ESRS S2 Medarbetare i värdekedjan

9.Vid redovisning av informationen i ESRS 2 SBM-2 punkt 43 ska företaget lämna upplysningar om hur intressena, synpunkterna och rättigheterna för de medarbetare i den egna värdekedjan som skulle kunna påverkas väsentligt av företaget har beaktats, inbegripet respekten för deras mänskliga rättigheter. Medarbetarna i värdekedjan är viktiga påverkade intressenter.

10.Vid redovisning av informationen för ESRS 2 SBM-3 punkt 48 ska företaget uppge följande:

1. Om och hur faktiska eller potentiella konsekvenser för medarbetare i värdekedjan, som fastställts i enlighet med ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i) beror på eller är kopplade till företagets strategi eller affärsmodeller och ii) utgör underlag för anpassning av företagets strategi och affärsmodell, och

2. hur företagets väsentliga risker och möjligheter som uppstår på grund av konsekvenser för, och beroende av, medarbetare i värdekedjan, förhåller sig till företagets strategi och affärsmodeller.

11.När företaget redovisar enligt kraven ESRS 2 SBM-3 punkt 48 ska företaget upplysa om huruvida alla medarbetare i värdekedjan som kan påverkas väsentligt av företaget, även genom konsekvenser som har samband med företagets egen verksamhet och värdekedja, inbegripet genom dess produkter eller tjänster, samt genom dess affärsförbindelser, ingår i den upplysning som ges enligt ESRS 2. Därutöver ska företaget tillhandahålla följande information:

1. En kort beskrivning av de typer av medarbetare i värdekedjan som skulle kunna påverkas väsentligt av företaget, inklusive konsekvenser i samband med företagets egen verksamhet och värdekedja, inbegripet genom dess produkter eller tjänster, samt genom dess affärsförbindelser, och huruvida de är

   1. medarbetare som arbetar på företagets anläggningar men som inte tillhör den egna arbetskraften, det vill säga som inte är egenföretagare eller medarbetare från bemanningsföretag (som omfattas av ESRS S1),

   2. medarbetare som arbetar för tidigare led i företagets värdekedja (som till exempel arbetar med utvinning av metaller eller mineraler eller skörd av råvaror, raffinering, tillverkning eller andra former av förädling),

   3. medarbetare som arbetar för senare led i företagets värdekedja (som till exempel arbetar med logistik eller transporter eller som är franchisetagare eller återförsäljare),

   4. medarbetare som arbetar i ett gemensamt företag eller specialföretag där det redovisande företaget ingår,

   5. medarbetare (som ingår i ovanstående kategorier eller andra) som drabbas särskilt hårt av negativa konsekvenser antingen på grund av grupptillhörighet eller det särskilda sammanhanget, som fackmedlemmar, migrerande arbetare, hushållsarbetare, kvinnor eller ungdomar.

2. Eventuella områden (länder eller andra områden) eller råvaror för vilka det finns en betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete bland medarbetare i företagets värdekedja1.

3. Om väsentliga, negativa konsekvenser förekommer, om de är vanligt förekommande eller systematiska i de sammanhang som företaget verkar, gör inköp eller har affärsförbindelser i (till exempel barnarbete eller tvångsarbete i råvaruförsörjningskedjan i vissa länder och regioner) eller om de beror på enskilda händelser (till exempel en industriolycka eller oljeutsläpp) eller specifika affärsförbindelser. Här bör även konsekvenser som kan uppstå för medarbetare i värdekedjan på grund av omställning till en grönare och klimatneutral verksamhet beaktas. Det kan röra sig om konsekvenser som har att göra med innovation och omorganisationer, stängning av gruvor, ökad utvinning av mineraler som behövs för övergången till en hållbar ekonomi och tillverkning av solcellspaneler.

4. Om väsentliga positiva konsekvenser föreligger, en kort beskrivning av den verksamhet som ger upphov till positiva konsekvenser (till exempel nya inköpsrutiner eller kompetensutveckling för medarbetare i försörjningskedjan), exempelvis att företaget erbjuder arbetskraften möjligheter till ny sysselsättning eller fortbildning inom ramen för en rättvis omställning, samt vilken typ av medarbetare i värdekedjan det är som påverkas, eller kan påverkas, positivt. Företaget får också lämna upplysningar om huruvida de positiva effekterna inträffar i specifika länder eller regioner.

5. Eventuella väsentliga risker och möjligheter för företaget som beror på konsekvenser för, och beroende av, medarbetarna i värdekedjan.

12.När företaget beskriver vilka huvudtyper av medarbetare i värdekedjan det är som påverkas, eller skulle kunna påverkas, negativt enligt den väsentlighetsbedömning som beskrivs i ESRS 2 IRO-1 ska företaget redovisa huruvida och hur man har kommit fram till att vissa medarbetare som stämmer in på vissa kriterier, arbetar i vissa sammanhang eller med en viss typ av arbetsuppgifter kan löpa större risk att komma till skada.

