ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem

11.Företaget ska redovisa hur dess konsekvenser, beroenden, risker och möjligheter med koppling till den biologiska mångfalden och ekosystemen härrör från och utlöser anpassning av dess strategi och affärsmodell.

12.Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt att förstå resiliensen hos företagets strategi och affärsmodell när det gäller biologisk mångfald och ekosystem, och om företagets strategi och affärsmodell är förenliga med relevanta lokala, nationella och globala mål för den offentliga politiken när det gäller biologisk mångfald och ekosystem.

13.Företaget ska beskriva resiliensen i sin strategi och i sin eller sin affärsmodell vad gäller biologisk mångfald och ekosystem. I denna beskrivning ska följande ingå:

1. En bedömning av hur resilienta nuvarande affärsmodeller och strategi är mot fysiska risker, omställningsrisker och systemrisker som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem.

2. Omfattningen av resiliensanalysen i förhållande till företagets egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led och i förhållande till de risker som beaktas i analysen.

3. De huvudsakliga antaganden som har gjorts.

4. De tidshorisonter som använts.

5. Resultaten från resiliensanalysen.

6. Redogörelse för vilka intressenter som har konsulterats, till exempel, i förekommande fall, personer med ursprunglig och traditionell kunskap.

14.Om de uppgifter som specificeras i detta upplysningskrav lämnas ut av företaget som en del av de uppgifter som krävs enligt ESRS 2 SBM-3 kan företaget hänvisa till de uppgifter som det har lämnat enligt ESRS 2 SBM-3.

15.Företaget får redovisa sin omställningsplan för att förbättra och i slutändan uppnå anpassning av sin affärsmodell och strategi till visionen för den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald och dess relevanta mål, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och med respekt för planetens gränser när det gäller biosfärens integritet och förändrad markanvändning.

16.Företaget ska lämna information om följande:

1. lämna en förteckning över verksamhetsställen i den egna verksamheten, inklusive anläggningar som står under dess operativa kontroll, på grundval av resultaten av punkt 17 a. Företaget ska redovisa dessa anläggningar genom att

   1. specificera den verksamhet som har negativa konsekvenser för områden med känslig biologisk mångfald1,

   2. tillhandahålla en uppdelning av platser i enlighet med de effekter och beroenden som identifierats och den ekologiska statusen för de områden (med hänvisning till den specifika grundläggande nivån i ekosystemet) där de är belägna, och

   3. ange de områden med känslig biologisk mångfald så att användarna kan avgöra var de ligger och vilken myndighet det är som är behörig vad gäller den verksamhet som specificerats enligt punkt 16 a i.

2. Huruvida man har upptäckt några väsentliga negativa konsekvenser när det gäller markförstöring, ökenspridning eller hårdgörning av mark2.

3. Huruvida man bedriver verksamhet som påverkar hotade arter3.

17.Företaget ska beskriva de metoder man använder för att bedöma väsentliga konsekvenser, risker, beroenden och möjligheter. I denna beskrivning ska företaget uppge huruvida man har gjort följande och i så fall hur:

1. Identifierat och bedömt faktiska och potentiella effekter på den biologiska mångfalden och ekosystemen på de egna platserna och i värdekedjan i tidigare och senare led, inbegripet de bedömningskriterier som tillämpas.

2. Identifierat och bedömt beroenden av biologisk mångfald och ekosystem och deras tjänster på de egna platserna och i värdekedjan i tidigare och senare led, inbegripet bedömningskriterier som tillämpas, och om denna bedömning omfattar ekosystemtjänster som störs eller sannolikt kommer att störas.

3. Identifierat och bedömt omställningsrisker och fysiska risker samt möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem, varvid företaget även ska ange vilka bedömningskriterier som har använts utifrån företagets konsekvenser och beroenden.

4. Tagit hänsyn till systemrisker.

5. Konsulterat berörda samhällen vad gäller hållbarhetsbedömningen av gemensamma biologiska resurser och ekosystem, och då särskilt följande:

   1. I de fall då en anläggning, råvaruframställning eller råvaruanskaffning sannolikt orsakar negativa konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem ska företaget fastställa vilka anläggningar och vilken råvaruframställning och råvaruanskaffning som orsakar, eller kan orsaka, negativa konsekvenser för berörda samhällen.

   2. I de fall samhällen sannolikt påverkas ska företaget redovisa hur dessa samhällen har deltagit i väsentlighetsbedömningen.

   3. När det gäller påverkan på ekosystemtjänster som är relevanta för berörda samhällen i dess egen verksamhet ska företaget ange hur negativa effekter kan undvikas. Om dessa konsekvenser inte kan undvikas kan företaget redovisa vilka planer man för att minska dem så långt det går och för att vidta begränsningsåtgärder som ska upprätthålla prioriterade ekosystemtjänsters värde och funktion.

18.Företaget får uppge om och hur det har använt scenarioanalyser av biologisk mångfald och ekosystem för att kartlägga och bedöma väsentliga risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt. Om företaget har använt en sådan scenarioanalys får det lämna följande uppgifter:

1. Varför de berörda scenarierna valdes.

2. Hur de använda scenarierna uppdateras efter händelseutvecklingen och nya tendenser.

3. Huruvida scenarierna grundar sig på förväntningar i officiella mellanstatliga organ, som konventionen om biologisk mångfald och, i förekommande fall, på vetenskaplig konsensus, det vill säga den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster när det gäller biologisk mångfald och ekosystem.

