Till förordning 648/2012/EU hör

Kommissionens delegerade förordningar:

  • (EU) 2022/1858 tekniska tillsynsstandarder som specificerar förfarandena för avstämning av uppgifter mellan transaktionsregister och de förfaranden som ska tillämpas av transaktionsregistret för att kontrollera att den rapporterande motparten eller den inlämnande enheten uppfyller rapporteringskraven och för att kontrollera att de rapporterade uppgifterna är fullständiga och korrekta

  • (EU) 2022/1855 tekniska tillsynsstandarder som specificerar vilka uppgifter som minst ska rapporteras till transaktionsregister och vilken typ av rapporter som ska användas

  • (EU) 2021/1456 fastställande av vad som ska anses utgöra rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta handelsvillkor för clearingtjänster för OTC-derivat

  • (EU) 2021/731 förfaranderegler för sanktioner som Esma ålägger centrala motparter i tredjeland eller anknutna tredje parter

  • (EU) 2020/1304 faktorer som Esma åtminstone ska beakta i sin bedömning av begäranden om jämförbar regelefterlevnad som inges av centrala motparter från tredjeland samt former och villkor för denna bedömning

  • (EU) 2020/1303 kriterier som Esma bör beakta vid bedömningen av huruvida en central motpart etablerad i ett tredjeland är systemviktig eller sannolikt kommer att bli systemviktig för den finansiella stabiliteten i unionen eller i en eller flera av dess medlemsstater

  • (EU) 2020/1302 avgifter som Esma tar ut av centrala motparter etablerade i tredjeländer

  • (EU) 2020/447 tekniska tillsynsstandarder för att specificera kriterier för fastställande av arrangemang för att på lämpligt sätt minska motpartskreditrisken i samband med säkerställda obligationer och värdepapperiseringar

  • (EU) 2016/2251 tekniska tillsynsstandarder för riskreduceringstekniker för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart

  • (EU) 2016/1178 tekniska tillsynsstandarder avseende clearingkravet

  • (EU) 2016/592 tekniska standarder för tillsyn avseende clearingkravet

  • (EU) 2015/2205 tekniska standarder för clearingkravet

  • (EU) 2014/667 transaktionsregister när det gäller förfaranderegler för sanktioner som Esma ålägger transaktionsregister, samt bestämmelser om rätten till försvar och tidsfrister

  • (EU) 2014/285 tekniska tillsynsstandarder om direkt, väsentlig och förutsebar effekt av kontrakt inom unionen och för att förhindra kringgående av regler och skyldigheter

  • (EU) 2013/1003 de avgifter som Esma tar ut av transaktionsregister

  • (EU) 2013/876 tekniska standarder för tillsyn för de kollegier som ska utöva tillsyn över centrala motparter

  • (EU) 2013/153 tekniska tillsynsstandarder för krav på centrala motparter

  • (EU) 2013/152 tekniska standarder för tillsyn för kapitalkrav för centrala motparter

  • (EU) 2013/151 tekniska tillsynsstandarder om vilka uppgifter som transaktionsregister ska offentliggöra och göra tillgängliga, samt operativa standarder för aggregering, jämförelse och tillgång till uppgifterna

  • (EU) 2013/150 tekniska standarder för tillsyn som anger vilka uppgifter som ska finnas i en ansökan om registrering som transaktionsregister

  • (EU) 2013/149 tekniska standarder för tillsyn av indirekta clearingarrangemang, clearingkravet, det offentliga registret, tillträde till en handelsplats, icke-finansiella motparter och riskbegränsningstekniker för OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart

  • (EU) 2013/148 tekniska genomförandestandarder för minimikrav på de uppgifter som ska rapporteras till transaktionsregister

Kommissionens genomförandeförordningar:

  • (EU) 2022/1860 tekniska genomförandestandarder vad gäller standarder, format, frekvens samt metoder och arrangemang för rapportering

  • (EU) 2014/484 tekniska genomförandestandarder för en central motparts hypotetiska kapital

  • (EU) 2012/1249 tekniska standarder för genomförande vad gäller formatet för de registeruppgifter som centrala motparter ska bevara

  • (EU) 2012/1248 tekniska standarder för genomförande vad gäller formatet för transaktionsregisters registreringsansökningar

  • (EU) 2012/1247 tekniska genomförandestandarder för form och frekvens för rapportering om handel till transaktionsregister

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit denna förordning

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

  1. I en rapport som utfördes på begäran av kommissionen och som offentliggjordes den 25 februari 2009 av en högnivågrupp med Jacques de Larosière som ordförande drogs slutsatsen att tillsynsramarna för unionens finanssektor behövde stärkas för att minska risken för och mildra effekterna av framtida finanskriser, och rapporten rekommenderade långtgående reformer av tillsynsstrukturen för den sektorn, inklusive inrättandet av ett europeiskt system för finansiell tillsyn, med tre europeiska tillsynsmyndigheter, varav en för banksektorn, en för försäkrings- och tjänstepensionssektorn och en för värdepappers- och marknadssektorn, samt inrättandet av ett europeiskt systemriskråd.

  2. I kommissionens meddelande av den 4 mars 2009 med titeln ”Främja återhämtning i Europa”, föreslogs att unionens regelverk för finansiella tjänster skulle stärkas. I sitt meddelande av den 3 juli 2009 med titeln ”Effektiva, säkra och solida derivatmarknader” analyserade kommissionen derivatens roll i samband med finanskrisen och i sitt meddelande av den 20 oktober 2009 med titeln ”Effektiva, säkra och solida derivatmarknader: förestående initiativ” angav den vilka åtgärder den avsåg att vidta för att begränsa riskerna med derivat.

  3. Den 23 september 2009 antog kommissionen förslag till tre förordningar om inrättande av ett europeiskt system för finansiell tillsyn, inklusive inrättandet av tre europeiska tillsynsmyndigheter, för en konsekvent tillämpning av unionslagstiftningen och införande av gemensamma standarder och praxis av hög kvalitet för tillsyn och övervakning. De europeiska tillsynsmyndigheterna utgörs av Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) (EBA), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010, Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 samt Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010. De europeiska tillsynsmyndigheterna spelar en central roll för att säkra finanssektorns stabilitet. Det är därför mycket viktigt att hela tiden säkerställa att utvecklingen av deras arbete får hög politisk prioritet och att de ges tillräckliga resurser.

  4. OTC-derivat (”over-the-counter”, OTC-derivatkontrakt) är inte transparenta, eftersom de är privata kontrakt och alla uppgifter om dem vanligtvis bara är tillgängliga för kontraktsparterna. De skapar ett komplicerat nät av ömsesidigt beroende som kan göra det svårt att bedöma arten och omfattningen av de risker som de är förenade med. Finanskrisen har visat att sådana egenskaper vid marknadsoro ökar osäkerheten och därmed innebär risker för den finansiella stabiliteten. I denna förordning skapas förutsättningar för att begränsa dessa risker och förbättra derivatkontrakts transparens.

  5. På toppmötet i Pittsburgh den 26 september 2009 kom G20-ledarna överens om att alla standardiserade OTC-derivatkontrakt senast från slutet av 2012 ska clearas via en central motpart och att OTC-derivatkontrakt ska inrapporteras till transaktionsregister. I juni 2010 i Toronto bekräftade G20-ledarna sitt åtagande och åtog sig även att påskynda genomförandet av kraftfulla åtgärder för att förbättra OTC-derivatkontraktens transparens och tillsyn på ett internationellt sett konsekvent och icke-diskriminerande sätt.

  6. Kommissionen kommer att övervaka och sträva efter att säkerställa att dessa åtaganden genomförs på ett liknande sätt av unionens internationella partner. Kommissionen bör samarbeta med myndigheter i tredjeländer i syfte att pröva ömsesidigt stödjande lösningar för att säkerställa överensstämmelse mellan denna förordning och tredjeländernas krav och därigenom undvika eventuellt dubbelarbete. Kommissionen bör med Esmas bistånd övervaka och utarbeta rapporter till Europaparlamentet och rådet om den internationella tillämpningen av de principer som fastställs i denna förordning. För att undvika eventuella överlappande eller motstridiga krav får kommissionen anta beslut om likvärdighet när det gäller rättsliga, tillsynsmässiga och verkställighetsmässiga ramar i tredjeländer, om ett antal villkor är uppfyllda. Den bedömning som ligger till grund för sådana beslut bör inte inkräkta på rätten för en central motpart som är etablerad i ett tredjeland och som godkänts av Esma att tillhandahålla clearingtjänster åt clearingmedlemmar eller handelsplatser som är etablerade i unionen, eftersom godkännandebeslutet bör vara oberoende av denna bedömning. På liknande sätt bör varken ett likvärdighetsbeslut eller denna bedömning påverka rätten för ett transaktionsregister som är etablerat i ett tredjeland och godkänt av Esma att tillhandahålla tjänster åt enheter som är etablerade i unionen.

  7. När det gäller godkännande av centrala motparter i tredjeländer, och i överensstämmelse med unionens internationella skyldigheter enligt avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, inklusive det allmänna tjänstehandelsavtalet, bör beslut som fastställer att tredjeländers rättsordningar är likvärdiga med unionens rättsordning endast antas om dessa tredjeländer har ett effektivt likvärdigt system för godkännande av centrala motparter som är auktoriserade i enlighet med utländska rättsordningar, i överensstämmelse med de allmänna mål och standarder för regleringen som fastställdes vid G20-mötet i september 2009, nämligen att förbättra derivatmarknadernas transparens, begränsa systemriskerna och skydda mot marknadsmissbruk. Ett sådant system bör anses vara likvärdigt om det säkerställer att det väsentliga resultatet från det tillämpliga regleringssystemet liknar unionens krav, och det bör anses vara effektivt om de reglerna tillämpas på ett konsekvent sätt.

  8. Det är lämpligt och nödvändigt i detta sammanhang, med beaktande av derivatmarknadernas särdrag och de centrala motparternas funktion, att kontrollera att de utländska regleringssystemen faktiskt är likvärdiga i fråga om att uppfylla G20s mål och standarder för att förbättra derivatmarknadernas transparens, begränsa systemriskerna och skydda mot marknadsmissbruk. De centrala motparternas mycket speciella situation kräver att de bestämmelser som avser tredjeländer ordnas och fungerar i enlighet med arrangemang som är specifika för dessa marknadsstrukturenheter. Detta tillvägagångssätt utgör därför inte något prejudikat för annan lagstiftning.

  9. I sina slutsatser av den 2 december 2009 var Europeiska rådet ense om att det fanns ett behov av att väsentligt begränsa motpartskreditrisker och att det var viktigt att förbättra derivattransaktioners transparens, effektivitet och tillförlitlighet. I Europaparlamentets resolution ”Derivatmarknader: förestående initiativ” av den 15 juni 2010 efterlystes obligatorisk clearing och rapportering av OTC-derivatkontrakt.

  10. Esma bör agera inom denna förordnings tillämpningsområde för att värna finansmarknadernas stabilitet i kritiska situationer, för att säkerställa att nationella tillsynsmyndigheter tillämpar unionens regler på ett enhetligt sätt, samt för att lösa tvister mellan dessa. Esma har också till uppgift att utveckla förslag till tekniska standarder för tillsyn och genomförande och har en central roll vid auktorisation och övervakning av centrala motparter och transaktionsregister.

  11. En av Europeiska centralbankssystemets (ECBS) grundläggande uppgifter är att främja ett välfungerande betalningssystem. ECBS-medlemmar utövar därför tillsyn genom att säkerställa effektiva och sunda clearing- och betalningssystem, inbegripet centrala motparter. ECBS-medlemmar medverkar därför på nära håll vid auktorisation och övervakning av centrala motparter, godkännande av centrala motparter i tredjeländer och godkännande av samverkansöverenskommelser. Dessutom medverkar de på nära håll när det gäller fastställande av tekniska standarder för tillsyn, riktlinjer och rekommendationer. Denna förordning påverkar inte Europeiska centralbankens (ECB) och de nationella centralbankernas ansvar att säkerställa effektiva och sunda clearing- och betalningssystem inom unionen och i förbindelser med andra länder. Av den anledningen, och för att förhindra att parallella regelsystem skapas, bör Esma och ECBS samarbeta nära under utarbetandet av relevanta förslag till tekniska standarder. ECBs och de nationella centralbankernas tillgång till information är också av största vikt när de fullgör sina uppgifter när det gäller tillsyn av clearing- och betalningssystemen samt den utfärdande centralbankens funktion.

  12. Enhetliga regler krävs för derivatkontrakt som anges i avsnitt C punkterna 4–10 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument.

  13. Incitament för ökad användning av centrala motparter har inte visat sig tillräckligt för att se till att OTC-derivatkontrakt faktiskt clearas centralt. För de OTC-derivatkontrakt som kan clearas centralt krävs därför obligatoriska krav på clearing via centrala motparter.

  14. Det är sannolikt att medlemsstater kommer att vidta nationella åtgärder som skiljer sig från varandra och som kan skapa hinder för en smidigt fungerande inre marknad och vara till nackdel för marknadsaktörer och finansiell stabilitet. För att trygga ett starkt investerarskydd och åstadkomma lika spelregler för marknadsaktörerna krävs det också att clearingkravet tillämpas enhetligt i unionen.

  15. För att kunna se till att clearingkravet begränsar systemriskerna, krävs det ett förfarande för kartläggning av de klasser av derivat som bör omfattas av det kravet. I förfarandet bör det beaktas att inte alla OTC-derivatkontrakt som clearats via centrala motparter kan anses vara lämpade för obligatorisk central clearing.

  16. I denna förordning anges kriterier för att avgöra huruvida olika klasser av OTC-derivatkontrakt bör omfattas av ett clearingkrav. Kommissionen bör, på grundval av förslag till tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av Esma, besluta om en klass av OTC-derivatkontrakt ska omfattas av ett clearingkrav och från vilken tidpunkt clearingkravet får verkan, inbegripet i förekommande fall ett successivt genomförande och minimikravet på återstående löptid för de kontrakt som ingås eller förnyas innan clearingkravet träder i kraft, i enlighet med denna förordning. Ett successivt genomförande av clearingkravet skulle kunna ske i form av de typer av marknadsaktörer som måste uppfylla clearingkravet. Vid bestämmandet av vilka klasser av OTC-derivatkontrakt som ska omfattas av clearingkravet bör Esma ta hänsyn till de särskilda särdragen hos OTC-derivatkontrakt som ingås med emittenter av täckta obligationer eller med pooler för säkring av täckta obligationer.

  17. När Esma fastställer vilka klasser av OTC-derivatkontrakt som ska omfattas av clearingkravet bör den också ta vederbörlig hänsyn till andra relevanta aspekter, inte minst i vilken grad motparter som utnyttjar de relevanta klasserna av OTC-derivatkontrakt är sammankopplade och vilka effekterna på nivåerna på motpartskreditriskerna blir, samt främja likvärdiga konkurrensvillkor på den inre marknaden i enlighet med artikel 1.5 d i förordning (EU) nr 1095/2010.

  18. När Esma har fastställt att en OTC-derivatprodukt är standardiserad och lämpar sig för clearing, men det inte finns någon central motpart som är beredd att cleara denna produkt bör Esma undersöka orsaken till detta.

  19. Vid bestämmandet av vilka klasser av OTC-derivatkontrakt som ska omfattas av clearingkravet måste hänsyn tas till särdragen hos de berörda klasserna av OTC-derivatkontrakt. Den huvudsakliga risken för transaktioner kan för vissa klasser av OTC-derivatkontrakt hänga samman med avvecklingsrisker, som hanteras genom separata infrastrukturarrangemang, och en separering kan göras mellan vissa klasser av OTC-derivatkontrakt (t.ex. utländsk valuta) och andra klasser. Clearing via central motpart hanterar specifikt motpartskreditrisker och är kanske inte ett optimalt sätt att hantera avvecklingsrisker. Ordningen för sådana kontrakt bör framför allt grundas på en framväxande internationell konvergens och ömsesidigt erkännande av relevant infrastruktur.

  20. För att säkerställa en enhetlig och samstämmig tillämpning av den här förordningen och likvärdiga förutsättningar för marknadsaktörerna när en klass av OTC-derivatkontrakt förklarats vara föremål för clearingkravet, bör detta krav även gälla samtliga kontrakt som avser denna klass av OTC-derivatkontrakt som har ingåtts på dagen för eller efter en underrättelse till Esma om att en central motpart har auktoriserats med avseende på clearingkravet, men före det datum från vilket clearingkravet får verkan, under förutsättning att dessa kontrakts återstående löptid överstiger det minimikrav som fastställs av kommissionen.

  21. Vid bedömningen av huruvida en klass av OTC-derivatkontrakt ska omfattas av clearingkrav bör Esma ha målsättningen att minska systemrisken. Bedömningsfaktorerna bör bland annat beakta graden av kontraktens kontraktsmässiga och operativa standardisering, volymen och likviditeten för den relevanta klassen av OTC-derivatkontrakt, samt tillgängligheten till skälig, pålitlig och allmänt accepterad prisinformation inom den relevanta klassen av OTC-derivatkontrakt.

  22. För att ett OTC-derivatkontrakt ska kunna clearas, måste båda kontraktsparterna omfattas av ett clearingkrav eller samtycka. Undantag från clearingkravet bör utformas restriktivt, eftersom de kan minska kravets effektivitet och fördelarna med clearing via centrala motparter samt leda till regelarbitrage mellan vissa grupper av marknadsaktörer.

  23. För att främja finansiell stabilitet inom unionen kan det bli nödvändigt att också låta transaktioner som ingåtts av enheter etablerade i tredjeländer omfattas av clearingkraven och kraven på riskreduceringstekniker, under förutsättning att de berörda transaktionerna har en direkt, väsentlig och förutsebar verkan inom unionen eller när sådana krav är nödvändiga eller lämpliga för att förhindra varje kringgående av denna förordning.

  24. OTC-derivatkontrakt som inte anses lämpade för clearing via centrala motparter är förenade med motpartskreditrisker och operativa risker, varför regler bör införas för att hantera dessa risker. För att minska motpartskreditriskerna bör marknadsaktörer som omfattas av clearingkravet ha riskhanteringsförfaranden som kräver en utväxling av säkerheter som sker i tid, är korrekt och på lämpligt vis separerad. Vid utarbetande av förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar vad dessa riskhanteringsförfaranden ska innehålla, bör Esma beakta förslagen från internationella standardiseringsorgan om marginalsäkerhetskraven för derivat vars clearing inte sker centralt. Vid utarbetande av förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar de arrangemang som krävs för en korrekt och lämplig utväxling av säkerheter för att hantera risker som är förknippade med icke clearade transaktioner, bör Esma vederbörligen beakta de svårigheter som emittenter av täckta obligationer eller säkerhetspooler har när det gäller att ställa säkerheter i flera av unionens jurisdiktioner. Esma bör också beakta det faktum att den förmånsrätt till tillgångarna hos emittenten av de täckta obligationerna som ges till motparterna till dessa emittenter erbjuder likvärdig säkerhet mot motpartskreditrisk.

  25. Regler om clearing av OTC-derivatkontrakt, rapportering av derivattransaktioner respektive regler om riskreduceringsteknik för OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart bör tillämpas på finansiella motparter, dvs. investeringsföretag som har auktoriserats i enlighet med direktiv 2004/39/EG, kreditinstitut som har auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, försäkringsföretag som har auktoriserats i enlighet med rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring, livförsäkringsföretag som har auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring, återförsäkringsföretag som har auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/68/EG av den 16 november 2005 om återförsäkring, företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), och i tillämpliga fall deras förvaltningsbolag som har auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), tjänstepensionsinstitut som definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut samt alternativa investeringsfonder som förvaltas av förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som är auktoriserade eller registrerade i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

  26. Enheter som förvaltar pensionssystem vars främsta uppgift är att tillhandahålla en pensionsinkomst, i regel som livslånga utbetalningar men också som utbetalningar under viss tid eller som ett engångsbelopp, minimerar i typfallet sitt kontantinnehav för att maximera effektiviteten och avkastningen för sina pensionstagare. Att avkräva sådana enheter central clearing av OTC-derivatkontrakt skulle därför leda till att de skulle behöva avyttra en avsevärd del av sina tillgångar i utbyte mot kontanter för att uppfylla centrala motparters gällande marginalsäkerhetskrav. För att undvika en sannolik negativ inverkan av ett sådant krav på pensionsinkomsterna för framtida pensionärer bör clearingkravet inte gälla för pensionssystem förrän en lämplig teknisk lösning för överföring av en icke-kontant säkerhet som marginalsäkerhet har utvecklats av centrala motparter för att lösa detta problem. En sådan teknisk lösning bör ta hänsyn till pensionssystemens särskilda funktion och inte medföra några väsentliga negativa effekter för pensionärerna. Under en övergångsperiod bör OTC-derivatkontrakt som ingåtts med syftet att minska investeringsrisker med direkt koppling till pensionssystemens finansiella solvens vara föremål inte bara för rapporteringskravet utan också för bilaterala krav på ställande av säkerhet. Slutmålet är dock central clearing så snart som detta är möjligt.

  27. Det är viktigt att se till att endast lämpliga enheter och arrangemang särbehandlas och att beakta den mångfald av pensionssystem som finns inom unionen, men också att skapa likvärdiga förutsättningar för alla pensionssystem. Därför bör det tillfälliga undantaget gälla för tjänstepensionsinstitut som registrerats i enlighet med direktiv 2003/41/EG, inbegripet auktoriserade enheter som ansvarar för driften av sådana institut och som agerar för deras räkning enligt artikel 2.1 i det direktivet samt rättsliga enheter som har inrättats av sådana institut i investeringssyfte och som uteslutande agerar i deras intresse, och för tjänstepensionsverksamheten vid institutioner som avses i artikel 3 i direktiv 2003/41/EG.

