ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser

8.Företaget ska beskriva hur man fastställer väsentlig inverkan samt risker och möjligheter och ska uppge information om

1. huruvida och hur företaget har granskat sina verksamhetsställen och sin affärsverksamhet för att identifiera sina faktiska och potentiella effekter, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser, i dess egen verksamhet och i värdekedjan i tidigare och senare led, och om så är fallet, de metoder, antaganden och verktyg som använts vid screeningen,

2. huruvida och hur företaget har genomfört samråd, särskilt med berörda samhällen1.

9.Företaget ska beskriva sina strategier för att hantera sin väsentliga inverkan samt risker och möjligheter i förhållande till vattenresurser och marina resurser2.

10.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om i vilken utsträckning företaget har policyer för hur man ska upptäcka, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till vattenresurser och marina resurser.

11.Den upplysning som krävs i punkt 9 ska innehålla informationen om de policyer som företaget infört för att hantera sin väsentliga inverkan samt risker och möjligheter kopplade till vattenresurser och marina resurser i enlighet med ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras.

12.Företaget ska uppge huruvida och på vilket sätt följande frågor, om de anses vara väsentliga, tas upp i företagets policyer:

1. Vattenförvaltning, inbegripet

   1. användning och anskaffning av vattenresurser och marina resurser i den egna verksamheten,

   2. vattenrening som ett steg mot en mer hållbar vattenförsörjning,

   3. förebyggande och minskning av vattenföroreningar till följd av dess verksamhet.

2. Utformningen av produkter och tjänster med tanke på att behandla vattenrelaterade frågor och bevara marina resurser.

3. Åtagande att minska på väsentlig vattenförbrukning i områden med vattenrisk i den egna verksamheten och i hela värdekedjan i tidigare och senare led.

13.Om minst en av företagets anläggningar är belägen i ett område med hög vattenstress och inte omfattas av någon policy, ska företaget ange detta och förklara varför det inte har antagit en sådan policy. Företaget får ge upplysning om en tidsram inom vilken det tänker anta dem3.

14.Företaget ska ange huruvida det har antagit policyer eller metoder med avseende på hållbara oceaner och hav4.

15.Företaget ska lämna upplysningar om vilka åtgärder man vidtar för vattenresurser och marina resurser och vilka resurser man anslagit till att utföra dessa åtgärder.

16.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de nyckelåtgärder som vidtas och planeras för att uppnå syftena och målen i företagets policyer för vattenresurser och marina resurser.

17.Beskrivningen av åtgärderna och resurserna ska följa de principer som definieras i ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor. Utöver ESRS 2 MDR-A får företaget specificera till vilket skikt i begränsningshierarkin som åtgärder och [18.] resurser kan anslås, nämligen

1. undvikande av användning av vattenresurser och marina resurser,

2. minskad användning av vattenresurser och marina resurser, t.ex. genom effektivitetsåtgärder,

3. återvinning och återanvändning av vatten, eller

4. återställande och återskapande av akvatiska ekosystem och vattenförekomster.

18.[Se 17.]

19.Företaget ska uppge åtgärder och resurser med avseende på områden med vattenrisk, däribland områden med hög vattenstress.

20.Företaget ska upplysa om de mål man har fastställt angående vattenresurser och marina resurser.

21.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de mål som företaget har satt upp till stöd för sina policyer angående vattenresurser och marina resurser och behandla sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i samband med vattenresurser och marina resurser.

22.Beskrivningen av målen ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål.

23.I den upplysning som krävs i punkt 20 ska det anges om och på vilket sätt dess mål är kopplade till

1. hantering av väsentlig inverkan samt risker och möjligheter kopplade till områden med vattenrisk, däribland förbättring av vattenkvaliteten,

2. ansvarsfull hantering av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för marina resurser, däribland karaktären på och mängden råvaror kopplade till marina resurser (såsom grus, djuphavsmineraler, fisk och skaldjur) som företaget använder,

3. minskad vattenförbrukning, innefattande en förklaring av hur dessa mål anknyter till områden med vattenrisk, däribland områden med hög vattenstress.