13.Företaget ska uppge om några av de väsentliga riskerna och möjligheterna som beror på konsekvenser för, och beroende av, medarbetarna i värdekedjan eventuellt får konsekvenser för vissa specifika grupper (som vissa åldersgrupper, medarbetare i en viss fabrik eller visst land) snarare än för alla medarbetare i värdekedjan.

14.Företaget ska beskriva de policyer som det antagit för hur hantera de väsentliga konsekvenserna för medarbetarna i värdekedjan, liksom tillhörande risker och möjligheter.

15.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget har policyer specifikt för hur man ska fastställa, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser för medarbetare i värdekedjan, liksom policyer för väsentliga risker eller möjligheter som är relaterade till medarbetare i värdekedjan.

16.Den upplysning som krävs enligt punkt 14 ska innehålla information om företagets policyer för hur man ska hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till medarbetare i värdekedjan i enlighet med ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras). Företaget ska dessutom ange om dessa policyer gäller vissa grupper av medarbetare i värdekedjan eller alla medarbetare i värdekedjan.

17.Företaget ska beskriva de åtaganden i sin policy för mänskliga rättigheter2 som är relevanta för medarbetare i värdekedjan, bland annat vad gäller processer och mekanismer för att övervaka efterlevnaden av principerna i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet och OECD:s riktlinjer för multinationella företag3. I sin redovisning ska det inrikta sig på de frågor som är väsentliga i förhållande till, samt den allmänna strategin för följande:

1. Respekt för medarbetarnas mänskliga rättigheter, såväl som deras arbetstagarrättigheter.

2. Kontakter med medarbetare i värdekedjan.

3. Åtgärder för att gottgöra, eller göra det möjligt att gottgöra, för konsekvenser för mänskliga rättigheter.

18.Företaget ska uppge om dess policyer som gäller medarbetare i värdekedjan uttryckligen tar itu med människohandel4, tvångsarbete och barnarbete. Företaget ska även uppge om man har en uppförandekod för leverantörer5.

19.Företaget ska lämna upplysningar om och hur dess policyer som gäller medarbetare i värdekedjan är förenliga med sådana internationellt erkända normer som är relevanta för medarbetarna i den egna värdekedjan, som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter6. Företaget ska också lämna upplysningar om i vilken utsträckning fall av bristande efterlevnad av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag som inbegriper medarbetare i den egna värdekedjan har rapporterats i dess värdekedja i tidigare och senare led och, i tillämpliga fall, en uppgift om karaktären hos dessa fall7.

20.Företaget ska redovisa vilka allmänna rutiner man har för kontakter med medarbetare i värdekedjan och deras företrädare om faktiska och eventuella konsekvenser för dem.

21.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för om och hur företaget, som en del i processen för tillbörlig aktsamhet, står i kontakt med medarbetare i den egna värdekedjan, deras legitimt utsedda företrädare eller trovärdiga ombud om väsentliga, faktiska eller eventuella, positiva och/eller negativa konsekvenser som påverkar, eller sannolikt kommer att påverka, dem och om och hur hänsyn tas till perspektivet för medarbetarna i den egna värdekedjan i företagets beslutsprocess.

22.Företaget ska uppge om och hur perspektiven hos medarbetarna i värdekedjan beaktas i företagets beslut och åtgärder för att hantera faktiska och potentiella, väsentliga konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan. Företaget ska i förekommande fall förklara

1. om kontakter med medarbetarna i värdekedjan eller deras legitimt utsedda företrädare sker direkt eller via trovärdiga ombud som känner till deras situation,

2. i vilket stadium kontakt tas, vilken typ av kontakter det rör sig om och hur ofta sådana kontakter tas,

3. vilken funktion och vilken högsta befattning inom företaget det är som har operativt ansvar för att se till att dessa kontakter äger rum och att resultaten från dem beaktas i företagets vägval,

4. i förekommande fall, vilka globala ramavtal man har eller vilka avtal man har med globala fackförbund angående mänskliga rättigheter för medarbetarna i värdekedjan, bland annat deras rätt till kollektiva förhandlingar, samt hur avtalet gör att företaget får insyn i dessa medarbetares perspektiv, och

5. hur företaget, i förekommande fall, utvärderar ändamålsenligheten i sina kontakter med medarbetarna i värdekedjan och de eventuella överenskommelser eller resultat som kontakterna leder till.

23.I förekommande fall ska företaget redovisa vad man gör för att få förståelse för perspektiven hos de medarbetare som kan löpa särskilt stor risk att drabbas av konsekvenser och/eller som är marginaliserade (till exempel kvinnor, migrerande arbetstagare eller medarbetare med funktionsnedsättning).

24.Om företaget inte kan redovisa den information som krävs enligt ovan eftersom man inte har några rutiner för kontakter med medarbetarna i värdekedjan ska detta uppges. Företaget kan uppge en tidsplanering för när man planerar att införa sådana rutiner.

25.Företaget ska beskriva vilka rutiner man har för att gottgöra, eller samarbeta kring gottgörelse, för negativa konsekvenser för medarbetare i värdekedjan som företaget har koppling till, liksom vilka kanaler medarbetarna i värdekedjan har för att uppmärksamma problem och få dem utredda.

