ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

11.Företaget ska beskriva processen för att identifiera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter med anknytning till resursanvändning och cirkulär ekonomi, särskilt när det gäller resursinflöden, resursutflöden och avfall, och ska tillhandahålla information om

1. huruvida företaget har granskat sina verksamhetsställen och sin affärsverksamhet för att identifiera sina faktiska och potentiella effekter, risker och möjligheter, i dess egen verksamhet och i värdekedjan i tidigare och senare led, och om så är fallet, de metoder, antaganden och verktyg som använts vid screeningen,

2. huruvida och hur företaget har genomfört samråd, särskilt med berörda samhällen.

12.Företaget ska beskriva vilka policyer det har antagit för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi.

13.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget har policyer för att upptäcka, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi.

14.Den upplysning som krävs enligt punkt 12 ska innehålla information om de policyer som företaget har infört för att hantera sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter med anknytning till resursanvändning och cirkulär ekonomi i enlighet med ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras.

15.I sammanfattningen ska företaget uppge huruvida och på vilket sätt följande frågor, om de anses vara väsentliga, tas upp i företagets policyer:

1. Övergång från användning av nya resurser, inbegripet relativ ökning av användningen av sekundära (återvinningsbara) resurser.

2. Hållbar anskaffning och användning av förnybara resurser.

16.Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i den egna verksamheten och i dess värdekedja i tidigare och senare led ska tas upp i policyerna.

17.Företaget ska redovisa vilka åtgärder man vidtar avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi och vilka resurser man avsätter för att utföra dessa åtgärder.

18.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för vilka nyckelåtgärder som har genomförts eller planeras för att uppnå syftena och målen i policyerna för resursanvändning och cirkulär ekonomi.

19.Beskrivningen av de åtgärder och resurser som avsatts för resursanvändning och cirkulär ekonomi ska följa principerna i ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

20.Utöver ESRS 2 MDR-A får företaget ange om och hur en åtgärd och resurserna gäller

1. ökad resurseffektivitet vid användning av tekniska och biologiska material och vatten, särskilt när det gäller kritiska råvaror och sällsynta jordartsmetaller enligt förteckningen i informationssystemet för råvaror,

2. ökad användningsgrad för sekundära råvaror (återvinningsenheter),

3. tillämpning av cirkulär design, vilket leder till ökad produkthållbarhet och optimering av användningen, och högre grad av återanvändning, reparation, renovering, återtillverkning, återvinning och materialåtervinning,

4. tillämpning av cirkulär affärspraxis såsom i) värdebevarande åtgärder (underhåll, reparation, renovering, återtillverkning, tillvaratagande av komponenter, uppgradering och omvänd logistik, slutna system, second hand-försäljning), ii) åtgärder för maximering av värdet (produktservicesystem, affärsmodeller för delningsekonomin), iii) åtgärder för uttjänta produkter (återvinning, uppgradering, utökat producentansvar) och iv) åtgärder för systemeffektivitet (industriell symbios),

5. åtgärder som vidtagits för att förhindra avfallsgenerering i företagets värdekedja i tidigare och senare led, och

6. optimering av avfallshanteringen i linje med avfallshierarkin.

21.Företaget ska upplysa om de mål det har fastställt för resursanvändning och cirkulär ekonomi.

22.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för de mål som företaget har fastställt för att se till att man följer sina policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi och för att hantera sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

23.Beskrivningen av målen ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål.

24.De upplysningar som krävs enligt punkt 21 ska ange huruvida och hur företagets mål relaterar till resursinflöden och resursutflöden, inklusive avfall och produkter och material, och mer specifikt till

1. ökad cirkulär produktdesign (t.ex. utformning för hållbarhet, nedmontering, reparerbarhet, återvinningsbarhet osv.),

2. ökning av graden av cirkulär materialanvändning,

3. minimering av primära råvaror,

4. hållbar anskaffning och användning (i enlighet med kaskadprincipen) av förnybara resurser,

5. mål för avfallshantering, bland annat förberedelser för korrekt avfallsbehandling, och

6. andra frågor som rör resursanvändning eller cirkulär ekonomi.