  28. Det tillfälliga undantaget bör också gälla för tjänstepensionsverksamheten i livförsäkringsföretag, under förutsättning att alla motsvarande tillgångar och skulder hålls fullständigt åtskilda och förvaltas och organiseras separat, utan möjlighet till överföring. Det bör också gälla för alla andra auktoriserade enheter som omfattas av tillsyn och som enbart verkar nationellt, eller arrangemang som inrättats i huvudsak inom en medlemsstats territorium, under förutsättning att båda är erkända enligt nationell lagstiftning och att deras främsta syfte är att tillhandahålla en pensionsinkomst. De enheter och arrangemang som avses i detta skäl bör vara föremål för beslut av relevant behörig myndighet och, för att säkerställa överensstämmelse och undanröja alla risker för avvikelser och överträdelser, Esmas yttrande, efter samråd med Eiopa. Detta skulle kunna inbegripa enheter och arrangemang som inte nödvändigtvis är kopplade till ett pensionsprogram som tillhandahålls av arbetsgivaren, men som fortfarande har som främsta syfte att ge en pensionsinkomst, antingen på obligatorisk eller på frivillig basis. Exempel på detta skulle kunna vara juridiska enheter som förvaltar fonderade pensionssystem i enlighet med nationell lagstiftning, under förutsättning att de gör sina investeringar i enlighet med aktsamhetsprincipen, och pensionsarrangemang som tecknats direkt av enskilda, vilka också kan tillhandahållas av livförsäkringsgivare. Undantaget beträffande pensionsarrangemang som tecknats direkt av enskilda bör i detta fall inte omfatta OTC-derivatkontrakt som avser andra av försäkringsgivarens livförsäkringsprodukter som inte har som främsta syfte att tillhandahålla en pensionsinkomst.

    Ytterligare exempel skulle kunna vara pensionsverksamheter i försäkringsföretag som omfattas av direktiv 2002/83/EG, förutsatt att alla tillgångar som hänför sig till verksamheterna upptas i ett särskilt register i enlighet med bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/17/EG av den 19 mars 2001 om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag, liksom arrangemang för tillhandahållande av tjänstepension i försäkringsföretag som grundar sig på kollektivavtal. Institutioner som har inrättats i syfte att tillhandahålla ersättning till medlemmar i pensionsprogram vid obestånd bör också behandlas som ett pensionssystem vid tillämpningen av denna förordning.

  29. När så är lämpligt bör regler för finansiella motparter också tillämpas på icke-finansiella motparter. Det är känt att icke-finansiella motparter använder OTC-derivatkontrakt för att skydda sig mot affärsrisker med direkt koppling till deras affärsverksamhet eller likviditetsförvaltning. Vid bedömningen av om en icke-finansiell motpart bör omfattas av clearingkravet, bör det därför beaktas i vilket syfte den icke-finansiella motparten använder OTC-derivatkontrakt och hur stor dess exponering mot dessa instrument är. I syfte att säkerställa att icke-finansiella institut har möjlighet att lämna sina synpunkter på clearingtrösklarna, bör Esma vid utarbetandet av de relevanta tekniska standarderna för tillsyn genomföra ett öppet offentligt samråd som säkerställer att icke-finansiella institut får delta. Esma bör också samråda med alla berörda myndigheter, till exempel byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, för att se till att särdragen i dessa sektorer helt och fullt beaktas. Dessutom bör kommissionen senast den 17 augusti 2015 utvärdera vilken systemvikt de icke-finansiella företagens transaktioner med OTC-derivatkontrakt har inom olika sektorer, inklusive energisektorn.

  30. Vid bedömningen av om ett OTC-derivatkontrakt minskar de risker som är direkt kopplade till en icke-finansiell motparts affärsverksamhet och likviditetsförvaltning, bör vederbörlig hänsyn tas till denna icke-finansiella motparts övergripande strategier för risksäkring och riskbegränsning. I synnerhet bör hänsyn tas till om ett OTC-derivatkontrakt är ekonomiskt lämpligt för att reducera riskerna i en icke-finansiell motparts uppförande och förvaltning, när riskerna hör samman med svängningar i räntor, valutakurser, inflationstakten eller råvarupriser.

  31. Clearingtröskeln är en mycket viktig storhet för alla icke-finansiella motparter. När clearingtröskeln fastställs bör hänsyn tas till vilken systemvikt summan av nettopositionerna och nettoexponeringarna har per motpart och per klass av OTC-derivatkontrakt. I detta sammanhang bör lämpliga insatser göras för att erkänna de riskbegränsningsmetoder som icke-finansiella motparter utnyttjar inom ramen för sin normala affärsverksamhet.

  32. ECBS-medlemmar och andra nationella organ med liknande funktioner, andra offentliga unionsorgan med uppdrag att förvalta eller delta i förvaltningen av offentlig skuld samt Banken för internationell betalningsutjämning bör undantas från förordningens tillämpningsområde, i syfte att undvika att deras befogenheter begränsas när det gäller att fullgöra uppgifter av gemensamt intresse.

  33. Eftersom inte alla marknadsaktörer som omfattas av clearingkravet kan bli den centrala motpartens clearingmedlemmar, bör de ha möjlighet att få tillgång till den centrala motparten som kunder eller indirekta kunder under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

  34. En oavsiktlig snedvridning av konkurrensen på marknaden för OTC-derivat kan bli följden av att ett clearingkrav införs, samtidigt med ett förfarande för att fastställa vilka centrala motparter som kan användas för att fullgöra detta krav. Exempelvis kan en central motpart vägra att cleara transaktioner som verkställs på vissa handelsplatser, eftersom den centrala motparten ägs av en konkurrerande handelsplats. För att undvika sådan diskriminerande praxis bör centrala motparter acceptera att cleara transaktioner som genomförs på olika handelsplatser, förutsatt att de senare uppfyller den centrala motpartens operativa och tekniska krav, och oberoende av den kontraktsdokumentation med stöd av vilken motparterna har genomfört den berörda OTC-derivattransaktionen, under förutsättning att denna dokumentation motsvarar standarden på marknaden. Handelsplatserna bör tillhandahålla de centrala motparterna transaktionsuppgifter (”trade feeds”) på transparenta och icke-diskriminerande grunder. De centrala motparternas tillträdesrätt till handelsplatser bör få omfattas av arrangemang som innebär att flera centrala motparter använder samma handelsplats transaktionsuppgifter. Detta får dock inte medföra samverkansöverenskommelser vid clearing av derivat eller ge upphov till fragmentering av likviditeten.

  35. Denna förordning bör inte hindra rättvist och öppet tillträde mellan handelsplatser och centrala motparter på den inre marknaden, enligt villkoren i denna förordning och i de tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av Esma och antagits av kommissionen. Kommissionen bör fortsätta att nära övervaka hur OTC-derivatmarknaden utvecklas och bör vid behov ingripa för att förhindra snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden i syfte att säkerställa likvärdiga förutsättningar på finansmarknaderna.

  36. På vissa områden inom sektorn för finansiella tjänster och handel med derivatkontrakt kan det också finnas kommersiella och immateriella rättigheter. I fall då sådana rättigheter avser produkter eller tjänster som har blivit eller påverkar en branschstandard bör det finnas licenser tillgängliga på proportionella, rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor.

  37. Tillförlitliga uppgifter behövs för att kunna identifiera de klasser av OTC-derivatkontrakt som bör omfattas av clearingkravet, tröskelvärden och systemviktiga icke-finansiella motparter. I regleringssyfte är det därför viktigt att ett enhetligt rapporteringskrav för uppgifter om derivat införs på unionsnivå. Dessutom behövs, i så hög utsträckning som möjligt, ett retroaktivt rapporteringskrav, för både finansiella motparter och icke-finansiella motparter, så att bland annat Esma och relevanta behöriga myndigheter får jämförbara uppgifter.

  38. En transaktion inom en grupp är en transaktion mellan två företag som helt och hållet omfattas av samma konsolidering och som är föremål för lämpliga centraliserade förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av risker. De ingår i samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 80.8 i direktiv 2006/48/EG eller, när det gäller kreditinstitut som är underställda samma centrala företagsenhet som avses i artikel 3.1 i det direktivet, båda är kreditinstitut eller den ena är ett kreditinstitut och den andra en central företagsenhet. OTC-derivatkontrakt kan erkännas såväl inom finansgrupper eller andra grupper som inom grupper bestående av både finansiella företag och andra företag, och om ett sådant kontrakt betraktas som en transaktion inom gruppen när det gäller den ena parten, bör den också betraktas som en transaktion inom gruppen när det gäller den andra parten i kontraktet. Det kan konstateras att transaktioner inom gruppen kan vara nödvändiga för att aggregera risker inom en gruppstruktur, och att risker inom gruppen därför är av särskilt slag. Eftersom effektiviteten i dessa förfaranden för hantering av risker inom gruppen kan komma att begränsas om dessa transaktioner omfattas av ett clearingkrav, kan det vara en fördel att undanta transaktioner inom gruppen från clearingkravet, under förutsättning att detta undantag inte ökar systemrisken. Följaktligen bör den centrala motpartens clearing av dessa transaktioner ersättas med en tillräcklig utväxling av säkerheter, där detta är lämpligt för att begränsa motpartsriskerna inom gruppen.

  39. Undantag från kravet på säkerhet skulle emellertid kunna göras för vissa transaktioner inom en grupp, i vissa fall på grundval av de behöriga myndigheternas beslut, under förutsättning att deras riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda och kraftfulla samt står i överensstämmelse med transaktionens komplexitet och att det inte finns några hinder för en snabb överföring av eget kapital eller återbetalning av skulder mellan motparterna. Dessa kriterier samt de förfaranden som motparterna och de berörda behöriga myndigheterna ska följa när undantag tillämpas bör anges i tekniska standarder för tillsyn som antas i enlighet med de relevanta förordningarna om inrättandet av de europeiska tillsynsmyndigheterna. Innan förslagen till tekniska standarder för tillsyn utarbetas bör de europeiska tillsynsmyndigheterna utarbeta en konsekvensanalys av deras möjliga konsekvenser för den inre marknaden och finansmarknadens aktörer, särskilt för berörda gruppers verksamhet och strukturer. Alla de tekniska standarder som är tillämpliga på de säkerheter som utväxlas vid transaktioner inom gruppen, inbegripet kriterierna för undantag, bör beakta dessa transaktioners främsta specifika egenskaper och befintliga skillnader mellan icke-finansiella och finansiella motparter liksom deras syften med och metoder för användning av derivat.

  40. Motparter bör anses omfattas av samma konsolidering åtminstone när de båda ingår i en sammanställd redovisning enligt rådets direktiv 83/349/EEG eller de internationella redovisningsstandarderna IFRS som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, eller, när det gäller en grupp vars moderföretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland, i enlighet med allmänt accepterade redovisningsstandarder i detta tredjeland som i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1569/2007 anses vara likvärdiga med IFRS-standarder (eller redovisningsstandarder i ett tredjeland vars användning är tillåten i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1569/2007), eller när de båda omfattas av samma gruppbaserade tillsyn i enlighet med direktiv 2006/48/EG eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG, eller när det gäller en grupp vars moderföretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland, samma gruppbaserade tillsyn från en behörig myndighet i ett tredjeland som fastställts vara likvärdig med den som styrs av principerna i artikel 143 i direktiv 2006/48/EG eller i artikel 2 i direktiv 2006/49/EG.

  41. Det är viktigt att marknadsaktörerna till transaktionsregister rapporterar in alla uppgifter om derivatkontrakt som de ingått. På detta sätt kommer information om de inneboende riskerna på derivatmarknaderna att lagras centralt och vara lätt tillgängliga bland annat för Esma, berörda behöriga myndigheter, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och berörda centralbanker inom ECBS.

  42. Tillhandahållandet av transaktionsregistertjänster präglas av stordriftsfördelar, vilket skulle kunna hämma konkurrensen på just detta område. Samtidigt kan införandet av ett omfattande rapporteringskrav för marknadsaktörerna öka värdet på informationen i transaktionsregistren även för tredje parter som tillhandahåller anknutna tjänster, bland annat orderavstämning, ordermatchning, kredithändelsetjänster och portföljförliknings- eller portföljkompressionstjänster. Det är lämpligt att se till att de likvärdiga förutsättningarna inom efterhandelssektorn inte på ett allmänt plan äventyras av ett eventuellt naturligt monopol när det gäller tillhandahållandet av transaktionsregistertjänster. Därför bör transaktionsregistren vara skyldiga att tillhandahålla den information som finns i registret på rättvisa, överkomliga och icke-diskriminerande villkor, under förutsättning att nödvändiga åtgärder för dataskydd har vidtagits.

  43. För att möjliggöra en mer omfattande överblick över marknaden och för att bedöma systemrisken, bör derivatkontrakt inrapporteras till transaktionsregister oavsett om de clearats via en central motpart eller inte.

  44. De europeiska tillsynsmyndigheterna bör ges tillräckliga resurser för att effektivt utföra de uppgifter som de tilldelats genom denna förordning.

  45. Motparter och centrala motparter som ingår, ändrar eller avslutar ett derivatkontrakt bör se till att uppgifterna i kontraktet inrapporteras till ett transaktionsregister. De bör få delegera inrapporteringen av kontraktet till en annan enhet. En enhet eller dess anställda som i enlighet med denna förordning och på en motparts vägnar rapporterar in uppgifter i ett derivatkontrakt till ett transaktionsregister, ska inte anses bryta mot eventuella sekretessåtaganden. Vid utarbetandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn bör Esma beakta de framsteg som gjorts för att utveckla en unik kontraktsbeteckning och förteckningen över de uppgifter som behöver rapporteras i tabell 1 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 om genomförande av direktiv 2004/39/EG och samråda med andra behöriga myndigheter såsom byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter.

  46. Med beaktande av de principer som fastställs i kommissionens meddelande om att förstärka sanktionssystemen i finanssektorn och de unionsrättsakter som antagits till följd av det meddelandet, bör medlemsstaterna införa bestämmelser om sanktioner för överträdelser av denna förordning. Medlemsstaterna bör tillämpa dessa sanktioner så att det inte minskar reglernas effektivitet. Dessa sanktioner bör vara effektiva, proportionella och avskräckande. De bör grundas på riktlinjer som Esma antar för att främja konvergens och enhetlighet över gränserna för sanktionssystem i den finansiella sektorn. Medlemsstaterna bör se till att de sanktioner som åläggs redovisas offentligt, och i förekommande fall, att bedömningsrapporterna om existerande reglers effektivitet regelbundet offentliggörs.

  47. En central motpart får i enlighet med denna förordning etableras i vilken som helst av medlemsstaterna. Ingen medlemsstat eller grupp av medlemsstater bör diskrimineras, direkt eller indirekt, som plats för clearingtjänster. Ingenting i denna förordning bör begränsa eller hindra en central motpart i en jurisdiktion från att cleara en produkt som är utställd i en annan medlemsstats valuta eller i ett tredjelands valuta.

  48. Ett minsta startkapital bör vara ett villkor för auktorisation av en central motpart. Den centrala motpartens kapital, inbegripet balanserade vinstmedel och reserver, bör alltid stå i proportion till den risk som är kopplad till den centrala motpartens verksamhet, för att säkerställa att den har tillräckligt stort eget kapital i förhållande till kreditrisker, motpartsrisker, marknadsrisker, operativa risker, rättsliga risker och affärsrisker som inte redan täcks av särskilda finansiella resurser och att den vid behov kan genomföra en ordnad avveckling eller omstrukturering av rörelsen.

  49. Eftersom det genom denna förordning införs en rättslig skyldighet att i regleringssyfte cleara via särskilda centrala motparter, är det viktigt att se till att dessa är säkra och sunda och alltid uppfyller denna förordnings strikta krav på organisation, uppförande och försiktighet. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning bör dessa krav avse clearing av alla finansiella instrument som centrala motparter hanterar.

  50. Av reglerings- och harmoniseringsskäl bör det därför säkerställas att motparter bara anlitar centrala motparter som uppfyller kraven i denna förordning. Dessa krav bör inte hindra medlemsstater från att anta eller fortsätta att tillämpa ytterligare krav när det gäller centrala motparter som har etablerat sig på deras territorium, inbegripet vissa auktoriseringskrav enligt direktiv 2006/48/EG. Dessa ytterligare krav bör dock inte påverka rätten för centrala motparter som har auktoriserats i andra medlemsstater eller godkänts i enlighet med denna förordning att tillhandahålla clearingtjänster åt clearingmedlemmar och deras kunder som är etablerade i den medlemsstat som har infört ytterligare krav, eftersom dessa centrala motparter inte är föremål för de ytterligare kraven och inte behöver rätta sig efter dem. Senast den 30 september 2014 bör Esma upprätta en rapport om effekterna av att medlemsstater tillämpar ytterligare krav.

  51. Direkta regler för auktorisation av och tillsyn över centrala motparter är en viktig konsekvens av kravet på clearing av OTC-derivatkontrakt. Det är lämpligt att behöriga myndigheter får fortsatt ansvar för alla aspekter på auktorisation av och tillsyn över centrala motparter, inklusive ansvaret för att kontrollera att en ansökande central motpart följer denna förordning och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper, eftersom dessa myndigheter har bäst möjligheter att granska de centrala motparternas dagliga verksamhet, genomföra regelbundna kontroller och vid behov vidta lämpliga åtgärder.

  52. Om en central motpart riskerar att hamna på obestånd, kan det finansiella ansvaret främst ligga på medlemsstaten där den centrala motparten är etablerad. Följaktligen bör den behöriga myndigheten i den medlemsstaten ansvara för auktorisation av och tillsyn över den centrala motparten. Emellertid kan en central motparts clearingmedlemmar vara etablerade i olika medlemsstater och de kommer att vara de första som påverkas av den centrala motpartens obestånd, och det är därför av största vikt att alla berörda behöriga myndigheter och Esma involveras i auktorisations- och tillsynsprocessen. På detta sätt undviks skiljaktiga nationella åtgärder eller praxis och hinder för den inre marknadens korrekta funktion. Vidare bör inga förslag eller riktlinjer från någon medlem i ett tillsynskollegium, direkt eller indirekt, diskriminera någon medlemsstat eller grupp av medlemsstater som plats för clearingtjänster oavsett valuta. Esma bör delta i varje kollegium för att säkerställa en konsekvent och korrekt tillämpning av denna förordning. Esma bör när rekommendationer och beslut utarbetas involvera andra behöriga myndigheter i de berörda medlemsstaterna.

  53. Med tanke på kollegiernas roll är det viktigt att alla relevanta behöriga myndigheter samt medlemmar av ECBS deltar i utförandet av kollegiernas uppgifter. Kollegiet bör bestå inte enbart av de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över den centrala motparten utan också de som utövar tillsyn över de enheter som kan påverkas av den centrala motpartens verksamhet, dvs. utvalda clearingmedlemmar, handelsplatser, samverkande centrala motparter och värdepapperscentraler. De medlemmar av ECBS som ansvarar för tillsynen över den centrala motparten och samverkande centrala motparter samt de som ansvarar för utgivningen av valutorna för de finansiella instrument som clearats av den centrala motparten bör få delta i kollegiet. Eftersom de enheter som omfattas av tillsynen eller övervakningen kommer att vara etablerade i ett begränsat antal medlemsstater där den centrala motparten verkar, skulle en enda behörig myndighet eller medlem av ECBS kunna ansvara för tillsynen eller övervakningen av ett antal av dessa enheter. För att säkerställa ett smidigt samarbete mellan samtliga medlemmar av kollegiet bör lämpliga förfaranden och mekanismer inrättas.

  54. Eftersom kollegiets inrättande och verksamhet antas basera sig på en skriftlig överenskommelse mellan alla dess medlemmar är det, med tanke på frågans känslighet, lämpligt att tilldela dem behörighet att fastställa förfarandena för kollegiets beslutsfattande. Därför bör de närmare bestämmelserna för omröstning fastställas i en skriftlig överenskommelse som träffas mellan kollegiets medlemmar. För att alla relevanta marknadsaktörers och medlemsstaters intressen ska tillgodoses i samma utsträckning, bör emellertid kollegiet rösta i enlighet med den allmänna principen om att varje medlem har en röst oavsett hur många uppgifter den utför i enlighet med denna förordning. I kollegier som består av upp till och med tolv medlemmar bör högst två kollegiemedlemmar från samma medlemsstat ha rösträtt och varje röstberättigad medlem bör ha en röst. I kollegier som består av fler än tolv medlemmar bör högst tre kollegiemedlemmar från samma medlemsstat ha rösträtt, och varje röstberättigad medlem bör ha en röst.

  55. De centrala motparternas mycket speciella situation kräver att kollegierna organiseras och fungerar i enlighet med arrangemang som är specifika för tillsynen över centrala motparter.

  56. De arrangemang som inrättas genom denna förordning utgör inte något prejudikat för annan lagstiftning om tillsyn och övervakning av finansmarknadens infrastrukturer, särskilt inte när det gäller röstförfarandena för hänskjutanden till Esma.

  57. En central motpart bör inte auktoriseras om samtliga medlemmar i kollegiet, med undantag för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad, genom överenskommelse når fram till ett gemensamt yttrande om att den centrala motparten inte bör auktoriseras. Om en tillräcklig majoritet av kollegiet har avgett ett negativt yttrande och någon av de berörda behöriga myndigheterna med stöd av en majoritet på två tredjedelar av kollegiet har hänskjutit frågan till Esma, bör emellertid den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad skjuta upp sitt beslut om auktorisation och invänta ett eventuellt beslut från Esma angående förenligheten med unionsrätten. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken den centrala motparten är etablerad bör fatta sitt beslut i enlighet med ett sådant beslut från Esma. Om samtliga medlemmar i kollegiet, med undantag för myndigheterna i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad, når fram till ett gemensamt yttrande om att kraven inte är uppfyllda och att den centrala motparten inte bör beviljas auktorisation, bör den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad kunna hänskjuta frågan till Esma för beslut om förenligheten med unionsrätten.

  58. Det är nödvändigt att stärka reglerna om informationsutbyte mellan behöriga myndigheter, Esma och andra berörda myndigheter och att öka kraven på dessas samarbete och bistånd. Med anledning av den ökande gränsöverskridande verksamheten bör dessa myndigheter förse varandra med den information de behöver för att kunna utöva sina befogenheter så att denna förordning genomförs på ett effektivt sätt, även i situationer där överträdelser eller misstänkta överträdelser kan beröra myndigheterna i två eller fler medlemsstater. För informationsutbytet krävs strikt tystnadsplikt. OTC-derivatkontraktens omfattande påverkan gör det viktigt att andra berörda myndigheter, som skattemyndigheter och energitillsynsmyndigheter, har tillgång till information som krävs för att fullgöra sina uppdrag.