19.Företaget ska särskilt ange följande:

1. Huruvida företaget har eller inte har anläggningar i eller nära områden med känslig biologisk mångfald och om verksamhet i samband med dessa anläggningar har en negativ påverkan på dessa områden genom att leda till en försämring av habitat och arternas livsmiljöer och störning av arter för vilka skyddade områden har utsetts

2. Huruvida det har konstaterats att det är nödvändigt att genomföra åtgärder för att begränsa förlust av den biologiska mångfalden, såsom de som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar, rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, en miljökonsekvensbedömning enligt definitionen i artikel 1.2 g i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt och, för verksamhet i tredjeländer, i enlighet med motsvarande nationella bestämmelser eller internationella standarder, som Internationella finansieringsbolagets (IFC) standard 6, som handlar om bevarande av biologisk mångfald och hållbar förvaltning av levande naturresurser (Biodiversity Conservation and Sustainable Management of Living Natural Resources).

20.Företaget ska redovisa vilka policyer man har antagit för att hantera väsentliga konsekvenser, risker, beroenden och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.

21.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om i vilken utsträckning företaget har policyer för hur man ska upptäcka, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser, beroenden, risker och möjligheter kopplade till biologisk mångfald och ekosystem.

22.Den upplysning som krävs enligt punkt 20 ska innehålla information om de policyer som företaget har infört för att hantera sin väsentliga inverkan samt risker och möjligheter i samband med föroreningar i enlighet med ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras.

23.Utöver bestämmelserna i ESRS 2 MDR-P ska företaget beskriva följande för sina policyer avseende biologisk mångfald och ekosystem:

1. Huruvida och på vilket sätt de förhåller sig till ESRS E4 AR 4.

2. Huruvida och på vilket sätt de förhåller sig till de väsentliga konsekvenser som företaget orsakar för biologisk mångfald och ekosystem.

3. Huruvida och på vilket sätt de förhåller sig till väsentliga beroenden och väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och motsvarande möjligheter.

4. Huruvida och på vilket sätt de gör det möjligt att spåra produkter, komponenter och råvaror som orsakar väsentliga faktiska eller potentiella konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem längs värdekedjan.

5. Huruvida framställning, anskaffning och förbrukning från ekosystem som förvaltas för att upprätthålla eller förbättra villkoren för den biologiska mångfalden, vilket visas genom regelbunden kontroll och redovisning av den biologiska mångfaldens status och av om den biologiska mångfalden ökar eller minskar, tas upp i policyerna, och i så fall hur.

6. Huruvida samhällseffekterna av de konsekvenser som företaget orsakar för biologisk mångfald och ekosystem tas upp i policyerna och i så fall hur.

24.Företaget ska specifikt ange om man har infört

1. politik för skydd av biologisk mångfald och ekosystem som omfattar operativa anläggningar som ägs, leasas eller förvaltas i eller nära ett område med känslig biologisk mångfald,

2. hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer4,

3. hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven5, och

4. policyer för att motverka avskogning6.

25.Företaget ska redovisa vilka åtgärder man vidtar för biologisk mångfald och ekosystem och vilka resurser man avsätter för att utföra dessa åtgärder.

26.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för genomförda och planerade nyckelåtgärder som bidrar väsentligt till att syften och mål i policyer om biologisk mångfald och ekosystem uppnås.

27.Beskrivningen av nyckelåtgärderna och resurserna ska följa kraven på obligatoriskt innehåll i ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

28.Utöver detta ska företaget göra följande:

1. Redovisa hur det har tillämpat begränsningshierarkin med avseende på sina åtgärder (undvikande, minimering, återställande/ersättning samt ersättning eller kompensation).

2. Uppge om kompensering för biologisk mångfald ingår i företagets åtgärdsplaner. Om åtgärderna omfattar kompensering för biologisk mångfald ska företaget uppge följande information:

   1. Kompenseringens syfte och vilka nyckeltal som används.

   2. De ekonomiska konsekvenserna av kompenseringen (direkta och indirekta kostnader) uttryckta i monetära belopp.

   3. En beskrivning av kompenseringen, vilket område som omfattas, typ av kompensation, vilka kvalitetskriterier som används och vilka normer kompensationen uppfyller.

3. En beskrivning av huruvida och på vilket sätt företaget har införlivat ursprunglig och traditionell kunskap och naturbaserade lösningar i sina åtgärder för biologisk mångfald och ekosystem.

29.Företaget ska upplysa om de mål för biologisk mångfald och ekosystem som man har fastställt.

30.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för de mål som företaget har fastställt för sina policyer för biologisk mångfald och ekosystem och för hanteringen av väsentliga konsekvenser, beroenden, risker och möjligheter.

31.Beskrivningen av målen ska följa kraven på obligatoriskt innehåll i ESRS 2 MDR-T Uppföljningav policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål.

32.Den upplysning som krävs enligt punkt 29 ska innehålla information om följande:

1. Huruvida ekologiska trösklar och tilldelningar till företaget användes när målen sattes. Om så är fallet ska företaget ange följande:

   1. Vilka ekologiska trösklar som fastställts och vilken metod som använts.

   2. Huruvida trösklarna är specifika för företaget, och om de är det, hur de har fastställts.

   3. Hur ansvaret för att de ekologiska trösklarna inte överskrids är fördelat inom företaget.

2. Huruvida målen ligger till grund för, och/eller är anpassade till, den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald, relevanta aspekter av EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och annan nationell politik och lagstiftning med koppling till biologisk mångfald och ekosystem.

3. Hur målen förhåller sig till inverkan på biologisk mångfald och ekosystem, beroenden, risker och möjligheter som identifierats av företaget i förhållande till dess egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led.

4. Målens geografiska omfattning, i förekommande fall.

5. Huruvida företaget använde kompensering för biologisk mångfald när det satte upp sina mål.

6. Var i begränsningshierarkin målen kan placeras (alltså om de rör undvikande, minimering, rehabilitering och återställande eller ersättning eller kompensering).

33.Företaget ska redovisa mått på dess väsentliga konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem.

34.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för hur företaget klarar av att hantera de konsekvenser som bedömts vara väsentliga i väsentlighetsbedömningen för biologisk mångfald och ekosystem.