25.Företaget ska ange vilket lager i avfallshierarkin målen gäller.

26.Utöver ESRS 2 MDR-T får företaget ange om (lokala) ekologiska trösklar och enhetsspecifika tilldelningar beaktats när mål fastställdes. Om så är fallet får företaget ange

1. vilka ekologiska trösklar som fastställts och den metod som använts,

2. huruvida trösklarna är specifika för företaget, och om de är det, hur de har fastställts, och

3. hur ansvaret för att de ekologiska trösklarna inte överskrids är fördelat inom företaget.

27.Företaget ska som en del av den kontextuella informationen ange huruvida de mål som det har fastställt och presenterat är obligatoriska (krävs enligt lagstiftning) eller frivilliga.

28.Företaget ska lämna upplysningar om sina resursinflöden, kopplat till sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

29.Syftet med detta informationskrav är att göra det möjligt att förstå resursanvändningen i företagets egen verksamhet och i värdekedjan i tidigare och senare led.

30.De upplysningar som krävs enligt punkt 28 ska innehålla en beskrivning av dess resursinflöden med väsentliga produkter (inklusive förpackningar) och material (med angivande av kritiska råvaror och sällsynta jordartsmetaller), vatten och egendom, anläggningar och utrustning som används i företagets egen verksamhet och i värdekedjan uppströms.

31.När ett företag bedömer att resursinflöden är en väsentlig hållbarhetsfråga ska det offentliggöra följande information om de material som använts för att tillverka företagets produkter och tjänster under rapporteringsperioden, i ton eller kilogram:

1. Den sammanlagda totalvikten på de produkter och det tekniska och biologiska material som har använts under rapporteringsperioden.

2. Procentandelen biologiskt material (och biodrivmedel som används för andra ändamål än energi) som används för att tillverka företagets produkter och tjänster (inklusive förpackningar) som har hållbart ursprung, med information om det certifieringssystem som används och om tillämpningen av kaskadprincipen.

3. Vikten på de återanvända eller återvunna delar (som alltså inte var primära resurser), på sekundära mellanprodukter och sekundära material som har använts för att framställa företagets varor och tjänster (inklusive förpackningar), både i absoluta och relativa tal.

32.Företaget ska lämna information om de metoder som har använts för att beräkna uppgifter. Det ska ange huruvida uppgifterna kommer från direkta mätningar eller skattningar och ange de huvudsakliga antaganden som har använts.

33.Företaget ska lämna upplysningar om sina resursutflöden, inbegripet avfall, kopplat till väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

34.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om

1. hur företaget bidrar till den cirkulära ekonomin genom att i) utforma produkter och material efter principer för den cirkulära ekonomin och ii) öka eller maximera i vilken utsträckning produkter, material och avfall återcirkuleras i praktiken efter den första användningen och

2. företagets avfallsminsknings- och avfallshanteringsstrategi och i vilken utsträckning företaget känner till hur dess avfall hanteras i den egna verksamheten.

Produkter och material

Avfall

AR 1.När företaget gör en väsentlighetsbedömning av miljöunderämnen ska det bedöma resursanvändningens och den cirkulära ekonomins väsentlighet i dess egen verksamhet och i dess värdekedja i tidigare och senare led, och får beakta de fyra faserna nedan, även kallat LEAP-metoden:

1. Fas 1: Fastställa var i företagets egen verksamhet och längs med värdekedjan i tidigare och senare led som kontakt med naturen äger rum.

2. Fas 2: Utvärdera beroenden och konsekvenser.

3. Fas 3: Bedöma de väsentliga riskerna och möjligheterna.

4. Fas 4: Sammanställa och redovisa resultaten av väsentlighetsbedömningen.

AR 2.När det gäller ESRS E5 förlitar sig faserna 1 och 2 huvudsakligen på de väsentlighetsbedömningar som görs enligt ESRS E1 (inklusive energiförbrukning), ESRS E2 (förorening), ESRS E3 (marina resurser, vattenförbrukning) och ESRS E4 (biologisk mångfald, ekosystem, råvaror). Den cirkulära ekonomin syftar i slutändan till att minska miljöpåverkan av användning av produkter, material och andra resurser, minimera avfall och utsläpp av farliga ämnen och därmed minska påverkan på naturen. Detta tillämpningskrav är främst inriktat på den tredje fasen av denna LEAP-strategi, medan den fjärde fasen behandlar resultatet av processen.