  59. Finansmarknadernas globala karaktär gör att Esma direkt bör ansvara för godkännandet av centrala motparter som är etablerade i tredjeland, så att de kan tillhandahålla clearingtjänster inom unionen, under förutsättning att kommissionen har slagit fast att det tredjelandet har regelverk och tillsynssystem som är likvärdiga unionens och att vissa andra krav är uppfyllda. Därför bör en central motpart som är etablerad i ett tredjeland och som tillhandahåller clearingtjänster till clearingmedlemmar eller handelsplatser etablerade i unionen godkännas av Esma. För att inte försvåra en ytterligare utveckling av gränsöverskridande kapitalförvaltningsverksamhet i unionen bör emellertid en central motpart som är etablerad i tredjeland och som tillhandahåller tjänster till kunder etablerade i unionen genom en clearingmedlem som är etablerad i tredjeland inte behöva godkännas av Esma. I detta sammanhang kommer överenskommelser med unionens viktigaste internationella parter att vara särskilt viktiga för att åstadkomma globalt likvärdiga förutsättningar och finansiell stabilitet.

  60. Den 16 september 2010 enades Europeiska rådet om att unionen behöver främja sina intressen och värden mer energiskt och i en anda av ömsesidighet och gemensam nytta inom ramen för unionens yttre förbindelser och vidta åtgärder för att, bland annat, säkra mer omfattande marknadstillträde för europeiska företag och fördjupa regleringssamarbetet med större handelsparter.

  61. Oberoende av ägarstrukturen bör en central motpart ha stabila styrformer, en företagsledning med gott anseende och oberoende styrelseledamöter. Åtminstone en tredjedel av styrelseledamöterna, men inte färre än två personer, bör utgöras av oberoende ledamöter. Emellertid kan centrala motparters olika styrformer och ägarstrukturer påverka deras villighet eller förmåga att cleara vissa produkter. Därför bör de oberoende styrelseledamöterna och den riskkommitté den centrala motparten ska inrätta hantera eventuella intressekonflikter inom en central motpart. Clearingmedlemmar och kunder behöver vara företrädda på lämpligt sätt, eftersom de kan påverkas av den centrala motpartens beslut.

  62. En central motpart kan utkontraktera funktioner. Den centrala motpartens riskkommitté bör ge råd om sådan utkontraktering. Central verksamhet kopplad till riskhantering bör inte utkontrakteras såvida detta inte godkänns av den behöriga myndigheten.

  63. En central motparts deltagandekrav bör vara transparenta, proportionella och icke-diskriminerande, och de bör möjliggöra fjärråtkomst, i den mån detta inte utsätter motparten för ytterligare risker.

  64. Kunder till clearingmedlemmar som clearar sina OTC-derivatkontrakt via centrala motparter bör säkerställas en hög skyddsnivå. Den faktiska skyddsnivån är avhängig av vilken nivå av separering som dessa kunder väljer. Intermediärer bör separera sina tillgångar från kundernas. Av detta skäl bör centrala motparter föra uppdaterade och lätt identifierbara register, för att underlätta överföringen av positioner och tillgångar som tillhör kunder till en clearingmedlem på obestånd till en solvent clearingmedlem eller, i tillämpliga fall, en ordnad avveckling av kundernas positioner och återförandet av överskjutande säkerheter till kunderna. Kraven i denna förordning om separering och överförbarhet av kunders positioner och tillgångar bör därför ha företräde framför eventuella andra konkurrerande lagar och författningar i medlemsstaterna som hindrar parterna från att följa dem.

  65. En central motpart bör ha ett sunt riskhanteringssystem för hantering av kreditrisker, likviditetsrisker, operativa och andra risker, inbegripet risker som det utsätts för eller utsätter andra enheter för till följd av beroendeförhållanden. En central motpart bör ha lämpliga förfaranden och mekanismer som klarar en clearingmedlems obestånd. För att minimera obeståndets spridningsrisker bör den centrala motparten ha strikta deltagandekrav, erhålla lämpliga marginalsäkerheter, ha en obeståndsfond och andra finansiella medel för att täcka eventuella förluster. För att säkerställa att en central motpart hela tiden har tillräckliga resurser bör den centrala motparten fastställa ett minimibelopp som obeståndsfonden generellt inte får underskrida. Detta bör emellertid inte begränsa den centrala motpartens möjlighet att utnyttja hela obeståndsfonden för att täcka de förluster som förorsakats av en medlems obestånd.

  66. När en central motpart definierar ett sunt riskhanteringssystem bör den beakta dess potentiella risk och ekonomiska konsekvenser för clearingmedlemmarna och deras kunder. Även om en mycket solid riskhantering bör förbli en central motparts främsta mål får den anpassa sina egenskaper till clearingmedlemmarnas kunders specifika verksamhet och riskprofiler och, om så anses lämpligt, på grundval av kriterier som specificeras i de tekniska standarder för tillsyn som Esma ska utarbeta, bland de mycket likvida tillgångar som accepteras som säkerhet ta med åtminstone kontanter, statsobligationer, säkerställda obligationer i enlighet med direktiv 2006/48/EG med lämpliga värderingsavdrag (”haircuts”), inlösningsbara garantier – direkt på begäran – som en ECBS-medlem beviljat, garantier från affärsbanker på stränga villkor särskilt när det gäller garantigivarens kreditvärdighet och dennes kapitalkopplingar till den centrala motpartens clearingmedlemmar. När så är lämpligt får Esma även betrakta guld som en acceptabel säkerhet. De centrala motparterna bör, i enlighet med strikta villkor för riskhantering, kunna godta garantier från affärsbanker från icke-finansiella motparter när dessa fungerar som en clearingmedlem.

  67. De centrala motparternas riskhanteringsstrategier bör vara tillräckligt sunda för att undvika risker för skattebetalarna.

  68. Marginalsäkerhetskrav och värderingsavdrag på säkerheter kan få procykliska effekter. Centrala motparter, behöriga myndigheter och Esma bör därför anta åtgärder för att förhindra och kontrollera de eventuella procykliska effekter som centrala motparters riskhanteringspraxis kan få, förutsatt att dessa centrala motparters sundhet och ekonomiska säkerhet inte påverkas negativt.

  69. Hantering av exponeringar är en väsentlig del av clearingförfarandet. Tillgång till eller användning av relevanta källor för prisuppgifter bör tryggas vid tillhandahållande av clearingtjänster i allmänhet. Sådana källor bör inkludera prisuppgifter i förhållande till index som används som referenser till derivat eller andra finansiella instrument.

  70. Marginalsäkerheter är en central motparts främsta försvarslinje. Även om centrala motparter bör investera erhållna säkerheter på ett säkert och försiktigt sätt, bör de anstränga sig särskilt att säkerställa ett tillräckligt skydd av marginalsäkerheterna så att de i tid kan återställas till de clearingmedlemmar som inte är på obestånd eller till en samverkande central motpart, om den centrala motpart som erhållit marginalsäkerheterna skulle hamna på obestånd.

  71. Att ha tillgång till tillräckliga likviditetsresurser är avgörande för en central motpart. Sådan likviditet kan härröra från tillgång till likviditet från en centralbank, från en kreditvärdig och tillförlitlig affärsbank, eller en kombination av de två. Tillgången till likviditet kan vara relaterad till en auktorisation enligt artikel 6 i direktiv 2006/48/EG eller till andra lämpliga arrangemang. Vid bedömningen av om likviditetsresurserna är tillräckliga, särskilt i stresssituationer, bör en central motpart beakta riskerna med att erhålla likviditet genom att enbart förlita sig på affärsbankernas krediter.

  72. Genom den europeiska uppförandekoden för clearing och avveckling av den 7 november 2006 inrättades ett frivilligt regelverk för upprättandet av samarbete mellan centrala motparter. Emellertid förblir clearing- och avvecklingssektorn fragmenterad enligt nationella skiljelinjer, vilket fördyrar gränsöverskridande handel och hindrar harmonisering. Därför bör villkor föreskrivas för slutandet av samverkansöverenskommelser mellan centrala motparter, under förutsättning att dessa inte utsätter relevanta centrala motparter för risker som inte hanteras på lämpligt sätt.

  73. Samverkansöverenskommelser är viktiga verktyg för att öka integreringen av clearing- och avvecklingsmarknaden inom unionen, varför en reglering bör ske. Eftersom samverkansöverenskommelser kan utsätta centrala motparter för ytterligare risker bör centrala motparter dock under tre år ha varit auktoriserade för clearing eller godkända i enlighet med denna förordning, eller auktoriserade enligt en redan existerande nationell auktoriseringsordning, innan de behöriga myndigheterna godkänner sådana samverkansöverenskommelser. Dessutom, med beaktande av den ökade komplexitet som följer av samverkansöverenskommelser mellan centrala motparter som clearar OTC-derivatkontrakt, är det lämpligt att i detta skede begränsa sådana överenskommelser till överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument. Esma bör dock senast den 30 september 2014 lämna en rapport till kommissionen om huruvida detta bör utvidgas till andra finansiella instrument.

  74. I transaktionsregister samlas i regleringssyfte uppgifter in som är relevanta för myndigheterna i alla medlemsstater. Esma bör få ansvaret för registrering och upphävande av registrering av, samt tillsyn över transaktionsregister.

  75. Eftersom regleringsmyndigheter, centrala motparter och andra marknadsaktörer är beroende av transaktionsregistrens uppgifter, bör det säkerställas att transaktionsregistren omfattas av stränga krav när det gäller operativ verksamhet, registerhållning och datahantering.

  76. De centrala motparternas, deras medlemmars och transaktionsregistrens tjänster måste vara förenade med transparenta priser, avgifter och riskhanteringsmodeller så att marknadsaktörerna kan fatta välgrundade beslut.

  77. För att Esma ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt bör Esma ha möjlighet att, genom en enkel begäran eller genom ett beslut, begära in alla nödvändiga uppgifter från transaktionsregister, anknutna tredje parter och de tredje parter till vilka transaktionsregister utkontrakterar operativa funktioner eller verksamheter. Om Esma begär in sådana uppgifter genom en enkel begäran är den person som tillfrågas inte skyldig att tillhandahålla uppgifterna, men de uppgifter som lämnas frivilligt som svar på en begäran bör inte vara oriktiga eller vilseledande. Sådana uppgifter bör tillhandahållas utan dröjsmål.

  78. Utan att det påverkar fall som omfattas av straff- eller skatterättsliga bestämmelser bör konfidentiella uppgifter som mottas av de behöriga myndigheterna, Esma, organ eller andra fysiska eller juridiska personer än behöriga myndigheter enbart användas för att dessa ska kunna utföra sina uppgifter och fullgöra sitt uppdrag. Detta bör dock inte förhindra att nationella organ som i enlighet med nationell rätt ansvarar för att förebygga, utreda och vidta korrigerande åtgärder mot administrativa missförhållanden fullgör sina uppgifter.

  79. För att effektivt kunna utöva sina tillsynsbefogenheter bör Esma ha möjlighet att genomföra utredningar och kontroller på plats.

  80. Esma bör kunna delegera särskilda tillsynsuppgifter till den behöriga myndigheten i en medlemsstat, exempelvis när en tillsynsuppgift kräver kunskap och kännedom om lokala förhållanden, vilket är lättare att tillgå på nationell nivå. Esma bör kunna delegera genomförandet av särskilda uppgifter i en utredning och kontroller på plats. Esma bör innan uppgifter delegeras rådfråga den berörda behöriga myndigheten om de närmare villkoren för detta delegerande av uppgifter, bland annat om omfattningen av den uppgift som ska delegeras, tidsschemat för utförande av uppgiften och översändandet av nödvändig information från och till Esma. Esma bör ersätta de behöriga myndigheterna för utförandet av en delegerad uppgift i enlighet med den förordning om avgifter som kommissionen ska anta genom en delegerad akt. Esma bör inte kunna delegera befogenhet att anta beslut om registrering.

  81. Det måste säkerställas att behöriga myndigheter kan begära att Esma undersöker om villkoren uppfyllts för att återkalla ett transaktionsregisters registrering. Esma bör ta ställning till sådana begäranden och vidta adekvata åtgärder.

  82. Esma bör kunna besluta om att ålägga vite för att tvinga transaktionsregister att se till att en överträdelse upphör, lämna fullständig och korrekt information som Esma begärt eller underkasta sig en utredning eller en kontroll på plats.

  83. Esma bör även kunna ålägga transaktionsregister avgifter när den konstaterar att de uppsåtligen eller av oaktsamhet har gjort sig skyldiga till en överträdelse av denna förordning. Avgifter bör åläggas på en nivå som står i proportion till hur allvarliga överträdelserna är. Överträdelserna bör delas upp i olika grupper för vilka specifika avgifter bör bestämmas. För att beräkna avgifterna för en viss överträdelse bör Esma utnyttja en tvåstegsmetod där man först fastställer ett basbelopp och sedan vid behov justerar detta basbelopp med vissa koefficienter. Basbeloppet bör sättas med beaktande av det berörda transaktionsregistrets årliga omsättning och justeringarna bör göras genom att öka eller minska basbeloppet med hjälp av tillämpning av relevanta koefficienter i enlighet med denna förordning.

  84. Koefficienter för försvårande och förmildrande omständigheter bör fastställas i denna förordning för att ge Esma de nödvändiga verktygen för att besluta om avgifter som står i proportion till hur allvarlig den överträdelse är som ett transaktionsregister begått, med beaktande av omständigheterna kring överträdelsen.

  85. Esma bör innan beslut fattas om avgifter eller vite ge de personer som förfarandet gäller tillfälle att höras så att deras rätt till försvar iakttas.

  86. Esma bör avhålla sig från att ålägga avgifter eller viten i de fall där en tidigare frikännande eller fällande dom som bygger på identiska eller väsentligen identiska sakförhållanden har vunnit laga kraft efter straffrättsliga förfaranden enligt nationell lagstiftning.

  87. Beslut av Esma att ålägga avgifter och viten bör vara verkställbara och verkställigheten bör följa de civilprocessrättsliga regler som gäller i den stat inom vars territorium den sker. Civilprocessrättsliga regler bör inte innefatta straffrättsliga procedurregler men skulle kunna innefatta förvaltningsrättsliga procedurregler.

  88. Vid ett transaktionsregisters överträdelser bör Esma ha befogenhet att vidta en rad tillsynsåtgärder, bland annat att begära att transaktionsregistret upphör med överträdelsen, och som en sista utväg återkalla registreringen när transaktionsregistret allvarligt eller upprepade gånger har överträtt bestämmelserna i denna förordning. Tillsynsåtgärderna bör tillämpas av Esma med beaktande av överträdelsens natur och allvar samt proportionalitetsprincipen. Innan Esma fattar beslut om tillsynsåtgärder bör Esma ge de personer som förfarandet gäller tillfälle att höras så att deras rätt till försvar iakttas.

  89. Medlemsstaterna och Esma bör skydda fysiska personers rätt till integritet när det gäller behandling av personuppgifter, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter.

  90. Det är viktigt att säkerställa en internationell samsyn om kraven på centrala motparter och transaktionsregister. Denna förordning följer de befintliga rekommendationer som utvecklats av kommittén för clearing- och regleringssystem (CPSS) och Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco), även om det bör noteras att CPSS-Ioscos principer för finansmarknadens infrastruktur, inbegripet centrala motparter, fastställdes den 16 april 2012. Den skapar en unionsram inom vilken centrala motparter kan fungera säkert. Esma bör beakta dessa befintliga standarder och deras framtida utveckling när den utarbetar eller lägger fram förslag till en översyn av de tekniska standarder för tillsyn, såväl som riktlinjer och rekommendationer som föreskrivs i denna förordning.

  91. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör delegeras till kommissionen när det gäller ändringar av förteckningen över enheter som är undantagna från denna förordning, ytterligare förfaranderegler för utdömande av avgifter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister, indrivande av avgifter eller viten och preskriptionstiden för åläggande och verkställighet av viten eller avgifter, åtgärder som ändrar bilaga II i syfte att beakta utvecklingen på finansmarknaderna, närmare uppgifter om vilken typ av avgifter som ska betalas, för vad avgifter ska betalas, avgifternas storlek och hur de ska betalas. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker snabbt och på lämpligt sätt.

  92. För att säkerställa en konsekvent harmonisering bör befogenhet delegeras till kommissionen att anta de europeiska tillsynsmyndigheternas förslag till tekniska standarder för tillsyn i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/10 och (EU) nr 1095/2010 för tillämpningen, med avseende på tillämpningen av den här förordningen, av avsnitt C punkterna 4–10 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG med närmare uppgifter om vilka OTC-derivatkontrakt som ska anses ha en direkt, väsentlig och förutsebar verkan inom unionen eller de fall när det är nödvändigt eller lämpligt att förhindra varje kringgående av bestämmelserna i denna förordning, vilka typer av indirekta kontrakt som uppfyller villkoren i denna förordning, de klasser av OTC-derivatkontrakt som bör omfattas av clearingkravet, det eller de datum från vilket eller vilka clearingkravet ska gälla, inbegripet varje successivt införande och de kategorier av motparter som omfattas av clearingkravet samt det minimikrav på återstående löptid för de kontrakt som ska ingås eller förnyas före det datum clearingkravet träder i kraft, de närmare uppgifter som ska ingå i en behörig myndighets underrättelse till Esma om dess auktorisation av en central motpart för clearing av en klass av OTC-derivatkontrakt, särskilda klasser av OTC-derivatkontrakt, standardiseringsgraden på kontraktsvillkor och operativa processer, volymen och likviditeten samt tillgängligheten till skälig, tillförlitlig och allmänt accepterad prisinformation, närmare uppgifter om vad som ska införas i Esmas register över de klasser av OTC-derivatkontrakt som omfattas av clearingkravet, närmare uppgifter om och typer av rapporter för de olika klasserna av derivat, kriterier för att fastställa vilka OTC-derivatkontrakt som på ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som är direkt kopplade till affärsverksamhet eller likviditetsförvaltningsverksamhet och värden på clearingtrösklarna, förfaranden och arrangemang för riskreduceringsteknik för OTC-derivatkontrakt som inte clearas genom en central motpart, riskhanteringsförfaranden, inbegripet erforderliga nivåer på och typ av säkerheter och separeringsarrangemang och erforderliga kapitalnivåer, begreppet fragmentering av likviditeten, krav avseende kapital, balanserade vinstmedel och reserver för centrala motparter, krav på vad regler och ledningssystem för centrala motparter minst ska innehålla, närmare uppgifter om de registeruppgifter och den information som centrala motparter ska bevara, minimiinnehåll och krav för centrala motparters riktlinjer för kontinuerlig verksamhet och katastrofplaner, lämpliga procenttal och tidshorisonter för avvecklingsperioden och beräkningen av historisk volatilitet för olika typer av finansiella instrument med beaktande av målet att begränsa procykliska effekter och de villkor enligt vilka praxisen för portföljmarginalsäkerheter kan genomföras, ramen för att definiera de extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden som ska ligga till grund för att fastställa storleken på obeståndsfonden och de centrala motparternas resurser, metoden för att beräkna och upprätthålla nivån på de centrala motparternas egna medel, den typ av säkerhet som skulle kunna anses vara mycket likvid, såsom kontanter, guld, statsobligationer och företagsobligationer av hög kvalitet, täckta obligationer samt värderingsavdragen och villkoren för att garantier från affärsbanker ska kunna godtas som säkerhet, de finansiella instrument som kan anses vara mycket likvida och innebär minimala kredit- och marknadsrisker, mycket säkra arrangemang och gränser vad gäller koncentrationsrisker, den typ av stresstester som ska genomföras av de centrala motparterna för olika klasser av finansiella instrument och portföljer, clearingmedlemmarnas och andra parters deltagande i testerna, frekvens och tidpunkter för testerna och nyckeluppgifter som den centrala motparter ska rapportera avseende sin riskhanteringsmodell och sina antaganden för genomförandet av stresstesterna, närmare uppgifter om transaktionsregistrens ansökningar om registrering hos Esma, frekvensen och specificeringen för de uppgifter som transaktionsregister ska rapportera avseende aggregerade positioner per klass av OTC-derivatkontrakt, samt de operativa standarder som krävs för att aggregera och jämföra uppgifter mellan transaktionsregister.

  93. Alla krav som införs genom denna förordning och som ska vidareutvecklas genom delegerade akter eller genomförandeakter som antas enligt artiklarna 290 eller 291 i EUF-fördraget bör tolkas som att de endast gäller från det datum då dessa akter får verkan.

  94. Esma bör inom ramen för utarbetandet av tekniska riktlinjer och tekniska standarder för tillsyn, särskilt vid fastställandet av denna förordnings clearingtröskel för icke-finansiella motparter, anordna offentliga utfrågningar av marknadsaktörerna.

  95. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.

  96. Kommissionen bör kartlägga och utvärdera behovet av eventuella lämpliga åtgärder för att säkerställa ett konsekvent och ändamålsenligt genomförande och utarbetande av bestämmelser, standarder och praxis som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde, med beaktande av resultaten av det arbete som utförs i relevanta internationella fora.

  97. Mot bakgrund av reglerna för samverkande system har det ansetts lämpligt att ändra direktiv 98/26/EG, för att skydda rättigheterna för en systemoperatör som ställer kompletterande säkerhet för en mottagande systemoperatör, i fall av insolvensförfaranden mot den mottagande systemoperatören.

  98. I syfte att underlätta effektiv clearing, registrering, avveckling och betalning bör centrala motparter och transaktionsregister i sin kommunikation med aktörer och den marknadsinfrastruktur som de har ett gränssnitt med ta hänsyn till internationella kommunikationsförfaranden och standarder för meddelandehantering och referensuppgifter.

  99. Eftersom målen för denna förordning, nämligen att fastställa enhetliga krav på OTC-derivatkontrakt samt på centrala motparters och transaktionsregisters verksamhet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

Avdelning I Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde

1.I denna förordning föreskrivs krav för clearing och bilateral riskhantering för over-the-counter (OTC)-derivatkontrakt, rapporteringskrav för derivatkontrakt och enhetliga krav för centrala motparters och transaktionsregisters verksamhet.

