behandlar flera sammankopplade hållbarhetsfrågor, får företaget lämna de upplysningar som krävs i sin rapportering enligt en tematisk ESRS och göra korshänvisning till den i sin rapportering enligt andra tematiska ESRS.

62.Om företaget inte kan lämna de upplysningar om policyer och åtgärder som krävs enligt relevant ESRS, eftersom det inte har antagit policyer och/eller åtgärder med hänvisning till den specifika hållbarhetsfråga det gäller, ska det upplysa om att så är fallet och tillhandahålla skäl till att det inte antagit policyer och/eller åtgärder. Företaget får ge upplysning om en tidsram inom vilken det tänker anta dem.

Minimikrav på upplysningar – Policyer MDR-P – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras

63.Företaget ska tillämpa de minimikrav på upplysningar som anges i denna bestämmelse när det lämnar upplysningar om de policyer de har för var och en av de hållbarhetsfrågor som identifierats som väsentliga.

64.Syftet med detta minimikrav på upplysningar är att ge en förståelse för de policyer som företaget har infört för att förebygga, mildra och avhjälpa faktiska och potentiella konsekvenser, hantera risker och utnyttja möjligheter.

65.Företaget ska lämna upplysningar om policyer som antagits för att hantera väsentliga hållbarhetsfrågor. Upplysningen ska innehålla följande information:

  1. En beskrivning av policyns huvudsakliga innehåll, däribland dess allmänna syften och vilka väsentliga konsekvenser, risker eller möjligheter policyn är kopplad till och övervakningsprocessen.

  2. En beskrivning av vad policyn omfattar eller inte omfattar sett till verksamheter, värdekedja i tidigare och senare led, geografi och i relevanta fall påverkade intressenter.

  3. Den högsta nivån i företagets organisation som är ansvarig för att genomföra policyn.

  4. I relevanta fall en hänvisning till de standarder eller initiativ från tredje part som företaget förbinder sig att respektera genom sitt genomförande av policyn.

  5. I relevanta fall en beskrivning av hur företaget beaktat viktiga intressenters intressen när det fastställt policyn.

  6. I relevanta fall om och på vilket sätt företaget gör policyn tillgänglig för potentiellt påverkade intressenter, och intressenter som behöver hjälpa till att genomföra den.

Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder MDR-A – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor

66.Företaget ska tillämpa kraven på innehåll i upplysningar enligt denna bestämmelse när det beskriver genom vilka åtgärder det hanterar varje väsentlig hållbarhetsfråga, inklusive åtgärdsplaner och resurser som är anslagna och/eller planerade.

67.Syftet med detta minimikrav på upplysningar är att ge en förståelse för de nyckelåtgärder som vidtagits och/eller planeras för att förebygga, mildra och avhjälpa faktiska och potentiella konsekvenser, och för att ta itu med risker och möjligheter, och i tillämpliga fall uppnå syftena och målen för relaterade policyer.

68.När genomförandet av en policy kräver åtgärder, eller en omfattande handlingsplan, för att uppnå dess syften, och även när åtgärder införs utan någon särskild policy, ska företaget lämna följande upplysningar:

  1. Förteckningen över nyckelåtgärder som vidtagits under rapporteringsåret och planeras för framtiden, deras förväntade utfall och i relevanta fall hur genomförandet av dem bidrar till att uppnå policyernas syften och mål.

  2. Omfattningen av nyckelåtgärderna (dvs. vad de täcker sett till verksamheter, värdekedjan i tidigare och senare led, geografi och i tillämpliga fall påverkade intressentgrupper).

  3. De tidsramar då företaget avser att slutföra respektive nyckelåtgärd.

  4. I tillämpliga fall de nyckelåtgärder som vidtagits (tillsammans med resultaten) för att tillhandahålla och samarbeta kring eller stödja tillhandahållandet av rättsmedel för dem som skadats av faktiska väsentliga konsekvenser.

  5. I tillämpliga fall kvantitativ och kvalitativ information om framstegen med de åtgärder eller åtgärdsplaner som det lämnades upplysningar om under föregående perioder.

