ESRS S3 Berörda samhällen

7.Vid redovisning av informationen i ESRS 2 SBM-2 punkt 43 ska företaget uppge hur synpunkterna, intressena och rättigheterna för berörda samhällen, inklusive respekt för deras mänskliga rättigheter (och i förekommande fall deras rättigheter som urfolk), har påverkat företagets strategi och affärsmodell. Berörda samhällen är en viktig intressentgrupp.

8.Vid redovisning av informationen för ESRS 2 SBM-3 punkt 48 ska företaget uppge följande:

1. Om och hur faktiska eller potentiella konsekvenser för berörda samhällen, som fastställts i enlighet med ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i) beror på eller är kopplade till företagets strategi eller affärsmodeller och ii) utgör underlag för anpassning av företagets strategi och affärsmodeller.

2. Hur företagets väsentliga risker och möjligheter som uppstår på grund av konsekvenser för, och beroende av, berörda samhällen, förhåller sig till företagets strategi och affärsmodeller.

9.Vid uppfyllande av kraven i punkt 48 ska företaget upplysa om huruvida alla berörda samhällen som sannolikt kommer att påverkas väsentligt av företaget, både genom konsekvenser som är kopplade till företagets egen verksamhet och värdekedja, inbegripet genom dess varor och tjänster, samt genom dess affärsförbindelser, ingår i den upplysning som ges enligt ESRS 2. Därutöver ska företaget tillhandahålla följande information:

1. En kort beskrivning av vilken typ av samhällen det är som påverkas väsentligt av företagets egen verksamhet eller genom tidigare eller senare led i företagets värdekedja och ange om det rör sig om

   1. samhällen där invånarna lever och arbetar runt företagets verksamhetsställen, fabriker, anläggningar eller andra ställen med fysisk verksamhet eller samhällen längre bort som påverkas av verksamheten (till exempel genom föreningar i vattnet nedströms),

   2. samhällen längs företagets värdekedja (som till exempel påverkas av verksamheten på leverantörers anläggningar eller logistik- eller distributionsföretags verksamhet),

   3. samhällen i början eller slutet av värdekedjan (till exempel på den plats där metaller eller mineraler utvinns eller råvaror skördas, eller samhällen kring avfalls- eller återvinningsanläggningar),

   4. samhällen bestående av urfolk.

2. Om väsentliga negativa konsekvenser föreligger, om konsekvenserna är antingen i) omfattande eller systematiska i de sammanhang där företaget har verksamhet, gör inköp eller har andra affärsförbindelser (som marginaliserade grupper, vars hälsa och livskvalitet påverkas i kraftigt industrialiserade områden) eller ii) kopplade till enskilda händelser (som utsläpp av giftigt avfall som påverkar ett samhälles tillgång till rent vatten) eller specifika affärsförbindelser (såsom fredliga protester mot företagets verksamhet som slås ned med våld av företagets säkerhetspersonal). Här bör även konsekvenser som kan uppstå för berörda samhällen på grund av omställning till en grönare och klimatneutral verksamhet beaktas. Det kan röra sig om konsekvenser som har att göra med innovation och omorganisationer, stängning av gruvor, ökad gruvdrift av mineraler som behövs för övergången till en hållbar ekonomi och solcellspaneler.

3. Om väsentliga positiva konsekvenser förekommer, en kort beskrivning av den verksamhet som medför positiva konsekvenser (till exempel kompetensutveckling som möjliggör fler och nya sätt för lokalbefolkningen att få en utkomst på) och vilken typ av samhällen det är som påverkas, eller kan påverkas, positivt. Företaget får också lämna upplysningar om huruvida de positiva effekterna inträffar i specifika länder eller regioner. och

4. Eventuella väsentliga risker och möjligheter för företaget som beror på konsekvenser, och beroende av, berörda samhällen.

10.När företaget beskriver vilka huvudtyper av berörda samhällen det är som påverkas, eller kan påverkas, negativt enligt den väsentlighetsbedömning som beskrivs i upplysningskrav ESRS 2 IRO-1 ska företaget redovisa huruvida och hur man har kommit fram till att vissa berörda samhällen, som stämmer in på vissa kriterier, bor på vissa ställen eller har en viss typ av sysselsättning, kan löpa större risk att komma till skada.

11.Företaget ska uppge om några av de väsentliga riskerna och möjligheterna som beror på konsekvenser för, och beroende av, berörda samhällen, påverkar vissa specifika grupper av berörda samhällen snarare än alla berörda samhällen.

12.Företaget ska beskriva de policyer som det antagit för hur hantera de väsentliga konsekvenserna för berörda samhällen, liksom tillhörande risker och möjligheter.

13.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget har policyer specifikt för hur man ska fastställa, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser för berörda samhällen, liksom policyer för väsentliga risker eller möjligheter som är relaterade till berörda samhällen.

14.Den upplysning som krävs enligt punkt 12 ska innehålla information om företagets policyer för hur man ska hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till berörda samhällen i enlighet med kravet i ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras. Företaget ska dessutom ange om dessa policyer gäller specifika berörda samhällen eller alla berörda samhällen.

