ESRS E1 Klimatförändringar

13.Företaget ska upplysa om huruvida och hur klimatrelaterade överväganden beaktas i ersättningen till medlemmar i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen, inbegripet om deras prestation har bedömts mot de mål för minskning av växthusgasutsläpp som rapporterats enligt upplysningskrav E1-4 och den procentandel av ersättningen som erkänns under den aktuella perioden och som är kopplad till klimatrelaterade överväganden, med en förklaring av vilka klimatrelaterade överväganden som föreligger.

14.Företaget ska lämna upplysningar om sin omställningsplan för begränsning av klimatförändringar6.

15.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om företagets tidigare, aktuella och framtida begränsningsarbete för att se till att dess strategi och affärsmodell är förenliga med omställningen till en hållbar ekonomi, och med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet och med målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050, och i relevanta fall företagets exponering för kol- olje- och gasrelaterade verksamheter.

16.Den information som krävs enligt punkt 14 ska innehålla följande:

1. Genom hänvisning till målen för minskning av växthusgasutsläpp (enligt kraven i upplysningskrav E1-4), en förklaring av på vilket sätt företagets mål är förenliga med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet.

2. Genom hänvisning till målen för minskning av växthusgasutsläpp (enligt kraven i upplysningskrav E1-4) och åtgärderna för begränsning av klimatförändringarna (enligt kraven i upplysningskrav E1-3), en förklaring av de drivkrafter för utfasning av fossila bränslen som identifieras och de nyckelåtgärder som planeras, däribland förändringar i företagets produkt- och tjänsteportfölj och dess användning av ny teknik i sin egen verksamhet eller i värdekedjan i tidigare och/eller senare led.

3. Genom hänvisning till åtgärderna för begränsning av klimatförändringar (enligt upplysningskrav E1-3), en förklaring och kvantifiering av företagets investeringar och finansiering till stöd för genomförandet av dess omställningsplan, med hänvisning till de centrala resultatindikatorer för taxonomiförenliga kapitalutgifter, och i tillämpliga fall de kapitalutgiftsplaner som företaget lämnar ut i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178.

4. En kvalitativ bedömning av de potentiella inlåsta växthusgasutsläppen från företagets viktigaste tillgångar och produkter. Detta ska innefatta en förklaring av om och hur dessa utsläpp kan göra det svårare att uppnå företagets mål för minskning av växthusgasutsläpp och förvärra omställningsrisken, och i tillämpliga fall en förklaring av företagets planer för hur det hanterar sina växthusgasintensiva och energiintensiva tillgångar och produkter.

5. För företag med ekonomisk verksamhet som omfattas av delegerade förordningar om anpassning till eller begränsning av klimatförändringar enligt taxonomiförordningen, en förklaring av eventuella mål eller planer (kapitalutgifter, kapitalutgiftsplan) som företaget har för att anpassa sin ekonomiska verksamhet (intäkter, kapitalutgifter) till de kriterier som fastställs i dessa delegerade förordningar7.

6. I tillämpliga fall, en upplysning om betydande kapitalutgifter som investerats under rapporteringsperioden avseende kol-, olje- och gasrelaterade ekonomiska verksamheter8.

7. En upplysning om huruvida företaget är uteslutet från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet9.

8. En förklaring av hur omställningsplanen är inbäddad i och anpassad till företagets övergripande affärsstrategi och finansiella planering.

9. Huruvida omställningsplanen har godkänts av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.

10. En förklaring av de framsteg företaget gjort med att genomföra omställningsplanen.

17.Om företaget inte har någon omställningsplan, ska det ange om och i så fall när det ska anta en omställningsplan.

18.Företaget ska för varje klimatrelaterad risk som det har identifierat förklara huruvida enheten anser att risken är en klimatrelaterad fysisk risk eller klimatrelaterad omställningsrisk.

19.Företaget ska beskriva resiliensen i sin strategi och i sin affärsmodell vad gäller klimatförändringar. Denna beskrivning ska inbegripa

1. resiliensanalysens omfattning,

2. hur och när resiliensanalysen har utförts, däribland användningen av klimatscenarioanalysen enligt hänvisningen i upplysningskravet relaterat till ESRS 2 IRO-1 och de tillhörande punkterna om tillämpningskrav, och

3. resiliensanalysens resultat inklusive resultaten av användningen av scenarioanalysen.

20.Företaget ska beskriva de metoder man använder för att identifiera och bedöma klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter. Denna beskrivning ska omfatta förfarandet i samband med:

1. Konsekvenser för klimatförändringarna, i synnerhet företagets växthusgasutsläpp (enligt kraven i upplysningskrav ESRS E1-6).

2. Klimatrelaterade fysiska risker i den egna verksamheten och längs värdekedjan i tidigare och senare led, i synnerhet

   1. identifiering av klimatrelaterade risker, med hänsyn som minst till klimatscenarier med höga utsläpp, och

   2. bedömning av hur företagets tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras för och är känsliga för dessa klimatrelaterade risker så att det skapas stora fysiska risker för företaget.

3. Risker och möjligheter genom klimatrelaterad omställning i den egna verksamheten och längs värdekedjan i tidigare och senare led, i synnerhet

   1. identifiering av klimatrelaterade omställningshändelser, med beaktande av minst ett klimatscenario som är i linje med att den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 °C med inget eller begränsat överskridande, och

   2. bedömning av hur företagets tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras för dessa klimatrelaterade omställningshändelser så att det skapas stora omställningsrisker eller möjligheter för företaget.

21.När företaget lämnar de upplysningar som krävs enligt punkterna 20 b och 20 c ska det förklara hur det har använt klimatrelaterad scenarioanalys, inbegripet en rad klimatscenarier, som underlag för att identifiera och bedöma fysiska och omställningsrelaterade risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt.

22.Företaget ska upplysa om de policyer man har antagit för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

23.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om i vilken utsträckning företaget har policyer för hur man ska upptäcka, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

24.Den upplysning som krävs i punkt 22 ska innehålla den information om de policyer som företaget infört för att hantera sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i enlighet med ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras).

25.Företaget ska ange om och hur dess policyer behandlar områdena

1. begränsning av klimatförändringarna,

2. anpassning till klimatförändringarna,

3. energieffektivitet,

4. utveckling av förnybar energi, och

5. övrigt

26.Företaget ska lämna upplysningar om sina åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och vilka resurser man anslår till att genomföra dessa åtgärder.

27.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de nyckelåtgärder som vidtas och planeras för att uppnå syftena och målen i företagets klimatrelaterade policyer.