2.Förordningen ska tillämpas på centrala motparter och deras clearingmedlemmar, finansiella motparter och transaktionsregister. Den ska tillämpas på icke-finansiella motparter och handelsplatser när så anges.

3.Avdelning V i denna förordning ska endast tillämpas på överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument, som definieras i artikel 4.1.18 a och b samt 4.1.19 i direktiv 2004/39/EG.

4.Förordningen ska inte tillämpas på följande:

  1. Medlemmarna i ECBS och andra organ i medlemsstaterna som fyller likartade funktioner och andra offentliga unionsorgan som har i uppdrag att förvalta eller deltar i förvaltningen av statsskulden.

  2. Banken för internationell betalningsutjämning.

  3. Centralbanker och unionens offentliga organ som förvaltar eller medverkar i förvaltningen av statsskulder i följande länder:

    1. Japan.

    2. Amerikas förenta stater.

    3. Australien.

    4. Kanada.

    5. Hongkong.

    6. Mexiko.

    7. Singapore.

    8. Schweiz.

    9. Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Förordning (EU) 2019/460

5.Med undantag för rapporteringskravet enligt artikel 9, ska denna förordning inte tillämpas på följande enheter:

  1. multilaterala utvecklingsbanker som förtecknas i del 1 punkt 4.2 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG,

  2. offentliga organ i den mening som avses i led 18 i artikel 4 i direktiv 2006/48/EG som ägs av nationella regeringar och som har uttryckliga garantiordningar från nationella regeringar, eller

  3. Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska stabilitetsmekanismen.

6.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 i syfte att ändra förteckningen i punkt 4 i den här artikeln.

För detta ändamål ska kommissionen senast den 17 november 2012 förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport, i vilken man bedömer den internationella behandlingen av offentliga organ med uppdrag att förvalta eller delta i förvaltningen av offentlig skuld och centralbanker.

Rapporten ska inbegripa en jämförande analys av hur dessa organ och centralbanker behandlas i det rättsliga regelverket i ett betydande antal tredjeländer, inklusive åtminstone de tre viktigaste jurisdiktionerna när det gäller den kontraktsvolym som är föremål för handel, och de riskhanteringsstandarder som tillämpas på derivattransaktioner som dessa organ och centralbanker utför i dessa jurisdiktioner. Om rapportens slutsatser visar att det är nödvändigt, särskilt på basis av den jämförande analysen, att göra undantag för dessa centralbanker i tredjeland så att deras monetära ansvar inte omfattas av clearing- och rapporteringskravet, ska kommissionen föra in dem i förteckningen i punkt 4.

Förordning (1002/2013/EU)

Artikel 2 Definitioner

I denna förordning avses med

  1. central motpart: en juridisk person som träder emellan motparterna i kontrakt som är föremål för handel på en eller flera finansmarknader och blir köpare till varje säljare och säljare till varje köpare,

  2. transaktionsregister: en juridisk person som centralt samlar in och registerför uppgifter om derivat,

  3. clearing: fastställande av positioner, inklusive beräkning av nettoskulder samt säkerställande av att finansiella instrument och/eller kontanter finns tillgängliga för att täcka de exponeringar som dessa positioner ger upphov till,

  4. handelsplats: ett system som drivs av ett värdepappersföretag eller en marknadsplatsoperatör i den mening som avses i artikel 4.1.1 och 4.1.13 i direktiv 2004/39/EG, utom systematiska internhandlare i den mening som avses i artikel 4.1.7 i det direktivet, vilket sammanför köp- och säljintressen i finansiella instrument inom systemet, så att detta leder till avslut i enlighet med avdelning II eller III i det direktivet,

  5. derivat eller derivatkontrakt: ett finansiellt instrument enligt avsnitt C punkterna 4–10 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG, såsom genomfört genom artiklarna 38 och 39 i förordning (EG) nr 1287/2006,

  6. klass av derivat: en underkategori derivat som delar gemensamma och väsentliga egenskaper som åtminstone omfattar förhållandet till den underliggande tillgången, typen av underliggande tillgång och det teoretiska beloppets valuta; derivat som hör till samma klass kan ha olika löptider,

  7. OTC-derivat eller OTC-derivatkontrakt: derivatkontrakt vars handel inte genomförs på en reglerad marknad i den mening som avses i artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG eller på en marknad i ett tredjeland som anses vara likvärdig med en reglerad marknad i enlighet med artikel 2 a i denna förordning,

  8. finansiell motpart:

    1. ett värdepappersföretag som auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU,

    2. ett kreditinstitut som auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU,

    3. ett försäkringsföretag eller återförsäkringsföretag som auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG,

    4. ett fondföretag och, i förekommande fall, dess förvaltningsbolag, som auktoriserats i enlighet med direktiv 2009/65/EG, utom om det fondföretaget enbart inrättats för driften av en eller flera aktiesparplaner för anställda,

    5. ett tjänstepensionsinstitut enligt definitionen i artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341,

    6. en alternativ investeringsfond enligt definitionen i artikel 4.1 a i direktiv 2011/61/EU, som antingen är etablerad i unionen eller som förvaltas av en förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som auktoriserats eller registrerats i enlighet med det direktivet, utom om den alternativa investeringsfonden enbart inrättats för driften av en eller flera aktiesparplaner för anställda eller om den alternativa investeringsfonden är ett specialföretag för värdepapperisering som avses i artikel 2.3 g i direktiv 2011/61/EU och, i tillämpliga fall, vars AIF-förvaltare är etablerad i unionen,

    7. en värdepapperscentral som auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014.

  9. icke-finansiell motpart: ett i unionen etablerat annat företag än de som anges i punkterna 1 och 8,

  10. pensionssystem:

    1. tjänstepensionsinstitut i den mening som avses i artikel 6 a i direktiv 2003/41/EG, inbegripet auktoriserade enheter som ansvarar för driften av dessa institut och agerar för deras räkning enligt artikel 2.1 i det direktivet, samt rättsliga enheter som av sådana institut har inrättats för investeringsändamål, och som enbart och uteslutande agerar i deras intresse,

    2. tillhandahållande av tjänstepensioner i institut som avses i artikel 3 i direktiv 2003/41/EG,

    3. tillhandahållande av tjänstepensioner genom livförsäkringsföretag som omfattas av direktiv 2002/83/EG, förutsatt att alla tillgångar och skulder som hänför sig till sådan verksamhet hålls fullständigt åtskilda, förvaltas och hanteras separat från försäkringsföretagens övriga verksamheter, utan någon möjlighet till överföring,

    4. övriga auktoriserade och övervakade enheter, eller arrangemang, som bedriver verksamhet på nationell nivå, förutsatt att

      1. de erkänns enligt nationell lag, och

      2. deras främsta syfte är att tillhandahålla pensionsförmåner,

  11. motpartskreditrisk: risken för att en motpart i en transaktion hamnar på obestånd före den slutliga avvecklingen av transaktionens kassaflöden,

  12. samverkansöverenskommelse: en överenskommelse mellan två eller flera centrala motparter som innebär att transaktioner verkställs med hjälp av flera system,

  13. behörig myndighet: den behöriga myndighet som avses i den lagstiftning som avses i punkt 8 i denna artikel, den behöriga myndighet som avses i artikel 10.5 eller den myndighet som varje medlemsstat har utsett i enlighet med artikel 22,

  14. clearingmedlem: ett företag som deltar i en central motpart och som ansvarar för att fullgöra de finansiella skyldigheter som deltagandet föranleder,

  15. kund: ett företag med en avtalsrelation till en central motparts clearingmedlem som gör det möjligt för företaget att cleara sina transaktioner via den centrala motparten,

  16. grupp: den grupp företag som består av ett moderföretag och dess dotterföretag i den mening som avses i artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG eller en sådan grupp av företag som avses i artiklarna 3.1 samt 80.7 och 80.8 i direktiv 2006/48/EG,

  17. finansinstitut: ett företag som inte är ett kreditinstitut men vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att utföra en eller flera av de verksamheter som förtecknas i punkterna 2–12 i bilaga I till direktiv 2006/48/EG,

  18. finansiellt holdingföretag: ett finansinstitut vars dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen är ett kreditinstitut eller finansinstitut, varvid minst ett av dotterföretagen ska vara ett kreditinstitut, och som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag i den mening som avses i artikel 2.15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat,

  19. företag som tillhandahåller anknutna tjänster: ett företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller bedriva annan liknande verksamhet som har samband med ett eller flera kreditinstituts huvudsakliga verksamhet,

  20. kvalificerat innehav: varje direkt eller indirekt ägarandel i en central motpart eller ett transaktionsregister som motsvarar minst 10 % av kapitalet eller av rösträtten enligt artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, med beaktande av villkoren för sammanläggning av dessa enligt artikel 12.4 och 12.5 i det direktivet, eller som gör det möjligt att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av den centrala motpart eller det transaktionsregister som innehavet avser,

  21. moderföretag: ett moderföretag i den betydelse som beskrivs i artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG,

  22. dotterföretag: ett dotterföretag såsom detta beskrivs i artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG, inbegripet varje dotterföretag till ett dotterföretag till det moderföretag som är det yttersta moderföretaget till dessa företag,

  23. kontroll: det förhållande mellan ett moderföretag och ett dotterföretag som beskrivs i artikel 1 i direktiv 83/349/EEG,

  24. nära förbindelser: en situation där två eller flera fysiska eller juridiska personer är förenade genom

    1. ägarintresse, genom direkt innehav eller kontroll av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag, eller

    2. kontroll, eller en likartad relation mellan en fysisk eller juridisk person och ett företag, eller ett dotterföretag till ett dotterföretag som också ska anses som dotterföretag till det moderföretag som är överordnat dessa företag;

    som nära förbindelser ska även anses en situation där två eller flera fysiska eller juridiska personer upprätthåller en varaktig förbindelse med en och samma person genom ett kontrollförhållande,

  25. kapital: tecknat kapital i den mening som avses i artikel 22 i rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut, till den del det är inbetalt, samt överkurs vid aktieemission, om det helt absorberar förluster i en fortlevnadssituation och vid konkurs eller likvidation prioriteras efter alla andra krav,

  26. reserver: reserver i den mening som avses i artikel 9 i rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag och balanserad vinst och förlust från föregående räkenskapsår,

  27. styrelse: administrativ styrelse och/eller tillsynsråd, i enlighet med nationell bolagsrätt,

  28. oberoende styrelseledamot: en styrelseledamot som inte har någon affärs-, familje- eller annan relation som kan föranleda en intressekonflikt när det gäller den berörda centrala motparten eller dess majoritetsaktieägare, ledning eller clearingmedlemmar, och som inte haft någon sådan relation under de närmaste fem åren innan styrelseuppdraget inleddes,

  29. företagsledning: den eller de personer som effektivt leder den centrala motpartens eller transaktionsregistrets affärsverksamhet samt arbetande styrelseledamot eller styrelseledamöter,

  30. säkerställd obligation: en obligation som uppfyller kraven i artikel 129 i förordning (EU) nr 575/2013, och

  31. enhet för säkerställda obligationer: emittent av säkerställda obligationer eller pool för säkring av en säkerställd obligation.

Förordning (EU) 2019/834

Artikel 2 a Beslut om likvärdighet för definition av OTC-derivat

1.Vid tillämpningen av artikel 2.7 i denna förordning ska en marknad i ett tredjeland anses vara likvärdig med en reglerad marknad i den mening som avses i artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG när den uppfyller rättsligt bindande krav som är likvärdiga med de krav som fastställs i avdelning III i det direktivet och den löpande är föremål för effektiv tillsyn och efterlevnadskontroll i det tredjelandet, så som kommissionen har fastställt i enlighet med förfarandet i punkt 2 i den här artikeln.

2.Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa att en marknad i ett tredjeland uppfyller rättsligt bindande krav som är likvärdiga med de krav som fastställs i avdelning III i direktiv 2004/39/EG och den löpande är föremål för effektiv tillsyn och efterlevnadskontroll i det tredjelandet i enlighet med punkt 1.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 86.2 i denna förordning.

3.Kommissionen och Esma ska på sina webbplatser offentliggöra en förteckning över de marknader som ska anses vara likvärdiga i enlighet med den genomförandeakt som avses i punkt 2. Den förteckningen ska regelbundet uppdateras.

Förordning (EU) 2015/2365

Artikel 3 Transaktioner inom grupper

1.För en icke-finansiell motpart är en transaktion inom en grupp ett OTC-derivatkontrakt som ingås med en annan motpart som ingår i samma grupp under förutsättning att båda motparterna helt och hållet omfattas av samma konsolidering och att de omfattas av lämpliga centraliserade förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av risker och att denna motpart är etablerad inom unionen eller, om den är etablerad i ett tredjeland, att kommissionen har antagit en genomförandeakt enligt artikel 13.2 beträffande det tredjelandet.

2.I förhållande till en finansiell motpart är en transaktion inom gruppen

  1. ett OTC-derivatkontrakt som ingås med en annan motpart som ingår i samma grupp, under förutsättning att

    1. den finansiella motparten är etablerad inom unionen, eller, om den är etablerad i ett tredjeland, kommissionen har antagit en genomförandeakt enligt artikel 13.2 beträffande det tredjelandet,

    2. den andra motparten är en finansiell motpart, ett finansiellt holdingföretag, ett finansinstitut eller ett företag för anknutna tjänster som omfattas av tillfredsställande tillsynskrav,

    3. båda motparterna till fullo omfattas av samma konsolidering, och

    4. båda motparterna omfattas av lämpliga centraliserade förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av risker,

  2. ett OTC-derivatkontrakt som ingås med en annan motpart, där de båda motparterna ingår i samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 80.8 i direktiv 2006/48/EG, under förutsättning att det villkor som anges i led a ii i denna punkt är uppfyllt,

  3. ett OTC-derivatkontrakt som ingås mellan kreditinstitut som är underställda samma centrala företagsenhet eller mellan ett sådant institut och den centrala företagsenhet som avses i artikel 3.1 i direktiv 2006/48/EG, eller

  4. ett OTC-derivatkontrakt som ingås med en icke-finansiell motpart som ingår i samma grupp under förutsättning att båda motparterna helt och hållet omfattas av samma konsolidering och att de omfattas av lämpliga centraliserade förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av risker och att denna motpart är etablerad i unionen eller inom ett tredjelands jurisdiktion för vilken kommissionen har antagit en genomförandeakt som avses i artikel 13.2 beträffande det tredjelandet.

3.Med avseende på tillämpningen av denna artikel ska motparter anses omfattas av samma konsolidering om de båda

  1. omfattas av samma koncernredovisning enligt direktiv 83/349/EEG eller de internationella redovisningsstandarderna IFRS som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 eller, när det gäller en grupp vars moderföretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland, i enlighet med allmänt accepterade redovisningsstandarder i detta tredjeland som i enlighet med förordning (EG) nr 1569/2007 har fastställts vara likvärdiga med IFRS-standarder (eller redovisningsstandarder i ett tredjeland vars användning är tillåten i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1569/2007), eller

  2. omfattas av samma gruppbaserade tillsyn i enlighet med direktiv 2006/48/EG eller direktiv 2006/49/EG, eller, när det gäller en grupp vars moderföretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland, samma gruppbaserade tillsyn från en behörig myndighet i ett tredjeland som fastställts vara likvärdig med den som styrs av principerna i artikel 143 i direktiv 2006/48/EG eller i artikel 2 i direktiv 2006/49/EG.

Avdelning II Clearing, rapportering och riskbegränsning av OTC-derivat

Artikel 4 Clearingkravet

1.Motparter ska cleara alla OTC-derivatkontrakt som gäller en klass av OTC-derivat som förklarats vara föremål för clearingkravet i enlighet med artikel 5.2 om dessa kontrakt uppfyller följande båda villkor:

  1. de har ingåtts på ett av följande sätt:

    1. mellan två finansiella motparter som uppfyller villkoren i artikel 4a.1 andra stycket,

    2. mellan en finansiell motpart som uppfyller villkoren i artikel 4a.1 andra stycket och en icke-finansiell motpart som uppfyller villkoren i artikel 10.1 andra stycket,

    3. mellan två icke-finansiella motparter som uppfyller villkoren i artikel 10.1 andra stycket,

    4. mellan, å ena sidan, en finansiell motpart som uppfyller villkoren i artikel 4a.1 andra stycket eller en icke-finansiell motpart som uppfyller villkoren i artikel 10.1 andra stycket och, å andra sidan, en i ett tredjeland etablerad enhet som skulle omfattas av clearingkravet om den var etablerad i unionen,

    5. mellan två enheter som är etablerade i ett eller fler tredjeländer som skulle omfattas av clearingkravet om dessa var etablerade i unionen, under förutsättning att kontraktet har en direkt, väsentlig och förutsebar verkan inom unionen eller när ett sådant krav är nödvändigt eller lämpligt för att förhindra varje kringgående av denna förordning, och

  2. De har ingåtts eller förnyats på eller efter dagen då clearingkravet börjar gälla, förutsatt att båda motparter på den dagen då de har ingåtts eller förnyats uppfyller villkoren i led a.

Förordning (EU) 2019/834

2.Utan att det påverkar tillämpningen av de riskreduceringstekniker som avses i artikel 11 ska OTC-derivatkontrakt som utgör transaktioner inom gruppen enligt artikel 3 inte omfattas av clearingkravet.

Det undantag som anges i första stycket ska endast gälla:

  1. När två motparter som är etablerade i unionen och ingår i samma grupp först skriftligen har underrättat sina respektive behöriga myndigheter att de har för avsikt att utnyttja undantaget för OTC-derivatkontrakt som de ingått med varandra. Underrättelsen ska ske minst 30 kalenderdagar innan undantaget utnyttjas. Inom 30 kalenderdagar efter att denna underrättelse mottagits får de behöriga myndigheterna invända mot utnyttjandet av detta undantag om transaktionerna mellan motparterna inte uppfyller de villkor som fastställs i artikel 3, utan att detta påverkar de behöriga myndigheternas rätt att invända efter att denna period på 30 kalenderdagar löpt ut om dessa villkor inte längre är uppfyllda. Om det råder oenighet mellan de behöriga myndigheterna får Esma bistå dessa myndigheter med att nå fram till en överenskommelse i enlighet med sina befogenheter enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

  2. OTC-derivatkontrakt mellan två motparter som ingår i samma grupp och som är etablerade i en medlemsstat och i ett tredjeland, om den motpart som är etablerad i unionen av sin behöriga myndighet auktoriserats att tillämpa undantaget inom 30 kalenderdagar efter det att den motpart som är etablerad i unionen lämnat underrättelse, och förutsatt att villkoren i artikel 3 är uppfyllda. Den behöriga myndigheten ska underrätta Esma om det beslutet.

3.De OTC-derivatkontrakt som omfattas av clearingkravet enligt punkt 1 ska clearas i en central motpart som auktoriserats enligt artikel 14 eller som har godkänts enligt artikel 25 för att cleara denna klass av OTC-derivat och ingår i registret i enlighet med artikel 6.2 b.

För detta ändamål ska en motpart bli en clearingmedlem eller en kund eller upprätta indirekta clearingarrangemang med en clearingmedlem, förutsatt att dessa arrangemang inte ökar motpartsrisken och säkerställer att motpartens tillgångar och positioner åtnjuter ett skydd som är likvärdigt med det som avses i artiklarna 39 och 48.

3a.Utan skyldighet att ingå kontrakt ska clearingmedlemmar och kunder som tillhandahåller clearingtjänster, oavsett om det sker direkt eller indirekt, tillhandahålla dessa tjänster på rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta handelsvillkor. Sådana clearingmedlemmar och kunder ska vidta alla rimliga åtgärder som syftar till att identifiera, förebygga, hantera och övervaka intressekonflikter, särskilt mellan handelsenheten och clearingenheten, som på ett negativt sätt kan påverka ett rättvist, skäligt, icke-diskriminerande och transparent tillhandahållande av clearingtjänster. Sådana åtgärder ska också vidtas när handels- och clearingtjänster tillhandahålls av olika juridiska personer som tillhör samma grupp.

Clearingmedlemmar och kunder ska tillåtas att kontrollera de risker som har anknytning till de clearingtjänster som erbjuds.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 82 för att komplettera denna förordning genom att närmare fastställa vad som ska anses utgöra rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta handelsvillkor enligt första stycket i denna punkt, på grundval av

  1. krav på rättvisa och transparens vad gäller avgifter, priser, rabatter och andra allmänna avtalsvillkor avseende prislistan, utan att det påverkar konfidentialiteten för avtalsmässiga arrangemang med enskilda motparter,

  2. faktorer som utgör skäliga handelsvillkor, i syfte att säkerställa opartiska och rationella avtalsmässiga arrangemang,

  3. krav på möjliggörande av clearingtjänster som grundar sig på kostnader och risker på rättvisa och icke-diskriminerande villkor, så att alla prisskillnader är proportionerliga i förhållande till kostnader, risker och nytta, och

  4. riskkontrollskriterier för clearingmedlem eller kund vilka är anknutna till de clearingtjänster som erbjuds.

Förordning (EU) 2019/834

4.För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om vilka kontrakt som ska anses ha en direkt, väsentlig och förutsebar verkan inom unionen eller de fall när det är nödvändigt eller lämpligt att förhindra varje kringgående av bestämmelserna i denna förordning enligt punkt 1 a v, och om vilka typer av indirekta kontraktsarrangemang som uppfyller de villkor som avses i punkt 3 andra stycket.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5.Punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på OTC-derivatkontrakt som har ingåtts av enheter för säkerställda obligationer i samband med en säkerställd obligation, eller av ett specialföretag för värdepapperisering i samband med en värdepapperisering, i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402, förutsatt att

  1. när det gäller specialföretag för värdepapperisering, specialföretaget för värdepapperisering endast utfärdar värdepapperiseringar som uppfyller kraven i artikel 18 och i artiklarna 19–22 eller 23–26 i förordning (EU) 2017/2402 (värdepapperiseringsförordningen),

  2. OTC-derivatkontraktet endast används för att risksäkra ränte- eller valutaobalanser inom den säkerställda obligationen eller värdepapperiseringen, och

  3. arrangemangen inom den säkerställda obligationen eller värdepapperiseringen på ett lämpligt sätt reducerar motpartskreditrisken när det gäller de OTC-derivatkontrakt som ingåtts av enheten för säkerställda obligationer eller specialföretaget för värdepapperisering i samband med den säkerställda obligationen eller värdepapperiseringen.