15.Företaget ska ange om man har några särskilda bestämmelser i policyerna för hur man ska förebygga och åtgärda konsekvenser för urfolk.

16.Företaget ska beskriva de åtaganden i sin policy för mänskliga rättigheter1 som är relevanta för berörda samhällen, inbegripet de processer och mekanismer som används för att övervaka efterlevnaden av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. I upplysningen ska det fokusera på de frågor som är väsentliga i förhållande till2, samt sin allmänna strategi för:

1. Respekt för lokalbefolkningens mänskliga rättigheter och då särskilt urfolks rättigheter.

2. Kontakter med berörda samhällen.

3. Åtgärder för att gottgöra, eller göra det möjligt att gottgöra, för konsekvenser för mänskliga rättigheter.

17.Företaget ska uppge om och hur dess policyer vad gäller berörda samhällen är förenliga med sådana internationellt erkända normer som är relevanta för samhällen och särskilt för urfolk, som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Företaget ska också upplysa om i vilken utsträckning fall av bristande efterlevnad av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s förklaring om grundläggande principer och rättigheter i arbetet eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag som involverar berörda samhällen har rapporterats i dess egen verksamhet eller i dess värdekedja i tidigare och senare led och, i tillämpliga fall, en uppgift om typen av sådana fall3.

18.Policyerna kan vara särskilda policyer för berörda samhällen eller ingå i ett mer omfattande dokument, som etiska regler eller en allmän hållbarhetspolicy, som företaget redan har redovisat enligt en annan ESRS-standard. I så fall ska företaget tillhandahålla en tydlig hänvisning till de aspekter i de policyerna som uppfyller detta upplysningskrav.

19.Företaget ska redovisa vilka allmänna rutiner man har för kontakter med berörda samhällen och deras företrädare om faktiska och eventuella konsekvenser för dem.

20.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för om och hur företaget, som en del i processen för tillbörlig aktsamhet, står i kontakt med berörda samhällen, deras legitimt utsedda företrädare eller trovärdiga ombud om väsentliga, faktiska eller eventuella, positiva och/eller negativa konsekvenser som påverkar, eller kan påverka, dem och om och hur hänsyn tas till de berörda samhällenas perspektiv i företagets beslutsprocess.

21.Företaget ska uppge om och hur perspektiven hos berörda samhällen beaktas i företagets beslut och åtgärder för att hantera faktiska och potentiella konsekvenser för samhällena. Företaget ska i förekommande fall förklara

1. om kontakter med berörda samhällen eller deras legitimt utsedda företrädare sker direkt eller via trovärdiga ombud som känner till deras situation,

2. i vilket stadium kontakt tas, vilken typ av kontakter det rör sig om och hur ofta sådana kontakter tas,

3. vilken funktion och vilken högsta befattning inom företaget det är som har operativt ansvar för att se till att dessa kontakter äger rum och att resultaten från dem beaktas i företagets vägval,

4. hur företaget, i tillämpliga fall, utvärderar ändamålsenligheten i sina kontakter med berörda samhällen och, i förekommande fall, de överenskommelser eller resultat som kontakterna leder till.

22.I förekommande fall ska företaget uppge vad man gör för att få förståelse för perspektiven hos sådana berörda samhällen som kan löpa särskilt stor risk att drabbas av konsekvenser och/eller som är marginaliserade, liksom hos särskilda grupper inom de samhällena, som kvinnor och flickor.

23.Om de berörda samhällena är urfolk ska företaget också redovisa hur det beaktar och säkerställer att deras särskilda rättigheter respekteras i strategin för intressentkontakter, inbegripet deras rätt till fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke när det gäller i) deras kulturella, intellektuella, religiösa och andliga rättigheter, ii) verksamhet som påverkar deras mark och territorier, och iii) lagstiftningsåtgärder eller administrativa åtgärder som påverkar dem. När det gäller kontakter med urfolk ska företaget dessutom särskilt ange om och hur urfolket har fått komma till tals vad gäller formerna och förutsättningarna för kontakterna (när det till exempel gäller att bestämma vad som ska tas upp och hur och när kontakterna ska ske).

24.Om företaget inte kan redovisa den information som krävs enligt ovan eftersom man inte har några rutiner för kontakter med berörda samhällen ska detta uppges. Företaget kan uppge en tidsplanering för när man planerar att införa sådana rutiner.

25.Företaget ska beskriva vilka rutiner man har för att gottgöra, eller samarbeta kring gottgörelse, för negativa konsekvenser för berörda samhällen som företaget har fastställt att man har koppling till, liksom vilka kanaler berörda samhällen har för att uppmärksamma problem och få dem utredda.

26.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för vilka formella vägar som finns för berörda samhällen att ta upp frågor och behov direkt med företaget och/eller genom vilka företaget ser till att berörda samhällen har tillgång till sådana kanaler (till exempel klagomålsmekanismer) genom företagets affärsförbindelser och för hur uppföljning görs med berörda samhällen om de frågor som tas upp och om kanalernas ändamålsenlighet.