28.Beskrivningen av åtgärderna och resurserna som är kopplade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna ska följa principerna i ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

29.Utöver ESRS 2 MDR-A ska företaget

1. när det förtecknar nyckelåtgärder som vidtagits under rapporteringsåret och som planeras för framtiden, presentera åtgärderna för begränsning av klimatförändringarna efter drivkraft för utfasning av fossila bränslen, inklusive de naturbaserade lösningarna,

2. när det beskriver utfallet av åtgärderna för begränsning av klimatförändringarna, inkludera de uppnådda och förväntade minskningarna av växthusgasutsläpp, och

3. koppla de betydande monetära belopp i kapitalutgifter och driftsutgifter som krävs för att genomföra de vidtagna eller planerade åtgärderna till

   1. de relevanta posterna eller noterna i de finansiella rapporterna (boksluten),

   2. de centrala resultatindikatorer som krävs enligt artikel 8 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178, och

   3. i tillämpliga fall den kapitalutgiftsplan som krävs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178.

30.Företaget ska lämna upplysningar om de klimatrelaterade mål som man har fastställt.

31.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de mål som företaget har fastställt till stöd för sina policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och behandla sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

32.Beskrivningen av de mål som krävs i punkt 30 ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyer och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål.

33.I de upplysningar som krävs i punkt 30, ska företaget upplysa om och hur det har fastställt mål för minskning av växthusgasutsläpp och/eller andra mål för att hantera väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter, t.ex. utbyggnad av förnybar energi, energieffektivitet, anpassning till klimatförändringar och begränsning av fysiska risker eller omställningsrisker.

34.Om företaget har fastställt mål för minskning av växthusgasutsläpp10, ska ESRS 2 MDR-T och följande krav tillämpas:

1. Mål för minskning av växthusgasutsläpp ska anges i absolut värde (antingen i ton koldioxidekvivalenter eller som procentandel av utsläppen under ett basår) och, om relevant, i intensitetsvärde.

2. Mål för minskning av växthusgasutsläpp ska anges för växthusgasutsläpp inom scope 1, och 3, antingen separat eller tillsammans. Företaget ska, när det gäller kombinerade mål för minskning av växthusgasutsläpp, ange vilka scope för växthusgasutsläpp (1, 2 och/eller 3) som omfattas av målet, den andel som är kopplad till respektive scope för växthusgasutsläpp och vilka växthusgaser som omfattas. Företaget ska förklara hur det säkerställer att dessa mål är konsekventa med gränserna för inventering av växthusgaser (enligt kraven i upplysningskrav E1-6). Målen för minskning av växthusgasutsläpp ska vara bruttomål, vilket innebär att företaget inte ska inkludera växthusgasupptag, koldioxidkrediter eller utsläpp som undvikits som ett sätt att uppnå målen för minskning av växthusgasutsläpp.

3. Företaget ska lämna upplysningar om sitt aktuella basår och baslinjevärde, och från 2030 och framåt uppdatera basåret för sina mål för minskning av växthusgasutsläpp efter varje femårsperiod därefter. Företaget får lämna upplysningar om de framsteg det tidigare gjort med att uppfylla sina mål före det nuvarande basåret, förutsatt att den informationen är konsekvent med kraven i denna standard.

4. Målen för minskning av växthusgaser ska som minst innefatta målvärdena för år 2030 och, om de finns tillgängliga, för 2050. Fr.o.m. 2030 ska målvärden fastställas efter varje femårsperiod därefter.

5. Företaget ska ange om målen för minskning av växthusgasutsläppen är vetenskapligt baserade och förenliga med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Företaget ska ange vilken ram och metod som har använts för att fastställa dessa mål, inbegripet huruvida de härleds med hjälp av sektorns utvecklingsbana för utfasning av fossila bränslen och vilka de underliggande klimatrelaterade och politiska scenarierna är och om målen har säkerställts externt. Som en del av de avgörande antagandena för att fastställa mål för minskning av växthusgasutsläpp, ska företaget kortfattat förklara på vilket sätt det har tagit hänsyn till framtida utveckling (t.ex. förändrade försäljningsvolymer, växlingar i kundernas önskemål och efterfrågan, regelverksaspekter och ny teknik) och hur dessa potentiellt påverkar både företagets utsläpp av växthusgaser och minskningen av dem. och

6. Företaget ska beskriva de förväntade drivkrafterna för utfasning av fossila bränslen och deras övergripande kvantitativa bidrag till att uppnå målen för minskning av växthusgasutsläpp (t.ex. energi- eller materialeffektivitet och minskad förbrukning, bränsleskifte, användning av förnybar energi, utfasning eller ersättning av produkter och processer).

35.Företaget ska lämna upplysningar om sin energianvändning och energimix.

36.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om företagets totala energianvändning i absoluta värden, dess förbättring av energieffektivitet, exponering för kol-, olje- och gasrelaterade verksamheter och andelen förnybar energi i dess totala energimix.

37.Den upplysning som krävs i punkt 35 ska innehålla den totala energianvändning i MWh som är relaterad till den egna verksamheten, uppdelad efter:

1. Total energianvändning från fossila källor11.

2. Total energianvändning från kärnenergikällor.

3. Total energianvändning från förnybara källor uppdelad efter

   1. bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inklusive biomassa (inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung), biobränslen, biogas, vätgas från förnybara källor12 osv.,

   2. förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från icke-förnybara källor, och

   3. förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi.

38.Det företag som bedriver verksamhet i sektorer med stor klimatpåverkan13 ska ytterligare dela upp sin totala energiförbrukning från fossila källor efter

1. bränsleförbrukning från kol och kolprodukter,

2. bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter,

3. bränsleförbrukning från naturgas,

4. bränsleförbrukning från andra fossila källor,

5. förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga eller kylning från fossila källor.

39.Dessutom ska företaget i tillämpliga fall dela upp och separat upplysa om sin produktion av icke-förnybar energi och förnybar energi i MWh14.

Energiintensitet baserad på nettoinkomster15

44.Företaget ska i ton koldioxidekvivalenter lämna upplysningar om sina16:

1. bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1,

2. bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2,

3. bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3, och

4. totala växthusgasutsläpp.

45.Syftet med upplysningskravet i punkt 44 med avseende på

1. bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1 enligt kravet i punkt 44 a är att ge en uppfattning om företagets direkta konsekvenser för klimatförändringarna och den andel av dess totala växthusgasutsläpp som är reglerad enligt utsläppshandelssystemet,

2. bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 enligt kravet i punkt 44 b är att ge en uppfattning om de indirekta konsekvenserna för klimatförändringarna till följd av företagets förbrukade energi, oavsett om den är externt inköpt eller förvärvad,

3. bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3 enligt kraven i punkt 44 c är att ge en uppfattning om de växthusgasutsläpp som sker i företagets värdekedja i tidigare eller senare led utöver dess scope 1- och scope 2-växthusgasutsläpp; för många företag kan scope 3-växthusgasutsläpp utgöra huvuddelen av växthusgasinventeringen och är en viktig drivkraft för företagets omställningsrisker,

4. totala växthusgasutsläpp enligt kraven i punkt 44 d är att ge en övergripande uppfattning om företagets växthusgasutsläpp och om de äger rum i dess egna verksamheter eller i värdekedjan i tidigare och senare led. Denna upplysning är en förutsättning för att mäta framstegen mot att minska växthusgasutsläppen i enlighet med företagets klimatrelaterade mål och EU:s politiska mål.