AR 3.I arbetet med att bedöma väsentligheten för inverkan, beroenden, risker och möjligheter ska man beakta bestämmelserna i ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaringar.

AR 4.De underämnen som rör resursanvändning och cirkulär ekonomi som omfattas av väsentlighetsbedömningen omfattar följande:

1. Resursinflöden, inbegripet cirkulariteten hos materialinflöden, med beaktande av optimering av resursanvändningen, intensiteten hos material och produkter samt förnybara och icke-förnybara resurser.

2. Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster.

3. Avfall, inklusive farligt avfall och hantering av icke-farligt avfall.

AR 5.I fas 3 får företaget, för att bedöma sina väsentliga risker och möjligheter på grundval av resultaten av faserna 1 och 2, göra följande:

1. Fastställa risker och möjligheter med omställning i den egna verksamhet och i värdekedjan i tidigare och senare led, även riskerna med att fortsätta med gamla tankesystem:

   1. Politiska åtgärder och lagstiftning, till exempel förbud mot utvinning och användning av icke-förnybara resurser, bestämmelser om avfallsbehandling.

   2. Teknik: t.ex. införande på marknaden av ny teknik för att ersätta befintlig användning av produkter och material.

   3. Marknaden: t.ex. förändrad tillgång, efterfrågan och finansiering.

   4. Anseende: t.ex. förändrat samhälle, kundbeteende och förändrade uppfattningar.

2. Kartlägga fysiska risker, som utarmning av bestånd och användning av orörda och icke orörda förnybara resurser samt icke-förnybara resurser.

3. Fastställa möjligheter med avseende på följande aspekter:

   1. Resurseffektivitet, till exempel omställning till effektivare tjänster och processer med mindre resursbehov, ekodesign för lång livslängd, reparation, återanvändning, materialåtervinning, biprodukter, system för återlämnande, liksom att bryta kopplingen mellan verksamheten och utvinning av material, öka den cirkulära materialanvändningen, skapa ett system som möjliggör avmaterialisering (med till exempel digitalisering, förbättrad utnyttjandegrad och viktminskning) och se till att produkter och material samlas in, sorteras och återanvänds, repareras, byggs om eller återtillverkas.

   2. Marknader, till exempel efterfrågan på mindre resursintensiva produkter och tjänster och nya konsumtionsmodeller, som erbjudande av produkter som en tjänst, betalning utifrån användning, delning och leasing.

   3. Finansiering, t.ex. tillgång till gröna fonder, obligationer eller lån.

   4. Resiliens, till exempel diversifiering av resurser och verksamhet (till exempel starta en ny affärsenhet för att återvinna nya material), investering i grön infrastruktur, införande av återvinnings- och cirkularitetsmekanismer som minskar beroenden samt företagets förmåga att säkra framtida tillgång till resurser och resursflöden.

   5. Anseende.

AR 6.Företaget får överväga följande metoder för att bedöma sina effekter, risker och möjligheter i sin egen verksamhet och längs värdekedjan i tidigare och senare led:

1. Kommissionens rekommendation 2021/2279 om användningen av metoder för produkters miljöavtryck för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (bilaga I, Metod för produkters miljöavtryck och Bilaga III – Organisationens miljöavtryck).

2. Materialflödesanalys (MFA) från Europeiska miljöbyrån.

AR 7.Vid redovisning av resultaten från väsentlighetsbedömningen kan företaget göra det genom följande:

1. En förteckning över affärsenheter med koppling till konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi med avseende på företagets varor och tjänster och det avfall som man genererar.