26.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för vilka formella vägar som finns för medarbetarna i värdekedjan att ta upp frågor och behov direkt med företaget och/eller genom vilka företaget ser till att medarbetarna i värdekedjan har tillgång till sådana kanaler (till exempel klagomålsmekanismer) på sin arbetsplats och för hur uppföljning görs med dessa medarbetare om de frågor som tas upp samt för kanalernas ändamålsenlighet.

27.Företaget ska beskriva

1. sina allmänna riktlinjer och rutiner för att gottgöra, eller bidra till gottgörelse, i de fall då man har fastställt att det har orsakat eller bidragit till väsentliga negativa konsekvenser för medarbetare i värdekedjan, samt om och hur företaget utvärderar om gottgörelsen är tillräcklig,

2. vilka särskilda kanaler som medarbetarna i värdekedjan eventuellt har tillgång till för att ta upp problem eller behov direkt med företaget och få dem utredda, samt om dessa kanaler har inrättats av företaget självt och/eller om de är tredjepartsmekanismer,

3. sina rutiner för att se till eller kräva att medarbetarna i värdekedjan har tillgång till sådana kanaler genom sin arbetsplats, och

4. hur företaget övervakar och följer upp de frågor som tas upp och utreds och hur företaget säkerställer att kanalerna fungerar väl, bland annat genom att samarbeta med de intressenter som är de tilltänkta användarna.

28.Företaget ska redovisa om och hur man undersöker om medarbetarna i värdekedjan känner till och litar på dessa strukturer eller rutiner för att uppmärksamma problem eller behov och få dem utredda. Företaget ska dessutom uppge om man har policyer för hur de personer som använder dem skyddas från repressalier. Om sådana uppgifter har lämnats ut i enlighet med ESRS G1-1 får företaget hänvisa till dessa uppgifter.

29.Om företaget inte kan redovisa den information som krävs enligt ovan eftersom man inte har någon kanal för att uppmärksamma problem och/eller inte ser till att medarbetarna i värdekedjan har tillgång till en sådan kanal på sin arbetsplats ska företaget uppge detta. Företaget kan uppge en tidsplanering för när man planerar att införa en sådan kanal eller sådana rutiner.

30.Företaget ska redovisa sina strategier för att åtgärda väsentliga konsekvenser för medarbetare i värdekedjan och hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller medarbetare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet.

31.Detta upplysningskrav har två syften. Det första är att ge förståelse för de eventuella åtgärder eller initiativ som företaget använder sig av för att

1. förhindra, minska eller gottgöra för negativa väsentliga konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan och/eller

2. åstadkomma positiva väsentliga konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan.

Det andra är att ge förståelse för på vilka sätt företaget tar itu med väsentliga risker, och utnyttjar väsentliga möjligheter, med avseende på medarbetarna i värdekedjan.

Företaget ska tillhandahålla en sammanfattande beskrivning av de åtgärdsplaner och resurser man har för att hantera sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till medarbetare i värdekedjan enligt ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

32.Vad gäller väsentliga konsekvenser ska företaget beskriva

1. vilka åtgärder som vidtas, planeras eller som pågår för att förhindra eller minska väsentliga negativa konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan,

2. huruvida och hur det har vidtagit åtgärder för att tillhandahålla eller möjliggöra gottgörelse i förhållande till en faktisk väsentlig inverkan.

3. vilka ytterligare åtgärder eller initiativ man har vars främsta syfte är att åstadkomma positiva konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan och

4. hur man följer upp och kontrollerar att dessa åtgärder och initiativ ger de avsedda resultaten för medarbetarna i värdekedjan.

33.När det gäller punkt 30 ska företaget beskriva

1. de processer genom vilka det identifierar vilka åtgärder som behövs och är lämpliga för att motverka varje enskild faktisk eller potentiell negativ konsekvens för medarbetarna i värdekedjan,

2. sin strategi för att vidta åtgärder för specifika negativa konsekvenser för medarbetare i värdekedjan, till exempel åtgärder som har att göra med de egna inköpsrutinerna eller andra interna rutiner, eller kompetensutveckling eller andra former av kontakter med enheter i värdekedjan eller samarbeten med andra företag i branschen eller andra relevanta parter, och

3. ser till att det finns rutiner för att gottgöra, eller möjliggöra gottgörelse, vid eventuella väsentliga negativa konsekvenser och att dessa rutiner är ändamålsenliga vad gäller utförande och resultat.

34.Vad gäller väsentliga risker och möjligheter ska företaget beskriva

1. vilka åtgärder som planeras eller pågår för att minska de väsentliga risker som uppstår på grund av företagets konsekvenser för, och beroende av, medarbetare i värdekedjan och hur man följer upp ändamålsenligheten i praktiken och

2. vilka åtgärder som planeras eller pågår för att utnyttja väsentliga möjligheter för företaget med avseende på medarbetarna i värdekedjan.