Informationen från detta upplysningskrav behövs även för att förstå företagets klimatrelaterade omställningsrisker.

46.När den information om växthusgasutsläpp som krävs enligt punkt 44 lämnas ska företaget hänvisa till ESRS 1-punkterna 62–67. I princip är uppgifterna om växthusgasutsläpp från de intresseföretag eller gemensamma företag som ingår i företagets värdekedja i tidigare och senare led (ESRS 1 punkt 67) inte begränsade till andelen eget kapital. För sina intresseföretag, gemensamma företag, icke-konsoliderade dotterföretag (investeringsenheter) och avtalsarrangemang som är samarbetsarrangemang som inte är strukturerade genom en enhet (dvs. gemensamt kontrollerade verksamheter och tillgångar) ska företaget inkludera växthusgasutsläppen i enlighet med omfattningen av företagets operativa kontroll över dem.

47.Om det sker betydande ändringar av definitionen av vad som utgör det rapporterande företaget och dess värdekedja i tidigare och senare led, ska företaget lämna upplysningar om dessa ändringar och förklara hur de påverkar jämförbarheten för dess rapporterade växthusgasutsläpp år för år (dvs. påverkan på hur väl växthusgasutsläpp från aktuella rapporteringsperioder kan jämföras med tidigare).

48.Den upplysning om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1 som krävs i punkt 44 a ska innefatta

1. bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 1 i ton koldioxidekvivalent, och

2. procentandelen växthusgasutsläpp inom scope 1 från reglerade utsläppshandelssystem.

49.Den upplysning om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 som krävs i punkt 44 b ska innefatta

1. de platsbaserade bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 2 i ton koldioxidekvivalent, och

2. de marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 2 i ton koldioxidekvivalent.

50.För utsläpp inom scope 1 och scope 2 som det lämnas upplysningar om enligt punkt 44 a och b, ska företaget dela upp informationen och separat upplysa om utsläpp från

1. den konsoliderade koncernen för redovisningsändamål (moderbolaget och dotterföretagen) och

2. investeringsobjekt såsom intresseföretag, gemensamma företag eller icke-konsoliderade dotterföretag som inte är fullständigt konsoliderade i koncernens redovisning, samt avtal som är gemensamma arrangemang som inte struktureras genom ett företag (dvs. gemensamt kontrollerade verksamheter och tillgångar), för vilka det har operativ kontroll.

51.Den upplysning om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3 som krävs i punkt 44 c ska inkludera växthusgasutsläpp i ton koldioxidekvivalenter från varje betydande kategori i scope 3 (dvs. varje scope 3-kategori som är en prioritering för företaget).

52.Den upplysning om totala växthusgasutsläpp som krävs i punkt 44 d ska vara summan av de växthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och 3 som krävs i punkt 44 a–c. Upplysningen om de totala växthusgasutsläppen ska göras med en uppdelning där det görs åtskillnad mellan

1. de totala växthusgasutsläpp som härrör från de bakomliggande scope 2-växthusgasutsläppen mätta med den platsbaserade metoden, och

2. de totala växthusgasutsläpp som härrör från de bakomliggande scope 2-växthusgasutsläppen mätta med den marknadsbaserade metoden.

Växthusgasintensitet baserad på nettoinkomster17

56.Företaget ska lämna upplysningar om följande:

1. Upptag och lagring av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter till följd av projekt som det kan ha utvecklat i sin egen verksamhet eller bidragit till i sin värdekedja i tidigare och senare led, och

2. mängden minskningar eller upptag av växthusgasutsläpp från projekt för begränsning av klimatförändringarna utanför dess värdekedja som det har finansierat eller avser att finansiera genom något inköp av koldioxidkrediter.

57.Syftet med detta upplysningskrav är att

1. ge en förståelse av företagets åtgärder för att permanent avlägsna eller aktivt stödja upptaget av växthusgaser från atmosfären, eventuellt för att uppnå nettonollmålen (se punkt 60),

2. ge en förståelse av omfattningen och kvaliteten på de koldioxidkrediter som företaget har köpt eller avser att köpa från den frivilliga marknaden, eventuellt för att stödja sina påståenden om växthusgasneutralitet (se punkt 61).

58.Den upplysning om upptag och lagring av växthusgaser som krävs enligt punkt 56 a ska om så är tillämpligt inkludera

1. den totala mängden upptag och lagring av växthusgaser i ton koldioxidekvivalent, uppdelade och separat angivna för den mängd som gäller företagets egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led, och uppdelade efter upptagsverksamhet, och

2. de antaganden, metoder och ramar som företaget tillämpat för beräkningen.

59.Den upplysning om koldioxidkrediter som krävs enligt punkt 56 b ska om så är tillämpligt inkludera

1. den totala mängd koldioxidkrediter utanför företagets värdekedja i ton koldioxidekvivalent som är verifierade mot erkända kvalitetsstandarder och annullerade under rapporteringsperioden, och

2. den totala mängd koldioxidkrediter utanför företagets värdekedja i ton koldioxidekvivalent som planeras att annulleras i framtiden och huruvida de baseras på befintliga avtalsarrangemang.

60.I händelse av att företaget lämnar upplysningar om ett nettonollutsläppsmål utöver målen för minskning av bruttoväxthusgasutsläpp i enlighet med kraven i upplysningskrav E1-4, punkt 30, ska det förklara omfattningen, metoderna och ramarna som tillämpats och hur de kvarvarande växthusgasutsläppen (efter ca 90–95 % av minskningen av växthusgasutsläpp med möjlighet till motiverade sektoriella variationer i linje med en erkänd utsläppsminskningsbana för sektorn) avses neutraliseras genom växthusgasupptag i företagets egna verksamheter och värdekedja i tidigare och senare led.

61.Om företaget kan ha lämnat offentliga påståenden om växthusgasneutralitet som inbegriper användning av koldioxidkrediter ska det förklara

1. huruvida och hur dessa påståenden åtföljs av mål för minskning av växthusgasutsläpp i enlighet med upplysningskrav ESRS E1-4,

2. huruvida och hur dessa krav och beroendet av koldioxidkrediter varken hindrar eller minskar uppnåendet av dess mål för minskning av växthusgasutsläpp18 eller, i tillämpliga fall, dess nettonollmål och

3. trovärdigheten och integriteten hos de koldioxidkrediter som används, bland annat genom hänvisning till erkända kvalitetsstandarder.