35.Om företaget har identifierat anläggningar som är belägna i eller nära områden med känslig biologisk mångfald vilka påverkas negativt (se punkt 19 a) ska företaget offentliggöra hur många och hur stora (i hektar) anläggningar som ägs, arrenderas eller förvaltas i eller nära dessa skyddade områden eller viktiga områden för biologisk mångfald.

36.Om företaget har identifierat väsentliga effekter med avseende på förändrad markanvändning eller konsekvenser för ekosystemens omfattning och skick får det också upplysa om sin markanvändning på grundval av en livscykelanalys.

37.För de datapunkter som anges i punkterna 38–41 ska företaget beakta sin egen verksamhet.

38.Om företaget har fastställt att man direkt bidrar till påverkansfaktorer som leder till förändrad mark-, sötvatten- och/eller havsanvändning ska företaget redovisa relevanta mått. Företaget får upplysa om mått som mäter

1. marktäckets förändring över tid (till exempel på ett eller fem år) (till exempel på grund av avskogning eller gruvdrift),

2. förändringar över tid (till exempel på ett eller fem år) av förvaltningen av ekosystemen (till exempel genom intensifierad jordbruksförvaltning eller användning av bättre förvaltningsmetoder eller skogsavverkning),

3. förändringar i landskapets geografiska sammansättning (till exempel om habitat har splittrats upp eller om den ekologiska konnektiviteten har ändrats),

4. förändringar i ekosystemets strukturella konnektivitet (till exempel habitatens genomsläpplighet utifrån fysiska förhållanden och hur habitatfläckar är fördelade), och

5. den funktionella konnektiviteten (till exempel hur väl gener eller individer förflyttar sig genom mark och söt- och havsvatten).

39.Om företaget har fastställt att man direkt bidrar till införande av invasiva främmande arter, medvetet eller av misstag, får företaget redovisa de mått som det använder för introduktion och spridning av invasiva främmande arter och vilka risker dessa invasiva främmande arter innebär.

40.Om företaget har konstaterat att man orsakar väsentliga konsekvenser för arters tillstånd får det redovisa mått som det anser vara relevanta. Företaget får

1. hänvisa till relevanta upplysningskrav i ESRS E1, ESRS E2, ESRS E3 och ESRS E5,

2. ta hänsyn till populationsstorlek, utbredning inom specifika ekosystem samt utrotningsrisk. Dessa aspekter ger förståelse för tillståndet för enskilda artpopulationer och deras relativa förmåga att stå emot förändringar som orsakas av människan eller naturen,

3. upplysa om mått som mäter förändringar i antalet individer av en art inom ett visst område,

4. upplysa om mått på arter med utrotningsrisk7 som mäter

   1. grad av hot för arter och hur verksamhet/påfrestningar kan påverka graden av hot, eller

   2. förändring i habitatet för en hotad art, som ett proxymått för de konsekvenser som företaget orsakar för lokala populationers risk för utrotning.

41.Om företaget identifierar väsentliga effekter relaterade till ekosystem får det lämna upplysningar om följande:

1. När det gäller ekosystemets omfattning, mått som mäter ett ekosystems utbredning utan att hänsyn nödvändigtvis tas till tillståndet på det område som bedöms, som täckning av livsmiljöer. Skogstäcke kan till exempel vara ett mått på omfattningen av en typ av ekosystem, utan att man räknar in ekosystemets tillstånd (att man till exempel anger markarealen utan att beskriva artvariationen i skogen).

2. När det gäller ekosystemens tillstånd:

   1. mått som mäter ekosystemets tillstånd i förhållande till ett förutbestämt referenstillstånd,

   2. mått som mäter flera arter inom ett ekosystem snarare än antalet individer inom en enda art inom ett ekosystem (t.ex. vetenskapligt erkända indikatorer för artrikedom och artförekomst som mäter hur sammansättningen av (inhemska) arter utvecklar sig inom ett ekosystem jämfört med ett referenstillstånd i början av den första rapporteringsperioden, liksom det eftersträvansvärda tillstånd som anges i den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald, eller i förekommande fall en aggregering av artens bevarandestatus, eller

   3. mått som återspeglar strukturella komponenter i tillståndet, som ekologisk konnektivitet (det vill säga om habitaten är förbundna med varandra).

42.Företaget ska upplysa om sina förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem.

43.Den information som krävs enligt punkt 42 är dessutom den information om aktuella finansiella effekter på enhetens finansiella ställning, finansiella prestation och kassaflöden för rapporteringsperioden som krävs enligt ESRS 2 SBM-3 punkt 48 d.

44.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om

1. förväntade finansiella effekter som kan bli resultatet av väsentliga risker som beror på konsekvenser och beroenden relaterade till biologisk mångfald och ekosystem och hur dessa risker har (eller sannolikt kommer att ha) väsentlig påverkan på företagets finansiella ställning, finansiella prestation och kassaflöden på kort, medellång och lång sikt, och

2. förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga möjligheter med anknytning till biologisk mångfald och ekosystem.

45.I upplysningen ska följande ingå:

1. En kvantifiering av de förväntade finansiella effekterna i monetära termer innan man överväger åtgärder som rör biologisk mångfald och ekosystem eller, om detta inte är möjligt, kvalitativ information utan onödiga kostnader eller insatser. Det krävs ingen kvantifiering av de finansiella effekter som möjligheter ger upphov till om en sådan upplysning inte uppfyller de kvalitativa egenskaper för användbar information som ingår i ESRS 1 bilaga B Informationens kvalitativa egenskaper. Kvantifieringen av de förväntade finansiella effekterna uttryckt i monetära termer kan redovisas i form av ett enda belopp eller ett intervall.

2. En beskrivning av de effekter som beräknats, konsekvenserna och beroendena som de är kopplade till och när effekterna förväntas uppkomma.

3. De kritiska antaganden som använts för att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna samt källorna för och osäkerhetsnivån i dessa antaganden.