27.Företaget ska beskriva

1. sin allmänna riktlinje och allmänna rutiner för att gottgöra, eller bidra till gottgörelse, i de fall då det har fastställt att det har orsakat eller bidragit till väsentliga negativa konsekvenser för berörda samhällen, samt om och hur företaget utvärderar om gottgörelsen är tillräcklig,

2. vilka särskilda kanaler som berörda samhällen eventuellt har tillgång till för att ta upp problem eller behov direkt med företaget och få dem utredda, samt om dessa kanaler har inrättats av företaget självt och/eller med hjälp av tredjepartsmekanismer,

3. sina rutiner för att se till att konsumenter och/eller slutanvändare har tillgång till sådana kanaler genom företagets affärsförbindelser, och

4. hur företaget övervakar och följer upp de frågor som tas upp och utreds och hur företaget säkerställer att kanalerna fungerar väl, bland annat genom att samarbeta med de intressenter som är de tilltänkta användarna av dessa kanaler.

28.Företaget ska redovisa om och hur man undersöker om de berörda samhällena känner till och litar på dessa strukturer eller rutiner för att uppmärksamma problem eller behov och få dem utredda. Företaget ska dessutom uppge om man har policyer för hur de personer som använder dem skyddas från repressalier. Om sådana upplysningar har lämnats i enlighet med ESRS G1-1 får företaget hänvisa till dessa uppgifter.

29.Om företaget inte kan redovisa den information som krävs enligt ovan eftersom man inte har någon kanal för att uppmärksamma problem och/eller inte ser till att konsumenter och/eller slutanvändare har tillgång till en sådan kanal via företagets affärsförbindelser ska företaget uppge detta. Företaget kan uppge en tidsplanering för när man planerar att införa en sådan kanal eller sådana rutiner.

30.Företaget ska redovisa sina strategier för att åtgärda väsentliga konsekvenser för berörda samhällen och hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet.

31.Detta upplysningskrav har två syften. Det första är att ge en förståelse för alla åtgärder och initiativ genom vilka företaget försöker

1. förhindra, minska eller gottgöra för negativa väsentliga konsekvenser för berörda samhällen och/eller

2. åstadkomma positiva väsentliga konsekvenser för berörda samhällen.

Det andra är att ge förståelse för på vilka sätt företaget tar itu med väsentliga risker, och utnyttjar väsentliga möjligheter, med avseende på berörda samhällen.

Företaget ska tillhandahålla en sammanfattande beskrivning av de åtgärdsplaner och resurser man har för att hantera sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till berörda samhällen enligt ESRS 2 MDR-A Åtgärderoch resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

32.Vad gäller väsentliga konsekvenser ska företaget beskriva

1. vilka åtgärder som planeras eller som pågår för att förhindra eller minska väsentliga negativa konsekvenser för berörda samhällen,

2. huruvida och hur det har vidtagit åtgärder för att tillhandahålla eller möjliggöra gottgörelse i förhållande till en faktisk väsentlig inverkan,

3. vilka ytterligare åtgärder eller initiativ man har vars främsta syfte är att åstadkomma positiva konsekvenser för berörda samhällen och

4. hur man följer upp kontrollerar att dessa åtgärder och initiativ ger de avsedda resultaten för berörda samhällen.

33.När det gäller punkt 29 ska företaget beskriva

1. de processer genom vilka det identifierar vilka åtgärder som behövs och är lämpliga som svar på en viss faktisk eller potentiell negativ konsekvens för berörda samhällen,

2. sin strategi för att vidta åtgärder för specifika negativa konsekvenser för samhällen, till exempel åtgärder som har att göra med företagets rutiner för markförvärv, planering för markanvändning och anläggningsarbeten samt drift- och stängningspraxis, liksom om det behövs större samarbeten inom branschen eller med andra relevanta parter, och

3. hur det ser till att det finns rutiner för att gottgöra, eller möjliggöra gottgörelse, vid eventuella väsentliga negativa konsekvenser och att dessa rutiner är ändamålsenliga vad gäller utförande och resultat.

34.Vad gäller väsentliga risker och möjligheter ska företaget beskriva

1. vilka åtgärder som planeras eller pågår för att minska de väsentliga risker som uppstår på grund av de konsekvenser som företaget orsakar för berörda samhällen och företagets beroende av berörda samhällen och hur man följer upp ändamålsenligheten i praktiken och

2. vilka åtgärder som planeras eller pågår för att utnyttja väsentliga möjligheter för företaget med avseende på berörda samhällen.

35.Företaget ska redovisa om och hur man säkerställer att dess egna affärspraxis inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa konsekvenser för berörda samhällen, till exempel, i förekommande fall, vad gäller företagets rutiner för markanvändningsplanering, markförvärv och markexploatering, finansiering, utvinning eller framställning av råvaror, användning av naturtillgångar och hantering av miljöpåverkan. Företaget kan till exempel redovisa hur man hanterar motsättningar mellan att förhindra eller minska väsentliga negativa konsekvenser och andra affärsbehov.

36.Företaget ska även uppge om allvarliga människorättsfrågor i och incidenter med anknytning till berörda samhällen har anmälts och i så fall redogöra för dessa4.

37.När företaget lämnar den information som krävs enligt punkt 31 c ska det beakta ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål om det utvärderar en åtgärds effektivitet genom att fastställa ett mål.