62.Företaget ska lämna upplysningar om huruvida det tillämpar interna system för koldioxidprissättning, och i så fall hur dessa stöder dess beslutsfattande och ger incitament att genomföra klimatrelaterade policyer och mål.

63.Den information som krävs i punkt 62 ska innehålla följande:

1. Typen av internt system för koldioxidprissättning, t.ex. de skuggpriser som tillämpas för kapitalutgifter eller beslutsfattande om investeringar i forskning och utveckling, interna koldioxidavgifter eller interna koldioxidfonder.

2. Det särskilda tillämpningsområdet för systemen för koldioxidprissättning (verksamheter, geografisk omfattning, enheter osv.).

3. De koldioxidpriser som tillämpas utifrån typen av system och avgörande antaganden som görs för att fastställa priserna, däribland källan till de tillämpade koldioxidpriserna och varför dessa bedöms relevanta för sitt valda tillämpningsområde. Företaget kan lämna uppgifter om metoden för att beräkna koldioxidpriserna, inklusive i hur hög grad priserna har satts efter vetenskaplig vägledning och på vilket sätt deras framtida utveckling hänger ihop med vetenskapligt grundad utveckling av koldioxidpriser.

4. De uppskattade bruttovolymerna av växthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och, i tillämpliga fall, 3 för innevarande år, i ton koldioxidekvivalent som omfattas av dessa system, samt deras andel av företagets övergripande växthusgasutsläpp för respektive scope.

64.Företaget ska lämna upplysningar om

1. de förväntade finansiella effekterna av väsentliga fysiska risker,

2. de förväntade finansiella effekterna av väsentliga omställningsrisker, och

3. företagets potential att dra fördel av väsentliga klimatrelaterade möjligheter.

65.De uppgifter som krävs enligt punkt 64 kompletterar de uppgifter om aktuella finansiella effekter som krävs enligt ESRS 2 SBM-3 punkt 48 d. Syftet med detta upplysningskrav med avseende på

1. förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker är att ge en förståelse för hur dessa risker har (eller rimligen kan förväntas ha) en väsentlig inverkan på företagets finansiella ställning, finansiella prestation och kassaflöden på kort, medellång och lång sikt. resultaten av den scenarioanalys som används för att utföra resiliensanalys enligt kraven i tillämpningskrav 10–13 bör ligga till grund för bedömningen av förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker,

2. potential att genomdriva väsentliga klimatrelaterade möjligheter är att möjliggöra en uppfattning om hur företaget finansiellt kan dra nytta av väsentliga klimatrelaterade möjligheter. Denna upplysning kompletterar de centrala resultatindikatorer som ska offentliggöras i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178.

66.Den upplysning om förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker som krävs i punkt 64 a ska innefatta följande19:

1. Det monetära belopp och den andel tillgångar (i procent) som är utsatt för väsentlig fysisk risk på kort, medellång och lång sikt innan man överväger klimatanpassningsåtgärder, med de monetära beloppen för dessa tillgångar uppdelade efter akut och kronisk fysisk risk20.

2. Den andel tillgångar utsatt för väsentlig fysisk risk som behandlas av klimatanpassningsåtgärderna.

3. Platsen för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk21.

4. Det monetära belopp och den andel (i procent) av nettointäkterna från företagets affärsverksamheter som är utsatt för väsentlig fysisk risk på kort, medellång och lång sikt.

67.Den upplysning om förväntade finansiella effekter av väsentliga omställningsrisker som krävs i punkt 64 b ska innefatta följande:

1. Det monetära belopp och den andel tillgångar (i procent) som är utsatt för väsentlig omställningsrisk på kort, medellång och lång sikt innan åtgärder för begränsning av klimatförändringarna övervägs.

2. Den andel tillgångar utsatt för väsentlig omställningsrisk som omfattas av åtgärderna för begränsning av klimatförändringarna.

3. En uppdelning av det redovisade värdet på företagets fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser22.

4. Skulder som kan behöva redovisas i bokslut på kort, medellång och lång sikt.

5. Det monetära belopp och den andel (i procent) nettointäkter från företagets affärsverksamheter som är utsatt för väsentlig omställningsrisk på kort, medellång och lång sikt, däribland i relevanta fall nettointäkterna från kunder till företaget som sysslar med kol-, olje- och gasrelaterade verksamheter.

68.Företaget ska lämna upplysningar om avstämningar som gjorts mot de relevanta posterna eller bokslutskommentarerna och noterna, av följande:

1. Betydande mängder av de tillgångar och nettointäkter som är utsatta för väsentlig fysisk risk (enligt kraven i punkt 66).

2. Betydande mängder av de tillgångar, skulder och nettointäkter som är utsatta för väsentlig omställningsrisk (enligt kraven i punkt 67).

69.För upplysningen om potentialen att genomdriva klimatrelaterade möjligheter enligt kravet i punkt 64 c ska företaget ta i beaktande23

1. sina förväntade kostnadsbesparingar genom åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, och

2. den potentiella marknadsstorleken eller förväntade ändringar av nettointäkterna genom koldioxidsnåla produkter och tjänster eller anpassningslösningar som företaget har eller kan få tillgång till.

70.Det krävs ingen kvantifiering av de finansiella effekter som möjligheter ger upphov till om en sådan upplysning inte uppfyller de kvalitativa egenskaper för användbar information som ingår i ESRS 1 bilaga C Informationens kvalitativa egenskaper.

AR 6.När företaget lämnar upplysningar om resiliensanalysens omfattning enligt kraven i punkt 19 a, ska det förklara vilken del av dess verksamhet och värdekedja i tidigare och senare led och även vilka väsentliga fysiska risker och omställningsrisker som kan ha utelämnats från analysen.

AR 7.När företaget lämnar upplysningar om hur resiliensanalysen har utförts enligt kraven i punkt 19 b, ska det förklara

1. de avgörande antagandena om hur omställningen till en mer koldioxidsnål och resilient ekonomi kommer att påverka dess omgivande makroekonomiska trender, energianvändning och energimix, samt antagandena om den tekniska utvecklingen,

2. de tidshorisonter som tillämpas och hur väl anpassade de är efter de klimat- och affärsscenarier som beaktas för att avgöra väsentliga fysiska risker och omställningsrisker (tillämpningskrav 11–12) och uppsättandet av mål för minskning av växthusgasutsläpp (rapporteras enligt upplysningskrav E1-4), och

3. hur de uppskattade förväntade finansiella effekterna av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker (enligt kraven i upplysningskrav E1-9) samt åtgärderna och resurserna för begränsning (upplysningar enligt upplysningskrav E1–3) har tagits i beaktande.