35.Företaget ska redovisa om och hur man säkerställer att dess egna affärspraxis inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan, till exempel, i förekommande fall, dess praxis för inköp, försäljning och dataanvändning. Företaget kan till exempel redovisa hur man hanterar motsättningar mellan att förhindra eller minska väsentliga negativa konsekvenser och andra affärsbehov.

36.Företaget ska även uppge om allvarliga människorättsrelaterade problem och incidenter i tidigare eller senare led i värdekedjan har anmälts och i så fall redogöra för dessa8.

37.När företaget offentliggör den information som krävs enligt punkt 32 c ska det beakta ESRS 2 (se ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål om det utvärderar en åtgärds effektivitet genom att fastställa ett mål.

38.Företaget ska redovisa vilka resurser man avsätter för hantering av de väsentliga konsekvenser som man förorsakar med information som gör att användarna får förståelse för hur man hanterar de väsentliga konsekvenserna som man förorsakar.

39.Företaget ska redovisa vilka tidsbestämda och resultatinriktade mål man har för att

1. minska de negativa konsekvenserna för medarbetare i värdekedjan och/eller

2. stärka de positiva konsekvenserna för medarbetarna i värdekedjan och/eller

3. hantera väsentliga risker och möjligheter relaterade till medarbetarna i värdekedjan.

40.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget använder sig av tidsbestämda och resultatinriktade mål som incitament för att minska de väsentliga negativa konsekvenserna, och/eller stärka de positiva konsekvenserna, för medarbetare i värdekedjan som man förorsakar och/eller hantera väsentliga risker och möjligheter relaterade till medarbetarna i värdekedjan och för att mäta hur väl man lyckas med detta arbete.

41.Den sammanfattade beskrivningen av målen för hanteringen av de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna relaterade till medarbetarna i värdekedjan ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T.

42.Företaget ska uppge hur processen för att formulera målen går till, inbegripet huruvida och på vilket sätt man samråder direkt med medarbetare i värdekedjan, deras legitimt utsedda företrädare eller trovärdiga ombud som känner till deras situation vad gäller

1. att formulera målen,

2. kontrollera om företaget uppnår målen och

3. fastställa om det eventuellt finns några lärdomar att dra, eller förbättringar att göra, vad gäller företagets insatser för att nå målen.

AR 4.Enligt upplysningskrav ESRS 2 SBM-2 ska företaget ge förståelse för om, och hur, man tar hänsyn till om företagets strategi och affärsmodeller bidrar till att skapa, förvärra eller minska väsentliga konsekvenser för medarbetare i värdekedjan och om och hur affärsmodellen och strategin anpassas efter sådana väsentliga konsekvenser.

AR 5.Även om medarbetarna i värdekedjan inte deltar i arbetet med företagets strategi och affärsmodell kan deras åsikter ändå ligga till grund för företagets utvärdering av sin strategi och sin affärsmodell. Företaget får lämna ut synpunkter från medarbetare i värdekedjan och deras företrädare.

AR 6.Konsekvenserna för medarbetarna i värdekedjan kan ha sin grund i företagets strategi eller affärsmodell på många olika sätt. Konsekvenserna kan komma sig av företagets värdeerbjudande (att till exempel erbjuda varor och tjänster till så lågt pris som möjligt eller snabba leveranser på ett sätt som inkräktar på arbetstagarnas rättigheter i tidigare eller senare led i värdekedjan) eller dess värdekedja (att man till exempel använder råvaror av okänt ursprung utan insyn i konsekvenserna för medarbetare) eller dess kostnadsstruktur och intäktsmodell (att till exempel lägga lagerrisken på leverantörerna, vilket ger upphov till följdeffekter för deras medarbetares arbetsrättsliga rättigheter).

AR 7.Konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan som kommer sig av strategi eller affärsmodell kan även innebära väsentliga risker för företaget. För företag som förlitar sig på tillfällig arbetskraft som inte har någon tillgång till hälso- och sjukvårdsförmåner kan det till exempel vid pandemier eller andra allvarliga hälsokriser medföra allvarliga operativa risker och risker för driftskontinuiteten eftersom arbetstagarna inte har något annat val än att arbeta fast de är sjuka, vilket i sin tur förvärrar smittspridningen och orsakar stora störningar i leveranskedjan. Ett annat exempel är när försäljning av varor under premissen att de ska vara de billigaste för kunderna ger upphov till operativa risker eftersom leverantörer som sätts under stor prispress kan anlita underleverantörer, vilket leder till sämre kvalitet och längre, mindre insynsvänliga och kontrollerbara leveranskedjor. Risker för anseende och affärsmöjligheter kopplade till exploatering av lågkvalificerad och lågavlönad arbetskraft i inköpsländer där de har minimalt skydd ökar också om det skulle tas upp i medier och leda till att kunderna börjar köpa varor som är mer etiskt anskaffade eller mer hållbara.