38.Företaget ska redovisa vilka resurser man avsätter för hantering av de väsentliga konsekvenser som man förorsakar med information som gör att användarna får förståelse för hur man hanterar de väsentliga konsekvenserna som man förorsakar.

39.Företaget ska redovisa vilka tidsbestämda och resultatinriktade mål man har för att

1. minska de negativa konsekvenserna för berörda samhällen och/eller

2. stärka de positiva konsekvenserna för berörda samhällen och/eller

3. hantera väsentliga risker och möjligheter relaterade till berörda samhällen.

40.Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget använder sig av tidsbestämda och resultatinriktade mål som incitament för att minska de väsentliga negativa konsekvenser, och/eller stärka de positiva konsekvenser, för berörda samhällen som man förorsakar och/eller hantera väsentliga risker och möjligheter relaterade till berörda samhällen och för att mäta hur väl man lyckas med detta arbete.

41.Den sammanfattade beskrivningen av målen för hanteringen av de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna relaterade till berörda samhällen ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T.

42.Företaget ska uppge hur processen för att formulera målen går till, om och hur man till exempel samråder direkt med de berörda samhällena, deras legitimt utsedda företrädare eller trovärdiga ombud som känner till deras situation vad gäller

1. att formulera målen,

2. kontrollera om företaget uppnår målen och

3. fastställa om det eventuellt finns några lärdomar att dra, eller förbättringar att göra, vad gäller företagets insatser för att nå målen.

AR 3.Enligt upplysningskrav ESRS 2 SBM-2 ska företaget ge förståelse för om, och hur, man tar hänsyn till om företagets strategi och affärsmodeller bidrar till att skapa, förvärra eller minska väsentliga konsekvenser för berörda samhällen och om och hur affärsmodellerna och strategin anpassas efter sådana väsentliga konsekvenser.

AR 4.Även om berörda samhällen inte deltar i arbetet med företagets strategi och affärsmodell kan deras åsikter ändå ligga till grund för företagets utvärdering av sin strategi och sin affärsmodell. Företaget får lämna ut synpunkter från berörda samhällen och företrädare för berörda samhällen.

AR 5.Konsekvenserna för berörda samhällen kan ha sin grund i företagets strategi eller affärsmodeller på många olika sätt. Konsekvenserna kan komma sig av företagets värdeerbjudande (till exempel att man utformar och påbörjar projekt med en tidsplanering som gör att det inte finns tillräckligt med tid för samråd med de grupper som påverkas av projekten), dess värdekedja (t.ex. markanvändning i länder där äganderätten är omtvistad och registren otillförlitliga eller där sådana markanvändare som urfolk inte är erkända) eller dess kostnadsstruktur och intäktsmodell (att man till exempel har aggressiva strategier för att undvika att betala skatt, särskild vid verksamhet i utvecklingsländer).

AR 6.Konsekvenser för berörda samhällen som kommer sig av strategi eller affärsmodell kan även innebära väsentliga risker för företaget. Om företagets strategi till exempel är att ge sig in i riskfyllda geografiska områden för att anskaffa en viss typ av råvaror och de påverkade samhällena där motsätter sig företagets närvaro, eller protesterar mot hur företaget sköter den lokala verksamheten, kan det leda till omfattande och kostsamma förseningar och påverka företagets möjligheter att säkra framtida markkoncessioner eller tillstånd. Om företagets affärsmodell bygger på vattenuttag vid dess anläggningar som är så stora att de berörda samhällenas tillgång till vatten för konsumtion, hygien och utkomstmöjligheter påverkas kan det på samma sätt leda till bojkotter, anmälningar och rättsprocesser som skadar företagets anseende.

AR 7.Exempel på vissa typer av berörda samhällen som företaget kan ha i åtanke när man svarar på punkt 10 kan vara berörda samhällen som är geografiskt eller ekonomiskt isolerade och särskilt sårbara för nya sjukdomar eller som har bristfällig tillgång till offentlig välfärd och som därför förlitar sig på infrastruktur som företaget har byggt upp. Det kan vara för att företaget har köpt upp mark som tidigare brukades av kvinnor och gett betalningen till de manliga familjeöverhuvudena, vilket har gett kvinnorna ännu mindre att säga till om i samhället. Det kan även röra fall då det berörda samhället består av ett urfolk som vill utöva sin kulturella och ekonomiska rätt till den mark som företaget, eller någon av dess affärsförbindelser, äger eller använder, men där deras rättigheter inte skyddas av staten. Dessutom ska företaget överväga om olika egenskaper överlappar varandra. Exempelvis kan egenskaper såsom etnicitet, socioekonomisk status, invandrarbakgrund och könstillhörighet, leda till utsatthet för flera typer av risker för vissa berörda samhällen, eller vissa delar av dessa berörda samhällen, eftersom de berörda samhällena oftast är heterogena.

AR 8.När det gäller punkt 11 kan väsentliga risker också uppstå på grund av företagets beroende av berörda samhällen där sällanhändelser med stora konsekvenser kan utlösa finansiella effekter, till exempel när en naturkatastrof leder till en katastrofal industriolycka som inbegriper företagets verksamhet, vilket leder till allvarlig skada för berörda samhällen.