AR 8.När företaget lämnar upplysningar om resultaten av resiliensanalysen enligt kraven i punkt 19 c, ska det förklara

1. de osäkra områdena i resiliensanalysen och i hur hög grad de riskutsatta tillgångarna och affärsverksamheterna tas i beaktande i definitionen av företagets strategi, investeringsbeslut och aktuella och planerade begränsningsåtgärder,

2. företagets förmåga att anpassa sin strategi och affärsmodell till klimatförändringarna på kort, medellång och lång sikt, inbegripet att säkerställa fortlöpande tillgång till finansiering till en överkomlig kapitalkostnad, förmågan att återinsätta, uppgradera eller sluta använda befintliga tillgångar, ändra sin produkt- och tjänsteportfölj eller skola om sin arbetskraft.

AR 13.När företaget lämnar de upplysningar som krävs enligt punkterna 19, 20, 21 och tillämpningskrav 10 och 11 ska det förklara hur det har använt klimatrelaterad scenarioanalys som står i proportion till dess omständigheter som underlag för att identifiera och bedöma fysiska och omställningsrelaterade risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt, däribland

1. vilka scenarier som använts, källorna till dem och hur förenliga de är med den senaste vetenskapen,

2. beskrivningar, tidshorisonter och resultatmått som använts, med en diskussion av varför företaget anser att det urval av scenarier som använts täcker dess plausibla risker och osäkerheter,

3. de viktiga drivkrafter som tagits i beaktande i varje scenario och varför dessa är relevanta för företaget, t.ex. politiska antaganden, makroekonomiska trender, energianvändning och energimix samt tekniska antaganden,

4. viktiga underlag och begränsningar för scenarierna, däribland hur pass detaljerade de är (t.ex. om analysen av fysiska klimatrelaterade risker bygger på geospatiala koordinater som är specifika för företagets platser eller breda uppgifter på nationell eller regional nivå).

AR 14.När företaget utför scenarioanalys kan det använda följande vägledning: TCFD:s tekniska tillägg om The Use of Scenario Analysis in Disclosure of Climate-Related Risks and Opportunities (2017), TCFD:s Guidance on Scenario Analysis for Non-Financial Companies (2020), ISO 14091:2021 Anpassning till klimatförändringar – Riktlinjer för sårbarhet, effekter och riskbedömning och andra erkända branschstandarder såsom NGFS (Network for Greening the Financial System) och nationella, regionala och lokala bestämmelser på EU-nivå.

AR 15.Företaget ska kortfattat förklara hur de klimatscenarier som används är förenliga med de avgörande klimatrelaterade antaganden som görs i boksluten.

AR 32.När företaget utarbetar den information om energianvändning som krävs i punkt 35, ska det göra följande:

1. Endast rapportera energi som används i processer som företaget äger eller kontrollerar, och då tillämpa samma avgränsning som tillämpats vid rapporteringen av växthusgasutsläpp inom scope 1 och 2.

2. Utesluta råvaror och bränslen som inte förbränns för energiändamål. Ett företag som förbrukar bränsle som råvaror kan lämna upplysningar om den förbrukningen separat från de obligatoriska upplysningarna.

3. Säkerställa att all kvantitativ energirelaterad information rapporteras i megawattimmar (MWh) i antingen lägre värmevärde eller effektivt värmevärde. Om rådata för energirelaterad information endast finns tillgängliga i andra energienheter än MWh (t.ex. gigajoule (GJ) eller British Thermal Units (Btu), i volymenheter (t.ex. kubikfot eller gallon) eller i massenheter (t.ex. kilogram eller pund) ska de omvandlas till MWh med hjälp av lämpliga omvandlingsfaktorer (se t.ex. bilaga II till IPCC:s femte utvärderingsrapport). Omvandlingsfaktorerna för bränslen ska göras transparenta och tillämpas konsekvent.

4. Säkerställa att all kvantitativ energirelaterad information rapporteras som slutlig energianvändning, med hänvisning till den mängd energi företaget faktiskt förbrukar med hjälp av t.ex. tabellen i bilaga IV till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27 om energieffektivitet.

5. Undvika att dubbelräkna bränsleförbrukning när det lämnar uppgifter om egenproducerad energianvändning. Om företaget producerar el från antingen en icke-förnybar eller förnybar bränslekälla och sedan förbrukar den producerade elen, ska energianvändningen endast räknas en gång under bränsleförbrukning.

6. Inte räkna av energianvändning även om energi producerad på plats säljs till och används av en tredje part.

7. Inte räkna energi som hämtas inom organisationens gränser under ”inköpt eller förvärvad” energi.

8. Redovisa ånga, värme eller kylning som mottagits som ”avfallsenergi” från en tredje parts industriprocesser under ”inköpt eller förvärvad” energi.

9. Redovisa förnybar vätgas27 som förnybart bränsle. Vätgas som inte är helt och hållet härledd från förnybara källor ska inkluderas under ”bränsleförbrukning från andra icke-förnybara källor”.

10. Anta en försiktig metod när det delar upp elektriciteten, ångan, värmen eller kylningen mellan förnybara och icke-förnybara källor på grundval av den metod som tillämpas för att beräkna marknadsbaserade scope 2-växthusgasutsläpp. Företaget ska bara anse denna energianvändning som härledd från förnybara källor om ursprunget till den inköpta energin är tydligt definierat i de kontraktsmässiga arrangemangen med dess leverantörer (inköpsavtal om förnybar energi, standardiserad grön eltaxa, marknadsinstrument såsom ursprungsgarantier från förnybara källor i Europa28 eller liknande instrument såsom certifikat om förnybar energi i Förenta staterna och Kanada, etc.).

AR 33.Den information som krävs enligt punkt 37 a är tillämplig om företaget är verksamt i minst en sektor med hög klimatpåverkan. Den information som krävs enligt punkt 38 a–e ska också omfatta energi från fossila källor som förbrukas i verksamheter som inte är i sektorer med stor klimatpåverkan.

AR 34.Informationen om energianvändning och energimix kan presenteras i följande tabellformat för sektorer med hög klimatpåverkan och för alla andra sektorer genom att man utelämnar raderna 1–5.

AR 35.Den totala energianvändningen med en åtskillnad mellan förbrukning av fossil energi, kärnenergi och förnybar energi kan presenteras grafiskt i hållbarhetsförklaringen som visar utvecklingen över tid (t.ex. genom ett cirkel- eller stapeldiagram).

Vägledning för beräkning

Möjlighet till koppling mellan energiintensitet baserad på nettoinkomster och information i finansiell rapportering

AR 39.När företaget utarbetar informationen för att rapportera växthusgasutsläpp enligt kravet i punkt 44, ska det göra följande:

1. Beakta principerna, kraven och vägledningen i GHG Protocol Corporate Standard (version 2004). Företaget kan beakta kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 eller kraven i EN ISO 14064-1:2018. Om företaget redan tillämpar redovisningsmetoden för växthusgaser i ISO 14064-1:2018, ska det ändå följa kraven i denna standard (t.ex. angående gränser för rapporteringen och upplysningar om marknadsbaserade scope 2-växthusgasutsläpp).