AR 1.Om företaget upplyser om en övergångsplan får det

1. förklara hur det kommer att anpassa sin strategi och affärsmodell för att förbättra och i slutändan uppnå anpassning till relevanta lokala, nationella och globala mål för den offentliga politiken när det gäller biologisk mångfald och ekosystem, inbegripet visionen inom den globala Kunmig-Montreal-ramen för biologisk mångfald och dess relevanta mål, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och direktiv 2009/147/EG och rådets direktiv 92/43/EEG (fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet) och, när så är lämpligt, planetens gränser när det gäller biosfärens integritet och förändrad markanvändning,

2. inkludera information om sin egen verksamhet och även förklara hur den svarar på de väsentliga effekter i värdekedjan i tidigare och senare led som identifierats i dess väsentlighetsbedömning i enlighet med ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter,

3. förklara hur dess strategi samverkar med dess övergångsplan,

4. förklara hur man bidrar till att hantera påverkansfaktorerna för den biologiska mångfalden och ekosystemen och vilka begränsningsåtgärder man eventuellt vidtar i enlighet med begränsningshierarkin och ange de främsta stigberoendena och inlåsta tillgångar och resurser (till exempel anläggningar och råvaror) som är förknippade med biologisk mångfald och ekosystem,

5. förklara och kvantifiera sina investeringar och sin finansiering till stöd för genomförandet av sin omställningsplan, med hänvisning till de centrala resultatindikatorer för taxonomianpassade kapitalutgifter, och i förekommande fall de kapitalutgiftsplaner, som företaget offentliggör i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178,

6. om det har ekonomisk verksamhet som omfattas av delegerade förordningar om biologisk mångfald enligt taxonomiförordningen, en förklaring av eventuella mål eller planer (kapitalutgifter, kapitalutgiftsplan) som företaget har för att anpassa sin ekonomiska verksamhet (intäkter, kapitalutgifter) till de kriterier som fastställs i dessa delegerade förordningar,

7. förklara hur kompensationer för biologisk mångfald används som en del av omställningsplanen och, i så fall, var kompenseringen planeras, hur stor del av omställningsplanen som kompensationen utgör och huruvida begränsningshierarkin har använts,

8. uppge vilka rutiner som finns för att genomföra och uppdatera omställningsplanen,

9. förklara hur det mäter framsteg, dvs. ange de mått och metoder som det använder för detta ändamål,

10. ange huruvida förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen har godkänt omställningsplanen, och

11. förklara utmaningarna och begränsningarna när en plan ska utformas inom områden med väsentliga konsekvenser, samt de åtgärder som företaget vidtar för att hantera dessa.

AR 2.Om företaget upplyser om en omställningsplan kan det till exempel hänvisa till följande mål i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030:

1. Tillbakagången för pollinatörer ska vändas.

2. Risken med och användningen av kemiska bekämpningsmedel ska minskas med 50 % och användningen av farligare bekämpningsmedel ska minskas med 50 %.

3. På minst 25 % av jordbruksarealen ska ekologiskt jordbruk bedrivas och användningen av agroekologiska metoder ska öka avsevärt.

4. Tre miljarder nya träd ska planteras i EU med full respekt för ekologiska principer.

5. Betydande framsteg i saneringen av förorenade markområden.

6. Minst 25.000 km fritt strömmande vattendrag ska återställas.

7. Näringsläckaget från gödselmedel ska minskas med 50 %, till följd av en minskning i användningen av gödselmedel med minst 20 %.

8. Negativa effekter på känsliga arter och habitat, inklusive havsbotten, genom fiske och utvinningsverksamhet ska minskas väsentligt för att uppnå god miljöstatus.

AR 3.Om en övergångsplan lämnas ut kan företaget även hänvisa till målen för hållbar utveckling, särskilt följande:

1. Mål 2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk.

2. Mål 6. Säkerställa tillgång till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla.

3. Mål 14. Att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.

4. Mål 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

AR 4.I väsentlighetsanalysen som görs enligt ESRS E4 ska följande beaktas:

1. Bidrag till direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald8:

   1. Klimatförändringar.

   2. Förändrad markanvändning (till exempel utbredning av artificiell mark) och förändrad sötvattens- och havsanvändning.

   3. Direkt exploatering.

   4. Invasiva främmande arter.

   5. Föroreningar.

   6. Andra direkta påverkansfaktorer.

2. Konsekvenserna för arters tillstånd (med avseende på populationsstorlek och risken för att arten dör ut globalt).

3. Konsekvenserna för ekosystemens omfattning och tillstånd (bland annat genom markförstöring, ökenspridning och hårdgörning av mark).

4. Konsekvenser för och beroenden av ekosystemtjänster.

AR 5.När företaget bedömer hur väsentliga konsekvenser, beroenden, risker och möjligheter är ska företaget beakta bestämmelserna i ESRS 2 IRO-1 och ESRS 1 kapitel 3: Dubbel väsentlighet som grund för hållbarhetsupplysningar och beskriva hur de har beaktats.

AR 6.Företaget ska bedöma väsentligheten hos den biologiska mångfalden och ekosystemen i sin egen verksamhet och värdekedjan i tidigare och senare led, och får överväga att genomföra sin väsentlighetsbedömning i linje med de första tre faserna av LEAP-strategin: fastställande av berörda anläggningar (tillämpningskrav 7), utvärdering (tillämpningskrav 8) och bedömning (tillämpningskrav 9).

AR 7.Fas 1 avser lokalisering av relevanta platser med avseende på dess gränssnitt mot biologisk mångfald och ekosystem. För att identifiera dessa relevanta anläggningar kan företaget göra följande:

1. Upprätta en förteckning över platser där företaget har direkta tillgångar och verksamhet och tillhörande tidigare och senare led i värdekedjan som har relevans för företagets verksamhet; Företaget får dessutom lämna information om platser för vilka framtida verksamhet formellt har tillkännagetts.