69.När det krävs betydande driftsutgifter (Opex) och/eller kapitalutgifter (Capex) för att genomföra en åtgärdsplan, ska företaget

  1. beskriva typen av nuvarande och framtida finansiella och övriga resurser som anslagits till åtgärdsplanen, inbegripet, i tillämpliga fall, de relevanta villkoren för hållbara finansieringsinstrument, såsom gröna obligationer, sociala obligationer och gröna lån, de miljömässiga eller sociala målen, och huruvida möjligheten att genomföra åtgärderna eller åtgärdsplanen är beroende av särskilda förutsättningar, t.ex. beviljande av ekonomiskt stöd, den offentliga politiken och marknadsutvecklingen,

  2. ange storleken på de nuvarande finansiella resurserna och förklara hur de hänför sig till de mest relevanta belopp som redovisas i boksluten, och

  3. tillhandahålla beloppet för framtida finansiella resurser.

5. Mått och mål

70.I detta kapitel fastställs minimikrav på upplysningar som ska inkluderas när företaget lämnar upplysningar om sina mått och mål med avseende på varje väsentlig hållbarhetsfråga. Detta innehåll ska tillämpas tillsammans med de upplysningskrav, inklusive tillämpningskrav (AR), som tillhandahålls i den relevanta tematiska ESRS. Det ska också tillämpas när företaget utarbetar enhetsspecifika upplysningar.

71.De motsvarande upplysningarna ska placeras tillsammans med upplysningar som föreskrivs i den tematiska ESRS.

72.Om företaget inte kan lämna de upplysningar om mål som krävs enligt relevant tematisk ESRS, eftersom det inte har fastställt mål med hänvisning till den specifika hållbarhetsfråga det gäller, ska det upplysa om att så är fallet och tillhandahålla skäl till att det inte antagit mål. Företaget får ge upplysning om en tidsram inom vilken det tänker anta dem.

Minimikrav på upplysningar – Mått MDR-M – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor

73.Företaget ska tillämpa kraven på innehåll i upplysningarna enligt denna bestämmelse när det lämnar upplysningar om de mått det har för varje väsentlig hållbarhetsfråga.

74.Syftet med detta minimikrav på upplysningar är att ge en uppfattning om de mått företaget använder för att följa upp hur ändamålsenliga dess åtgärder för att hantera väsentliga hållbarhetsfrågor är.

75.Företaget ska lämna upplysningar om alla mått det använder för att bedöma resultat och ändamålsenlighet, med avseende på en väsentlig konsekvens, risk eller möjlighet.

76.Måtten ska innefatta dem som definieras i ESRS, samt mått som identifieras på enhetsspecifik grund, oavsett om de tas från andra källor eller har utvecklats av företaget självt.

77.För varje mått ska företaget

  1. redovisa de metoder och viktiga antaganden som ligger till grund för måttet, inbegripet de använda metodernas begränsningar,

  2. lämna upplysningar om huruvida mätningen efter måttet valideras av ett annat externt organ än försäkringsgivaren och i så fall vilket organ,

  3. beteckna och definiera måtten med meningsfulla, tydliga och exakta namn och beskrivningar,

  4. när valuta anges som en måttenhet använda den valuta som dess bokslut presenteras i.

Minimikrav på upplysningar – Mål MDR-T – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål

78.Företaget ska tillämpa kraven på innehåll i upplysningarna enligt denna bestämmelse när det lämnar upplysningar om de mål de har för varje väsentlig hållbarhetsfråga.

79.Syftet med detta minimikrav på upplysningar är att för varje väsentlig hållbarhetsfråga ge en förståelse av följande:

  1. Om och på vilket sätt företaget följer upp ändamålsenligheten för sina åtgärder för att behandla väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, inbegripet de mått det använder för att göra detta.