Förordning (EU) 2017/2402

6.För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel, och med beaktande av behovet att undvika regelarbitrage, ska de europeiska tillsynsmyndigheterna utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar kriterierna för att fastställa vilka arrangemang inom säkerställda obligationer eller värdepapperiseringar som på lämpligt sätt reducerar motpartskreditrisken, i den mening som avses i punkt 5.

De europeiska tillsynsmyndigheterna ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 18 juli 2018.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 eller (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2017/2402

Artikel 4a Finansiella motparter som omfattas av ett clearingkrav

1.En finansiell motpart som tar positioner i OTC-derivatkontrakt får var tolfte månad beräkna sin aggregerade genomsnittliga position vid månadsslutet för de föregående tolv månaderna i enlighet med punkt 3.

Om en finansiell motpart inte beräknar sina positioner eller om resultatet av beräkningen överskrider någon av de clearingtrösklar som fastställs enligt artikel 10.4 b ska den finansiella motparten

  1. omedelbart underrätta Esma och den berörda behöriga myndigheten om detta, och, i förekommande fall, ange perioden för beräkningen,

  2. upprätta clearingarrangemang inom fyra månader efter den underrättelse som avses i led a i detta stycke, och

  3. börja omfattas av det clearingkrav som avses i artikel 4 för alla OTC-derivatkontrakt som gäller någon klass av OTC-derivat som omfattas av clearingkravet och som har ingåtts eller förnyats mer än fyra månader efter den underrättelsen som avses i led a i detta stycke.

Förordning (EU) 2019/834

2.En finansiell motpart som omfattas av clearingkravet som avses i artikel 4 den 17 juni 2019 eller som börjar omfattas av clearingkravet i enlighet med punkt 1 andra stycket ska fortsätta att omfattas av detta krav och fortsätta cleara tills den finansiella motparten visar för den berörda behöriga myndigheten att dess aggregerade genomsnittliga position vid månadsslutet för de föregående tolv månaderna inte överskrider den clearingtröskel som fastställs enligt artikel 10.4 b.

Den finansiella motparten ska kunna visa för den berörda behöriga myndigheten att beräkningen av den aggregerade genomsnittliga positionen vid månadsslutet för de föregående tolv månaderna inte leder till en systematisk underskattning av den positionen.

Förordning (EU) 2019/834

3.Vid beräkning av de positioner som avses i punkt 1 ska den finansiella motparten inkludera alla OTC-derivatkontrakt som ingåtts av den finansiella motparten eller av andra enheter inom den grupp som den finansiella motparten tillhör.

Utan hinder av första stycket ska de positioner som avses i punkt 1 beräknas på fondnivå när det gäller fondföretag och alternativa investeringsfonder.

Förvaltningsbolag för fondföretag som förvaltar fler än ett fondföretag och AIF-förvaltare som förvaltar fler än en alternativ investeringsfond ska kunna visa för den berörda behöriga myndigheten att beräkningen av positioner på fondnivå inte leder till

  1. en systematisk underskattning av positionerna för någon av de fonder som de förvaltar eller av förvaltarens positioner, och

  2. ett kringgående av clearingkravet.

De berörda behöriga myndigheterna för den finansiella motparten och de andra enheterna inom gruppen ska upprätta samarbetsförfaranden för att säkerställa en effektiv beräkning av positioner på gruppnivå.

Förordning (EU) 2019/834

Artikel 5 Förfarande för clearingkrav

1.När en behörig myndighet auktoriserar en central motpart för clearing av en klass av OTC-derivat enligt artikel 14 eller 15, eller när en klass av OTC-derivat som en central motpart avser att börja cleara omfattas av en befintlig auktorisation som beviljats i enlighet med artikel 14 eller 15 ska den behöriga myndigheten omedelbart underrätta Esma om den auktorisationen eller om den klass av OTC-derivat som den centrala motparten avser att börja cleara.

Förordning (EU) 2019/834

2.Inom sex månader efter mottagande av en anmälan i enlighet med punkt 1 eller efter fullbordande av ett förfarande för godkännande enligt artikel 25 ska Esma, efter att ha genomfört ett offentligt samråd och efter att ha hört ESRB och när så är lämpligt de behöriga myndigheterna i tredjeländer, utarbeta och lägga fram för kommissionens godkännande förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare anger följande:

  1. den klass av OTC-derivat som ska omfattas av det clearingkrav som avses i artikel 4, och

  2. det eller de datum från vilket eller vilka clearingkravet ska gälla, inbegripet varje successivt genomförande och de kategorier av motparter som kravet ska gälla.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Esma ska vid utarbetandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn i enlighet med detta stycke inte föregripa övergångsbestämmelserna avseende C 6-energiderivatkontrakt som fastställs i artikel 95 i direktiv 2014/65/EU.

Förordning (EU) 2019/834

3.Esma ska, på eget initiativ, efter att ha genomfört ett offentligt samråd och efter att ha hört ESRB, och när så är lämpligt behöriga myndigheter i tredjeländer, i enlighet med kriterierna i punkt 4 a, b och c fastställa och meddela kommissionen vilka klasser av derivat som omfattas av clearingkravet enligt artikel 4, men för vilka någon central motpart ännu inte har auktoriserats.

Efter detta meddelande ska Esma offentliggöra en förslagsinfordran för clearing av dessa klasser av derivat.

4.I det övergripande syftet att minska systemriskerna ska förslagen till tekniska standarder för tillsyn beträffande den del som avses i punkt 2 a beakta följande kriterier:

  1. Standardiseringsgraden på kontraktsvillkor och operativa processer för den berörda klassen av OTC-derivat.

  2. Volym och likviditet för den berörda klassen av OTC-derivat.

  3. Tillgängligheten till skälig, tillförlitlig och allmänt accepterad prisinformation inom den berörda klassen av OTC-derivat.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn får Esma beakta inbördes samband mellan motparter som utnyttjar de berörda klasserna av OTC-derivat, förväntad påverkan på motpartskreditrisknivåerna mellan motparter samt inverkan på konkurrensen inom unionen.

För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om de kriterier som avses i leden a, b och c i det första stycket.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i tredje stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5.Förslagen till tekniska standarder för tillsyn beträffande den del som avses i punkt 2 b ska beakta följande kriterier:

  1. Den förväntade volymen när det gäller den berörda klassen av OTC-derivat.

  2. Huruvida fler än en central motpart redan utför clearing av samma klass av OTC-derivat.

  3. Den berörda centrala motpartens kapacitet att hantera den förväntade volymen och att hantera den risk som följer av clearingen av den berörda klassen av OTC-derivat.

  4. Typ av och antal aktiva motparter som förväntas vara aktiva på marknaden för den berörda klassen av OTC-derivat.

  5. Den tid som en motpart som omfattas av clearingkravet behöver för att införa arrangemang för att cleara sina OTC-derivatkontrakt genom en central motpart.

  6. Riskhanteringskapaciteten och den rättsliga och operativa kapaciteten hos de olika motparter som är aktiva på marknaden för den berörda klassen av OTC-derivat och som skulle omfattas av clearingkravet i artikel 4.1.

6.Om det för en klass av OTC-derivatkontrakt inte längre finns en central motpart som är auktoriserad eller godkänd för clearing av dessa kontrakt enligt denna förordning ska den inte längre omfattas av clearingkravet enligt artikel 4, och punkt 3 i denna artikel ska tillämpas.

Förordning (600/2014/EU)

Artikel 6 Offentligt register

1.Esma ska upprätta och föra ett offentligt register för att korrekt och entydigt identifiera vilka klasser av OTC-derivat som omfattas av clearingkravet samt hålla detta register uppdaterat. Det offentliga registret ska vara tillgängligt för allmänheten på Esmas webbplats.

2.Registret ska innehålla följande:

  1. De klasser av OTC-derivat som är föremål för clearingkravet enligt artikel 4.

  2. De centrala motparter som är auktoriserade i enlighet med artikel 17 eller godkända i enlighet med artikel 25 och dagen för auktorisation respektive godkännande samt uppgift om vilka auktoriserade eller godkända centrala motparter som kan utnyttjas för att uppfylla clearingkravet.

  3. De dagar från och med vilka clearingkravet börjar gälla, inbegripet ett eventuellt successivt genomförande.

  4. De klasser av OTC-derivat som identifierats av Esma i enlighet med artikel 5.3.

  5. [utgått]

  6. De centrala motparter som den behöriga myndigheten har underrättat Esma om när det gäller clearingkravet, samt dagen för var och en av dessa underrättelser.

Förordning (EU) 2019/2099

3.När en central motpart inte längre är auktoriserad eller godkänd i enlighet med denna förordning för clearing av en viss klass av OTC-derivat, ska Esma genast stryka den från det offentliga registret avseende denna klass av OTC-derivat.

Förordning (EU) 2019/834

4.För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel får Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare ange de uppgifter som ska tas med i det offentliga register som avses i punkt 1.

Esma ska överlämna sådana förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 6a Tillfälligt upphävande av clearingkravet

1.Esma får begära att kommissionen tillfälligt upphäver clearingkravet i artikel 4.1 för särskilda klasser av OTC-derivat eller för en särskild typ av motpart om något av följande villkor är uppfyllt:

  1. De särskilda klasserna av OTC-derivat är inte längre lämpliga för central clearing i enlighet med kriterierna i artikel 5.4 första stycket och 5.5.

  2. En central motpart kommer sannolikt att upphöra med clearing av dessa särskilda klasser av OTC-derivat och ingen annan central motpart kan cleara dessa särskilda klasser av OTC-derivat utan avbrott.

  3. Ett tillfälligt upphävande av clearingkravet för särskilda klasser av OTC-derivat eller för en särskild typ av motpart är nödvändigt för att undvika eller hantera ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller finansmarknadernas korrekta funktionssätt i unionen och ett sådant tillfälligt upphävande står i proportion till dessa syften.

Vid tillämpning av första stycket led c och före den begäran som avses i första stycket ska Esma samråda med ESRB och de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 22.

Den begäran som avses i första stycket ska åtföljas av bevis för att åtminstone ett av de däri angivna villkoren är uppfyllt.

Om Esma anser att det tillfälliga upphävandet av clearingkravet är en väsentlig ändring av kriterierna för att handelsskyldigheten ska träda i kraft enligt vad som avses i artikel 32.5 i förordning (EU) nr 600/2014 får den begäran som avses i första stycket i den här punkten även inbegripa en begäran om att tillfälligt upphäva handelsskyldigheten i artikel 28.1 och 28.2 i den förordningen för samma särskilda klasser av OTC-derivat som omfattas av begäran om att tillfälligt upphäva clearingkravet.

Förordning (EU) 2019/834

2.På de villkor som anges i punkt 1 i den här artikeln får de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsyn av clearingmedlemmar och behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 22 begära att Esma lämnar in en begäran om tillfälligt upphävande av clearingkravet till kommissionen. En sådan begäran från den behöriga myndigheten ska innehålla skäl och bevis för att åtminstone ett av villkoren i första stycket i punkt 1 i den här artikeln är uppfyllt.

Esma ska inom 48 timmar från den begäran från den behöriga myndigheten som avses i första stycket i den här punkten och på grundval av de skäl och bevis som den behöriga myndigheten har lagt fram antingen begära att kommissionen tillfälligt upphäver clearingkravet i artikel 4.1 eller avslå den begäran som avses i första stycket i den här punkten. Esma ska informera den berörda behöriga myndigheten om sitt beslut. Om Esma avslår den behöriga myndighetens begäran ska en skriftlig motivering tillhandahållas.

Förordning (EU) 2019/834

3.De begäranden som avses i punkterna 1 och 2 ska inte offentliggöras.

Förordning (EU) 2019/834

4.Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål vid mottagandet av den begäran som avses i punkt 1, och på grundval av de skäl och bevis som Esma har lagt fram, antingen genom en genomförandeakt tillfälligt upphäva clearingkravet för särskilda klasser av OTC-derivat eller för den särskilda typ av motpart som avses i punkt 1, eller avslå begäran om tillfälligt upphävande. Om kommissionen avslår begäran om tillfälligt upphävande ska den lämna en skriftlig motivering till Esma. Kommissionen ska omedelbart informera Europaparlamentet och rådet om detta och vidarebefordra motiveringen till Esma. Uppgifterna ska inte offentliggöras.

Den genomförandeakt som avses i första stycket i denna punkt ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 86.3.

Förordning (EU) 2019/834

5.Den genomförandeakt genom vilken clearingkravet för särskilda klasser av OTC-derivat tillfälligt upphävs får också innebära ett tillfälligt upphävande av handelsskyldigheten i artikel 28.1 och 28.2 i förordning (EU) nr 600/2014 för samma särskilda klasser av OTC-derivat som omfattas av det tillfälliga upphävandet av clearingkravet, om Esma begär det i enlighet med punkt 1 fjärde stycket i den här artikeln.

Förordning (EU) 2019/834

6.Det tillfälliga upphävandet av clearingkravet och, i förekommande fall, handelsskyldigheten ska meddelas Esma och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, på kommissionens webbplats och i det offentliga register som avses i artikel 6.

Förordning (EU) 2019/834

7.Det tillfälliga upphävande av clearingkravet som avses i punkt 4 ska vara giltigt under en inledande period på högst tre månader från tillämpningsdagen för det tillfälliga upphävandet.

Det tillfälliga upphävande av handelsskyldigheten som avses i punkt 5 ska vara giltigt under samma inledande period.

Förordning (EU) 2019/834

8.Om skälen för tillfälligt upphävande fortsätter att gälla, får kommissionen genom en genomförandeakt förlänga det tillfälliga upphävande som avses i punkt 4 med fler perioder, som inte får överstiga tre månader, upp till en total period för det tillfälliga upphävandet på högst tolv månader. Förlängningar av det tillfälliga upphävandet ska offentliggöras i enlighet med punkt 6.

Den genomförandeakt som avses i första stycket i denna punkt ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 86.3.

I tillräckligt god tid innan den period av tillfälligt upphävande som avses i punkt 7 i denna artikel eller en förlängningsperiod som avses i första stycket i den här punkten löper ut ska Esma utfärda ett yttrande till kommissionen om huruvida skälen för tillfälligt upphävande fortsätter att vara tillämpliga. Vid tillämpning av punkt 1 första stycket led c i denna artikel ska Esma samråda med ESRB och de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 22. Esma ska översända en kopia av detta yttrande till Europaparlamentet och rådet. Det yttrandet ska inte offentliggöras.

Perioden för det tillfälliga upphävande av handelsskyldigheten som avses i punkt 7 får förlängas genom genomförandeakten om förlängning av det tillfälliga upphävandet av clearingkravet.

Förlängningen av det tillfälliga upphävandet av handelsskyldigheten ska gälla för samma period som förlängningen av det tillfälliga upphävandet av clearingkravet.

Förordning (EU) 2019/834

Artikel 6b Tillfälligt upphävande av clearingkravet i händelse av resolution

1.Om en central motpart uppfyller villkoren i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 får den resolutionsmyndighet som utsetts för den centrala motparten enligt artikel 3.1 i den förordningen eller den behöriga myndighet som utsetts i enlighet med artikel 22.1 i den här förordningen, på eget initiativ eller på begäran från en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen av en clearingmedlem i den centrala motparten i resolution, begära att kommissionen tillfälligt upphäver det clearingkrav som avses i artikel 4.1 i den här förordningen för särskilda klasser av OTC-derivat eller för en särskild typ av motpart om följande villkor är uppfyllda:

  1. Den centrala motparten i resolution är auktoriserad för att cleara särskilda klasser av OTC-derivat som omfattas av det clearingkrav för vilket det tillfälliga upphävandet har begärts.

  2. Ett tillfälligt upphävande av clearingkravet för dessa särskilda klasser av OTC-derivat eller för en särskild typ av motpart är nödvändigt för att undvika eller hantera ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller de finansiella marknadernas korrekta funktionssätt i unionen i samband med den centrala motpartens resolution, och det tillfälliga upphävandet står i proportion till dessa syften.

Den begäran som avses i första stycket ska åtföljas av bevis för att villkoren i leden a och b i det stycket är uppfyllda.

Den myndighet som avses i första stycket ska underrätta Esma och ESRB om sin motiverade begäran samtidigt som begäran översänds till kommissionen.

Förordning (EU) 2021/23

2.Esma ska inom 24 timmar från underrättelsen om begäran från den myndighet som avses i punkt 1 första stycket i denna artikel, och i den mån det är möjligt, efter samråd med ESRB, avge ett yttrande om det avsedda tillfälliga upphävandet med beaktande av nödvändigheten av att undvika eller hantera ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller mot de finansiella marknadernas korrekta funktionssätt i unionen, de resolutionsmål som fastställs i artikel 21 i förordning (EU) 2021/23 samt de kriterier som anges i artikel 5.4 och 5.5 i den här förordningen.

Förordning (EU) 2021/23

3.Om Esma anser att det tillfälliga upphävandet av clearingkravet är en väsentlig ändring av kriterierna för att handelsskyldigheten ska träda i kraft enligt vad som avses i artikel 32.5 i förordning (EU) nr 600/2014 får Esma begära att kommissionen tillfälligt upphäver handelsskyldigheten i artikel 28.1 och 28.2 i den förordningen för samma särskilda klasser av OTC-derivat som omfattas av begäran om att tillfälligt upphäva clearingkravet.

Esma ska översända sin motiverade begäran till den myndighet som avses i punkt 1 första stycket och till ESRB samtidigt som begäran översänds till kommissionen.

Förordning (EU) 2021/23

4.De begäranden som avses i punkterna 1 och 3 och det yttrande som avses i punkt 2 ska inte offentliggöras.

Förordning (EU) 2021/23

5.Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål efter mottagandet av den begäran som avses i punkt 1, på grundval av de skäl och bevis som den myndighet som avses i punkt 1 har lagt fram, antingen tillfälligt upphäva clearingkravet för de särskilda klasserna av OTC-derivat genom en genomförandeakt eller avslå begäran om tillfälligt upphävande.

Vid antagandet av den genomförandeakt som avses i första stycket ska kommissionen beakta det yttrande som avgetts av Esma som avses i punkt 2 i denna artikel, de resolutionsmål som avses i artikel 21 i förordning (EU) 2021/23, de kriterier som anges i artikel 5.4 och 5.5 i den här förordningen avseende dessa klasser av OTC-derivat och hur nödvändigt det tillfälliga upphävandet är för att undvika eller hantera ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller mot de finansiella marknadernas korrekta funktionssätt i unionen.

Om kommissionen avslår begäran om tillfälligt upphävande ska den lämna en skriftlig motivering för detta till den begärande myndighet som avses i punkt 1 första stycket och till Esma. Kommissionen ska omedelbart informera Europaparlamentet och rådet om detta och till dem vidarebefordra den motivering som lämnats till den begärande myndighet som avses i punkt 1 första stycket och till Esma. Uppgifterna ska inte offentliggöras.

Den genomförandeakt som avses i första stycket i denna punkt ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 86.3.

Förordning (EU) 2021/23

6.Den genomförandeakt genom vilken clearingkravet tillfälligt upphävs får också, om Esma begär det i enlighet med punkt 3 i denna artikel, tillfälligt upphäva handelsskyldigheten i artikel 28.1 och 28.2 i förordning (EU) nr 600/2014 för samma särskilda klasser av OTC-derivat som omfattas av det tillfälliga upphävandet av clearingkravet.

Förordning (EU) 2021/23

7.Det tillfälliga upphävandet av clearingkravet och, i tillämpliga fall, av handelsskyldigheten ska meddelas till den begärande myndighet som avses i punkt 1 första stycket i denna artikel och till Esma, och ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, på kommissionens webbplats och i det offentliga register som avses i artikel 6.

Förordning (EU) 2021/23

8.Det tillfälliga upphävandet av clearingkravet enligt punkt 5 ska vara giltigt under en inledande period på högst tre månader från tillämpningsdagen för det tillfälliga upphävandet.

Det tillfälliga upphävande av handelsskyldigheten som avses i punkt 6 ska vara giltigt under samma inledande period.

Förordning (EU) 2021/23

9.Om grunderna för tillfälligt upphävande fortsätter att gälla, får kommissionen genom en genomförandeakt förlänga det tillfälliga upphävande som avses i punkt 5 med fler perioder, som inte får överstiga tre månader, upp till en total period för det tillfälliga upphävandet på högst tolv månader. Förlängningar av det tillfälliga upphävandet ska offentliggöras i enlighet med punkt 7.

Den genomförandeakt som avses i första stycket i denna punkt ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 86.3.

Förordning (EU) 2021/23

10.Vilken som helst av de myndigheter som avses i punkt 1 första stycket får utfärda en begäran till kommissionen om att förlänga det tillfälliga upphävandet av clearingkravet, i tillräckligt god tid före utgången av den inledande upphävandeperiod som avses i punkt 5 eller den förlängningsperiod som avses i punkt 9.

Begäran ska åtföljas av bevis på att villkoren i punkt 1 första stycket a och b är uppfyllda.

Den myndighet som avses i första stycket ska underrätta Esma och ESRB om sin motiverade begäran samtidigt som begäran inges till kommissionen.

Den begäran som avses i första stycket ska inte offentliggöras.

Esma ska utan onödigt dröjsmål efter mottagande av underrättelsen om begäran och, om den anser det nödvändigt, efter samråd med ESRB, till kommissionen avge ett yttrande om huruvida grunderna för det tillfälliga upphävandet fortsätter att vara tillämpliga med hänsyn till nödvändigheten av att undvika eller hantera ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller mot de finansiella marknadernas korrekta funktionssätt i unionen, de resolutionsmål som fastställs i artikel 21 i förordning (EU) 2021/23 samt de kriterier som anges i artikel 5.4 och 5.5 i den här förordningen. Esma ska översända en kopia av detta yttrande till Europaparlamentet och rådet. Det yttrandet ska inte offentliggöras.