24.Utöver ESRS 2 MDR-T får företaget ange om (lokala) ekologiska trösklar och enhetsspecifika tilldelningar beaktats när mål fastställdes. Om så är fallet får företaget ange

1. vilka ekologiska trösklar som fastställts och den metod som använts,

2. huruvida trösklarna är specifika för företaget, och om de är det, hur de har fastställts, och

3. hur ansvaret för att de ekologiska trösklarna inte överskrids är fördelat inom företaget.

25.Företaget ska som en del av den kontextuella informationen ange huruvida de mål som det har fastställt och presenterat är obligatoriska (krävs enligt lagstiftning) eller frivilliga.

26.Företaget ska lämna upplysningar om sitt vattenförbrukningsresultat kopplat till sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

27.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om företagets vattenförbrukning och eventuella framsteg företaget gör med avseende på sina mål.

28.Den upplysning som krävs i punkt 26 syftar på den egna verksamheten och ska innefatta

1. total vattenförbrukning i m3,

2. total vattenförbrukning i m3 i områden med vattenrisk, till exempel områden med hög vattenstress,

3. total mängd vatten som återvinns och återanvänds i m35,

4. total mängd vatten som lagras och förändringar i lagringen i m3,

5. all nödvändig kontextuell information om leden a–d, inbegripet kvaliteten på och kvantiteten av vatten i vattenområdena, hur data har sammanställts, såsom eventuella standarder, metoder och antaganden som använts, inbegripet huruvida informationen beräknas, uppskattas, modelleras eller hämtas från direkta mätningar, och den metod som använts för detta, såsom användning av sektorsspecifika faktorer.

29.Företaget ska lämna information om sin vattenintensitet: Total vattenförbrukning i den egna verksamheten i m3 per miljoner EUR i nettointäkter6.

30.Företaget ska lämna upplysningar om de förväntade finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter som rör vattenresurser och marina resurser.

31.Den information som krävs enligt punkt 30 är utöver den information om aktuella finansiella effekter på enhetens finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden för rapporteringsperioden som krävs enligt ESRS 2 SBM-3 punkt 48 d.

32.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om

1. förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga risker till följd av konsekvenser och beroenden kopplade till vattenresurser och marina resurser och hur dessa risker har (eller rimligen kan förväntas ha) en väsentlig inverkan på företagets finansiella ställning, ekonomiska resultat och kassaflöden på kort, medellång och lång sikt,

2. förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga möjligheter med anknytning till vattenresurser och marina resurser.

33.I upplysningen ska följande ingå:

1. En kvantifiering av de förväntade finansiella effekterna i monetära termer innan man överväger åtgärder avseende vattenresurser och marina resurser eller, om detta inte är möjligt utan onödiga kostnader eller insatser, kvalitativ information. Det krävs ingen kvantifiering av de finansiella effekter som möjligheter ger upphov till om en sådan upplysning inte uppfyller de kvalitativa egenskaper för användbar information som ingår i ESRS 1 bilaga B Informationens kvalitativa egenskaper.

2. En beskrivning av de effekter som beräknats, konsekvenserna och beroendena som de är kopplade till och när effekterna förväntas uppkomma.

3. De kritiska antaganden och källor som använts för att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna, liksom osäkerhetsnivån i dessa antaganden.

AR 1.När ett företag utför en väsentlighetsbedömning av underämnen på miljöområdet ska det bedöma väsentlighet i förhållande till vattenresurser och marina resurser i sin egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led, och får beakta de fyra faserna nedan, även kallad LEAP-strategin:

1. Fas 1: Fastställa var i den egna verksamheten och längs med värdekedjan som kontakt med naturen äger rum.

2. Fas 2: Utvärdera beroenden och konsekvenser.

3. Fas 3: Bedöma de väsentliga riskerna och möjligheterna.

4. Fas 4: Sammanställa och redovisa resultaten av väsentlighetsbedömningen.

AR 2.Väsentlighetsbedömningen för ESRS E3 motsvarar de tre första faserna ovan. Det fjärde steget utgör resultatet av arbetet.

AR 3.I arbetet med att bedöma väsentligheten i inverkan, riskerna och möjligheterna ska bestämmelserna i ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig inverkan samt risker och möjligheter och IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som ingår i företagens hållbarhetsförklaringar beaktas.