  2. Mätbara tidsbundna utfallsinriktade mål som företaget fastställt för att uppfylla syftena med policyn, definierade såsom förväntade resultat för människor, miljön eller företaget sett till väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

  3. De allmänna framstegen i riktning mot de antagna målen över tid.

  4. Om företaget inte har fastställt mätbara tidsbundna utfallsinriktade mål, huruvida och på vilket sätt det ändå spårar ändamålsenligheten i sina åtgärder för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt mäter framstegen med att uppnå syftena med policyn.

  5. Om och på vilket sätt intressenterna har deltagit i att fastställa målen för varje väsentlig hållbarhetsfråga.

80.Företaget ska lämna upplysningar om de mätbara, utfallsinriktade och tidsbundna mål för väsentliga hållbarhetsfrågor som det har fastställt för att bedöma framstegen. För varje mål ska upplysningen innefatta följande information:

  1. En beskrivning av målets koppling till policyns syften.

  2. Den förväntade målnivå som ska uppnås, däribland i tillämpliga fall om målet är absolut eller relativt och vilken enhet det mäts i.

  3. Målets omfattning, innefattande företagets verksamheter och/eller dess värdekedja i tidigare och senare led i tillämpliga fall och geografiska gränser.

  4. Baslinjevärdet och basåret som framstegen mäts från.

  5. Perioden som målet gäller för och i tillämpliga fall eventuella delmål.

  6. De metoder och betydande antaganden som används för att fastställa mål, inbegripet i tillämpliga fall det valda scenariot, datakällor, anpassning till politiska mål på nationell nivå, EU-nivå eller internationell nivå och hur målen beaktar det bredare sammanhanget för hållbar utveckling och/eller lokala situationer där konsekvenser äger rum.

  7. Om företagets mål med avseende på miljöfrågor bygger på sammanfattande vetenskaplig bevisning.

  8. Om och på vilket sätt intressenterna har deltagit i att fastställa målen för varje väsentlig hållbarhetsfråga.

  9. Eventuella ändringar av mål och motsvarande mått eller bakomliggande mätmetodik, betydande antaganden, begränsningar, källor och processer för att samla uppgifter som antagits inom den definierade tidshorisonten. Här ingår en förklaring av grunden för dessa förändringar och deras effekt på jämförbarheten (se upplysningskrav BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter i denna standard).

  10. Resultaten i förhållande till de mål företaget lämnat upplysningar om, inbegripet information om hur målet övervakas och granskas och de mått som används, om framstegen är i linje med vad som ursprungligen planerats, samt en analys av tendenser eller betydande förändringar i företagets prestation mot att uppnå målet.

81.Om företaget inte har antagit något mätbart utfallsinriktat mål

  1. får det upplysa om sådana mål kommer att fastställas och tidsramen för att fastställa dem, eller anledningarna till att företaget inte planerar att fastställa sådana mål,

  2. ska det upplysa om huruvida det följer upp hur ändamålsenliga dess policyer och åtgärder är med avseende på de väsentliga hållbarhetsrelaterade konsekvenserna, riskerna och möjligheterna, och i så fall

    1. eventuella processer som det använder för att göra detta,

    2. den definierade ambitionsnivå som ska uppnås och eventuella kvalitativa eller kvantitativa indikatorer det använder för att bedöma framsteg, inklusive den basperiod som framsteg mäts från.

Tillägg A Tillämpningskrav (AR)

Detta tillägg är en integrerad del av ESRS 2 och har samma rättsverkan som de andra delarna av standarden.

1. Grund för utarbetandet

Upplysningskrav BP-1 – Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna

AR 1.När företaget beskriver i hur hög grad hållbarhetsförklaringen omfattar företagets värdekedja i tidigare och senare led (se ESRS 1 avsnitt 5.1 Rapporterande företag och värdekedja), får det göra åtskillnad mellan

  1. den omfattning i vilken dess väsentlighetsbedömning för konsekvenser, risker och möjligheter sträcker sig till dess värdekedja i tidigare och senare led,

  2. den omfattning i vilken dess policyer, åtgärder och mål sträcker sig till dess värdekedja, och

  3. den omfattning i vilken det inkluderar uppgifter om värdekedjan i tidigare och senare led i de upplysningar det lämnar om mått.