Genomförandeakten om förlängning av det tillfälliga upphävandet av clearingkravet får även förlänga perioden för det tillfälliga upphävande av handelsskyldigheten som avses i punkt 6.

Förlängningen av det tillfälliga upphävandet av handelsskyldigheten ska vara giltigt för samma period som förlängningen av det tillfälliga upphävandet av clearingkravet.

Förordning (EU) 2021/23

Artikel 7 Tillträdet till en central motpart

1.En central motpart som auktoriserats för clearing av OTC-derivatkontrakt ska acceptera clearing av sådana kontrakt utan diskriminering och på ett transparent sätt, även när det gäller krav på säkerhet och avgifter kopplade till tillträde, oberoende av handelsplats. Detta ska särskilt säkerställa att en handelsplats har rätt till icke-diskriminerande behandling när det gäller hur kontrakt som handlas på denna handelsplats behandlas avseende

  1. krav på säkerhet och nettning av ekonomiskt likvärdiga kontrakt, där införandet av sådana kontrakt i en central motparts slutavräkningsförfarande och andra nettningsförfaranden, baserat på tillämplig insolvenslagstiftning, inte äventyrar dessa förfarandens friktionsfria och korrekta funktionssätt, giltighet och/eller verkställbarhet, och

  2. korsberäkning av marginalsäkerheter (cross-margining) med korrelerade kontrakt clearade av samma centrala motpart enligt en riskmodell som följer artikel 41.

En central motpart får kräva att en handelsplats uppfyller de operativa och tekniska krav som fastställts av den centrala motparten, inbegripet kraven på riskhantering.

2.En central motpart ska inom tre månader efter det att en handelsplats lämnat in en formell begäran om tillträde tillmötesgå eller avslå denna begäran.

3.Om en central motpart nekar tillträde enligt punkt 2 ska den lämna handelsplatsen en fullständig motivering av sitt beslut.

4.Såvida inte handelsplatsens respektive den centrala motpartens behöriga myndigheter nekar tillträde, ska den centrala motparten med förbehåll för andra stycket bevilja tillträde inom tre månader efter det att ett beslut fattats om att tillmötesgå handelsplatsens formella begäran i enlighet med punkt 2.

Handelsplatsens och den centrala motpartens behöriga myndigheter får efter en formell begäran om tillträde från handelsplatsen endast neka denna handelsplats tillträde till den centrala motparten om sådant tillträde skulle hota en smidig och väl fungerande marknad eller ha negativa effekter när det gäller systemrisken.

5.Om oenighet skulle uppstå mellan behöriga myndigheter ska Esma lösa alla sådana tvister i enlighet med sina befogenheter enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

6.De villkor som fastställs i punkt 1 avseende icke-diskriminerande behandling när det gäller hur kontrakt som handlas på denna handelsplats behandlas när det gäller krav på säkerhet och nettning av ekonomiskt likvärdiga kontrakt och korsberäkning av marginalsäkerheter (cross-margining) med korrelerade kontrakt clearade av samma centrala motpart ska specificeras ytterligare i de tekniska standarder som ska antas enligt artikel 35.6 e i förordning (EU) nr 600/2014.

Förordning (600/2014/EU)

Artikel 8 Tillträde till en handelsplats

1.En handelsplats ska på begäran av en central motpart som har auktoriserats för clearing av OTC-derivatkontrakt som är föremål för handel på denna handelsplats tillhandahålla denna motpart transaktionsuppgifter på ett transparent och icke-diskriminerande sätt.

2.När en central motpart formellt har lämnat in en begäran till en handelsplats om att få tillträde till denna, ska den centrala motparten inom tre månader erhålla ett svar på sin begäran.

3.Om tillträde nekas av en handelsplats, ska denna underrätta den centrala motparten om detta och lämna en fullständig motivering av sitt beslut.

4.Utan att det påverkar det beslut som fattats av handelsplatsens och den centrala motpartens behöriga myndigheter ska tillträde möjliggöras av handelsplatsen inom tre månader efter ett positivt svar på en begäran om tillträde.

Den centrala motparten ska beviljas tillträde till handelsplatsen endast om detta inte förutsätter samverkansöverenskommelse eller hotar en smidig och väl fungerande marknad, särskilt på grund av fragmentering av likviditeten, och handelsplatsen har infört lämpliga mekanismer mot sådan fragmentering.

5.För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar begreppet fragmentering av likviditeten.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 9 Rapporteringskravet

1.Motparter och centrala motparter ska säkerställa att närmare uppgifter om varje derivatkontrakt som de har ingått och varje ändring eller avslutande av kontraktet rapporteras in i enlighet med punkterna 1a–1f i denna artikel till ett transaktionsregister som registrerats i enlighet med artikel 55 eller godkänts i enlighet med artikel 77. De närmare uppgifterna ska rapporteras in senast den första arbetsdagen efter varje ingående, ändring eller avslutande av kontraktet.

Rapporteringskravet ska gälla de derivatkontrakt som

  1. har ingåtts före den 12 februari 2014 och som fortfarande är utestående den dagen,

  2. ingicks den 12 februari 2014 eller senare.

Utan hinder av artikel 3 ska rapporteringsskyldigheten inte gälla derivatkontrakt inom en och samma grupp om minst en av motparterna är en icke-finansiell motpart eller skulle vara en icke-finansiell motpart om den var etablerad i unionen, under förutsättning att

  1. båda motparterna till fullo omfattas av samma konsolidering,

  2. båda motparterna omfattas av lämpliga centraliserade förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av risker, och

  3. moderbolaget inte är en finansiell motpart.

Motparterna ska underrätta sina behöriga myndigheter om sin avsikt att tillämpa det undantag som avses i tredje stycket. Undantaget ska gälla om inte de underrättade behöriga myndigheterna inom tre månader efter underrättelsen meddelar att de inte längre instämmer i att de villkor som avses i tredje stycket är uppfyllda.

Förordning (EU) 2019/834

1a.Finansiella motparter ska vara ensamt ansvariga, även juridiskt sett, för rapportering för båda motparters räkning av närmare uppgifter om OTC-derivatkontrakt som ingåtts med en icke-finansiell motpart som inte uppfyller villkoren i artikel 10.1 andra stycket och för att säkerställa att de inrapporterade uppgifterna är korrekta.

För att säkerställa att den finansiella motparten har alla de uppgifter som krävs för att uppfylla rapporteringsskyldigheten ska den icke-finansiella motparten tillhandahålla den finansiella motparten de närmare uppgifterna avseende OTC-derivatkontrakt som ingåtts mellan dem och som den finansiella motparten rimligen inte kan förväntas inneha. Den icke-finansiella motparten ska ansvara för att dessa uppgifter är korrekta.

Utan hinder av första stycket får icke-finansiella motparter som redan har investerat i ett rapporteringssystem besluta att rapportera de närmare uppgifterna om sina OTC-derivatkontrakt med finansiella motparter till ett transaktionsregister. I så fall ska den icke-finansiella motparten före rapporteringen av uppgifterna informera de finansiella motparterna med vilka den har ingått OTC-derivatkontrakt om sitt beslut. Ansvaret, inbegripet det juridiska ansvaret, för rapportering och för säkerställande av korrektheten av dessa uppgifter ska i denna situation ligga kvar hos de icke-finansiella motparterna.

När det gäller OTC-derivatkontrakt som en icke-finansiell motpart som inte uppfyller villkoren i artikel 10.1 andra stycket ingår med en i ett tredjeland etablerad enhet ska en sådan icke-finansiell motpart inte vara skyldig att rapportera enligt denna artikel och inte ha det juridiska ansvaret för att rapportera in de närmare uppgifterna om sådana OTC-derivatkontrakt och säkerställa deras korrekthet, under förutsättning att

  1. den tredjelandsenheten skulle vara en finansiell motpart om den varit etablerad i unionen,

  2. om det rättssystem för rapportering som tredjelandsenheten är underkastad har bedömts vara likvärdigt enligt artikel 13, och

  3. tredjelandets finansiella motpart har rapporterat in sådan information enligt det tredjelandsrättssystemet för rapportering till ett transaktionsregister som omfattas av en rättsligt bindande och verkställbar skyldighet att ge de enheter som avses i artikel 81.3 direkt och omedelbar tillgång till uppgifterna.

Förordning (EU) 2019/834

1b.Förvaltningsbolaget för ett fondföretag ska vara ansvarigt, även juridiskt sett, för rapportering av närmare uppgifter om OTC-derivatkontrakt i vilka fondföretaget är motpart och för att säkerställa de inrapporterade uppgifternas korrekthet.

Förordning (EU) 2019/834

1c.Förvaltaren av en alternativ investeringsfond ska vara ansvarig, även juridiskt sett, för rapportering av närmare uppgifter om OTC-derivatkontrakt i vilka den relevanta alternativa investeringsfonden är motpart och för att säkerställa de inrapporterade uppgifternas korrekthet.

Förordning (EU) 2019/834

1d.Den auktoriserade enhet som är ansvarig för att förvalta ett tjänstepensionsinstitut som i enlighet med nationell rätt inte är en juridisk person ska vara ansvarig, även juridiskt sett, för rapportering av närmare uppgifter om OTC-derivatkontrakt i vilka det tjänstepensionsinstitutet är motpart och för att säkerställa de inrapporterade uppgifternas korrekthet.

Förordning (EU) 2019/834

1e.Motparter och centrala motparter som är skyldiga att rapportera närmare uppgifter om derivatkontrakt ska säkerställa att uppgifterna om deras derivatkontrakt är korrekt rapporterade och inte rapporteras mer än en gång.

Förordning (EU) 2019/834

1f.Motparter och centrala motparter som omfattas av den rapporteringsskyldighet som avses i punkt 1 får delegera denna rapporteringsskyldighet.

Förordning (EU) 2019/834

2.Motparter ska föra ett register över alla derivatkontrakt som de har ingått och varje ändring under minst fem år efter avslutande av kontraktet.

3.Om ett transaktionsregister inte är tillgängligt för att registrera uppgifterna i ett derivatkontrakt, ska motparter och centrala motparter se till att sådana uppgifter rapporteras in till Esma.

I detta fall ska Esma säkerställa att alla berörda enheter som avses i artikel 81.3 har tillträde till alla de uppgifter i derivatkontrakten som de behöver för att kunna fullgöra sina respektive skyldigheter och uppdrag.

4.En motpart eller central motpart som rapporterar in uppgifter om ett derivatkontrakt till ett transaktionsregister eller till Esma, eller en enhet som på en motparts eller central motparts vägnar rapporterar in sådana uppgifter, ska inte anses bryta mot eventuella sekretessförpliktelser som följer av kontraktet eller av lag eller andra författningar.

Den rapporterande enheten, dess ledning eller anställda är befriade från ansvar för detta utlämnande av uppgifter.

5.För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa uppgifter och typer av rapporter enligt punkterna 1 och 3 för de olika klasserna av derivat.

De rapporter som avses i punkterna 1 och 3 ska åtminstone ange följande:

  1. Parterna till ett derivatkontrakt och, i förekommande fall, förmånstagaren till kontraktets rättigheter och skyldigheter.

  2. Derivatkontraktens väsentliga kännetecken inklusive typ, underliggande löptid, underliggande belopp, pris och avvecklingsdag.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

6.För att säkerställa enhetliga villkor vid tillämpningen av punkterna 1 och 3 ska Esma, i nära samarbete med ECBS, utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att närmare ange följande:

  1. Datastandarder och format för den information som ska rapporteras, vilka åtminstone ska omfatta följande:

    1. Globala identifieringskoder för juridiska personer (nedan kallade LEI-koder).

    2. Internationella standardnummer för värdepapper (nedan kallade ISIN-koder).

    3. Unika transaktionskoder (nedan kallade UTI-koder).

  2. Metoder och arrangemang för rapportering.

  3. Rapporteringsfrekvens.

  4. Det datum då derivatkontrakten ska rapporteras in.

Vid utarbetande av dessa förslag till tekniska standarder för genomförande ska Esma ta hänsyn till den internationella utvecklingen och standarder som har överenskommits inom unionen eller på global nivå och deras överensstämmelse med rapporteringskraven i artikel 4 i förordning (EU) 2015/2365 och artikel 26 i förordning (EU) nr 600/2014.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för genomförande för kommissionen senast den 18 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/834

Artikel 10 Icke-finansiella motparter

1.En icke-finansiell motpart som tar positioner i OTC-derivatkontrakt får var tolfte månad beräkna sin aggregerade genomsnittliga position vid månadsslutet för de föregående tolv månaderna i enlighet med punkt 3.

Om en icke-finansiell motpart inte beräknar sina positioner eller om resultatet av den beräkningen med avseende på en eller fler klasser av OTC-derivat överskrider de clearingtrösklar som fastställs enligt punkt 4 första stycket b ska den icke-finansiella motparten

  1. omedelbart underrätta Esma och den berörda behöriga myndigheten om detta, och, i förekommande fall, ange perioden för beräkningen,

  2. upprätta clearingarrangemang inom fyra månader efter den underrättelse som avses i led a i detta stycke,

  3. börja omfattas av det clearingkrav som avses i artikel 4 för OTC-derivatkontrakt som har ingåtts eller förnyats senare än fyra månader efter den underrättelse som avses i led a i detta stycke och som gäller antingen de tillgångsklasser för vilka resultatet av beräkningen överskrider de clearingtrösklarna eller, om den icke-finansiella motparten inte har beräknat sin position, alla klasser av OTC-derivat som omfattas av clearingkravet.

Förordning (EU) 2019/834

2.En icke-finansiell motpart som omfattas av clearingkravet som avses i artikel 4 den 17 juni 2019, eller som börjar omfattas av detta krav i enlighet med punkt 1 andra stycket i denna artikel, ska fortsätta att omfattas av detta krav och fortsätta cleara tills den visar för den berörda behöriga myndigheten att dess aggregerade genomsnittliga position vid månadsslutet för de föregående tolv månaderna inte längre överskrider den clearingtröskel som fastställs enligt punkt 4 b i denna artikel.

Den icke-finansiella motparten ska kunna visa för den berörda behöriga myndigheten att beräkningen av den aggregerade genomsnittliga positionen vid månadsslutet för de föregående tolv månaderna inte leder till en systematisk underskattning av positionen.

Förordning (EU) 2019/834

2a.De berörda behöriga myndigheterna för den finansiella motparten och andra enheter inom gruppen ska upprätta samarbetsförfaranden för att säkerställa en effektiv beräkning av positioner på gruppnivå.

Förordning (EU) 2019/834

3.Vid beräkningen av positionerna enligt punkt 1 ska den icke-finansiella motparten inkludera alla de OTC-derivatkontrakt som den icke-finansiella motparten eller andra icke-finansiella motparter inom den grupp som den icke-finansiella motparten tillhör har ingått, som inte på ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som är direkt kopplade till den icke-finansiella motpartens eller denna grupps affärsverksamhet eller likviditetsförvaltning.

4.För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter att ha hört ESRB och andra relevanta myndigheter, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger följande:

  1. Kriterier för att fastställa vilka OTC-derivatkontrakt som på ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som är direkt kopplade till den affärsverksamhet eller likviditetsförvaltningsverksamhet som avses i punkt 3.

  2. Värden för clearingströsklarna, som ska fastställas med utgångspunkt i vilken systemvikt en motparts samlade nettopositioner och nettoexponeringar har per klass av OTC-derivat.

Efter att ha genomfört ett öppet offentligt samråd ska Esma överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Esma ska, efter samråd med ESRB och andra berörda myndigheter, regelbundet se över de tröskelvärden som avses i första stycket b och vid behov, särskilt med hänsyn till de inbördes kopplingarna mellan finansiella motparter, föreslå att ändra de tekniska standarderna för tillsyn i enlighet med denna punkt.

Denna regelbundna översyn ska åtföljas av en rapport om detta från Esma.

Förordning (EU) 2019/834

5.Varje medlemsstat ska utse en myndighet som ansvarar för att se till att kravet enligt punkt 1 efterlevs.

Artikel 11 Riskbegränsningstekniker för OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart

1.Finansiella motparter och icke-finansiella motparter vilka ingår ett OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart, ska med tillbörlig aktsamhet se till att det har införts lämpliga förfaranden och system för att mäta, övervaka och begränsa operativa risker och motpartskreditrisker, och då minst följande:

  1. Förfaranden, om möjligt på elektronisk väg, som säkerställer att det berörda OTC-derivatkontraktets villkor godkänns i tid.

  2. Formaliserade förfaranden som är stabila, motståndskraftiga och kontrollerbara för att stämma av portföljer, hantera därmed förknippade risker och tidigt upptäcka tvister mellan parter och lösa dem samt övervaka värdet av utestående kontrakt.

2.De finansiella motparter och icke-finansiella motparter som avses i artikel 10 ska dagligen uppdatera värdet av utestående kontrakt (”mark-to-market”). Om marknadsförhållandena hindrar en uppdatering ska en tillförlitlig och försiktig ”marking-to-model” användas.

3.Finansiella motparter ska ha riskhanteringsförfaranden som kräver en utväxling av säkerheter som sker i tid, är korrekt och på lämpligt vis separerad när det gäller OTC-derivatkontrakt som har ingåtts den 16 augusti 2012 eller därefter. De icke-finansiella motparter som avses i artikel 10 ska ha riskhanteringsförfaranden som kräver en utväxling av säkerheter som sker i tid, är korrekt och på lämpligt vis separerad när det gäller OTC-derivatkontrakt som har ingåtts på och efter dagen för clearingtröskelns överskridande.

4.Finansiella motparter ska inneha ett lämpligt och proportionellt kapital för att hantera den risk som inte täcks av en lämplig utväxling av säkerheter.

5.Kravet i punkt 3 i den här artikeln ska inte tillämpas på transaktioner inom grupper som avses i artikel 3 vilka ingås av motparter som är etablerade i samma medlemsstat under förutsättning att det inte finns några rådande eller förutsebara praktiska eller rättsliga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller återbetalning av skulder mellan motparterna.

6.En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.2 a, b eller c vilken ingås av motparter som är etablerade i olika medlemsstater ska helt eller delvis undantas från kravet i punkt 3 i den här artikeln på grundval av ett positivt beslut från båda relevanta behöriga myndigheter under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

  1. Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda och kraftfulla och står i överstämmelse med komplexiteten i derivattransaktionen.

  2. Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rättsliga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller återbetalning av skulder mellan motparterna.

Om de behöriga myndigheterna inte kan enas om ett positivt beslut inom 30 kalenderdagar från mottagandet av ansökan om undantag, får Esma bistå dessa myndigheter med att nå fram till en överenskommelse i enlighet med sina befogenheter enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

7.En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.1 vilken ingås av icke-finansiella motparter som är etablerade i olika medlemsstater ska undantas från kravet i punkt 3 i den här artikeln under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

  1. Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda och solida och står i överstämmelse med komplexiteten i derivattransaktionen.

  2. Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rättsliga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller återbetalning av skulder mellan motparterna.

De icke-finansiella motparterna ska underrätta de behöriga myndigheter som avses i artikel 10.5 om sin avsikt att tillämpa undantaget. Undantaget ska gälla om inte någon av de underrättade behöriga myndigheterna inom tre månader efter underrättelsen meddelar att den inte längre instämmer i att de villkor som avses i led a eller b i första stycket är uppfyllda.

8.En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.2 a–d vilken ingås mellan en motpart som är etablerad inom unionen och en motpart som är etablerad inom ett tredjelands jurisdiktion ska helt eller delvis undantas från kravet i punkt 3 i den här artikeln på grundval av ett positivt beslut från den berörda behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen av den motpart som är etablerad inom unionen under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

  1. Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda och solida och står i överstämmelse med komplexiteten i derivattransaktionen.

  2. Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rättsliga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller återbetalning av skulder mellan motparterna.

9.En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.1 vilken ingås mellan en icke-finansiell motpart som är etablerad inom unionen och en motpart som är etablerad inom ett tredjelands jurisdiktion ska undantas från kravet i punkt 3 i den här artikeln under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

  1. Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda och solida och står i överstämmelse med komplexiteten i derivattransaktionen.

  2. Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rättsliga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller återbetalning av skulder mellan motparterna.

De icke-finansiella motparterna ska underrätta de behöriga myndigheter som avses i artikel 10.5 om sin avsikt att tillämpa undantaget. Undantaget ska gälla om inte någon av de underrättade behöriga myndigheterna inom tre månader efter underrättelsen meddelar att den inte längre instämmer i att de villkor som avses i led a eller b i första stycket är uppfyllda.

10.En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.1 vilken ingås mellan en icke-finansiell motpart och en finansiell motpart vilka är etablerade i olika medlemsstater ska helt eller delvis undantas från kravet i punkt 3 i den här artikeln på grundval av ett positivt beslut från den berörda behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen över den finansiella motparten under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

  1. Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda och solida och står i överstämmelse med komplexiteten i derivattransaktionen.

  2. Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rättsliga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller återbetalning av skulder mellan motparterna.

Den berörda behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen över den finansiella motparten ska underrätta den behöriga myndighet som avses i artikel 10.5 om alla sådana beslut. Undantaget gäller utom i det fall då den underrättade behöriga myndigheten inte instämmer i att villkoren som avses i led a eller b i första stycket är uppfyllda. Om oenighet råder mellan behöriga myndigheter får Esma bistå dessa myndigheter med att nå fram till en överenskommelse i enlighet med sina befogenheter enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

11.Den motpart i en transaktion inom grupper som har undantagits från kravet i punkt 3 ska offentliggöra information om undantaget.

En behörig myndighet ska underrätta Esma om beslut som antagits enligt punkt 6, 8 eller 10, eller underrättelser som mottagits enligt punkt 7, 9 eller 10, och ska förse Esma med uppgifter om den aktuella transaktionen inom grupper.

12.De krav som anges i punkterna 1–11 ska gälla OTC-derivatkontrakt som ingåtts mellan enheter i tredjeland som skulle omfattas av dessa krav om de var etablerade i unionen, under förutsättning att dessa kontrakt har en direkt, väsentlig och förutsebar verkan inom unionen eller när sådana krav är nödvändiga eller lämpliga för att förhindra varje kringgående av bestämmelserna i denna förordning.