2. En förteckning över de materialresurser som företaget använder och hur prioriterade de är.

3. De väsentliga konsekvenserna och riskerna med att fortsätta med gamla tankesystem.

4. De väsentliga möjligheterna med cirkulär ekonomi.

5. De väsentliga konsekvenserna och riskerna med att ställa om till cirkulär ekonomi.

6. I vilka stadier i värdekedjan resursanvändning, risker och negativa konsekvenser är koncentrerade.

AR 8.Policyerna som beskrivs enligt detta tillämpningskrav kan ingå i mer omfattande policyer för miljö och hållbarhet med flera olika delområden.

AR 9.Vid redovisning av information om sina policyer kan företaget ange om och hur följande tas upp i policyerna:

1. Avfallshierarkin: a) Förebyggande åtgärder. b) Förberedelse för återanvändning. c) Materialåtervinning. d) Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning. e) Bortskaffande. I detta sammanhang kan inte avfallsbehandling anses som återvinning.

2. Hur strategierna för att undvika avfall eller minska avfallet (återanvändning för ursprungligt eller nytt syfte, reparation, ombyggnad eller återtillverkning) prioriteras jämfört med avfallsbehandlingsstrategier (återvinning). Även begreppen ekodesign3, avfall som resurs eller avfall efter konsumentledet (alltså efter slutet av en konsumentprodukts livslängd) bör också beaktas.

AR 10.När företaget utformar sina policyer kan de ta hjälp av kategoriseringssystemet i dokumentet Categorisation system for the circular economy, som innehåller en beskrivning av modeller för cirkulär design, produktion, användning och värdeåtervinning samt cirkulärt stöd enligt de nio principerna för cirkulär ekonomi om att vägra, ompröva, minska, återanvända, reparera, renovera, återtillverka, återanvända och återvinna.

AR 11.Med tanke på att resurser nyttjas gemensamt och att det kan krävas kollektiva insatser för strategier för en cirkulär ekonomi kan företaget vid redovisning av information enligt punkt 17 ange vilka åtgärder man har vidtagit för att engagera tidigare och senare led i värdekedjan och/eller sitt lokala ekosystem i samarbeten och initiativ för att öka produkters och materials cirkularitet.

AR 12.Företaget kan specifikt ange följande:

1. Hur man bidrar till en cirkulär ekonomi, genom exempelvis smarta system för insamling av avfall.

2. Övriga intressenter som deltar i de gemensamma åtgärderna: konkurrenter, leverantörer, återförsäljare, kunder, andra affärspartner, lokalsamhällen och myndigheter, statliga organ.

3. En beskrivning av hur samarbetet eller initiativet är organiserat, till exempel hur just företaget bidrar och vilken funktion de andra intressenterna har i projektet.

AR 13.Målen kan vara för företagets egen verksamhet och/eller för värdekedjan i tidigare och senare led.

AR 14.Om företaget hänvisar till ekologiska trösklar när det fastställer mål kan det hänvisa till den vägledning som ges av initiativet för vetenskapsbaserade mål för naturen (SBTN) i dess preliminära vägledning (InitialGuidance for Business, september 2020), eller annan vägledning med en vetenskapligt erkänd metod som gör det möjligt att fastställa vetenskapligt baserade mål genom att identifiera ekologiska trösklar och, i tillämpliga fall, enhetsspecifika tilldelningar. Ekologiska trösklar kan vara lokala, nationella och/eller globala.

AR 15.Vid redovisning av information om mål ska företaget prioritera mål uttryckta i absoluta tal.

AR 16.När företaget tillhandahåller information om mål enligt punkt 24 ska det beakta produktionsfasen, användningsfasen och slutet på produkternas och materialens livslängd.

AR 17.Vid redovisning av information om målen för orörda förnybara råvaror enligt punkt 24 c ska företaget ange hur dessa mål kan påverka förlusten av biologisk mångfald, med hänsyn även till ESRS E4.

AR 18.Företaget kan redovisa andra mål enligt punkt 24 f, till exempel för hållbara inköp. I dessa fall ska företaget förklara hur man definierar hållbara inköp och hur denna definition förhåller sig till målet som har fastställts enligt punkt 22.

AR 19.Målen kan vara för företagets egen verksamhet och/eller för värdekedjan i tidigare och senare led.