Upplysningskrav BP-2 – Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter

AR 2.Företaget får ge upplysning om huruvida det förlitar sig på europeiska standarder som godkänts av det europeiska standardiseringssystemet (ISO/IEC- eller CEN/Cenelec-standarder) samt i vilken utsträckning uppgifter och processer som används för hållbarhetsrapportering har kontrollerats av en extern kvalitetssäkringsleverantör och befunnits överensstämma med motsvarande ISO/IEC- eller CEN/Cenelec-standard.

2. Styrning

Upplysningskrav GOV-1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll

AR 3.När företaget beskriver vad förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen har för roller och ansvarsområden sett till hållbarhetsfrågor, får de specificera följande:

  1. De aspekter av hållbarhet som det utövas tillsyn över, med avseende på de miljö-, samhällsansvars- eller bolagsstyrningsrelaterade frågor som företaget kan stå inför, inbegripet

    1. eventuell bedömning av och ändringar av hållbarhetsrelaterade aspekter av företagets strategi och affärsmodell,

    2. identifiering och bedömning av väsentliga risker, möjligheter och konsekvenser,

    3. relaterade policyer och mål, åtgärdsplaner och avsatta resurser,

    4. hållbarhetsrapportering.

  2. Den form som denna tillsyn har för var och en av ovanstående aspekter, dvs. information, samråd eller beslutsfattande.

  3. På vilket sätt sådan tillsyn organiseras och formaliseras, dvs. genom vilka processer förvaltnings- lednings- och tillsynsorganen ägnar sig åt dessa aspekter av hållbarhet.

AR 4.I beskrivningen av organisationen av företagets styrning när det gäller hållbarhetsfrågor kan en beskrivning av en komplicerad styrningsstruktur kompletteras med en presentation i form av ett diagram.

AR 5.Beskrivningen av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens expertisnivå eller tillgång till expertis kan underbyggas genom en illustration av organens sammansättning, däribland ledamöter vars expertis dessa organ förlitar sig på för tillsynen av hållbarhetsfrågor, och hur de som organ utnyttjar den expertisen. I beskrivningen ska företaget beakta hur expertisen och kompetensen är relevanta för företagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och huruvida organen och/eller dess ledamöter har tillgång till andra källor till expertis, såsom särskilda experter och fortbildningar och andra utbildningsinitiativ för att uppdatera och utveckla den hållbarhetsrelaterade expertisen inom dessa organ.

Upplysningskrav GOV-2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

AR 6.Beroende på företagets struktur kan förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen fokusera på övergripande mål, medan ledningen fokuserar på de mer detaljerade målen. I sådana fall får företaget lämna upplysningar om hur styrningsorganen säkerställer att det finns en lämplig mekanism för resultatövervakning.

Upplysningskrav GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

AR 7.För börsnoterade företag bör upplysningskravet vara konsekvent med den ersättningsrapport som föreskrivs i artiklarna 9a och 9b i direktiv 2007/36/EG om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag. Om inte annat följer av bestämmelserna i ESRS 1, punkterna 119, 120 och 122, får ett börsnoterat företag hänvisa till sin ersättningsrapport.

Upplysningskrav GOV-4 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet

AR 8.Den kartläggning som krävs i punkt 30 får presenteras i form av en tabell, med korshänvisningar av de centrala delarna i tillbörlig aktsamhet, gällande både konsekvenser för människor och miljön, till de relevanta upplysningarna i företagets hållbarhetsförklaring, så som fastställs nedan.

AR 9.Företaget får inkludera ytterligare kolumner i tabellen nedan för att tydligt identifiera de upplysningar som har att göra med konsekvenser för människor och/eller miljön, förutsatt att i vissa fall fler än en upplysning kan ge information om samma steg inom tillbörlig aktsamhet.