13.Esma ska regelbundet övervaka aktiviteten beträffande derivat som inte är godtagbara för clearing i syfte att fastställa fall då en särskild klass av derivat kan ge upphov till systemrisk och för att undvika regelarbitrage mellan clearade och ej clearade derivattransaktioner. Esma ska särskilt, efter samråd med ESRB, vidta åtgärder i enlighet med artikel 5.3 eller se över de tekniska standarder för tillsyn avseende marginalsäkerheter som fastställs i punkt 14 i den här artikeln och i artikel 41.

14.För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om följande:

  1. De förfaranden och arrangemang som avses i punkt 1.

  2. De marknadsförhållanden som hindrar en ”marking-to-market”-uppdatering och kriterier för att använda den ”marking-to-model” som avses i punkt 2.

  3. De uppgifter om undantagna transaktioner inom grupper som ska uppges i den anmälan som avses i punkterna 7, 9 och 10.

  4. De uppgifter om undantagna transaktioner inom grupper som avses i punkt 11.

  5. De kontrakt som ska anses ha en direkt, väsentlig och förutsebar verkan inom unionen eller de fall när det är nödvändigt eller lämpligt att förhindra varje kringgående av bestämmelserna i denna förordning enligt punkt 12.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

15.För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska de europeiska tillsynsmyndigheterna utarbeta förslag till gemensamma tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om följande:

a)

Riskhanteringsförfaranden, inbegripet de nivåer på och den typ av säkerhets- och separeringssystem som avses i punkt 3.

aa)

De tillsynsförfaranden som ska säkerställa inledande och fortlöpande validering av dessa riskhanteringsförfaranden.

b)

De förfaranden som motparterna och de berörda behöriga myndigheterna ska följa när undantag tillämpas enligt punkterna 6–10.

c)

De tillämpliga kriterier som avses i punkterna 5–10, inbegripet framför allt vad som ska betraktas som ett praktiskt eller rättsligt hinder för en snabb överföring av eget kapital eller återbetalning av skulder mellan motparterna.

Nivån på och typen av säkerhet som krävs när det gäller OTC-derivatkontrakt som har ingåtts av enheter för säkerställda obligationer i samband med en säkerställd obligation, eller av ett specialföretag för värdepapperisering i samband med en värdepapperisering i den mening som avses i denna förordning, och som uppfyller villkoren i artikel 4.5 i denna förordning och kraven i artikel 18 och i artiklarna 19–22 eller 23–26 i förordning (EU) 2017/2402 (värdepapperiseringsförordningen), ska fastställas med beaktande av eventuella hinder för utväxling av säkerheter när det gäller befintliga arrangemang för säkerheter inom den säkerställda obligationen eller värdepapperiseringen.

De europeiska tillsynsmyndigheterna ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn, med undantag av dem som avses i första stycket aa, för kommissionen senast den 18 juli 2018.

EBA ska i samarbete med Esma och Eiopa lägga fram de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket aa för kommissionen senast den 18 juni 2020.

Beroende på motpartens rättsliga form ges kommissionen befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 eller (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/834

Artikel 12 Sanktioner

1.Medlemsstaterna ska införa bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i denna avdelning och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Sanktionerna ska åtminstone inkludera administrativa avgifter. Sanktionerna i fråga ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2.Medlemsstaterna ska se till att de myndigheter som ansvarar för tillsynen av finansiella motparter, och i tillämpliga fall icke-finansiella motparter, offentliggör alla sanktioner som utdömts för överträdelser av artiklarna 4, 5 och 7–11, förutsatt att detta inte skapar allvarlig oro på finansmarknaderna eller åsamkar de berörda parterna oproportionerligt stora skador. Medlemsstaterna ska regelbundet offentliggöra bedömningsrapporter om hur effektiva de tillämpade bestämmelserna om sanktioner är. Ett sådant utlämnande av uppgifter eller offentliggörande får inte omfatta personuppgifter i den mening som avses i artikel 2 a i direktiv 95/46/EG.

Medlemsstaterna ska senast den 17 februari 2013 underrätta kommissionen om bestämmelserna som avses i punkt 1. De ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om senare ändringar av dem.

3.En överträdelse av bestämmelserna i denna avdelning ska inte påverka giltigheten av ett OTC-derivatkontrakt eller parternas möjligheter att verkställa bestämmelserna i ett OTC-derivatkontrakt. En överträdelse av bestämmelserna i denna avdelning utgör ingen grund för skadeståndsanspråk mot en part i ett OTC-derivatkontrakt.

Artikel 13 Mekanism för undvikande av överlappande eller motstridiga bestämmelser

1.Kommissionen ska med Esmas bistånd övervaka och utarbeta rapporter till Europaparlamentet och rådet om den internationella tillämpningen av de principer som fastställs i artiklarna 4, 9, 10 och 11, särskilt när det gäller eventuella överlappande eller motstridiga krav på marknadsaktörerna, och rekommendera möjliga åtgärder.

2.Kommissionen får anta genomförandeakter i vilka det intygas att ett tredjelands rättsliga, tillsynsmässiga och verkställighetsmässiga arrangemang

  1. motsvarar krav som fastställs i denna förordning enligt artiklarna 4, 9, 10 och 11,

  2. säkerställer ett skydd av tystnadsplikten som är likvärdigt med det som fastställs i denna förordning, och

  3. tillämpas effektivt och verkställs på ett jämlikt och icke snedvridande sätt så att en effektiv tillsyn och verkställighet kan upprätthållas.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 86.2.

3.En genomförandeakt om likvärdighet enligt punkt 2 ska innebära att motparter som ingår en transaktion som omfattas av denna förordning ska anses ha fullgjort de skyldigheter som ingår i artiklarna 4, 9, 10 och 11 om åtminstone en av motparterna är etablerad i det tredjelandet.

4.Kommissionen ska i samarbete med Esma övervaka att de krav som motsvarar kraven som fastställs i artiklarna 4, 9, 10 och 11 genomförs på ett effektivt sätt av de tredjeländer för vilka en genomförandeakt om likvärdighet har antagits och regelbundet, minst en gång om året, rapportera till Europaparlamentet och rådet. Inom 30 kalenderdagar efter det att rapporten har lagts fram ska kommissionen, om rapporten visar att myndigheterna i tredjelandet har tillämpat de motsvarande kraven på ett ofullständigt eller inkonsekvent sätt, återkalla erkännandet om likvärdighet när det gäller det aktuella tredjelandets regelverk. Om en genomförandeakt om likvärdighet dras tillbaka ska motparterna automatiskt på nytt omfattas av alla krav som fastställs i denna förordning.

Artikel 13a Ändringar av äldre kontrakt för genomförandet av referensvärdereformer

1.Motparter får fortsätta att tillämpa de riskhanteringsförfaranden enligt artikel 11.3 som de redan följer den 13 februari 2021 för sådana OTC-derivatkontrakt som inte har clearats av en central motpart och som ingåtts eller förnyats före den dag då skyldigheten att ha riskhanteringsförfaranden på plats enligt artikel 11.3 börjar gälla om dessa kontrakt, efter den 13 februari 2021, har ändrats eller förnyats i det enda syftet att ersätta ett referensvärde eller införa en reservbestämmelse för något av de referensvärden som det hänvisas till i det kontraktet.

Förordning (EU) 2021/168

2.Kontrakt som har ingåtts eller förnyats före den dag då clearingkravet börjar gälla enligt artikel 4 och som, efter den 13 februari 2021, har ändrats eller förnyats i det enda syftet att ersätta ett referensvärde eller införa en reservbestämmelse för något av de referensvärden som det hänvisas till i det kontraktet, ska av den anledningen inte omfattas av det clearingkrav som avses i artikel 4.

Förordning (EU) 2021/168

3.Punkterna 1 och 2 ska endast tillämpas på OTC-derivatkontrakt vars ändringar eller förnyanden

  1. är nödvändiga i syfte att ersätta referensvärden i sammanhang med referensvärdereformer,

  2. inte ändrar den ekonomiska substans eller den riskfaktor som sådant kontraktsreferensvärde representerar,

  3. inte omfattar andra ändringar av rättsliga villkor i det kontraktet vilka inte avser det referensvärde som det hänvisas till och således potentiellt ändrar kontraktet på ett sätt som faktiskt innebär att det måste betraktas som ett nytt kontrakt.

Förordning (EU) 2021/168

Avdelning III Auktorisation och tillsyn av centrala motparter

Kapitel 1 Villkor och förfaranden för auktorisation av centrala motparter

Artikel 14 Auktorisation av centrala motparter

1.Om en i unionen etablerad juridisk person avser att tillhandahålla clearingtjänster som central motpart, ska den ansöka om auktorisation hos behörig myndighet i den medlemsstat där den är etablerad (den centrala motpartens behöriga myndighet), i enlighet med förfarandet i artikel 17.

2.När auktorisation har beviljats i enlighet med artikel 17 ska den gälla på unionens hela territorium.

3.Auktorisation som avses i punkt 1 ska beviljas endast för verksamheter relaterade till clearing, och det ska anges vilka tjänster och verksamheter som den centrala motparten är auktoriserad för, inklusive vilka klasser av finansiella instrument som en sådan auktorisation omfattar.

4.En central motpart ska alltid uppfylla villkoren för auktorisation.

En central motpart ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten om väsentliga förändringar som påverkar villkoren för auktorisation.

5.Den auktorisation som avses i punkt 1 ska inte hindra medlemsstater från att anta eller fortsätta att tillämpa ytterligare krav när det gäller centrala motparter som har etablerat sig på deras territorium, inbegripet vissa auktoriseringskrav enligt direktiv 2006/48/EG.

Artikel 15 Utvidgning av verksamheter och tjänster

1.En central motpart ska lämna in en begäran om utvidgning till den centrala motpartens behöriga myndighet, om den vill utvidga sin affärsverksamhet till verksamheter och tjänster som inte omfattas av den ursprungliga auktorisationen. Tillhandahållande av clearingtjänster som den centrala motparten inte auktoriserats för ska betraktas som en utvidgning av den auktorisationen.

Utvidgningen av en auktorisation ska ske i enlighet med det förfarande som anges i artikel 17.

2.Om en central motpart önskar utvidga sin verksamhet till en annan medlemsstat än den där den är etablerad, ska den centrala motpartens behöriga myndighet utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten.

3.I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma i samarbete med ECBS utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger närmare villkor för när ytterligare tjänster eller verksamheter som en central motpart vill utvidga sin affärsverksamhet till inte omfattas av den ursprungliga auktorisationen och därför kräver en utvidgning av auktorisationen i enlighet med punkt 1 i denna artikel och om förfarandet för att samråda med det kollegium som etablerats i enlighet med artikel 18 om huruvida dessa villkor är uppfyllda eller inte.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 2 januari 2021.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 16 Kapitalkrav

1.För att auktoriseras enligt artikel 14 ska en central motpart ha ständig tillgång till ett startkapital på minst 7,5 miljoner EUR.

2.En central motparts kapital ska – inklusive balanserade vinstmedel och reserver – stå i proportion till den risk som är kopplad till den centrala motpartens verksamhet. Kapitalet ska alltid vara tillräckligt för att vid behov och inom rimlig tid kunna säkerställa en ordnad avveckling eller omstrukturering av verksamheten och erbjuda den centrala motparten tillräckligt skydd mot kreditrisker, motpartsrisker, marknadsrisker, operativa risker, rättsliga risker och affärsrisker som inte redan täcks av särskilda finansiella resurser enligt artiklarna 41–44.

3.För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska EBA, i nära samarbete med ECBS och efter samråd med Esma, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om kraven när det gäller en central motparts kapital, balanserade vinstmedel och reserver som avses i punkt 2.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 17 Förfarande för att bevilja och avslå auktorisation

1.Den ansökande centrala motparten ska lämna en ansökan om auktorisation till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den är etablerad.

2.Den ansökande centrala motparten ska lämna in alla uppgifter som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna fastslå att den sökande uppfyller de krav som fastställs i denna förordning. Den behöriga myndigheten ska omgående överlämna alla uppgifter som mottagits från den ansökande centrala motparten till Esma och det kollegium som avses i artikel 18.1.

3.Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska den behöriga myndigheten bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig, ska den behöriga myndigheten ange en tidsfrist inom vilken den ansökande centrala motparten ska lämna ytterligare information. Efter mottagandet av sådan ytterligare information ska den behöriga myndigheten omedelbart översända denna till Esma och det kollegium som inrättats i enlighet med artikel 18.1. Den behöriga myndigheten ska efter att ha bedömt att ansökan är fullständig underrätta den ansökande centrala motparten, medlemmarna i kollegiet och Esma om detta.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Den behöriga myndigheten ska bevilja auktorisation endast om den finner att den ansökande centrala motparten uppfyller alla krav i denna förordning och att den centrala motparten är anmäld som ett system enligt direktiv 98/26/EG.

Den behöriga myndigheten ska vederbörligen beakta det yttrande som kollegiet nått fram till i enlighet med artikel 19. Om den behöriga myndigheten inte instämmer med kollegiets positiva yttrande, ska dess beslut innehålla en fullständig motivering och en förklaring av eventuella väsentliga avvikelser från kollegiets positiva yttrande.

Den centrala motparten ska inte beviljas auktorisation om samtliga medlemmar i kollegiet, med undantag för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad, genom överenskommelse når fram till ett gemensamt yttrande enligt artikel 19.1 om att den centrala motparten inte bör beviljas auktorisation. Det yttrandet ska ange skriftliga, fullständiga och detaljerade skäl till att kollegiet anser att de krav som fastställs i denna förordning eller andra delar av unionsrätten inte är uppfyllda.

Om ett gemensamt yttrande som avses i tredje stycket inte har uppnåtts genom överenskommelse, och en majoritet bestående av två tredjedelar av kollegiet har avgett ett negativt yttrande, får varje berörd behörig myndighet med stöd av en majoritet bestående av två tredjedelar av kollegiet inom 30 kalenderdagar efter antagandet av det negativa yttrandet hänskjuta frågan till Esma för avgörande i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Beslutet om hänskjutande ska ange skriftliga, fullständiga och detaljerade skäl till att de berörda medlemmarna i kollegiet anser att de krav som fastställs i denna förordning eller andra delar av unionsrätten inte är uppfyllda. I sådana fall ska den centrala motpartens behöriga myndighet skjuta upp sitt beslut om auktorisation och invänta ett eventuellt beslut om auktorisation från Esma i enlighet med artikel 19.3 i förordning (EU) nr 1095/2010. Den behöriga myndigheten ska fatta sitt beslut i enlighet med Esmas beslut. Ärendet får inte hänskjutas till Esma efter det att den 30-dagarsperiod som avses i fjärde stycket har löpt ut.

Om samtliga medlemmar i kollegiet, med undantag för myndigheterna i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad, genom överenskommelse når fram till ett gemensamt yttrande enligt artikel 19.1 om att den centrala motparten inte bör beviljas auktorisation, får den behöriga myndigheten hänskjuta frågan till Esma för avgörande i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad ska vidarebefordra beslutet till de övriga berörda behöriga myndigheterna.

5.Esma ska agera i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) nr 1095/2010 om den centrala motpartens behöriga myndighet inte har tillämpat bestämmelserna i denna förordning, eller har tillämpat dem på ett sätt som framstår som en överträdelse av unionsrätten.

Esma får utreda påstådda överträdelser eller underlåtelser att tillämpa unionsrätten på begäran av någon medlem i kollegiet eller på eget initiativ, efter att ha underrättat den behöriga myndigheten.

6.Inga åtgärder som vidtas i tjänsten av någon av kollegiets medlemmar får direkt eller indirekt diskriminera någon medlemsstat eller grupp av medlemsstater som plats för clearingtjänster oavsett valutaslag.

7.Inom sex månader från inlämnandet av en fullständig ansökan ska den behöriga myndigheten skriftligen med fullständig motivering underrätta den sökande om huruvida auktorisation beviljats eller avslagits.

Artikel 18 Kollegium

1.Inom 30 kalenderdagar efter inlämnandet av en fullständig ansökan i enlighet med artikel 17 ska den centrala motpartens behöriga myndighet inrätta, förvalta och leda ett kollegium som främjar fullgörandet av de uppgifter som anges i artiklarna 15, 17, 30, 31, 32, 35, 49, 51 och 54.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Kollegiet ska ha följande sammansättning:

a.

Ordföranden för eller någon av de oberoende styrelseledamöterna i den tillsynskommitté för centrala motparter som avses i artikel 24a.2 a och b.

b.

Den centrala motpartens behöriga myndighet.

c.

De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av den centrala motpartens clearingmedlemmar som är etablerade i de tre medlemsstaterna med de sammanlagt största bidragen under en ettårsperiod till den centrala motpartens obeståndsfond, som avses i artikel 42 i denna förordning, i tillämpliga fall inbegripet ECB inom ramen för de uppgifter i fråga om tillsyn över kreditinstitut inom den gemensamma tillsynsmekanismen som den tilldelats i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1024/2013.

ca.

De behöriga myndigheterna som ansvarar för tillsynen av den centrala motpartens andra clearingmedlemmar än de som avses i led c, med samtycke från den centrala motpartens behöriga myndighet. Dessa behöriga myndigheter ska begära samtycke från den centrala motpartens behöriga myndighet för att delta i kollegiet, och motivera sin begäran på grundval av sin bedömning av de effekter som en central motparts finansiella nödläge kan få på den finansiella stabiliteten i deras respektive medlemsstat. Om den centrala motpartens behöriga myndighet avslår begäran ska den lämna en fullständig och detaljerad skriftlig motivering till detta.

d.

De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av de handelsplatser som den centrala motparten verkar på.

e.

De behöriga myndigheter som övervakar centrala motparter med vilka samverkansöverenskommelser ingåtts.

f.

De behöriga myndigheter som övervakar de värdepapperscentraler som den centrala motparten är knuten till.

g.

De berörda ECBS-medlemmar som ansvarar för övervakningen av den centrala motparten och de berörda ECBS-medlemmar som ansvarar för övervakningen av de centrala motparter med vilka samverkansöverenskommelser har ingåtts.

h.

De centralbanker som utger de clearade finansiella instrumentens mest relevanta unionsvalutor.

i.

De utgivande centralbankerna för alla unionsvalutor för finansiella instrument som har clearats eller ska clearas av den centrala motparten, förutom de som avses i led h, med förbehåll för samtycke från den centrala motpartens behöriga myndighet. Dessa utgivande centralbanker ska begära samtycke från den centrala motpartens behöriga myndighet för att delta i kollegiet, och motivera sin begäran på grundval av sin bedömning av de effekter som den centrala motpartens finansiella nödläge kan få på den valuta som de ger ut. Om den centrala motpartens behöriga myndighet avslår begäran ska den centrala motpartens behöriga myndighet lämna en fullständig och detaljerad skriftlig motivering till detta.

Den centrala motpartens behöriga myndighet ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över kollegiets medlemmar. Den förteckningen ska uppdateras av den centrala motpartens behöriga myndighet utan onödigt dröjsmål när någon ändring har gjorts i kollegiets sammansättning. Den centrala motpartens behöriga myndighet ska underrätta Esma om den förteckningen inom 30 kalenderdagar från inrättandet av kollegiet eller ändringar i dess sammansättning. Efter att ha mottagit underrättelsen från den centrala motpartens behöriga myndighet ska Esma utan onödigt dröjsmål på sin webbplats offentliggöra förteckningen över medlemmarna i det kollegiet.

Förordning (EU) 2019/2099

3.En behörig myndighet i en medlemsstat som inte är medlem i kollegiet får från kollegiet begära all information som är relevant för utförandet av dess tillsynsuppgifter.

4.Kollegiet ska sörja för följande, utan att det påverkar behöriga myndigheters befogenheter enligt denna förordning:

  1. Utarbetande av det yttrande som avses i artikel 19.

  2. Informationsutbyte, inklusive begäran om information enligt artikel 84.

  3. Överenskommelser bland medlemmarna om att frivilligt påta sig uppgifter.

  4. Samordning av programmen för tillsynsgranskning, baserade på en riskbedömning av den centrala motparten.

  5. Fastställande av förfaranden och beredskapsplaner för krissituationer som avses i artikel 24.

För att utförandet av de uppgifter de tilldelats enligt första stycket ska kunna underlättas ska de kollegiemedlemmar som avses i punkt 2 ha rätt att bidra till fastställandet av dagordningen för kollegiemötena, särskilt genom att lägga till punkter på dagordningen för ett möte.

Förordning (EU) 2019/2099

5.Kollegiets inrättande och verksamhet ska baseras på en skriftlig överenskommelse mellan dess samtliga medlemmar.

I överenskommelsen ska de praktiska arrangemangen för kollegiets verksamhet anges, inbegripet närmare regler för

  1. de omröstningsförfaranden som avses i artikel 19.3,

  2. förfarandena för att fastställa dagordningen för kollegiets möten,

  3. hur ofta kollegiets möten ska hållas,

  4. formatet för och omfattningen av den information som den centrala motpartens behöriga myndighet ska tillhandahålla kollegiets medlemmar, särskilt avseende den information som ska tillhandahållas i enlighet med artikel 21.4,

  5. lämplig minimitid för kollegiemedlemmarnas bedömning av den relevanta dokumentationen, och

  6. hur kollegiemedlemmarna ska kommunicera med varandra.

I överenskommelsen får också fastställas uppgifter som ska åläggas den centrala motpartens behöriga myndighet eller en annan kollegiemedlem.

Förordning (EU) 2019/2099

6.För att säkerställa att kollegierna fungerar på ett konsekvent och enhetligt sätt i hela unionen ska Esma, i samarbete med ECBS, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger de villkor enligt vilka de unionsvalutor som avses i punkt 2 h ska anses vara de mest relevanta och närmare anger de praktiska arrangemangen som avses i punkt 5.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 2 januari 2021.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 19 Yttrande från kollegiet

1.Inom fyra månader efter den centrala motpartens inlämnande av en fullständig ansökan enligt artikel 17 ska den centrala motpartens behöriga myndighet genomföra en riskbedömning av den centrala motparten och lämna en rapport till kollegiet.