AR 8.Exempel på vissa typer av medarbetare i värdekedjan som företaget kan ha i åtanke när man svarar på punkt 12 kan vara unga medarbetare, vars fysiska och psykiska utveckling lättare kan ta skada, eller kvinnliga medarbetare som rutinmässigt blir diskriminerade när det gäller arbetsvillkor eller migrerande arbetare i de fall då arbetskraftsmarknaden är bristfälligt reglerad och arbetstagarna som standard måste betala en rekryteringsavgift. För vissa medarbetare kan det arbete som de utför utsätta dem för risker (till exempel medarbetare som måste hantera kemikalier eller sköta viss utrustning eller lågavlönade medarbetare med nolltimmesavtal.

AR 9.När det gäller punkt 13 kan väsentliga risker också uppstå på grund av företagets beroende av medarbetare i värdekedjan där sällanhändelser med stora konsekvenser kan utlösa finansiella effekter, till exempel när en global pandemi leder till allvarliga hälsoeffekter för arbetstagare i alla delar av värdekedjan, vilket leder till stora störningar i produktion och distribution. Andra exempel på risker som har att göra med företagets beroende av medarbetare i värdekedjan är brist på utbildad arbetskraft eller politiska beslut eller lagstiftning som påverkar sådana medarbetare i värdekedjan som arbetar för logistikföretag. Om vissa medarbetare i företagets värdekedja riskerar att utsättas för tvångsarbete och företaget exporterar varor till länder där det enligt lag är tillåtet att beslagta importerade varor om det finns misstanke om att de har tillverkats genom tvångsarbete kan det till exempel innebära risker.

AR 10.Om policyerna endast gäller företagets egen arbetskraft och inte medarbetare i enheter och samarbetsföretag i tidigare eller senare led i värdekedjan ska de redovisas i ESRS S1 och inte i samband med detta krav.

AR 11.Om upplysningarna enligt ESRS S1 innehåller information som är relevant för arbetstagare i värdekedjan kan en hänvisning till detta göras här. Upplysningar om de återstående delarna ska sedan lämnas inom ramen för detta upplysningskrav.

AR 12.Företaget kan lämna förklaringar till väsentliga ändringar av policy som antagits under rapporteringsåret (t.ex. nya förväntningar på leverantörer, nya eller ytterligare strategier för tillbörlig aktsamhet och åtgärder).

AR 13.Policyerna kan vara särskilda policyer för medarbetare i värdekedjan eller ingå i ett mer omfattande dokument, som etiska regler eller en allmän hållbarhetspolicy, som företaget redan har redovisat enligt en annan ESRS-standard. I så fall ska företaget tillhandahålla en tydlig hänvisning till de aspekter i de policyerna som uppfyller detta upplysningskrav.

AR 14.När företaget lämnar upplysningar om hur dess policyer överensstämmer med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter ska det ta hänsyn till att de vägledande principerna grundar sig på det internationella regelverket för mänskliga rättigheter, som består av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och de två avtal genom vilka förklaringen förverkligas, liksom på Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet och de kärnkonventioner som den bygger på och redovisa hur företagets policyer överensstämmer med dessa underliggande normer.

AR 15.Vid redovisning av hur de externa policyerna är införlivade kan företaget till exempel ta upp interna policyer för ansvarsfulla inköp och överensstämmelse med andra policyer som är relevanta för medarbetarna i värdekedjan, till exempel om tvångsarbete. När det gäller etiska regler för leverantörer, om företaget har sådana, ska det i sammanfattningen anges om de inbegriper regler för medarbetares säkerhet, även när det gäller otrygga anställningsförhållanden (det vill säga medarbetare med visstids- eller behovsanställningar, medarbetare som är anställda av tredjepartsföretag, underleverantörer eller medarbetare som jobbar svart), människohandel, användning av tvångsarbete eller barnarbete och om dessa bestämmelser helt överensstämmer med tillämpliga ILO-standarder.

AR 16.Företaget kan illustrera hur man informerar om sina policyer till de personer, grupper eller enheter som berörs av dem, antingen för att de förväntas följa dem (till exempel företagets anställda, uppdragstagare och leverantörer) eller för att de har direkt intresse av att de följs (till exempel konsumenter, investerare). Det kan upplysa om kommunikationsverktyg och kommunikationskanaler (t.ex. flygblad, nyhetsbrev, särskilda webbplatser, sociala medier, personliga möten, arbetstagarrepresentanter), i syfte att säkerställa att policyn är tillgänglig och att olika målgrupper förstår dess konsekvenser. Företaget kan också förklara hur det identifierar och avlägsnar potentiella hinder för spridning, t.ex. genom översättning till relevanta språk eller användning av grafik.

AR 17.När företaget beskriver vilken funktion eller roll som har det operativa ansvaret för sådana kontakter ch/eller den slutliga ansvarsskyldigheten, får det upplysa om huruvida detta är en särskild roll eller funktion eller en del av en bredare roll eller funktion, och huruvida någon kapacitetsuppbyggnadsverksamhet har erbjudits för att stödja den personal som ska genomföra kontakterna. Om det inte finns någon sådan funktion eller befattning kan företaget uppge det. Detta upplysningskrav kan även uppfyllas genom hänvisning till information som offentliggjorts enligt ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll.