2. Upprätta en förteckning över de biom och ekosystem som man kommer i kontakt med utifrån de anläggningar som fastslagits enligt tillämpningskrav 7 a.

3. Fastställa den biologiska mångfaldens och ekosystemens integritet och betydelse på var och en av platserna, med beaktande av den information som ges enligt punkterna 16 och 17.

4. Upprätta en förteckning över platser där företaget kommer i kontakt med områden som ligger i eller nära områden med känslig biologisk mångfald, med beaktande av informationen som ges enligt punkterna 16 och 17.

5. Identifiera vilka sektorer, affärsenheter, värdekedjor eller tillgångsklasser som samverkar med biologisk mångfald och ekosystem på dessa verksamhetsställen. I stället för att redovisa uppgifter per anläggning kan företaget välja att redovisa uppgifterna per ton råvara som köps in eller säljs, om det gör att redovisningen blir tydligare.

AR 8.I fas 2 får företaget, för att utvärdera dess faktiska eller potentiella inverkan på och beroende av biologisk mångfald och ekosystem för relevanta platser, göra följande:

1. Fastställa vilka affärsprocesser och verksamhetstyper som har kontakt med biologisk mångfald och ekosystem.

2. Fastställa vilka de faktiska och eventuella konsekvenserna och beroendena är.

3. Uppge hur stora konsekvenserna på biologisk mångfald och ekosystem är, hur ofta de förekommer och när de förväntas infalla, med beaktande av den information som ges enligt punkterna 16 och 17. Företaget kan dessutom uppge

   1. hur stor andel av dess leverantörer som har anläggningar inom riskutsatta områden (där det finns hotade arter enligt IUCN:s rödlista för hotade arter, fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet eller nationella förteckningar över hotade arter eller i områden som är officiellt klassificerade som skyddade områden, Natura 2000-nätverket och viktiga områden för biologisk mångfald),

   2. hur stor andel av dess upphandlingsavgifter från leverantörer som har anläggningar inom riskutsatta områden (där det finns hotade arter enligt IUCN:s rödlista för hotade arter, fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet eller nationella förteckningar över hotade arter eller i områden som är officiellt klassificerade som skyddade områden, Natura 2000-nätverket och viktiga områden för biologisk mångfald),

4. Uppge storleken på beroendena av biologisk mångfald och ekosystem, bland annat av råvaror, naturresurser och ekosystemtjänster. Företaget kan använda sig av internationella klassificeringar som den gemensamma internationella klassificeringen av ekosystemtjänster (CICES).

AR 9.I fas 3 får företaget, för att bedöma sina väsentliga risker och möjligheter på grundval av resultaten av faserna 1 och 2, överväga följande kategorier:

1. Fysiska risker:

   1. Akuta risker (till exempel naturkatastrofer, som förvärras för att ekosystemen inte längre skyddar kusten, vilket ger upphov till kostnader för stormskador på kustinfrastruktur, sjukdomar och skadedjur på den art eller sort av gröda som företaget är beroende av, särskilt i de fall då det finns liten eller ingen genetisk variation, utrotning av arter och förstörelse av ekosystem.

   2. Kroniska risker (till exempel försämrade skördar på grund av mindre pollinering, större brist eller varierande produktion av viktiga insatsvaror, förstörelse av ekosystem som följd av verksamhet som, till exempel, kusterosion och skogsfragmentering, havsförsurning, markförlust på grund av ökenspridning och markförstöring och därmed sämre markbördighet och artförlust).

2. Omställningsrisker, inbegripet

   1. Politiska åtgärder och lagstiftning, t.ex. införande av bestämmelser eller instruktioner (t.ex. ändringar som ökat markskydd), exponering för sanktioner och rättstvister (t.ex. utsläpp av förorenande utsläpp som skadar människors och ekosystemens hälsa), eller kränkning av rättigheter, tillstånd eller tilldelningar som rör biologisk mångfald, eller försummelse mot eller dödande av hotade arter, skärpta rapporteringsskyldigheter för biologisk mångfald, ekosystem och relaterade tjänster,

   2. Teknik, t.ex. utbyte av varor och tjänster med sådana som medför mindre konsekvenser för den biologiska mångfalden eller som är mindre beroende av ekosystemtjänster, omställning till effektivare och renare teknik (som innebär mindre konsekvenser för biologisk mångfald), ny övervakningsteknik (till exempel satellitsystem), krav på användning av viss teknik (till exempel klimatresistenta grödor, mekaniska pollinatörer, vattenrening och översvämningsskydd).

   3. Marknaden, t.ex. förändrad tillgång, efterfrågan och finansiering, volatilitet eller ökade kostnader för råvaror (som insatsvaror som är mycket beroende av biologisk mångfald som priset har gått upp för på grund av att ekosystem förstörs).

   4. Anseende, såsom förändrade uppfattningar hos kunder och i samhället på grund av organisationens bidrag till minskad biologisk mångfald, verksamhet som kränker naturrelaterade rättigheter, negativ mediebevakning på grund av konsekvenser för kritiska arter och/eller ekosystem, samhällskonflikter förknippade med biologisk mångfald, till exempel om utrotningshotade arter, skyddade områden, resurser eller föroreningar.

3. Systemrisker, inbegripet

   1. att ekosystem kollapsar eller ett viktigt naturligt system inte längre fungerar, t.ex. att brytpunkter uppnås och att ekosystem kollapsar, vilket leder till stora geografiska förluster eller förluster inom sektorn (övergripande fysiska risker),

   2. att risker kopplade till grundläggande konsekvenser som bidrar till att den biologiska mångfalden utarmas förvärrar omställningsrisker och fysiska risker i en eller flera sektorer i en portfölj (företags- eller finansportfölj), och

   3. att ekonomiska bekymmer i vissa företag och finansinstitut, som kommer sig av att man inte i tillräcklig utsträckning har tagit hänsyn till risker kopplade till biologisk mångfald, fortplantar sig till hela det ekonomiska systemet.