AR 10.I de internationella instrumenten för FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag görs referenser till de centrala delarna i tillbörlig aktsamhet; de viktigaste av dessa referenser står förtecknade i ESRS 1, kapitel 4.

Centrala delar i tillbörlig aktsamhet

Punkter i hållbarhetsförklaringen

a. Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell

 

b. Att samarbeta med påverkade intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet

 

c. Att identifiera och bedöma negativa konsekvenser

 

d. Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa konsekvenser

 

e. Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det

 

Upplysningskrav GOV-5 – Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

AR 11.Detta upplysningskrav är enbart inriktat på processerna för intern kontroll över hållbarhetsrapporteringsprocessen. Företaget kan beakta risker såsom uppgifternas fullständighet och tillförlitlighet, korrektheten i uppskattningsresultaten, tillgången till uppgifter om värdekedjan i tidigare och senare led och tidpunkten för tillgång till informationen.

3. Strategi

Upplysningskrav SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja

AR 12.För att tillhandahålla den information om sektorer som krävs i punkt 40, ska företaget kartlägga sina betydande verksamheter utifrån ESRS-sektorerna. Om det inte finns någon kod för en viss undersektor ska ”övriga” användas.

AR 13.Vid tillämpningen av de upplysningar som krävs enligt punkt 40 är en grupp av produkter och/eller tjänster som erbjuds, en grupp av marknader och/eller kundgrupper som betjänas, eller en ESRS-sektor, betydande för företaget om den uppfyller ett eller båda av följande kriterier:

  1. Den står för mer än 10 % av företagets intäkter.

  2. Den är kopplad till väsentliga faktiska konsekvenser eller väsentliga potentiella negativa konsekvenser för företaget.

AR 14.När företaget utarbetar upplysningar som har att göra med dess affärsmodell och värdekedja, ska det beakta

  1. sina viktigaste verksamheter, resurser, distributionskanaler och kundsegment,

  2. sina viktigaste affärsförbindelser och deras centrala egenskaper, inbegripet förbindelser med kunder och leverantörer,

  3. kostnadsstrukturen och intäkterna för sina affärssegment, i enlighet med upplysningskraven för bokslut enligt IFRS 8, när så är tillämpligt,

  4. de potentiella konsekvenserna, riskerna och möjligheterna i sina betydande sektor(er) och deras möjliga förhållande till sin egen affärsmodell eller värdekedja.

AR 15.Bakgrundsinformation kan vara särskilt relevant för användare av företagets hållbarhetsförklaring, för att de ska få en uppfattning om i hur stor utsträckning de redovisade upplysningarna innehåller värdekedjeinformation i tidigare och senare led. Beskrivningen av huvudinslagen i värdekedjan i tidigare och/eller senare led och i tillämpliga fall identifieringen av viktiga värdekedjor bör göra det lättare att förstå hur företaget tillämpar kraven i ESRS 1 kapitel 5, och den väsentlighetsbedömning som företaget utför i enlighet med ESRS 1 kapitel 3. Beskrivningen kan ge en översikt på hög nivå av huvudegenskaperna hos enheter i värdekedjan i tidigare och/eller senare led, med angivelser av hur de jämförelsevis bidrar till företagets resultat och ställning och förklaringar av hur de hjälper företaget att skapa värde.

Upplysningskrav SBM-2 – Intressenters intressen och synpunkter

AR 16.De synpunkter och intressen från intressenter som uttrycks som en del av företagets samarbete med intressenter genom dess process för tillbörlig aktsamhet kan vara relevanta för en eller flera aspekter av företagets strategi eller affärsmodell. De påverka företagets beslut angående strategins eller affärsmodellens framtida riktning.

Upplysningskrav SBM-3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

AR 17.När företaget beskriver var i värdekedjan i tidigare och/eller senare led väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter är koncentrerade ska det beakta geografiska områden, anläggningar eller typer av tillgångar, insatsvaror, output och distributionskanaler.