2. Lämna upplysningar om de metoder, betydande antaganden och utsläppsfaktorer som används för att beräkna eller mäta växthusgasutsläpp, tillsammans med skälen till att de väldes, och ge en hänvisning eller länk till eventuella beräkningsverktyg som används.

3. Inkludera utsläpp av CO2, CH4, N2O, HFC, PFC, SF6 och NF3. Ytterligare växthusgaser kan beaktas när de är betydande.

4. Använda de senast publicerade värdena för global uppvärmningspotential (GWP) baserat på en 100-årig tidshorisont för att beräkna koldioxidekvivalent för utsläpp av gaser som inte är koldioxid.

AR 40.När företaget utarbetar informationen för rapportering av växthusgasutsläpp från sina intresseföretag, joint ventures, icke-konsoliderade dotterföretag (investeringsenheter) och avtalsarrangemang enligt punkt 50 ska det konsolidera 100 % av växthusgasutsläppen för de enheter som det kontrollerar operativt. I praktiken sker detta när företagen innehar licensen – eller tillståndet– för att driva tillgångar från dessa intresseföretag, joint ventures, icke-konsoliderade dotterföretag (investeringsföretag) och avtalsenliga arrangemang. Om företaget har en avtalsenligt definierad deltidsdriftskontroll ska det konsolidera 100 % av de växthusgasutsläpp som släpps ut under den tid företagets operativa kontroll utförs.

AR 41.I enlighet med ESRS 1 kapitel 3.7 ska företaget vid behov dela upp information om sina växthusgasutsläpp. Företaget kan till exempel dela upp sina utsläpp av växthusgaser i scope 1, 2, 3 eller de totala växthusgasutsläppen per land, driftssegment, ekonomisk verksamhet, dotterbolag, kategori av växthusgaser (CO2, CH4, N2O, HFC, PFC, SF6, NF3 och annan typ av växthusgasutsläpp som företaget beaktar) eller källtyp (stationär förbränning, mobil förbränning, processutsläpp och flyktiga utsläpp).

AR 42.Ett företag kan ha en annan rapporteringsperiod än vissa eller alla enheter i värdekedjan. Under sådana omständigheter får företaget mäta sina växthusgasutsläpp i enlighet med punkt 44 med hjälp av information för rapporteringsperioder som skiljer sig från dess egen rapporteringsperiod, om denna information erhålls från enheter i dess värdekedja med rapporteringsperioder som skiljer sig från företagets rapporteringsperiod, under förutsättning att

1. företaget använder de senaste tillgängliga uppgifterna från dessa enheter i sin värdekedja för att mäta och upplysa om sina växthusgasutsläpp,

2. rapporteringsperiodernas längd är densamma, och

3. företaget upplyser om effekterna av betydande händelser och förändringar i omständigheter (relevanta för företagets växthusgasutsläpp) som inträffar mellan rapportdatumen för enheterna i dess värdekedja och datumet för företagets allmänna bokslut.

AR 43.När företaget utarbetar den information om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1 som krävs i punkt 48 a, ska det göra följande:

1. Beräkna eller mäta växthusgasutsläpp från stationär förbränning, mobil förbränning, processutsläpp och flyktiga utsläpp. Använda lämpliga aktivitetsdata som omfattar icke-förnybar bränsleförbrukning.

2. Använda lämpliga och konsekventa utsläppsfaktorer.

3. Lämna upplysningar om biogena utsläpp av koldioxid från förbränning eller biologisk nedbrytning av biomassa separat från scope 1-växthusgasutsläppen, men inkludera utsläpp av andra typer av växthusgaser (i synnerhet CH4 and N2O).

4. Utesluta alla eventuella upptag eller inköpta, sålda eller överförda koldioxidkrediter eller utsläppsrätter för växthusgaser från beräkningen av scope 1-växthusgasutsläpp.

5. För rapportering av verksamheter enligt EU:s utsläppshandelssystem, rapportera om utsläpp inom scope 1 enligt metodiken i utsläppshandelssystemet. Denna metodik får också tillämpas på verksamheter i geografiska områden och sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet.

AR 44.När företaget utarbetar den information om procentandelen växthusgasutsläpp inom scope 1 från reglerade utsläppshandelssystem som krävs i punkt 48 b, ska det göra följande:

1. Beakta växthusgasutsläpp från de anläggningar det driver som är underställda reglerade utsläppshandelssystem däribland EU:s utsläppshandelssystem, nationella sådana system och sådana utanför EU, i tillämpliga fall.

2. Endast inkludera utsläpp av CO2, CH4, N2O, HFC, PFC, SF6 och NF3.

3. Säkerställa samma redovisningsperiod för bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1 och växthusgasutsläpp som regleras enligt utsläppshandelssystemet.

4. Beräkna andelen med hjälp av följande formel:

AR 45.När företaget utarbetar den information om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 som krävs i punkt 49, ska det göra följande:

1. Beakta principerna och kraven i GHG Protocol Scope 2 Guidance (version 2015, särskilt kvalitetskriterierna för scope 2 i kapitel 7.1 om avtalsinstrument). Det kan också beakta kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 eller de relevanta kraven för kvantifiering av indirekta växthusgasutsläpp från importerad energi i EN ISO 14064–1:2018.

2. Inkludera inköpt eller förvärvad elektricitet, ånga, värme och kylning som företaget förbrukar.

3. Undvika dubbelräkning av växthusgasutsläpp som rapporteras inom scope 1 eller 3.

4. Tillämpa de platsbaserade och marknadsbaserade metoderna för att beräkna växthusgasutsläpp inom scope 2 och tillhandahålla information om andelen och typerna av avtalsinstrument. Genom den platsbaserade metoden kvantifieras scope 2-växthusgasutsläpp på grundval av genomsnittliga utsläppsfaktorer för energiproduktion för definierade platser, däribland lokala, regionala eller nationella gränser (GHG Protocol Scope 2 Guidance, ”Glossary”, 2015). Genom den marknadsbaserade metoden kvantifieras scope 2-växthusgasutsläpp på grundval av växthusgasutsläpp från generatorer från vilka den rapporterande enheten avtalsenligt köper in elektricitet i paket med instrument, eller fristående instrument utan paket (GHG Protocol Scope 2 Guidance, ”Glossary”, 2015); i detta fall får företaget lämna upplysningar om den andel av de marknadsbaserade scope 2-växthusgasutsläppen som är kopplade till inköpt elektricitet i paket med instrument såsom ursprungsgarantier eller certifikat om förnybar energi. Företaget ska lämna information om andelen och typerna av avtalsinstrument som används för försäljning och köp av energi i paket med instrument för energiproduktion eller fristående instrument.