AR 4.Underämnena vattenresurser och marina resurser som omfattas av väsentlighetsbedömningen omfattar följande:

1. Vatten, som omfattar förbrukning av ytvatten och grundvatten samt uttag och utsläpp av vatten.

2. Marina resurser, som omfattar utvinning och användning av sådana resurser och tillhörande ekonomisk verksamhet.

AR 5.I fas 1, för att lokalisera områden med vattenrisk och områden som gränsar till marina resurser som skulle kunna leda till väsentlig inverkan och beroenden i den egna verksamheten och längs dess värdekedja i tidigare och senare led, får företaget överväga

1. var det finns direkta tillgångar och verksamheter och tillhörande processer i värdekedjan i tidigare och senare led,

2. vilka verksamhetsställen som ligger i områden med vattenrisk, till exempel områden med hög vattenstress, och

3. vilka delar och affärsenheter som har kontakt med vattenresurser eller marina resurser på dessa prioriterade platser.

AR 6.Företaget ska betrakta avrinningsområden som den relevanta nivån för bedömning av platser och kombinera detta tillvägagångssätt med en operativ riskbedömning av dess anläggningar och leverantörernas anläggningar med väsentliga konsekvenser och risker.

AR 7.Företaget ska beakta kriterierna för att definiera statusen för vattenförekomster enligt de relevanta bilagorna till direktiv 2000/60/EG (ramdirektivet för vatten) samt de vägledande dokument som tillhandahålls för genomförandet av ramdirektivet för vatten. På Europeiska kommissionens miljöwebbsida finns en förteckning över vägledningarna.

AR 8.Under fas 2 får företaget, för att utvärdera sina konsekvenser och beroenden för varje prioriterad plats som identifierats enligt AR 5, göra följande:

1. Identifiera affärsprocesser och verksamheter som leder till konsekvenser på och beroenden av miljötillgångar och ekosystemtjänster.

2. Identifiera påverkan och beroenden som rör vattenresurser och marina resurser längs hela företagets värdekedja.

3. Bedöma allvarlighetsgraden och sannolikheten för positiva och negativa konsekvenser för vattenresurser och marina resurser.

AR 9.För att identifiera beroenden relaterade till vattenresurser och marina resurser kan företaget förlita sig på internationella klassificeringar såsom den gemensamma internationella klassificeringen av ekosystemtjänster.

AR 10.När företaget fastställer hur beroende man är av marina resurser ska företaget avgöra om man är beroende av huvudråvaror som är relaterade till marina resurser, som till exempel grus och fisk- och skaldjursprodukter.

AR 11.Marina resurser definieras efter hur de används av människan och måste ses i relation till den belastning som de utsätts för. Vissa av indikatorerna för miljöbelastning presenteras i andra ESRS, närmare bestämt mikroplaster och utsläpp till vatten i ESRS E2 och plastavfall i ESRS E5.

AR 12.Följande är exempel på beroenden av marina resurser som kan redovisas av företaget:

1. Vilka beroenden det finns av kommersiellt utnyttjade fiskar och skaldjur i företagets egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led.

2. Fiskeverksamhet som omfattar mobil bottentrålning, vilket också kan ha en negativ inverkan på havsbotten.

AR 13.I fas 3 får företaget, för att bedöma sina väsentliga risker och möjligheter på grundval av resultaten av faserna 1 och 2, bedöma

1. vilka omställningsrisker och omställningsmöjligheter som finns i dess egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led genom följande kategorier:

   1. Politiska åtgärder och lagstiftning, t.ex. nya lagar eller policyer (för till exempel ökat vattenskydd, förbättrad vattenkvalitet, reglering av vattenflöden), ineffektiv förvaltning av vattenförekomster eller marina resurser, särskilt över gränser (till exempel gränsöverskridande förvaltning) och samarbete som leder till att vatten och hav försämras, vilket ökar risken för sanktioner och rättsprocesser (till exempel tillstånd eller tilldelningar och oaktsamhet mot, eller dödande av hotade marina arter) och utökade rapporteringsskyldigheter vad gäller marina ekosystem och tillhörande ekosystemtjänster.

   2. Teknik, t.ex. ersättning av produkter eller tjänster med sådana som har mindre inverkan på vattenresurser och marina resurser, övergång till effektivare och renare teknik (dvs. med mindre påverkan på hav och vatten), ny övervakningsteknik (t.ex. satellit), vattenrening, översvämningsskydd.