AR 18.När företaget tar fram den information som behövs för de upplysningar som beskrivs i punkt 22 b och 22 c kan följande beaktas:

1. Exempel på stadier där kontakter äger rum är i) metoden för begränsning och ii) utvärderingen av begränsningens effektivitet.

2. När det gäller typ av kontakter kan det vara medverkan, samråd och/eller information.

3. När det gäller hur ofta kontakterna sker kan företaget ange om de sker regelbundet eller vid vissa stadier i projekt eller affärsprocesser, till exempel när en ny skördesäsong börjar eller en ny produktionslinje öppnas, liksom om kontakterna sker eftersom det finns lagkrav på det och/eller för att intressenter begär det och huruvida resultatet av kontakterna beaktas i företagets beslut.

4. När det gäller det operativa ansvaret kan företaget uppge om man kräver särskild kompetens hos de medarbetare som innehar ansvaret för kontakterna eller ger dessa medarbetare utbildning och kompetensutveckling på området.

AR 19.Globala ramavtal är ett bra sätt att skapa en långvarig förbindelse mellan ett multinationellt företag och ett globalt fackförbund och säkerställa att företaget upprätthåller samma normer i alla länder där man har verksamhet.

AR 20.För att visa hur de perspektiven hos medarbetarna i värdekedjan har beaktats i specifika beslut eller företagets verksamhet kan företaget ge exempel på detta från rapporteringsperioden.

AR 21.För att uppfylla kraven i ESRS S2-3 kan företaget ta hjälp av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag när det gäller avhjälpande åtgärder och klagomålsmekanismer.

AR 22.Kanaler för att uppmärksamma problem eller behov kan vara klagomålsmekanismer, tipstelefoner, fackföreningar (där medarbetarna har fackföreningar), dialogprocesser eller andra sätt som medarbetare i värdekedjan eller deras legitimt utsedda företrädare kan använda för att uppmärksamma problem avseende konsekvenser eller förklara behov som de vill att företaget utreder. Det kan vara både kanaler som företaget tillhandahåller direkt eller kanaler som tillhandahålls av de enheter där medarbetarna i värdekedjan arbetar, utöver alla eventuella andra mekanismer som företaget har för att förstå hanteringen av konsekvenser för medarbetare, som regelefterlevnadsrevisioner. I de fall då företaget för att uppfylla detta upplysningskrav endast förlitar sig på information från företagets affärsförbindelser om att sådana kanaler finns kan företaget uppge detta.

AR 23.För att ge förståelse för den information som krävs enligt upplysningskrav ESRS S2-3 kan företaget ange om och hur medarbetare i värdekedjan som kan påverkas har möjlighet att använda kanaler på det företag där de är anställda, eller anlitade att arbeta för, vad gäller väsentliga konsekvenser.

AR 24.Tredjepartsmekanismer kan vara sådana som tillhandahålls av staten, ideella organisationer, branschorganisationer eller genom andra samarbeten. Företaget får uppge om dessa är tillgängliga för alla arbetstagare som potentiellt eller faktiskt kan påverkas väsentligt av företaget, enskilda personer eller organisationer som agerar på deras vägnar eller som på annat sätt kan vara medvetna om negativa konsekvenser.

AR 25.När det gäller skydd av enskilda personer som använder mekanismerna mot repressalier får företaget beskriva huruvida det behandlar klagomål konfidentiellt och med respekt för rätten till integritet och dataskydd, och huruvida mekanismerna gör det möjligt för arbetstagare att använda dem anonymt (t.ex. genom att en tredje part företräder dem).

AR 26.När företaget anger om och hur man har kännedom om huruvida medarbetarna i värdekedjan känner till och litar på någon av dessa kanaler kan företaget tillhandahålla relevanta och tillförlitliga uppgifter om ändamålsenligheten i dessa kanaler utifrån dessa medarbetares perspektiv. Dessa uppgifter kan exempelvis fås genom enkäter bland medarbetarna som har använt kanalerna om hur nöjda de är med förfarandet och resultaten.

AR 27.När företaget ska beskriva ändamålsenligheten i de kanaler som medarbetarna i värdekedjan kan använda för att uppmärksamma problem kan företaget ta hjälp av nedanstående frågor som bygger på kriterierna för ändamålsenligheten i klagomålsmekanismer i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, i synnerhet princip 31. Frågorna nedan kan besvaras för enskilda kanaler eller för system med flera kanaler.

1. Har kanalerna legitimitet genom att de kan avkrävas ansvar för att agera rättvist och har intressenterna förtroende för dem?

2. Känner intressenterna till kanalerna och har de tillgång till dem?

3. Är förfarandena för kanalerna tydliga och kända med uppgifter om ungefärliga tidsramar?

4. Ger kanalerna intressenterna rimlig tillgång till information, råd och expertis?

5. Är kanalerna öppna, på så sätt att de ger tillräckligt med information både till de klagande och, i förekommande fall, för att tillgodose ett allmänintresse?