4. Möjligheter, t.ex.

   1. med avseende på affärsverksamheten: resurseffektivitet, produkter och tjänster, marknader, kapitalflöden och finansiering, anseendekapital, och

   2. med avseende på miljön: skydd, återställande och regenerering av ekosystem, hållbar användning av naturresurser.

Redovisningsformat

AR 11.Policyerna som beskrivs enligt detta tillämpningskrav kan ingå i mer omfattande policyer för miljö och hållbarhet med flera olika delområden.

AR 12.Företaget kan även ge information om hur framställning, anskaffning och konsumtion av råvaror behandlas i policyerna, och särskilt hur det

1. begränsar inköp från leverantörer som inte kan visa att de inte bidrar till väsentlig omvandling av skyddade områden eller viktiga områden för biologisk mångfald (till exempel genom certifiering),

2. hänvisar till erkända normer eller tredjepartscertifieringar som tillsynsmyndigheter utövar tillsyn över, och

3. anger att de råvaror man använder kommer från ekosystem som förvaltas för att upprätthålla eller förbättra villkoren för den biologiska mångfalden, vilket visas genom regelbunden kontroll och redovisning av den biologiska mångfaldens status och av huruvida den ökar eller minskar.

AR 13.Företaget får upplysa om kopplingar och anpassning till andra globala mål och avtal såsom målen 2, 6, 14 och 15 för hållbar utveckling eller någon annan väletablerad global konvention om biologisk mångfald och ekosystem.

AR 14.När företaget lämnar upplysningar om policyer som rör samhällseffekterna av beroenden och konsekvenser i samband med biologisk mångfald och ekosystem enligt 23 f kan det särskilt hänvisa till Nagoyaprotokollet och konventionen om biologisk mångfald.

AR 15.När företaget offentliggör information om huruvida och hur dess policyer hanterar de sociala konsekvenserna av biologisk mångfald och ekosystemrelaterade effekter enligt punkt 23 f får företaget tillhandahålla information om

1. den rimliga och rättvisa fördelningen av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser, och

2. fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke för tillträde till genetiska resurser.

AR 16.Företaget kan också förklara hur dess policy gör det möjligt för det att

1. undvika negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem i sin egen verksamhet och relaterade värdekedja i tidigare och senare led,

2. minska sådana negativa konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem i sin verksamhet och längs värdekedjan i tidigare och senare led som inte kan undvikas,

3. återställa skadade ekosystem eller återupprätta ekosystem som skadats på grund av konsekvenser som inte har kunnat undvikas och/eller minskas, och

4. mildra dess bidrag till väsentliga drivkrafter för förlust av biologisk mångfald.

AR 17.När företaget redovisar sina policyer kan det, vid hänvisning till tredje parters uppföranderegler, uppge huruvida den använda standarden

1. är objektiv och möjlig att följa, i så mån att problem fastställs på ett vetenskapligt sätt, och realistisk när det gäller bedömningen av om problemet faktiskt kan åtgärdas i en rad olika praktiska omständigheter,

2. är framtagen och underhålls genom en process där intressenter konsulteras fortlöpande och där alla intressentgrupper får komma till tals, såsom producenter, handlare, förädlare, finansiärer, lokalbefolkningen och lokalsamhällen, urfolk samt civilsamhällesorganisationer som företräder konsument- och miljö- och samhällsintressen och där ingen grupp har otillbörligt mycket att säga till om eller vetorätt över innehållet,

3. föreskriver att man arbetar stegvis med fortlöpande förbättring, både av själva standarden och i tillämpningen av den för bättre förvaltningsmetoder, och om den innehåller krav på att meningsfulla mål och specifika delmål ska sättas upp så att man kan visa om utvecklingen vad gäller principer och kriterier har gått framåt över tid,

4. är verifierbar genom oberoende certifierings- eller kontrollorgan, som har fastställda och rigorösa bedömningsförfaranden som undviker intressekonflikter, och som överensstämmer med ISO-riktlinjerna för ackrediterings- och kontrollförfaranden eller artikel 5.2 i förordning (EG) nr 765/2008, och

5. överensstämmer med ISEAL:s kod för god praxis.

AR 18.Företaget får koppla de betydande monetära belopp i kapitalutgifter och driftsutgifter som krävs för att genomföra de vidtagna eller planerade åtgärderna till

1. de relevanta posterna eller noterna i de finansiella rapporterna (boksluten),

2. de centrala resultatindikatorer som krävs enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178, och

3. i tillämpliga fall den kapitalutgiftsplan som krävs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178.

AR 19.Företaget får upplysa om huruvida man överväger att inrätta en åtgärdsplan för undvikande, som ska förhindra att åtgärder som orsakar skada över huvud taget genomförs. Undvikande innebär ofta att man måste tänka i nya banor kring hur projekt ska genomföras. Ett exempel på undvikande är att man ändrar ett projekts fotavtryck på biologisk mångfald och ekosystem så att livsmiljöer inte förstörs på den aktuella platsen och/eller att man inte använder mark som har stort värde för den biologiska mångfalden så att mångfalden bevaras. Som minimum bör undvikande övervägas om det finns värden för biologisk mångfald och ekosystem i någon av följande kategorier: särskilt sårbara och oersättliga, som är särskilt angelägna för berörda parter, eller där ett försiktigt tillvägagångssätt är motiverat på grund av osäkerhet om konsekvensbedömningar eller om förvaltningsåtgärdernas effektivitet. De tre huvudsakliga typerna av undvikande är följande:

1. Undvikande genom val av plats (förlägg hela projektet bort från områden som har erkänts för sin värdefulla biologiska mångfald).

2. Undvikande genom projektutformning (konfigurera infrastruktur för att bevara områden på projektplatsen med värdefull biologisk mångfald).