   3. Marknaden, t.ex. förändrad tillgång, efterfrågan och finansiering, volatilitet eller ökade kostnader för vatten eller marina resurser.

   4. Anseende, t.ex. förändrade uppfattningar hos kunder och i samhället på grund av organisationens roll vad gäller vattenresurser och marina resurser.

   5. Bidrag till systemrisker på grund av den egna verksamheten eller i värdekedjan i tidigare och senare led, bland annat risker för att marina ekosystem kollapsar eller att viktiga system i naturen inte längre fungerar (till exempel att brytpunkter uppnås och adderade fysiska risker).

2. Företaget ska fastställa fysiska risker, avseende sådant som vattenkvantitet (vattenbrist, vattenstress), vattenkvalitet, sliten infrastruktur eller att det inte finns tillgång till råvaror som har att göra med marina resurser, (t.ex. att vissa arter av fisk, eller andra marina levande undervattensorganismer, som företaget kan sälja som varor, blir mer sällsynta) som till exempel gör att det inte går att driva verksamheten vidare i vissa geografiska områden.

3. Fastställa möjligheter med avseende på följande aspekter:

   1. Resurseffektivitet, t.ex. omställning till effektivare tjänster och processer som kräver mindre vattenresurser och marina resurser.

   2. Marknader, t.ex. utveckling av mindre resursintensiva varor och tjänster, diversifiering av verksamheten.

   3. Finansiering, t.ex. tillgång till gröna fonder, obligationer eller lån.

   4. Resiliens, till exempel diversifiering av marina resurser och vattenresurser och affärsverksamhet (till exempel att starta en ny affärsenhet som återställer ekosystem), investering i grön infrastruktur, naturbaserade lösningar, införande av återvinnings- och cirkularitetsmekanismer som minskar beroendet av vattenresurser eller marina resurser.

   5. Anseende, positivt engagemang från intressenter till följd av en proaktiv inställning vad gäller hantering av naturrelaterade risker (vilket till exempel kan leda till att intressenter väljer att samarbeta med företaget framför andra konkurrenter).

AR 14.Företaget kan förlita sig på primär, sekundär eller modellerad datainsamling eller andra relevanta metoder för att bedöma väsentliga effekter, beroenden, risker och möjligheter, inklusive kommissionens rekommendation 2021/2279 om användningen av metoder för produkters miljöavtryck för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (bilaga I – Metod för produkters miljöavtryck och Bilaga III – Organisationens miljöavtryck).

AR 15.Vid redovisning av resultaten från väsentlighetsbedömningen kan företaget göra det genom följande:

1. En förteckning över geografiska områden där vatten är ett väsentligt problem för företagets egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led.

2. En förteckning över råvaror som företaget använder och som har att göra med marina resurser och som är väsentliga för god miljöstatus i marina vatten, liksom för skyddet av marina resurser.

3. En förteckning över sektorer eller delar som har koppling till väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för vattenresurser eller marina resurser.

AR 16.Policyerna som beskrivs enligt detta tillämpningskrav kan ingå i mer omfattande policyer för miljö och hållbarhet med flera olika delområden.

AR 17.När företaget lämnar upplysningar enligt punkt 9 får det upplysa om huruvida dess policyer

1. förhindrar ytterligare försämring och skyddar och förbättrar akvatiska ekosystems status,

2. främjar hållbar vattenanvändning baserad på ett långsiktigt skydd av tillgängliga vattenresurser,

3. syftar till att skydda och förbättra vattenmiljön.

4. främjar god miljöstatus i marina vatten och

5. främjar minskning av vattenuttag och vattenutsläpp.

AR 18.Företaget får också lämna upplysningar om policyer som

1. bidrar till att vattenförekomster har god ekologisk och kemisk kvalitet så att människors hälsa, vattenförsörjning, naturliga ekosystem och biologisk mångfald skyddas, liksom till att marina vatten har god miljöstatus och att de resurser som den marina verksamheten är beroende av skyddas,

2. minskar de väsentliga konsekvenserna och riskerna så långt som möjligt och genomför begränsningsåtgärder för att upprätthålla prioriterade ekosystemtjänsters värde och funktion och för att öka resurseffektiviteten i den egna verksamheten,

3. undvika att det uppstår konsekvenser för berörda samhällen.