AR 18.Denna upplysning kan uttryckas såsom en enstaka konsekvens, risk eller möjlighet, eller genom att grupper av väsentliga konsekvenser, risker eller möjligheter sammanställs, när detta ger mer relevant information och inte döljer väsentlig information.

4. Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

Upplysningskrav IRO-2 – Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring

AR 19.Oberoende av grunden för presentationen av den information om hållbarhetsfrågor som ingår i ESRS 1 kapitel 8 Hållbarhetsförklaringars struktur, får företaget lämna ut förteckningen över de upplysningskrav som det följer när det utarbetar hållbarhetsförklaringen (se punkt 54) i delen med allmän information eller i andra delar av hållbarhetsförklaringen, efter vad det finner lämpligt. Företaget kan använda ett innehållsindex, dvs. en förteckning i tabellform över de upplysningskrav som ingår i hållbarhetsförklaringen, med en anvisning av var de finns (sida/punkter).

Minimikrav på upplysningar – Policyer MDR-P – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras

AR 20.På grund av beroendeförhållandet mellan konsekvenser för människor och miljön, risker och möjligheter, kan en enskild policy gälla för åtskilliga väsentliga hållbarhetsfrågor, däribland frågor som behandlas av mer än en tematisk ESRS. Om t.ex. en enskild policy omfattar både en miljöfråga och en samhällsansvarsfråga, får företaget rapportera om policyn i miljöavsnittet i sin hållbarhetsförklaring. I detta fall bör det i avsnittet om samhällsansvar inkludera en korshänvisning till det miljöavsnitt där policyn rapporteras. På samma sätt får en policy rapporteras i avsnittet om samhällsansvar med en korshänvisning till miljöavsnittet.

AR 21.I beskrivningen av policyns omfattning kan det förklaras vilka verksamheter och/eller segment i företagets egen verksamhet eller värdekedja i tidigare och senare led den gäller. I beskrivningen kan det också ges förklaringar av ytterligare avgränsningar som är relevanta för det specifika ämnet eller företagets omständigheter, vilket kan innefatta geografi, livscykler etc. I vissa fall, som när policyn inte täcker hela värdekedjan, kan företaget lämna tydlig information om hur stor del av värdekedjan som policyn omfattar.

Minimikrav på upplysningar– Åtgärder MDR-A – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor

AR 22.Nyckelåtgärder i samband med detta minimikrav på upplysningar är de åtgärder som väsentligen bidrar till att uppnå företagets syften sett till att behandla väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter; för förståelighetens skull får nyckelåtgärder sammantas när så är lämpligt.

AR 23.Information om fördelning av resurser får presenteras i form av en tabell och delas upp mellan kapitalutgifter och driftsutgifter, och över de relevanta tidshorisonterna, och mellan resurser som satts in under det aktuella rapporteringsåret, och de planerade anslagen av resurser över särskilda tidshorisonter.

5. Mått och mål

Minimikrav på upplysningar – Mål MDR-T – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål

AR 24.När företaget lämnar upplysningar om mål som gäller att förebygga eller begränsa miljökonsekvenser, ska det prioritera mål som gäller minskning av konsekvenserna i absoluta termer snarare än relativa. När målen behandlar förebyggande eller begränsning av sociala konsekvenser, får de specificeras i termer av effekter på mänskliga rättigheter, välfärd eller positiva utfall för påverkade intressenter.

AR 25.Informationen om framsteg som gjorts mot att uppnå målen får presenteras i en omfattande tabell, som innehåller information om baslinjen och målvärdet, delmål och uppnådda resultat under de föregående perioderna.

AR 26.När företaget beskriver framstegen mot att uppnå syftena med en policy och det inte finns något mätbart mål, kan det specificera en baslinje som framstegen jämförs mot. Företaget kan till exempel bedöma en ökning av lönerna med en viss procentsats för de som inte har en rimlig lön, eller kan bedöma kvaliteten på sina förbindelser med lokalsamhällen med hänsyn till andelen frågor som tagits upp av lokalsamhällen som lösts till deras belåtenhet. Baslinjen och bedömningen av framstegen ska sättas i samband med de konsekvenser, risker och möjligheter som gör den fråga som tas upp i policyn väsentlig.