5. Lämna upplysningar om biogena utsläpp av koldioxid från förbränning eller biologisk nedbrytning av biomassa separat från scope 2-växthusgasutsläppen, men inkludera utsläpp av andra typer av växthusgaser (i synnerhet CH4 och N2O). Om de tillämpade utsläppsfaktorerna inte skiljer mellan procentandelen biomassa eller biogen koldioxid, ska företaget lämna upplysningar om detta. I händelse av att andra växthusgasutsläpp än koldioxid i synnerhet CH4 och N2O) inte är tillgängliga för, eller utelämnade från, platsbaserade genomsnittliga emissionsfaktorer för nätet eller informationen från den marknadsbaserade metoden, ska företaget lämna upplysningar om detta.

6. Utesluta alla eventuella upptag eller inköpta, sålda eller överförda koldioxidkrediter eller utsläppsrätter för växthusgaser från beräkningen av scope 2-växthusgasutsläpp.

AR 46.När företaget utarbetar den information om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3 som krävs i punkt 51, ska det göra följande:

1. Beakta principerna och bestämmelserna i GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard (version 2011). Det kan också beakta kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 eller motsvarande krav för kvantifiering av indirekta växthusgasutsläpp från EN ISO 14064-1:2018.

2. Om det är ett finansinstitut, beakta GHG Accounting and Reporting Standard for the Financial Industry from the Partnership for Carbon Accounting Financial (PCAF), särskilt del A ”Financed Emissions” (version december 2022).

3. Granska sina totala scope 3-växthusgasutsläpp på grundval av de 15 scope 3-kategorierna som identifieras i GHG Protocol Corporate Standard och GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard (version 2011), med lämpliga uppskattningar. Alternativt kan det granska sina indirekta växthusgasutsläpp på grundval av kategorierna i EN ISO 14064-1:2018 paragraf 5.2.4 (och utelämna indirekta växthusgasutsläpp från importerad energi).

4. Identifiera och ge upplysning om sina betydande scope 3-kategorier på grundval av storleken på sina uppskattade växthusgasutsläpp och andra kriterier som finns i GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard (version 2011, s. 61 och 65–68) eller EN ISO 14064-1:2018 bilaga H.3.2, t.ex. finansiella utgifter, inflytande, anknutna omställningsrelaterade risker och möjligheter eller intressenters uppfattningar.

5. Beräkna eller uppskatta växthusgasutsläppen i betydande kategorier av scope 3 med hjälp av lämpliga utsläppsfaktorer.

6. Uppdatera scope 3-växthusgasutsläppen i varje betydande kategori varje år på grundval av aktuella verksamhetsuppgifter. Uppdatera den fullständiga växthusgasinventeringen inom scope 3 minst vart tredje år eller vid en betydande händelse eller en betydande förändring av omständigheterna (en betydande händelse eller en betydande förändring av omständigheterna kan till exempel avse förändringar i företagets verksamhet eller struktur, förändringar i verksamheten eller strukturen i dess värdekedja i tidigare och senare led, en ändring av beräkningsmetoden eller upptäckt av fel).

7. Upplysa om i vilken utsträckning företagets utsläpp av växthusgaser inom scope 3 mäts med hjälp av indata från specifika verksamheter inom enhetens värdekedja i tidigare och senare led, och för varje betydande kategori av växthusgaser i scope 3 lämna upplysningar om den procentandel utsläpp som beräknats med hjälp av primärdata som erhållits från leverantörer eller andra värdekedjepartner.

8. För varje betydande kategori av scope 3-växthusgaser, lämna upplysningar om de rapporteringsgränser som iakttagits, beräkningsmetoderna för att uppskatta växthusgasutsläppen samt om beräkningsverktyg har tillämpats och i så fall vilka. Scope 3-kategorierna bör vara konsekventa med GHG-protokollet och inkludera

   1. indirekta scope 3-växthusgasutsläpp från den konsoliderade koncernen för redovisningsändamål (moderföretaget och dess dotterföretag),

   2. indirekta scope 3-växthusgasutsläpp från intresseföretag, gemensamma företag och icke-konsoliderade dotterföretag där företaget har förmågan att kontrollera de operativa verksamheterna och förbindelserna (dvs. operativ kontroll),

   3. växthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och 3 från intresseföretag, gemensamma företag, icke-konsoliderade dotterföretag (investeringsenheter) och gemensamma arrangemang där företaget inte har operativ kontroll och där dessa enheter ingår i företagets värdekedja i tidigare och senare led.

9. Lämna en förteckning över de kategorier av scope 3-växthusgasutsläpp som ingår i och är utelämnade från inventeringen, med en motivering för uteslutna scope 3-kategorier.

10. Lämna uppgifter om biogena utsläpp av koldioxid från förbränning eller biologisk nedbrytning av biomassa som äger rum i dess värdekedja i tidigare och senare led separat från bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 3, och inkludera utsläpp av andra slags växthusgaser (såsom CH4 och N2O) och utsläpp av koldioxid som sker i biomassans livscykel annat än vid förbränning eller biologisk nedbrytning (såsom växthusgasutsläpp från bearbetning eller transport av biomassa) i beräkningen av scope 3-växthusgasutsläpp.

11. Utesluta alla eventuella upptag eller inköpta, sålda eller överförda koldioxidkrediter eller utsläppsrätter för växthusgaser från beräkningen av scope 3-växthusgasutsläpp.

AR 47.När företaget utarbetar den information om totala växthusgasutsläpp som krävs i punkt 52, ska det göra följande:

1. Tillämpa följande formler för att beräkna de totala växthusgasutsläppen:

   Totala utsläpp av växthusgaser platsbaserade (ton CO2e) = Brutto scope 1 + Brutto scope 2 platsbaserade + Brutto scope 3

   Utsläpp av växthusgaser marknadsbaserade (ton C2e) = Brutto scope 1 + Brutto scope 2 marknadsbaserade + Brutto scope 3

2. Lämna upplysningar om totala växthusgasutsläpp med åtskillnad mellan utsläpp härledda från de platsbaserade och marknadsbaserade metoderna som tillämpades vid mätningen av de bakomliggande scope 2-växthusgasutsläppen.

AR 48.Företaget ska ge upplysning om de totala växthusgasutsläppen uppdelade på scope 1, scope 2 och betydande scope 3 enligt tabellen nedan.

AR 49.För att betona potentiella omställningsrisker får företaget lämna upplysningar om sina totala växthusgasutsläpp uppdelade efter framträdande länder och i tillämpliga fall efter rörelsesegment (och då tillämpa samma segment för boksluten enligt kraven i redovisningsstandarderna, dvs. IFRS 8 Rörelsesegment eller lokal god redovisningssed). Scope 3-växthusgasutsläpp får utelämnas från dessa uppdelningar per land om de tillhörande uppgifterna inte är lätt tillgängliga.