AR 9.Beskrivningen ska innehålla den viktigaste informationen som behövs för att ge en rättvisande bild av policyerna som rör berörda samhällen, och företaget kan därför förklara de betydande ändringar i policyerna som har gjorts under rapporteringsåret (till exempel nya eller kompletterande sätt att utöva tillbörlig aktsamhet för hållbarhet eller tillhandahålla gottgörelse).

AR 10.Vid redovisning av hur dess policyer överensstämmer med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter ska företaget ta hänsyn till att de vägledande principerna grundar sig på det internationella regelverket för rättigheter som består av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och de två avtal genom vilka förklaringen förverkligas, liksom på FN:s deklaration om urbefolkningars rättigheter, Internationella arbetsorganisationens konvention om urbefolkningars och stamfolks rättigheter (ILO, nr 169) och de kärnkonventioner som den bygger på och redovisa hur företagets policyer överensstämmer med dessa underliggande normer.

AR 11.Företaget kan illustrera hur man informerar om sina policyer till de personer, grupper eller enheter som berörs av dem, antingen för att de förväntas följa dem (till exempel företagets anställda, uppdragstagare och leverantörer) eller för att de har direkt intresse av att de följs (till exempel konsumenter, investerare). Det kan upplysa om kommunikationsverktyg och kommunikationskanaler (t.ex. flygblad, nyhetsbrev, särskilda webbplatser, sociala medier, personliga möten, arbetstagarrepresentanter), i syfte att säkerställa att policyn är tillgänglig och att olika målgrupper förstår dess konsekvenser. Företaget kan också förklara hur det identifierar och avlägsnar potentiella hinder för spridning, t.ex. genom översättning till relevanta språk eller användning av grafik.

AR 12.Vid redovisning av allvarliga människorättsliga problem och incidenter i berörda samhällen ska företaget ta upp eventuella rättstvister rörande markrättigheter och urfolks fria, på förhand inhämtade och välinformerade samtycke.

AR 13.När företaget ska förklara hur man tar hänsyn till och säkerställer respekt för urfolks rätt till fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke kan man redogöra för vilka rutiner man har för samråd med urfolk för att få sådant samtycke. Företaget ska överväga hur samråd inbegriper förhandling i god tro med berörda urfolk för att få deras fria, på förhand inhämtade och välinformerade samtycke om företaget påverkar den mark, de territorier eller de resurser som urfolk av hävd äger, besitter eller på annat sätt använder, eller då företaget flyttar dem från dessa marker eller territorier som de av hävd äger, använder eller besitter, eller exploaterar deras kulturella, immateriella, religiösa eller spirituella egendom.

AR 14.När företaget beskriver vilken funktion eller roll som har det operativa ansvaret för sådana kontakter och/eller den slutliga ansvarsskyldigheten, får det upplysa om huruvida detta är en särskild roll eller funktion eller en del av en bredare roll eller funktion, och huruvida någon kapacitetsuppbyggnadsverksamhet har erbjudits för att stödja den personal som ska genomföra kontakterna. Om det inte finns någon sådan funktion eller befattning kan företaget uppge det. Detta upplysningskrav kan även uppfyllas genom hänvisning till information som offentliggjorts enligt ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll.

AR 15.När företaget tar fram den information som behövs för de upplysningar som beskrivs i punkt 20 b och 20 c kan följande beaktas:

1. Exempel på när kontakter äger rum är i) vid fastställande av metod för begränsning och ii) vid utvärdering av begränsningens ändamålsenlighet.

2. När det gäller typ av kontakter kan det vara medverkan, samråd och/eller information.

3. När det gäller hur ofta kontakterna sker kan företaget uppge om de sker regelbundet eller vid vissa stadier i projekt eller affärsprocesser. och

4. När det gäller det operativa ansvaret kan företaget uppge om man kräver särskild kompetens hos de medarbetare som innehar ansvaret för kontakterna eller ger dessa medarbetare utbildning och kompetensutveckling på området. När det gäller väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för urfolk bör även utbildning om urfolks rättigheter och fria, på förhand inhämtade och välinformerade samtycke, ges.

AR 16.För att visa hur de berörda samhällenas perspektiv har beaktats i specifika beslut eller företagets verksamhet kan företaget ge exempel på detta från rapporteringsperioden.

AR 17.För att uppfylla kraven i ESRS S3-3 kan företaget ta hjälp av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag när det gäller avhjälpande åtgärder och klagomålsmekanismer.

AR 18.Kanaler för att uppmärksamma problem eller behov kan vara klagomålsmekanismer, tipstelefoner, dialogprocesser eller andra sätt som berörda samhällen eller deras legitimt utsedda företrädare kan använda för att uppmärksamma problem avseende konsekvenser eller förklara behov som de vill att företaget utreder. Det kan vara kanaler som företaget tillhandahåller direkt, utöver alla eventuella andra mekanismer som företaget har för att få förståelse för hanteringen av konsekvenser för samhällen, som regelefterlevnadsrevisioner. I de fall då företaget för att uppfylla detta upplysningskrav endast förlitar sig på information från företagets affärsförbindelser om att sådana kanaler finns kan företaget uppge detta.