3. Undvikande genom schemaläggning (tidsprojektverksamhet för att ta hänsyn till mönster i arternas beteende (t.ex. fortplantning, migration) eller ekosystemfunktioner (t.ex. floddynamik).

AR 20.När det gäller nyckelåtgärder får företaget lämna upplysningar om följande:

1. En förteckning över de intressenter som har deltagit (till exempel konkurrenter, leverantörer, återförsäljare, andra affärspartner, berörda samhällen och lokala eller statliga myndigheter) och på vilket sätt dessa har deltagit, varvid man även ska ange vilka intressenter som påverkas negativt eller positivt av åtgärderna och hur de påverkas, till exempel att åtgärderna har lett till konsekvenser för berörda samhällen, småbrukare, urfolk eller andra utsatta grupper.

2. I förekommande fall en förklaring av varför lämplig konsultation behövs och varför besluten från berörda samhällen bör respekteras.

3. En kort bedömning av huruvida nyckelåtgärderna kan orsaka betydande negativa hållbarhetskonsekvenser.

4. En förklaring av huruvida var och en av nyckelåtgärderna är tänkta att vara en engångsåtgärd eller systematisk praxis.

5. En förklaring av om nyckelåtgärderna ska utföras endast av företaget med företagets resurser eller om de ingår i ett bredare initiativ, som företaget bidrar väsentligt till; om nyckelåtgärderna ingår i ett bredare initiativ får företaget tillhandahålla mer information om projektet, dess sponsorer och andra deltagare.

6. En beskrivning av hur de bidrar till systemomfattande förändringar, särskilt för att förändra orsakerna bakom förändringar i biologisk mångfald och ekosystem, t.ex. genom tekniska, ekonomiska, institutionella och sociala faktorer och förändringar av underliggande värden och beteenden.

AR 21.Med ursprunglig och traditionell kunskap avses i detta upplysningskrav den förståelse, förmåga och filosofi som har förvärvats av de samhällen som länge har samverkat med naturen runtomkring sig. Landsbygds- och urbefolkningar fattar beslut om grundläggande aspekter i sin vardag utifrån ursprunglig och traditionell kunskap.

AR 22.Företaget får ange huruvida målet åtgärdar brister i samband med kriterierna för väsentliga bidrag i samband med biologisk mångfald enligt definitionen i kommissionens delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2020/852. Om kriterierna för att inte orsaka betydande skada i samband med biologisk mångfald enligt definitionen i delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 10.3, artikel 11.3, artikel 12.2, artikel 13.2 och artikel 14.2 i förordning (EU) 2020/852 inte är uppfyllda, får företaget ange huruvida målet åtgärdar brister som rör kriterierna för att inte orsaka betydande skada.

AR 23.Vid redovisning av den information som krävs enligt punkt 29 om att fastställa mål ska företaget undersöka om det behövs välinformerat och fritt givet samtycke från lokalsamhället eller urbefolkningen, liksom lämpliga samråd och respekt för dessa gruppers beslut.

AR 24.Målen för väsentliga konsekvenser kan redovisas i en tabell som visas här:

AR 25.De mål som är relaterade till de potentiellt väsentliga hållbarhetsfrågor som anges i tillämpningskrav 4 i denna standard kan redovisas i en tabell som visas här:

AR 26.Mätbara mål för biologisk mångfald och ekosystem kan uttryckas genom att ange

1. var alla de habitat som är skyddade eller återställda är belägna och hur stora dessa områden är, om företaget har direkt eller indirekt kontroll över dem och om resultaten av de återställande åtgärderna har godkänts av oberoende, externa experter,

2. vilka ytor som har återskapats (miljöer där förvaltningsinitiativ har genomförts för att skapa ett habitat på en plats där det från början inte fanns något sådant), eller

3. vilket antal eller vilken procentandel projekt/platser har fått förbättrad ekologisk integritet (till exempel genom fisktrappor eller spridningskorridorer).

AR 27.När företaget utarbetar de uppgifter som krävs enligt detta upplysningskrav ska det beakta och kan beskriva följande:

1. Vilka metoder och mått som används och en förklaring av varför dessa metoder och mått har valts, liksom vilka antaganden, begränsningar och osäkerheter som finns i dem och om några ändringar har gjorts i metoderna i efterskott och i så fall varför.

2. Vad som ingår i måtten och metoderna, t.ex.

   1. företag, plats, varumärke, produkt, affärsenhet och verksamhet,

   2. vilka aspekter (som anges i tillämpningskrav 4) som ingår.

3. De delar av måtten som rör biologisk mångfald: artspecifika, ekosystemspecifika.

4. De områden som ingår i metoden och en förklaring till varför relevanta områden utelämnades.

5. Hur ekologiska trösklar (vad gäller t.ex. biosfärens integritet, förändrad markanvändning och planetens gränser) och tilldelningar har införlivats i metoderna.

6. Hur ofta kontroll sker, vilka mått som kontrolleras samt vilket tillstånd/värde och år/period man utgår från och vilken referensperiod som används.

7. Om dessa mått bygger på primärdata, sekundärdata, modelldata eller expertbedömningar, eller en kombination av sådana data.

8. Vilka åtgärder som mäts och kontrolleras genom måtten och hur de är kopplade till måluppnående.

9. Om måtten är obligatoriska (krävs enligt lag) eller frivilliga. Om de är obligatoriska kan företaget ange relevant lagstiftning i förteckningen. Om de är frivilliga får det hänvisa till eventuella frivilliga standarder eller förfaranden som används.