AR 20.Företaget får ange huruvida målet åtgärdar brister i samband med kriterierna för väsentliga bidrag i samband med den cirkulära ekonomin enligt definitionen i kommissionens delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 13.2 i förordning (EU) 2020/852. Om kriterierna för att inte orsaka betydande skada för den cirkulära ekonomin enligt definitionen i delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 10.3, artikel 11.3, artikel 12.2, artikel 14.2 och artikel 15.2 i förordning (EU) 2020/852 inte är uppfyllda, får företaget ange huruvida målet åtgärdar brister som rör kriterierna för att inte orsaka betydande skada.

AR 21.Resursinflöden kan omfatta följande kategorier: it-utrustning, textilier, möbler, byggnader, tunga, halvtunga och lätta maskiner, tunga, halvtunga och lätta transporter och lagerutrustning. När det gäller material omfattar resursinflödesindikatorer råmaterial, tillhörande processmaterial och varor eller delar som är halvfabrikat.

AR 22.De företag som omfattas av punkt 31 kan även redovisa vilka material som kommer från biprodukter/ avfallsflöden (till exempel spill som inte har använts i någon produkt tidigare).

AR 23.I uträkningen av den procentindikator som ska anges enligt punkt 31 b och 31 c ska nämnaren motsvara den sammanlagda totalvikten på det material som har använts under rapporteringsperioden.

AR 24.De redovisade uppgifterna om användningen ska gälla materialet i sitt ursprungliga tillstånd och inte anges med någon ytterligare manipulering av siffrorna, som att redovisa torrvikt.

AR 25.I de fall då de återanvända och materialåtervunna kategorierna överlappar varandra ska företaget ange hur dubbelräkning har undvikits och vilka val som har gjorts.

AR 26.Informationen om produkter och material som anges enligt punkt 35 ska omfatta allt material och alla produkter som kommer ut från företagets produktionsprocess och som företaget släpper ut på marknaden (inklusive förpackningar).

AR 27.När företaget räknar fram frekvensen ska företaget som nämnare ange den sammanlagda totalvikten på allt material som har använts under rapporteringsperioden.

AR 28.Företaget får offentliggöra sitt engagemang i hanteringen av uttjänta produkter, till exempel genom system för utökat producentansvar eller system för återlämnande.

AR 29.Med typ av avfall menas farligt och icke-farligt avfall. Vissa särskilda typer av avfall, såsom radioaktivt avfall, kan också redovisas för sig.

AR 30.När företaget ska redovisa de avfallsflöden som är relevanta för sina sektorer eller sin verksamhet kan företaget ta hjälp av förteckningen med avfallsbeskrivningar från Europeiska avfallskatalogen.

AR 31.Exempel på andra typer av återvinningsförfaranden enligt punkt 37 b iii finns i bilaga II till direktiv 2008/98/EG (ramdirektivet för avfall).

AR 32.Exempel på andra typer av bortskaffande enligt punkt 37 c iii finns i bilaga I till direktiv 2008/98/EG (ramdirektivet för avfall).

AR 33.När företaget lämnar kontextuell information enligt punkt 40 kan det

1. förklara varför så hög vikt av avfall går till bortskaffande (till exempel på grund av lokala föreskrifter som förbjuder deponering av vissa typer av avfall),

2. förklara branschseder, branschnormer eller externa föreskrifter som föreskriver ett visst bortskaffningsförfarande och

3. ange om uppgifterna kommer från modeller eller direkta mätningar, som specifikationer från sophämtningsföretag som man anlitar.

AR 34.Vid redovisning av information enligt punkt 42 b kan företaget illustrera och beskriva hur det avser att stärka värdebevarandet.

AR 35.Företaget kan inkludera en bedömning av vilka av deras varor och tjänster som är utsatta för risker på kort, medellång och lång sikt och då förklara hur dessa fastställs, hur belopp beräknas och vilka kritiska antaganden som har gjorts.

AR 36.Kvantifieringen av de förväntade finansiella effekterna uttryckt i monetära termer enligt punkt 43 a kan redovisas som ett intervall.