AR 19.För att ge förståelse för den information som krävs enligt ESRS S3-3 kan företaget ange om och hur samhällen som kan påverkas har möjlighet att använda kanaler på samma nivå som det företag som de påverkas av vad gäller väsentliga konsekvenser. Det kan vara relevant att uppge huruvida berörda samhällen kan vända sig till kanalerna på ett språk som de förstår och om du har fått yttra sig om hur dessa kanaler är utformade.

AR 20.Tredjepartsmekanismer kan vara sådana som tillhandahålls av staten, ideella organisationer, branschorganisationer eller genom andra samarbeten. Företaget får upplysa om huruvida de kan användas av alla berörda samhällen som påverkas, eller kan påverkas, väsentligt av företaget, eller personer eller organisationer som agerar för deras räkning eller som på annat sätt har kännedom om de negativa konsekvenserna.

AR 21.När det gäller att skydda personer som använder mekanismerna från repressalier kan företaget beskriva om klagomål hanteras konfidentiellt och med respekt för rätten till personlig integritet och skydd av personuppgifter, och om konsumenter och/eller slutanvändare kan vända sig till dem anonymt (till exempel genom att företrädas av en utomstående part).

AR 22.Vid redovisning av rutiner avseende gottgörelse, eller möjliggörande av gottgörelse, för urfolk är det relevant att redovisa huruvida och på vilket sätt företaget har tagit hänsyn till det aktuella urfolkets sedvänjor, traditioner, regler och rättssystem.

AR 23.När företaget anger om och hur företaget vet om huruvida berörda samhällen känner till och litar på någon av dessa kanaler kan företaget tillhandahålla relevanta och tillförlitliga uppgifter om ändamålsenligheten i dessa kanaler utifrån de berörda samhällenas egna perspektiv. Dessa uppgifter kan exempelvis fås genom enkäter bland invånare i samhället som har använt kanalerna om hur nöjda de är med förfarandet och resultaten.

AR 24.När företaget ska beskriva ändamålsenligheten i de kanaler som berörda samhällen kan använda för att uppmärksamma problem kan företaget ta hjälp av nedanstående frågor som bygger på kriterierna för ändamålsenligheten i klagomålsmekanismer i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, särskilt princip 31. Frågorna nedan kan besvaras för enskilda kanaler eller för system med flera kanaler.

1. Har kanalerna legitimitet genom att de kan avkrävas ansvar för att agera rättvist och har intressenterna förtroende för dem?

2. Känner intressenterna till kanalerna och har de tillgång till dem?

3. Är förfarandena för kanalerna tydliga och kända, finns det fasta tidsramar och framgår det tydligt hur processen går till?

4. Ger kanalerna rimlig tillgång till information, råd och expertis?

5. Är kanalerna öppna, på så sätt att de ger tillräckligt med information både till de klagande och, i förekommande fall, för att tillgodose eventuellt allmänintresse?

6. Överensstämmer resultaten som uppnås via kanalerna med de internationellt erkända mänskliga rättigheterna?

7. Har företaget sådan insyn i kanalerna att de kan dra lärdomar, som kan användas både för att förbättra kanalerna och för att förhindra framtida konsekvenser?

8. Fokuserar företaget på dialog med de klagande som metod för att hitta en gemensam lösning i stället för att ensidigt avgöra resultatet?

AR 25.Det kan ta tid att förstå negativa konsekvenser och hur företaget är inblandat i dem genom sin värdekedja, liksom att fastställa lämpliga åtgärder och genomföra dem. Därför ska företaget beakta följande:

1. Sina allmänna och särskilda strategier för att hantera väsentliga negativa konsekvenser.

2. Sina samhällsinvesteringar eller andra samhällsutvecklingsprogram som är tänkta att bidra till ytterligare väsentliga positiva konsekvenser.

3. Hur långt man har kommit i sina ansträngningar under rapporteringsperioden.

4. Hur man ämnar fortsätta att förbättra sig.

AR 26.Vad som är lämpliga åtgärder kan variera beroende på om företaget orsakar eller bidrar till väsentliga konsekvenser eller om den väsentliga konsekvensen i fråga är direkt kopplad till den egna verksamheten eller de egna varorna eller tjänsterna genom en affärsförbindelse.

AR 27.I och med att det under rapporteringsperioden kan ha funnits negativa konsekvenser som påverkar berörda samhällen och som också kan vara kopplade till enheter eller verksamhet utanför företagets direkta kontroll kan företaget redovisa om och hur man försöker utnyttja sitt inflytande över de aktuella motparterna i affärsförbindelserna för att få dessa konsekvenser åtgärdade. Det kan röra sig om kommersiella påtryckningsmedel (som att ställa avtalskrav på affärspartner eller använda incitament), andra former av påtryckningsmedel inom affärsförbindelsen (som att anordna utbildning eller kompetensutveckling om urfolks rättigheter för enheter med vilka företaget har affärsförbindelser) eller att gå samman med andra företag i samma situation eller andra aktörer (som initiativ för att i största möjligaste mån minska säkerhetsrelaterade konsekvenser för samhällen eller delta i samarbeten mellan företaget och aktörer i samhället runtomkring).