AR 19.Vid redovisning av uppgifter enligt punkt 15 ska företaget redovisa vilka åtgärder, eller åtgärdsplaner, man har för att hantera de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som har fastställts föreligga. Alliance for Water Stewardship (AWS) tillhandahåller bra vägledning i dessa frågor.

AR 20.Eftersom vattenresurser och marina resurser är något som delas med andra, och eftersom kollektiva åtgärder, eller åtgärdsplaner, tillsammans med andra intressenter, kan behövas, kan företaget tillhandahålla information om sådana kollektiva åtgärder, till exempel om vilka andra parter som deltar (till exempel konkurrenter, leverantörer, återförsäljare, kunder, andra affärspartner, lokalsamhällen och lokala myndigheter eller stater), vad projekten handlar om, vilka effekter de har, vilka som betalar och om det finns andra deltagare.

AR 21.Vid redovisning av uppgifter om kapitalutgifter kan företaget redovisa utgifter för exempelvis återställande av dagvattenbrunnar, ledningar eller maskiner som gör att det går att framställa nya produkter med mindre vattenåtgång.

AR 22.Om företaget hänvisar till ekologiska trösklar när det fastställer mål kan det hänvisa till vägledning från metoderna från Science-Based Targets Initiative for Nature (Initial Guidance for Business, september 2020). Företaget kan även ta hjälp av annan vägledning med en vetenskapligt erkänd metod för hur man kan sätta upp vetenskapligt baserade mål genom att fastställa ekologiska trösklar och, i förekommande fall, organisationsspecifika tilldelningar. Ekologiska trösklar kan vara lokala, nationella och/eller globala.

AR 23.Företaget kan uppge mål för att minska

1. vattenuttag

2. utsläpp av vatten.

AR 24.Om företaget uppger mål för uttag kan även vattenuttag från förorenad mark eller förorenade akviferer, liksom vatten som tas ut för att saneras, räknas in.

AR 25.Om företaget uppger mål för utsläpp av vatten kan företaget även räkna in utsläpp av vatten till grundvatten, till exempel genom återföring till akviferer eller vatten som återförs till en grundvattenkälla genom uppsamlingsytor som gropar eller diken.

AR 26.Målen kan vara för den egna verksamheten och/eller för värdekedjan i tidigare och senare led.

AR 27.Företaget får ange huruvida målet åtgärdar brister i samband med kriterierna för väsentliga bidrag i samband med vattenresurser och marina resurser enligt definitionen i kommissionens delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 12.2 i förordning (EU) 2020/852. Om kriterierna för att inte orsaka betydande skada för vattenresurser och marina resurser enligt definitionen i delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 10.3, artikel 11.3, artikel 13.2, artikel 14.2 och artikel 15.2 i förordning (EU) 2020/852 inte är uppfyllda, får företaget ange huruvida målet åtgärdar brister som rör kriterierna för att inte orsaka betydande skada.

AR 28.Företaget kan bedriva verksamhet i olika områden med vattenrisk. När företaget lämnar information enligt punkt 28 b ska det endast inkludera denna information för de områden som har identifierats som väsentliga i enlighet med ESRS2 IRO-1 och ESRS2 SBM-3.

AR 29.Vid redovisning av kontextuell information om vattenförbrukningen enligt kravet i punkt 26 ska företaget förklara beräkningsmetoderna och framför allt hur stor andel av mätvärdet som kommer från direkt mätning, provtagning, extrapolering och uppskattningar.

AR 30.Företaget kan uppge information med annan uppdelning (till exempel efter sektor eller segment).

AR 31.Vid redovisning av information enligt punkt 29 kan företaget uppge ytterligare intensitetskvoter med andra nämnare.

AR 32.Företaget kan också lämna information om sina vattenuttag och vattenutsläpp.

AR 33.Företaget kan inkludera en bedömning av vilka av deras varor och tjänster som är utsatta för risker på kort, medellång och lång sikt och då förklara hur dessa fastställs, hur belopp beräknas och vilka kritiska antaganden som har gjorts.

AR 34.Kvantifieringen av de förväntade finansiella effekterna uttryckt i monetära termer enligt punkt 39 a kan redovisas i form av ett enda belopp eller ett intervall.