AR 50.Växthusgasutsläpp i scope 3 kan också presenteras enligt de indirekta utsläppskategorier som definieras i EN ISO 14064-1:2018.

AR 51.Om det är väsentligt för företagets scope 3-utsläpp ska det lämna upplysningar om växthusgasutsläppen från inköpta molntjänster och datacentertjänster som en underavdelning till den övergripande scope 3-kategorin ”varor och tjänster inköpta i tidigare led”.

AR 52.De totala växthusgasutsläppen uppdelade efter scope 1, 2 och 3 kan presenteras grafiskt i hållbarhetsförklaringen (t.ex. som ett stapel- eller cirkeldiagram) som visar uppdelningen av växthusgasutsläpp över värdekedjan (tidigare led, egna verksamheter, transporter, senare led).

Vägledning för beräkning

Möjlighet till koppling mellan växthusgasintensitet baserat på intäkter och information i finansiell rapportering

AR 56.Utöver sina inventeringar av växthusgaser ska företagen ge insyn i hur och i vilken omfattning de antingen förbättrar naturliga sänkor eller tillämpar tekniska lösningar för att ta bort växthusgaser ur atmosfären i sin egen verksamhet och värdekedja i tidigare och senare led. Det finns inga allmänt godtagna koncept och metoder för att redovisa växthusgasupptag, men denna standard har som syfte att öka transparensen för företagens arbete med att ta bort växthusgas ur atmosfären (punkterna 56 a och 58). De växthusgasupptag utanför värdekedjan som företaget stöder genom inköp av koldioxidkrediter ska det lämna upplysningar om separat enligt kraven i punkterna 56 b och 59.

AR 57.När företaget lämnar upplysningar om upptag och lagring av växthusgaser från sin egen verksamhet och värdekedja i tidigare och senare led enligt kraven i punkterna 56 a och 58, ska det för varje upptags- och lagringsverksamhet beskriva

1. de berörda växthusgaserna,

2. om upptaget och lagringen är biogena eller härrör från förändrad markanvändning (t.ex. nybeskogning, återbeskogning, återställande av skogar, trädplantering i städer, skogsjordbruk, ökat kolinnehåll i i mark etc.), tekniska (t.ex. direkt luftavskiljning) eller hybrida (t.ex. bioenergi med upptag och lagring av koldioxid), samt tekniska uppgifter om upptaget, typen av lagring och, i tillämpliga fall, transporten av upptagna växthusgaser,

3. i tillämpliga fall en kort förklaring av huruvida verksamheten räknas som en naturbaserad lösning, och

4. hur risken för bristande permanens hanteras, däribland att avgöra och fastställa läckage- och reverseringshändelser, efter behov.

Vägledning för beräkning

AR 61.Att finansiera projekt för minskning av växthusgasutsläpp utanför företagets värdekedja genom inköp av koldioxidkrediter som uppfyller höga kvalitetsstandarder kan vara ett värdefullt bidrag till att begränsa klimatförändringarna. I denna standard krävs att företaget lämnar upplysningar om huruvida det använder koldioxidkrediter separat från växthusgasutsläppen (punkterna 56 b och 59) och minskningsmålen för växthusgasutsläpp (upplysningskrav E1-4). Det krävs också att företaget uppvisar i hur stor omfattning det använder och vilka kvalitetskriterier det använder för dessa koldioxidkrediter.

AR 62.När företaget lämnar upplysningar om de koldioxidkrediter som krävs enligt punkt 56 b och 59, ska det upplysa om följande uppdelning, beroende på vad som är tillämpligt:

1. Andelen (i procent av volymen) utsläppsminskningsprojekt och upptagsprojekt.

2. För koldioxidkrediter från upptagsprojekt, en förklaring av om de kommer från biogena eller tekniska sänkor.

3. Andelen (i procent av volymen) för varje erkänd kvalitetsstandard.

4. Andelen (i procent av volymen) som utfärdats från projekt i EU.

5. Andelen (i procent av volymen) som räknas som en motsvarande justering enligt artikel 6 i Parisavtalet.

Vägledning för beräkning

AR 67.Väsentliga klimatrelaterade fysiska risker och omställningsrisker kan påverka företagets finansiella ställning (t.ex. ägda tillgångar, finansiellt kontrollerade leasade tillgångar och skulder), prestation (t.ex. potentiell framtida ökning/minskning av nettointäkter och kostnader pga. avbrott i verksamheten, höjda leveranspriser med potentiellt urholkade marginaler som följd) och kassaflöden. Den låga sannolikheten, den höga allvarlighetsgraden och de långsiktiga tidsperspektiven för vissa klimatrelaterade fysiska riskexponeringar och osäkerheten till följd av omställningen till en hållbar ekonomi innebär att det blir tillhörande väsentliga förväntade finansiella effekter som ligger utanför vad befintliga redovisningsstandarder kräver.

AR 68.För närvarande finns det ingen gemensamt accepterad metodik för att bedöma eller mäta hur väsentliga fysiska risker och omställningsrisker kan påverka företagets framtida finansiella ställning, prestation och kassaflöden. Upplysningarna om dessa finansiella effekter (enligt kraven i punkterna 64, 66 och 67) blir därför beroende av företagets interna metod och av att man iakttar betydande omdöme när man fastställer de underlag och antaganden som behövs för att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna.

Vägledning för beräkning – Förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker

Vägledning för beräkning – Förväntade finansiella effekter av omställningsrisker

Koppling till information i finansiell rapportering

AR 80.När företaget lämnar upplysningar enligt punkt 69 a ska det förklara karaktären på kostnadsbesparingarna (t.ex. från minskad energianvändning), de tidshorisonter och metoder som används, däribland bedömningens omfattning, avgörande antaganden och begränsningar samt om och hur scenarioanalys tillämpades.

AR 81.När företaget lämnar de upplysningar som krävs i punkt 69 b ska det förklara hur det har bedömt marknadsstorleken eller eventuella förväntade förändringar av nettointäkterna från koldioxidsnåla produkter och tjänster eller anpassningslösningar, däribland bedömningens omfattning, tidshorisonten, avgörande antaganden och begränsningar och i vilken grad denna marknad är tillgänglig för företaget. Informationen om marknadsstorlek kan sättas i perspektiv mot de aktuella taxonomianpassade intäkter som det lämnas upplysningar om enligt bestämmelserna i förordning (EU) 2020/852. Enheten kan också förklara hur den ska genomdriva sina klimatrelaterade möjligheter, om möjligt med en koppling till upplysningarna om policyer, mål och åtgärder enligt upplysningskraven E1-2, E1-3 och E1-4.