AR 28.Konsekvenser för samhällen kan uppstå till följd av miljöfrågor som företaget redovisar enligt ESRS E1 till E5. Här följer ett antal exempel:

1. ESRS E1 Klimatförändringar: För att kunna genomföra sina planer för att begränsa klimatförändringarna kan företaget behöva investera i projekt för förnybar energi som kan påverka urfolks marker, territorier och naturresurser. Om företaget inte samråder med det berörda urfolket kan det medföra negativa konsekvenser för de berörda samhällenas rätt till fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke.

2. ESRS E2 Föroreningar: Företaget kan påverka berörda samhällen negativt genom att inte skydda dem från förorenande produktionsanläggningar som kan ge dem hälsorelaterade problem.

3. ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser: Företagen påverka samhällens tillgång till rent dricksvatten negativt om man gör uttag av vatten i vattenstressade områden.

4. ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem: Företaget kan påverka lokala bönders försörjningsmöjligheter genom verksamhet som förorenar marken. Andra exempel är att man hårdgör mark genom att bygga ny infrastruktur, vilket kan leda till att växtarter utrotas som är avgörande för till exempel den lokala biologiska mångfalden eller för filtrering av vatten för samhällen eller att man introducerar invasiva arter (av växter eller djur) som kan påverka ekosystemen och förorsaka skada.

5. ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi: Företaget kan påverka människor som bor runtomkring negativt om man inte hanterar farligt avfall rätt, vilket kan skada dessa människors hälsa.

Om kopplingen mellan miljöpåverkan och lokalsamhällena redovisas inom ramen för upplysningskraven ESRS E1–E5 kan företaget hänvisa till dessa upplysningar och tydligt ange vilka upplysningar det rör sig om.

AR 29.Om företaget redovisar deltagande i initiativ inom branschen eller som inbegriper flera aktörer som en av sina åtgärder för att hantera väsentliga negativa konsekvenser kan företaget uppge hur initiativet, och företagets bidrag till det, är tänkt att åtgärda de aktuella väsentliga konsekvenserna. Företaget kan upplysa om de aktuella mål som fastställts i initiativet och hur man klarar av att uppnå dem i ESRS S3-5.

AR 30.När företaget upplyser om huruvida och på vilket sätt man tar hänsyn till faktiska och potentiella konsekvenser för berörda samhällen när man fattar beslut om att avsluta affärsförbindelser och huruvida och på vilket sätt man försöker motverka eventuella negativa konsekvenser som kan uppstå på grund av den avslutade affärsförbindelsen kan företaget inkludera exempel.

AR 31.När företaget upplyser om hur det kontrollerar ändamålsenligheten i de åtgärder som man har vidtagit för att hantera väsentliga konsekvenser under rapporteringsperioden kan företaget uppge vilka lärdomar man har dragit från innevarande och tidigare rapporteringsperioder.

AR 32.Åtgärdernas ändamålsenlighet kan kontrolleras genom intern eller extern revision eller kontroll, domstolsförfaranden och/eller relaterade domstolsbeslut, konsekvensbedömningar, mätsystem, återkoppling från intressenter, klagomålsmekanismer, externa prestationsbetyg eller jämförelser med andra företag.

AR 33.Syftet med att redovisa ändamålsenligheten är att ge förståelse för kopplingen mellan företagets åtgärder och en ändamålsenlig hantering av konsekvenser.

AR 34.När det gäller initiativ eller processer vars främsta syfte är att skapa positiva konsekvenser för berörda samhällen och som har sin grund i de berörda samhällenas behov och hur väl dessa initiativ och processer genomförs kan företaget lämna upplysningar om följande:

1. Information om huruvida och på vilket sätt berörda samhällen och legitimt utsedda företrädare eller deras trovärdiga ombud får komma till tals avseende beslut om hur dessa investeringar och program utformas och genomförs.

2. Information om de positiva resultat som man vill uppnå eller har uppnått för berörda samhällen genom dessa investeringar och program.

3. En förklaring till ungefär hur stor del av berörda samhällen det är som får ta del av de beskrivna samhällsinvesterings- och samhällsutvecklingsprogrammen och, i förekommande fall, anledningen till varför just dessa samhällsgrupper har valts ut för ett samhällsinvesterings- eller samhällsutvecklingsprogram.

AR 35.Företaget får upplysa om huruvida några initiativ eller processer vars främsta syfte är att skapa positiva konsekvenser för berörda samhällen är utformade även för att ett eller flera av FN:s mål för hållbar utveckling ska uppnås. För att uppnå FN:s mål 5 för hållbar utveckling om att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt kan företaget till exempel vidta noggrant genomtänkta åtgärder för att få med kvinnor i samrådsförfarandena med ett berört samhälle i syfte att leva upp till normer för ändamålsenligt engagemang från intressenter, vilket kan ge kvinnor mer makt i själva förfarandet men eventuellt även i deras dagliga liv.