6. Överensstämmer resultaten som uppnås via kanalerna med de internationellt erkända mänskliga rättigheterna?

7. Har företaget sådan insyn i kanalerna att de kan dra lärdomar, som kan användas både för att förbättra kanalerna och för att förhindra framtida konsekvenser?

8. Fokuserar företaget på dialog med de klagande som metod för att hitta en gemensam lösning i stället för att ensidigt avgöra resultatet?

AR 28.Det kan ta tid att förstå negativa konsekvenser och hur företaget är inblandat i dem genom sin värdekedja, liksom att fastställa lämpliga åtgärder och genomföra dem. Därför ska företaget beakta följande:

1. Sina allmänna och särskilda strategier för att hantera väsentliga negativa konsekvenser.

2. Sina initiativ för att bidra till ytterligare väsentliga positiva konsekvenser.

3. Hur långt man har kommit i sina ansträngningar under rapporteringsperioden.

4. Hur man ämnar fortsätta att förbättra sig.

AR 29.Vad som är lämpliga åtgärder kan variera beroende på om företaget orsakar eller bidrar till väsentliga konsekvenser eller om den väsentliga konsekvensen i fråga är direkt kopplad till den egna verksamheten eller de egna varorna eller tjänsterna genom en affärsförbindelse.

AR 30.I och med att det under rapporteringsperioden kan ha funnits negativa konsekvenser som påverkar medarbetarna i värdekedjan som kan vara kopplade till enheter eller verksamhet utanför företagets direkta kontroll kan företaget redovisa om och hur man försöker utnyttja sitt inflytande över de aktuella motparterna i affärsförbindelserna för att få dessa konsekvenser åtgärdade. Det kan röra sig om kommersiella påtryckningsmedel (som att ställa avtalskrav på affärspartner eller använda incitament), andra former av påtryckningsmedel inom affärsförbindelsen (som att anordna utbildning eller kompetensutveckling om arbetstagares rättigheter för affärspartner) eller att gå samman med andra företag i samma situation eller andra aktörer (som initiativ för ansvarsfull rekrytering eller för att säkerställa att arbetstagare får en tillräcklig lön).

AR 31.Om företaget redovisar deltagande i initiativ inom branschen eller som inbegriper flera aktörer som en av sina åtgärder för att hantera väsentliga negativa konsekvenser kan företaget uppge hur initiativet, och företagets bidrag till det, är tänkt att åtgärda de aktuella väsentliga konsekvenserna. Företaget kan uppge de aktuella målen som satts i initiativet och hur man klarar av att uppnå dem i ESRS S2-5.

AR 32.Vid redovisning av om och hur man tar hänsyn till faktiska och potentiella konsekvenser för medarbetare i värdekedjan när man fattar beslut om att avsluta affärsförbindelser och om och hur man försöker motverka eventuella negativa konsekvenser som kan uppstå på grund av den avslutade affärsförbindelsen kan företaget uppge exempel.

AR 33.Vid redovisning av hur företaget kontrollerar ändamålsenligheten i de åtgärder som man har vidtagit för att hantera väsentliga konsekvenser under rapporteringsperioden kan företaget uppge vilka lärdomar man har dragit från innevarande och tidigare rapporteringsperioder.

AR 34.Åtgärdernas ändamålsenlighet kan kontrolleras genom intern eller extern revision eller kontroll, rättegång och/eller tillhörande dom, konsekvensbedömningar, mätsystem, återkoppling från intressenter, klagomålsmekanismer, externa prestationsbetyg eller jämförelser med andra företag.

AR 35.Syftet med att redovisa ändamålsenligheten är att ge förståelse för kopplingen mellan företagets åtgärder och ändamålsenlig hantering av konsekvenserna. För att visa att företagets åtgärder för att hjälpa sina leverantörer att förbättra arbetsförhållandena har varit ändamålsenliga kan företaget till exempel redovisa svar från en enkät som gjorts bland leverantörens medarbetare som visar att arbetsförhållandena har förbättrats sedan företaget började arbete med den aktuella leverantören. Företaget kan även uppge ytterligare information, som uppgifter som visar att antalet upptäckta incidenter har minskat, som framkommit genom till exempel oberoende granskningar.

AR 36.När det gäller företagets initiativ eller processer som grundar sig på berörda medarbetares behov och hur väl dessa initiativ och processer genomförs kan företaget redovisa följande:

1. Information om huruvida och hur medarbetare i värdekedjan och legitimt utsedda företrädare eller deras trovärdiga ombud får komma till tals avseende beslut om hur dessa program och processer utformas och genomförs.

2. Information om de positiva resultat som man vill uppnå eller har uppnått för medarbetarna i värdekedjan genom dessa initiativ eller processer.