10. Om måtten är grundade på, eller motsvarar, förväntningar eller rekommendationer i relevanta och officiella nationella, europeiska eller mellanstatliga riktlinjer, politiska åtgärder, lagar eller avtal, såsom konventionen om biologisk mångfald och mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

AR 28.Företaget ska redovisa mått som är verifierbara och som är tekniskt och vetenskapligt väl underbyggda med hänsyn till lämpliga tidsskalor och får redovisa hur de valda måtten överensstämmer med dessa kriterier. För att säkerställa att måttet är relevant bör det finnas ett tydligt samband mellan indikatorn och syftet med mätningen. Osäkerheterna bör vara så små som möjligt. De data eller mekanismer som används bör ha stöd från väletablerade organisationer och regelbundet uppdateras. Väl underbyggda modelldata och expertbedömningar kan användas om det inte finns några data att tillgå. Metoderna ska vara tillräckligt detaljerade för att det ska gå att på ett meningsfullt sätt jämföra konsekvenser och begränsningsåtgärder över tid. Förfarandena och definitionerna för informationsinsamlingen måste tillämpas systematiskt. Det gör att företagets insatser på ett meningsfullt sätt kan granskas över tid, liksom jämföras internt och med andra jämförbara företag.

AR 29.Om ett mått motsvarar ett mål ska utgångsvärdet för både måttet och målet vara samma. Utgångsläget för den biologiska mångfalden är en väsentlig del i den bredare förvaltningen av den biologiska mångfalden och ekosystemen. Ett värde att utgå ifrån är ett måste för konsekvensbedömningar och förvaltningsplanering, liksom för uppföljning och anpassningsbar förvaltning.

AR 30.De metoder som finns för att samla in data och mäta de konsekvenser som företaget orsakar för den biologiska mångfalden och ekosystemen kan delas in i följande tre kategorier:

1. Primärdata: samlas in på plats i fältundersökningar.

2. Sekundära data: som geodatalager som överlagras med geografiska data om den plats där företagets verksamhet bedrivs.

   1. På artnivå: datalager över olika arters utbredning kan användas för att förutsäga vilka arter som kan finnas på olika platser där företaget har verksamhet eller där det anskaffar material. Olika utbredningslager som kan ha olika precisionsnivåer beroende på olika faktorer (till exempel om artutbredningen har förfinats utifrån tillgången till habitat). Information om en arts hotstatus och den verksamhet som hotar arten kan ge en fingervisning om hur företagets verksamhet kan påverka populationstrender och hotstatus.

   2. På ekosystemnivå kan datalager som visar förändringar i ekosystems utbredning och tillstånd användas, till exempel graden av habitatfragmentering och ekologisk konnektivitet.

3. Modelldata om den biologiska mångfaldens tillstånd: Modelldata brukar ofta användas för att mäta indikatorer på ekosystemnivå (som utbredning, tillstånd eller funktion). I modeller kvantifieras hur påfrestningar av olika storlek påverkar tillståndet för den biologiska mångfalden. Detta kallas för påverkan-tillståndsförhållanden och grundas på globalt insamlade data. Modelleringsresultat tillämpas lokalt för att uppskatta hur påfrestningar på företagsnivå kommer att orsaka förändringar i ekosystemens tillstånd. En påverkansfaktor har i allmänhet tre huvudsakliga egenskaper: storlek (till exempel mängd främmande ämnen eller bullerintensitet), utbredning i rum (till exempel landyta som är förorenad) och utbredning i tid (hur länge föroreningen finns kvar).

AR 31.När det gäller livscykelanalys för markanvändning kan företaget hänvisa till gemensamma forskningscentrets miljöindikatorer för livscykelanalys.

AR 32.När det gäller införsel av invasiva främmande arter får företaget redovisa spridningsvägar och antalet invasiva främmande arter eller hur stor yta en invasiv främmande art förekommer på.

AR 33.När det gäller mått för ekosystems utbredning och tillstånd finns användbar vägledning i arbetet i FN:s system för ekosystemredovisning (UN SEEA EA).

AR 34.Företaget kan redovisa följande uppgifter om markanvändning i ytenheter (till exempel m2 eller ha) med hjälp av vägledningen för miljölednings- och miljörevisionsordningen (Emas)9:

1. Total markanvändning.

2. Total hårdgjord yta.

3. Total naturorienterad yta inom anläggningen.

4. Total naturorienterad yta utanför anläggningen.

AR 35.Företaget kan till exempel redovisa förändringar i marktäcket, som är det fysiska uttrycket för faktorerna livsmiljöförändring och industriers och hushålls aktiviteter, det vill säga de förändringar av jordytans fysiska egenskaper på en viss plats som orsakas av människan respektive naturen.

AR 36.Marktäcke är en typisk variabel som kan bedömas genom jordobservationsdata.

AR 37.Vid redovisning av väsentliga konsekvenser för ekosystem kan företaget, utöver ekosystemens omfattning och skick, ta upp hur ekosystem fungerar genom användning av följande mått:

1. Ett mått som mäter en process eller funktion som ekosystemet utför eller som visar ekosystemets förmåga att utföra just den processen eller funktionen, till exempel nettoprimärproduktion, ett mått på växters produktivitet som baseras på vilken hastighet som energi lagras i växterna och kan utnyttjas av andra arter i ekosystemet. Det är en kärnprocess som är en förutsättning för att ekosystem ska fungera. Den hänger ihop med många faktorer, som artvariation, men mäter inte dessa faktorer direkt.

2. Ett mått som mäter förändringar av populationen av vetenskapligt identifierade hotade arter.

AR 38.På ekosystemnivå kan datalager som visar förändringar i ekosystems utbredning och tillstånd användas, till exempel graden av fragmentering av livsmiljöer och ekologisk konnektivitet.

AR 39.Företaget kan inkludera en bedömning av vilka av deras varor och tjänster som är utsatta för risker på kort, medellång och lång sikt och då förklara hur dessa fastställs, hur belopp beräknas och vilka kritiska antaganden som har gjorts.

AR 40.Kvantifieringen av de förväntade finansiella effekterna uttryckt i monetära termer enligt punkt 45 a kan redovisas i form av ett enda belopp eller ett intervall.