AR 36.När företaget lämnar upplysningar om de positiva resultat som man vill uppnå eller har uppnått med sina åtgärder för berörda samhällen ska det göra åtskillnad mellan bevis för att viss verksamhet har ägt rum (som att x antal kvinnor i berörda samhällen har fått utbildning om hur de kan bli lokala leverantörer till företaget) och bevis för att det faktiskt har gett resultat för de berörda samhällena (som att x kvinnor i berörda samhällen har startat småföretag och fått sina avtal med företaget förnyade år efter år).

AR 37.När företaget lämnar upplysningar om huruvida initiativen eller processerna även har medfört att väsentliga negativa konsekvenser har mildrats kan det hänvisa till program för att förbättra lokal infrastruktur i området kring företaget, till exempel vägar, som har lett till att antalet allvarliga trafikolyckor där invånare i berörda samhällen är inblandade har minskat.

AR 38.När företaget lämnar upplysningar om väsentliga risker och möjligheter relaterade till företagets konsekvenser för, eller beroende av, de egna medarbetarna kan det beakta följande:

1. Affärsrisker relaterade till konsekvenser som företaget orsakar för berörda samhällen kan röra risker för anseendet och rättsärenden, liksom operativa risker, om berörda samhällen protesterar mot omflyttningar eller mot att deras tillgång till marker försvinner, vilket kan leda till kostsamma förseningar, bojkotter eller rättsprocesser.

2. Affärsrisker relaterade till företagets beroende av berörda samhällen kan röra stopp i verksamheten om urfolkssamhällen beslutar att dra tillbaka sitt samtycke till ett projekt på deras marker och det leder till att företaget måste göra avsevärda förändringar i sitt projekt eller ge upp projektet.

3. Affärsmöjligheter relaterade till företagets konsekvenser för berörda samhällen kan röra att man har lättare att finansiera projekt och att man blir en eftertraktad samarbetspartner för samhällen, stater och andra företag.

4. Möjligheter relaterade till företagets beroende av berörda samhällen kan röra positiva förbindelser mellan företaget och urfolk som gör att befintliga projekt kan utökas med starkt stöd.

AR 39.När företaget redovisar informationen i tillämpningskrav 41 kan det eventuellt beskriva risker och möjligheter som uppstår ur miljörelaterade konsekvenser eller beroenden (se tillämpningskrav 31 för mer information), inklusive därmed förknippade konsekvenser för mänskliga rättigheter (och för samhället). Det kan till exempel vara anseenderisker på grund av att man inte tar hand om förorenande utsläpp och det påverkar omkringboendes hälsa eller om man har verksamhet i vattenstressade områden, vilket påverkar levnadsbetingelserna för berörda samhällen och leder till protester som stör eller stoppar företagets verksamhet och därmed också får finansiella effekter.

AR 40.När företaget lämnar upplysningar om huruvida beroenden förvandlas till risker ska det ta hänsyn till externa händelser.

AR 41.När företaget lämnar upplysningar om policyer, åtgärder, resurser och mål relaterade till hanteringen av väsentliga risker och möjligheter kan det, i de fall då riskerna och möjligheterna uppstår till följd av en väsentlig konsekvens, hänvisa till andra upplysningar om policyer, åtgärder, resurser och mål som har koppling till den konsekvensen.

AR 42.Företaget ska betänka huruvida och på vilket sätt dess processer för att hantera väsentliga risker relaterade till berörda samhällen är införlivade i företagets befintliga riskhanteringsprocess.

AR 43.Vid redovisning av vilka resurser som avsätts för hantering av väsentliga konsekvenser kan företaget ange vilka interna funktioner som är inblandade i hanteringen av konsekvenser och vilka typer av åtgärder de vidtar för att motverka negativa, och främja positiva, konsekvenser.

AR 44.När upplysningar lämnas om mål i enlighet med punkt 38 får företaget redovisa följande:

1. De resultat som man vill uppnå vad gäller levnadsbetingelserna för berörda samhällen, som bör vara så specifika som möjligt.

2. Målens stabilitet över tid vad gäller definitioner och metoder som gör jämförelser över tid möjliga.

3. Tydliga hänvisningar till de standarder eller åtaganden som målen grundar sig på (till exempel uppförandekoder, inköpspolicyer, globala regelverk eller branschsed).

AR 45.Målen för väsentliga risker och möjligheter kan, men behöver inte, vara desamma som de för väsentliga konsekvenser. Ett mål om att berörda samhällen som har förflyttats ska ha exakt samma försörjningsmöjligheter som före flytten kan till exempel både minska konsekvenserna för de samhällena men även minska affärsriskerna som kan uppstå på grund av protester mot omflyttningen.

AR 46.Företaget kan även göra åtskillnad mellan kort-, medellång- och långsiktiga mål för samma åtagande. Företaget kan till exempel ha som huvudmål att anställa lokalbefolkningen vid en gruva, där det långsiktiga målet är att 100 procent av de anställda ska vara från lokalbefolkningen 2025 och med det kortsiktiga målet att antalet lokalt anställda ska öka med x procent per år fram till 2025.

AR 47.För att ge kontextuell information enligt ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter kan företaget om ett mål ändras eller byts ut under rapporteringsperioden förklara förändringen genom att koppla den till betydande förändringar i affärsmodell eller mer övergripande förändringar i erkänd standard eller lagstiftning som målet bygger på.