AR 37.Företaget kan uppge huruvida några initiativ eller processer vars främsta syfte är att skapa positiva konsekvenser för medarbetare i värdekedjan är utformade även för att ett eller flera av FN:s mål för hållbar utveckling ska uppnås. För att uppnå FN:s globala mål nummer 8 om att verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kan företaget till exempel anordna kompetensutveckling för småbrukare i sin leveranskedja som höjer deras inkomster eller ge sitt stöd till utbildning som gör att en större andel kvinnor kan utföra leveranser i senare led i företagets värdekedja.

AR 38.Vid redovisning av de positiva resultat som man vill uppnå eller har uppnått med sina åtgärder för medarbetare i värdekedjan ska företaget göra åtskillnad mellan bevis för att viss verksamhet har ägt rum (som att x antal medarbetare har fått utbildning i grundläggande finanskunskap) och bevis för att det faktiskt har gett resultat för medarbetarna (som att x medarbetare uppger att det nu är lättare för dem att hantera den egna hushållsbudget och uppnå sina sparmål).

AR 39.Vid redovisning av om initiativen eller processerna även har medfört att väsentliga negativa konsekvenser har mildrats kan företaget till exempel hänvisa till program för att stärka kvinnors grundläggande finanskunskaper som har lett till att fler kvinnor blivit befordrade, liksom till rapporter om att sexuella trakasserier har minskat på arbetsplatsen.

AR 40.Vid redovisning av väsentliga risker och möjligheter relaterade till företagets konsekvenser för, eller beroende av, de egna medarbetarna kan företaget beakta följande:

1. Risker relaterade till konsekvenser som företaget orsakar för medarbetare i värdekedjan kan röra risker för anseendet och rättsärenden, om medarbetare i värdekedjan befinns vara offer för tvångs- eller barnarbete.

2. Risker relaterade till företagets beroende av medarbetare i värdekedjan kan röra avbrott i verksamheten i fall då betydande delar av dess leverans- eller distributionskedja stängs ned på grund av en pandemi.

3. Möjligheter relaterade till konsekvenser som företaget orsakar för medarbetare i värdekedjan kan röra marknadsdifferentiering och att kunderna väljer företaget framför konkurrenterna om företaget garanterar rimliga löner och villkor för sina gigarbetare.

4. Affärsmöjligheter relaterade till företagets beroende av medarbetare i värdekedjan kan uppstå genom att man säkrar framtida hållbar försörjning av råvaror genom att se till att småbrukare får tillräckliga inkomster för att det ska vara lockande för nya generationer att fortsätta att odla den aktuella grödan.

AR 41.När företaget lämnar upplysningar om huruvida beroenden förvandlas till risker ska det ta hänsyn till externa händelser.

AR 42.När företaget lämnar upplysningar om policyer, åtgärder, resurser och mål relaterade till hanteringen av väsentliga risker och möjligheter kan det, i de fall då riskerna och möjligheterna uppstår till följd av en väsentlig konsekvens, hänvisa till andra upplysningar om policyer, åtgärder, resurser och mål som har koppling till den konsekvensen.

AR 43.Företaget ska betänka huruvida och hur dess processer för att hantera väsentliga risker relaterade till medarbetare i värdekedjan är införlivade i företagets befintliga riskhanteringsprocess.

AR 44.Vid redovisning av vilka resurser som avsätts för hantering av väsentliga konsekvenser kan företaget ange vilka interna funktioner som är inblandade i hanteringen av konsekvenser och vilka typer av åtgärder de vidtar för att motverka negativa, och främja positiva, konsekvenser.

AR 45.När företaget lämnar upplysningar om mål i enlighet med punkt 39 får det upplysa om följande:

1. De resultat som man vill uppnå vad gäller levnadsbetingelserna för medarbetare i värdekedjan, som bör vara så specifika som möjligt.

2. Målens stabilitet över tid vad gäller definitioner och metoder som gör jämförelser över tid möjliga.

3. De standarder eller åtaganden som målen grundar sig på (till exempel etiska regler, inköpspolicyer, globala regelverk eller branschsed).

AR 46.Målen för väsentliga risker och möjligheter kan, men behöver inte, vara desamma som de för väsentliga konsekvenser. Ett mål om att medarbetarna i värdekedjan ska ha löner som går att leva på kan till exempel både minska konsekvenserna för de medarbetarna och minska de därmed förbundna riskerna i och med att de produkter som dessa medarbetare producerar får bättre kvalitet och tillgången till dem tryggas.

AR 47.Företaget kan även göra åtskillnad mellan kort-, medellång- och långsiktiga mål för samma åtagande. Företaget kan exempelvis ha ett långsiktigt mål om att minska antalet arbetsmiljöincidenter som berör arbetstagarna hos en viss leverantör med 80 procent fram till 2030 och ett medellångsiktigt mål om att fram till 2024 minska antalet övertidstimmar för förarna med x procent samtidigt som de får behålla sin inkomst.

AR 48.För att ge kontextuell information enligt ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter kan företaget om ett mål ändras eller byts ut under rapporteringsperioden förklara förändringen genom att hänvisa till betydande förändringar i affärsmodell eller mer övergripande förändringar i erkänd standard eller lagstiftning som målet grundar sig på.