Tillägg B Förteckning över datapunkter i övergripande och tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning

ESRS 2 och dess bilagor utgör en helhet. I tabellen nedan visas de datapunkter i ESRS 2 och tematiska ESRS som härrör från annan EU-lagstiftning.

Upplysningskrav och relaterad datapunkt

Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar9

Referens i tredje pelaren10

Referens i referensvärdesförordningen11

Referens i EU:s klimatlag12

ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d

Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/181613, bilaga II

ESRS 2 GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e

Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816

ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30

Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I

ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i

Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I

Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/245314, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker

Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816

ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii

Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816

ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii

Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I

Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/181815, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816

ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv

Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816

ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14

Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1.

ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g

Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid

Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 d-g och artikel 12.2

ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34

Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I

Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått

Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6

ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38

Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I

ESRS E1-5 Energiförbrukning och energimix punkt 37

Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I

ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43

Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I

ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44

Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga I

Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid

Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1

ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55

Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I

Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått

Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1

ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56

Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1.

ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66

Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816

ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c.

Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk

ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt 67 c.

Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet

ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69

Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818

ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28

Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1

ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9

Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I

ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13

Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I

ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14

Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I

ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c

Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I

ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m3 per nettoinkomst av egen verksamhet punkt 29

Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I

ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 a i

Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I

ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 b

Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I

ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 c

Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I

ESRS E4-2 Hållbara mark-/ jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 b

Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I

ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c

Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I

ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d

Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I

ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d

Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I

ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39

Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I

ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f

Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I

ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g

Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I

ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20

Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I

ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21

Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816

ESRS S1-1 processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22

Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I

ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23

Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I

ESRS S1-3 mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c

Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I

ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c

Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816

ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e

Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I

ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a

Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816

ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b

Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I

ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a

Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I

ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a

Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818

ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b

Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I

ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17

Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I

ESRS S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan punkt 18

Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I

ESRS S2-1 respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19

Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818

ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19

Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816

ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36

Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I

ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16

Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I

ESRS S3-1 underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17

Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818

ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36

Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I

ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16

Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I

ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17

Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818

ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35

Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I

ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b

Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I

ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d

Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I

ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a

Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I

Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II

ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b

Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I

Förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar).

Förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag.

Förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat.

Förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet.

Förordning (EU) 2020/1816 om komplettering av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller redogörelsen i referensvärdesdeklarationen för hur faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning beaktas i alla referensvärden som tillhandahålls och offentliggörs.

Förordning (EU) 2022/2453 om ändring av de tekniska genomförandestandarder som fastställs i förordning (EU) 2021/637 vad gäller offentliggörande av miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisker.

Förordning (EU) 2020/1818 om komplettering av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet.

Tillägg C Upplysnings- och tillämpningskrav i tematiska ESRS som är tillämpliga i samband med ESRS 2 Allmänna upplysningar

Denna bilaga är en integrerad del av ESRS 2 och har samma ställning som andra delar av standarden. I följande tabell beskrivs de krav i tematiska ESRS som behöver tas i beaktande när man rapporterar mot upplysningskraven i ESRS 2.

Upplysningskrav i ESRS 2

Motsvarande punkt i ESRS

GOV–1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll

ESRS G1 Affärsetik (punkt 5)

GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

ESRS E1 Klimatförändringar (punkt 13)

SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter

ESRS S1 Den egna arbetskraften (punkt 12)

ESRS S2 Medarbetare i värdekedjan (punkt 9)

ESRS S3 Berörda samhällen (punkt 7)

ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare (punkt 8)

SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

ESRS S1 Klimatförändringar (punkterna 18–19)

ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem (punkt 16)

ESRS S1 Den egna arbetskraften (punkterna 13–16)

ESRS S2 Medarbetare i värdekedjan (punkterna 10–13)

ESRS S3 Berörda samhällen (punkterna 8–11)

ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare (punkterna 9–12)

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

ESRS S1 Klimatförändringar (punkterna 20–21)

ESRS E2 Föroreningar (punkt 11)

ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser (punkt 8)

ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem (punkterna 17–19)

ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi (punkt 11)

ESRS G1 Affärsetik (punkt 6)