Inom 30 kalenderdagar efter mottagandet och baserat på slutsatserna i denna rapport ska kollegiet nå fram till ett gemensamt yttrande i vilket det fastställs huruvida den ansökande centrala motparten uppfyller alla de krav som fastställs i denna förordning.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17.4 fjärde stycket ska kollegiet, om inget gemensamt yttrande kan uppnås i enlighet med andra stycket, inom samma tidsperiod anta ett majoritetsyttrande.

1a.Om kollegiet avger ett yttrande enligt denna förordning på begäran av en medlem av kollegiet och efter att det antagits med majoritet i kollegiet i enlighet med punkt 3 i denna artikel får det yttrandet, utöver fastställandet om huruvida den centrala motparten uppfyller denna förordning, inkludera rekommendationer som syftar till att åtgärda brister i en central motparts riskhantering och öka dess motståndskraft.

Om kollegiet får avge ett yttrande får varje utgivande centralbank som är medlem av kollegiet enligt artikel 18.2 h och i anta rekommendationer om den valutan som den ger ut.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Esma ska underlätta antagandet av det gemensamma yttrandet i enlighet med dess allmänna samordningsfunktion enligt artikel 31 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3.Kollegiets majoritetsyttrande ska antas med enkel majoritet bland dess medlemmar.

För kollegier bestående av upp till och med tolv medlemmar ska högst två kollegiemedlemmar från samma medlemsstat ha rösträtt och varje röstberättigad medlem ska ha en röst. För kollegier bestående av fler än tolv medlemmar ska högst tre medlemmar från samma medlemsstat ha rösträtt och varje röstberättigad medlem ska ha en röst.

Om ECB är medlem av ett kollegium enligt artikel 18.2 c och h ska den ha två röster.

De kollegiemedlemmar som avses i artikel 18.2 a, ca och i ska inte ha rösträtt i fråga om kollegiets yttranden.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Utan att det påverkar tillämpningen av det förfarande som föreskrivs i artikel 17 ska den behöriga myndigheten vederbörligen beakta det yttrande som kollegiet nått fram till i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, inbegripet eventuella rekommendationer som syftar till att åtgärda brister i en central motparts riskhantering och öka dess motståndskraft. Om den centrala motpartens behöriga myndighet inte instämmer med kollegiets yttrande eller med eventuella rekommendationer i yttrandet som syftar till att åtgärda brister i en central motparts riskhantering och öka dess motståndskraft, ska dess beslut innehålla en fullständig motivering och en förklaring av eventuella väsentliga avvikelser från yttrandet eller rekommendationerna.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 20 Upphävande av auktorisation

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22.3 ska den centrala motpartens behöriga myndighet upphäva auktorisationen om den centrala motparten

  1. inte har utnyttjat sin auktorisation inom tolv månader, uttryckligen har frånsagt sig auktorisationen eller inte har tillhandahållit några tjänster eller utövat någon verksamhet under de föregående sex månaderna,

  2. har erhållit auktorisationen genom att lämna osanna uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

  3. inte längre uppfyller de villkor som gällde för auktorisationen och inte har vidtagit de åtgärder för att avhjälpa situationen som den centrala motpartens behöriga myndighet begärt inom en fastställd tidsram, eller

  4. allvarligt och systematiskt har åsidosatt något av de krav som fastställs i denna förordning.

2.Om den centrala motpartens behöriga myndighet anser att en av de omständigheter som avses i punkt 1 föreligger ska den inom fem arbetsdagar underrätta Esma och medlemmarna i kollegiet om detta.

3.Den centrala motpartens behöriga myndighet ska höra medlemmarna i kollegiet angående nödvändigheten av att upphäva auktorisationen av den centrala motparten, utom när det brådskar med ett sådant beslut.

4.Varje medlem av kollegiet får när som helst begära att den centrala motpartens behöriga myndighet ska kontrollera om denna motpart fortfarande uppfyller villkoren som gällde för auktorisationen.

5.Den centrala motpartens behöriga myndighet får begränsa upphävandet till viss tjänst, verksamhet eller klass av finansiellt instrument.

6.Den centrala motpartens behöriga myndighet ska översända sitt beslut med fullständig motivering till Esma och medlemmarna i kollegiet, vilket ska ta hänsyn till reservationer från kollegiets medlemmar.

7.Beslutet om upphävande av auktorisationen ska få verkan inom hela unionen.

Artikel 21 Översyn och utvärdering

1.Utan att den roll som innehas av kollegiet påverkas, ska de behöriga myndigheter som avses i artikel 22 se över de system, strategier, processer och mekanismer som de centrala motparterna har genomfört för att följa denna förordning samt utvärdera de risker, inbegripet åtminstone finansiella och operativa risker, som dessa centrala motparter är eller kan vara exponerade mot.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Den översyn och utvärdering som avses i punkt 1 ska omfatta alla de krav på centrala motparter som fastställs i denna förordning.

3.De behöriga myndigheterna ska fastställa hur ofta och hur ingående den översyn och utvärdering som avses i punkt 1 ska genomföras, med särskilt beaktande av verksamhetens storlek, systemvikt, art, omfattning, komplexitet och sammankoppling med andra finansmarknadsinfrastrukturer hos de berörda centrala motparterna. Översynen och utvärderingen ska uppdateras minst en gång per år.

De centrala motparterna ska omfattas av kontroller på plats. På begäran av Esma får de behöriga myndigheterna bjuda in personal från Esma att delta i kontroller på plats.

Den behöriga myndigheten får till Esma vidarebefordra all information som den mottagit från centrala motparter under eller i samband med kontroller på plats.

Förordning (EU) 2019/2099

4.De behöriga myndigheterna ska regelbundet och minst årligen underrätta kollegiet om resultaten av översynen och utvärderingen enligt punkt 1, inbegripet eventuella korrigerande åtgärder eller sanktioner.

5.De behöriga myndigheterna ska kräva att centrala motparter som inte uppfyller de krav som fastställs i denna förordning på ett tidigt stadium vidtar nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med denna situation.

6.Senast den 2 januari 2021 ska Esma, för att säkerställa konsekvens vad gäller formatet för den översyn som ska genomföras av de nationella behöriga myndigheterna i enlighet med denna artikel samt vad gäller hur ofta och hur ingående den ska genomföras, utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 för att närmare ange, på ett sätt som är lämpligt med beaktande av de centrala motparternas storlek, struktur och interna organisation samt deras verksamheters art, omfattning och komplexitet, gemensamma förfaranden och metoder för den översyn och utvärdering av tillsynen som avses i punkterna 1 och 2 samt punkt 3 första stycket i denna artikel.

Förordning (EU) 2019/2099

Kapitel 2 Tillsyn och övervakning av centrala motparter

Artikel 22 Behörig myndighet

1.Varje medlemsstat ska utse den behöriga myndighet som ska svara för att de uppgifter som följer av denna förordning utförs när det gäller auktorisation och tillsyn av centrala motparter som är etablerade på deras territorium och ska underrätta kommissionen och Esma därom.

Om en medlemsstat utser mer än en behörig myndighet ska den klart ange varje myndighets uppdrag och utse en myndighet med ensamt ansvar för att samordna samarbetet och informationsutbytet med kommissionen, Esma, andra medlemsstaters behöriga myndigheter, EBA och berörda ECBS-medlemmar i enlighet med artiklarna 23, 24, 83 och 84.

2.Varje medlemsstat ska se till att den behöriga myndigheten har tillräckliga tillsyns- och utredningsbefogenheter för att fullgöra sitt uppdrag.

3.Varje medlemsstat ska se till att lämpliga administrativa åtgärder i enlighet med nationell lagstiftning kan vidtas eller införas mot ansvariga fysiska eller juridiska personer, om denna förordning inte efterlevs.

Dessa åtgärder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande och får inbegripa krav på korrigerande åtgärder inom en fastställd tidsram.

4.Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de behöriga myndigheter som utsetts enligt punkt 1.

Kapitel 3 Samarbete

Artikel 23 Samarbete mellan myndigheter

1.Behöriga myndigheter ska ha ett nära samarbete med varandra, med Esma och vid behov med ECBS.

2.På grundval av tillgängliga uppgifter vid tidpunkten för beslutet ska de behöriga myndigheterna vid utövandet av sina allmänna uppgifter vederbörligen beakta sina besluts potentiella effekter på det finansiella systemets stabilitet i alla övriga berörda medlemsstater, särskilt i krissituationer som avses i artikel 24.

Artikel 23a Tillsynssamarbete mellan behöriga myndigheter och Esma avseende auktoriserade centrala motparter

1.Esma ska ha en samordnande roll mellan behöriga myndigheter och i kollegier i syfte att skapa en gemensam tillsynskultur och konsekvent tillsynspraxis, säkerställa enhetliga förfaranden och ett enhetligt tillvägagångssätt och förstärka överensstämmelsen när det gäller resultatet av tillsynen, särskilt med avseende på tillsynsområden som har en gränsöverskridande dimension eller kan få gränsöverskridande effekter.

Förordning (EU) 2019/2099

2.De behöriga myndigheterna ska lämna in sina utkast till beslut till Esma innan de antar någon akt eller åtgärd enligt artiklarna 7, 8, 14, 15, 29–33, 35, 36 och 54.

De behöriga myndigheterna får även lämna in utkast till beslut till Esma innan de antar någon annan akt eller åtgärd i enlighet med sina uppgifter enligt artikel 22.1.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Inom 20 arbetsdagar efter mottagandet av ett utkast till beslut avseende en särskild artikel som har lämnats in i enlighet med punkt 2, ska Esma vid behov tillhandahålla ett yttrande om det utkastet till beslut till den behöriga myndigheten för att främja en konsekvent och samstämmig tillämpning av den artikeln.

Om det utkast till beslut som lämnats in till Esma i enlighet med punkt 2 uppvisar en brist på konvergens eller samstämmighet i tillämpningen av denna förordning ska Esma utfärda riktlinjer eller rekommendationer för att främja tillräcklig konsekvens eller samstämmighet i tillämpningen av denna förordning i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Om Esma antar ett yttrande i enlighet med punkt 3 ska den behöriga myndigheten ta vederbörlig hänsyn till det och informera Esma om de åtgärder som vidtas eller inte vidtas i samband med detta. Om den behöriga myndigheten inte instämmer i Esmas yttrande ska den inkomma med synpunkter till Esma om alla betydande avvikelser från det yttrandet.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 24 Krissituationer

Den centrala motpartens behöriga myndighet eller annan relevant myndighet ska utan onödigt dröjsmål underrätta Esma, kollegiet, berörda ECBS-medlemmar och andra berörda myndigheter om krissituationer som berör en central motpart, inklusive utveckling på finansmarknader som kan inverka negativt på marknadens likviditet, den penningpolitiska transmissionen, betalningssystemens goda funktion eller det finansiella systemets stabilitet i någon av de medlemsstater där den centrala motparten eller någon av dess clearingmedlemmar är etablerad.

Förordning (EU) 2019/2099

Kapitel 3A Tillsynskommittén för centrala motparter

Artikel 24a Tillsynskommittén för centrala motparter

1.Esma ska inrätta en permanent intern kommitté enligt artikel 41 i förordning (EU) nr 1095/2010 som ska utarbeta utkast till beslut för antagande av tillsynsstyrelsen och utföra de uppgifter som anges i punkterna 7, 9 och 10 i den här artikeln (nedan kallad tillsynskommittén för centrala motparter).

Förordning (EU) 2019/2099

2.Tillsynskommittén för centrala motparter ska bestå av följande:

  1. Ordföranden, med rösträtt.

  2. Två oberoende styrelseledamöter, med rösträtt.

  3. De behöriga myndigheter i medlemsstaterna som avses i artikel 22 i denna förordning med en auktoriserad central motpart, med rösträtt. Om en medlemsstat har utsett flera behöriga myndigheter får var och en av de utsedda behöriga myndigheterna i den medlemsstaten besluta att utse en företrädare för att delta enligt denna punkt, men i de röstningsförfaranden som avses i artikel 24c ska företrädarna för varje medlemsstat tillsammans anses utgöra en ledamot med rösträtt.

  4. Följande utgivande centralbanker:

    1. Om tillsynskommittén för centrala motparter sammankallas angående centrala motparter från tredjeland, avseende förberedelserna för alla beslut som hänför sig till de artiklar som avses i punkt 10 i den här artikeln vad gäller centrala motparter i kategori 2 och artikel 25.2a, de utgivande centralbanker som avses i artikel 25.3 f som har begärt medlemskap i tillsynskommittén för centrala motparter, utan rösträtt.

    2. Om tillsynskommittén för centrala motparter sammankallas angående centrala motparter som har auktoriserats i enlighet med artikel 14, mot bakgrund av de diskussioner som hänför sig till punkt 7 b och c iv i den här artikeln, de utgivande centralbankerna för unionsvalutorna för de finansiella instrument som clearas av auktoriserade centrala motparter som har begärt medlemskap i tillsynskommittén för centrala motparter, utan rösträtt.

När det gäller leden i och ii ska medlemskap automatiskt beviljas på skriftlig engångsbegäran ställd till ordföranden.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Ordföranden får, när så är lämpligt och nödvändigt, bjuda in som observatörer till mötena i tillsynskommittén för centrala motparter, medlemmar av de kollegier som avses i artikel 18.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Mötena i tillsynskommittén för centrala motparter ska sammankallas av kommitténs ordförande på dennes initiativ eller på begäran av någon av ledamöterna med rösträtt. Tillsynskommittén för centrala motparter ska sammanträda minst fem gånger per år.

Förordning (EU) 2019/2099

5.Ordföranden och de oberoende styrelseledamöterna i tillsynskommittén för centrala motparter ska vara oberoende och yrkesverksamma på heltid. De ska, efter ett öppet urvalsförfarande, utses av tillsynsstyrelsen på grundval av meriter, färdigheter, kunskaper om clearing, post-trading, tillsyn och finansiella frågor samt av erfarenheter med relevans för tillsyn och reglering av centrala motparter.

Innan utnämningen av ordföranden och de oberoende styrelseledamöterna i tillsynskommittén för centrala motparter, och senast en månad efter det att urvalet har gjorts av tillsynsstyrelsen, som ska förelägga Europaparlamentet sin slutlista över utvalda kandidater med hänsyn tagen till en jämn könsfördelning, ska Europaparlamentet, efter att ha hört de utvalda kandidaterna, godkänna eller förkasta dem.

Om ordföranden eller någon av de oberoende styrelseledamöterna i tillsynskommittén för centrala motparter inte längre uppfyller de villkor som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter eller har befunnits skyldig till en allvarlig försummelse, får rådet efter ett förslag från kommissionen som har godkänts av Europaparlamentet anta ett genomförandebeslut om att skilja personen i fråga från hans eller hennes ämbete. Rådet ska besluta med kvalificerad majoritet.

Europaparlamentet eller rådet kan meddela kommissionen att de anser att villkoren för att skilja ordföranden eller någon av de oberoende styrelseledamöterna i tillsynskommittén för centrala motparter från dennes uppdrag är uppfyllda, och kommissionen ska härvidlag vidta åtgärder.

Mandatperioden för ordföranden och de oberoende styrelseledamöterna i tillsynskommittén för centrala motparter ska vara fem år och får förnyas en gång.

Förordning (EU) 2019/2099

6.Ordföranden och de oberoende styrelseledamöterna i tillsynskommittén för centrala motparter får inte inneha något annat ämbete på nationell nivå, unionsnivå eller internationell nivå. De ska handla oberoende och objektivt uteslutande i hela unionens intresse och varken efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, regeringen i någon medlemsstat eller något annat offentligt eller privat organ.

Varken medlemsstaterna, unionens institutioner eller organ eller något annat offentligt eller privat organ får försöka påverka ordföranden och de oberoende styrelseledamöterna i tillsynskommittén för centrala motparter i samband med att personen i fråga utför sina uppgifter.

I enlighet med de tjänsteföreskrifter som avses i artikel 68 i förordning (EU) nr 1095/2010 är ordföranden och de oberoende styrelseledamöterna i tillsynskommittén för centrala motparter, efter att ha lämnat tjänsten, fortsatt skyldiga att uppträda med heder och omdöme när det gäller att acceptera vissa utnämningar eller förmåner.

Förordning (EU) 2019/2099

7.Vad gäller centrala motparter som är auktoriserade eller som ansöker om auktorisering i enlighet med artikel 14 i denna förordning ska tillsynskommittén för centrala motparter, vid tillämpning av artikel 23a.1 i denna förordning, utarbeta beslut och utföra de till Esma anförtrodda uppgifterna i artikel 23a.3 i denna förordning och i följande led:

  1. Åtminstone årligen genomföra en inbördes utvärdering av den tillsynsverksamhet som utförs av samtliga behöriga myndigheter med avseende på centrala motparters auktorisation och tillsyn i enlighet med artikel 30 i förordning (EU) nr 1095/2010.

  2. Åtminstone årligen ta initiativ till och samordna unionsomfattande utvärderingar av de centrala motparternas motståndskraft mot ogynnsam utveckling på marknaden i enlighet med artikel 32.2 i förordning (EU) nr 1095/ 2010, om möjligt med beaktande av den aggregerade effekten av centrala motparters återhämtnings- och resolutionsarrangemang på unionens finansiella stabilitet.

  3. Främja regelbundet utbyte och regelbunden diskussion mellan behöriga myndigheter som är utsedda i enlighet med artikel 22.1 i denna förordning vad gäller

    1. relevant tillsynsverksamhet och beslut som har antagits av de behöriga myndigheter som avses i artikel 22 vid utförandet av deras uppgifter i enlighet med denna förordning avseende auktoriseringen och tillsynen av centrala motparter som är etablerade på deras territorium,

    2. utkast till beslut som lämnats in till Esma av en behörig myndighet i enlighet med artikel 23a.2 första stycket,

    3. utkast till beslut som lämnats in till Esma av en behörig myndighet på frivillig basis i enlighet med artikel 23a.2 andra stycket, och

    4. relevant utveckling på marknaden, inklusive situationer eller händelser som påverkar eller sannolikt kommer att påverka den tillsynsmässiga och finansiella sundheten eller motståndskraften hos de centrala motparter som auktoriserats i enlighet med artikel 14 eller hos deras clearingmedlemmar.

  4. Hålla sig informerad om och diskutera alla yttranden och rekommendationer som antas av kollegier enligt artikel 19 i denna förordning, för att kunna bidra till enhetligt och konsekvent fungerande kollegier och främja samstämmighet i tillämpningen av denna förordning bland dem.

Vid tillämpning av första stycket a–d ska de behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål förse Esma med all relevant information och dokumentation.

Förordning (EU) 2021/23

8.Om de verksamheter eller det utbyte som avses i punkt 7 a–d uppvisar en brist på konvergens och samstämmighet i tillämpningen av denna förordning ska Esma utfärda nödvändiga riktlinjer eller rekommendationer enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 eller yttranden enligt artikel 29 i förordning (EU) nr 1095/2010. Om en sådan utvärdering som avses i punkt 7 b visar på brister i en eller flera centrala motparters motståndskraft ska Esma utfärda de rekommendationer som behövs enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/2099

9.Därutöver får tillsynskommittén för centrala motparter

  1. utifrån verksamheten i enlighet med punkterna 7 a–d begära att tillsynsstyrelsen ska överväga huruvida antagandet av riktlinjer, rekommendationer och yttranden från Esma är nödvändigt för att åtgärda brist på konvergens och samstämmighet i tillämpningen av denna förordning mellan behöriga myndigheter och kollegier. Tillsynsstyrelsen ska ta vederbörlig hänsyn till en sådan begäran och besvara den på lämpligt sätt, och

  2. lämna in yttranden till tillsynsstyrelsen om beslut som kommer att fattas i enlighet med artikel 44 i förordning (EU) nr 1095/2010, med undantag för de beslut som avses i artiklarna 17 och 19 i den förordningen, vad gäller de uppgifter som tilldelats de behöriga myndigheter som avses i artikel 22 i den här förordningen.

Förordning (EU) 2019/2099

10.Tillsynskommittén för centrala motparter ska, vad gäller centrala motparter från tredjeland, utarbeta utkast till beslut som ska fattas av tillsynsstyrelsen och utföra de uppgifter som anförtrotts Esma enligt artiklarna 25, 25a, 25b, 25f–25q och 85.6.

Förordning (EU) 2019/2099

11.Tillsynskommittén för centrala motparter ska, med avseende på centrala motparter från tredjeland, låta kollegiet för centrala motparter från tredjeland som avses i artikel 25c ta del av dagordningarna för dess möten innan dessa möten äger rum, protokollen från dess möten, de fullständiga utkast till beslut som den lämnar in till tillsynsstyrelsen och de slutliga beslut som antas av tillsynsstyrelsen.

Förordning (EU) 2019/2099

12.Tillsynskommittén för centrala motparter ska få stöd från särskild personal från Esma med tillräcklig kunskap, kompetens och erfarenhet för att

  1. förbereda mötena i tillsynskommittén för centrala motparter,

  2. utarbeta de analyser som krävs för att tillsynskommittén för centrala motparter ska kunna fullgöra sina uppgifter, och

  3. stödja tillsynskommittén för centrala motparter i dess internationella samarbete på administrativ nivå.

Förordning (EU) 2019/2099

13.Vid tillämpningen av denna förordning ska Esma säkerställa strukturell åtskillnad mellan tillsynskommittén för centrala motparter och andra funktioner som avses i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 24b Samråd med utgivande centralbanker

1.Vad gäller beslut som kommer att fattas enligt artiklarna 41, 44, 46, 50 och 54 avseende centrala motparter i kategori 2 ska tillsynskommittén för centrala motparter samråda med de utgivande centralbanker som avses i artikel 25.3 f. Varje utgivande centralbank får svara. Svaren ska ha mottagits inom tio arbetsdagar från det att utkastet till beslut har översänts. I krissituationer ska den ovannämnda perioden inte vara längre än 24 timmar. Om en utgivande centralbank föreslår ändringar eller gör invändningar mot de utkast till beslut som avses i artiklarna 41, 44, 46, 50 och 54 ska den skriftligen tillhandahålla fullständiga och utförliga motiveringar. När perioden för samråd är slut ska tillsynskommittén för centrala motparter vederbörligen överväga de ändringar som föreslagits av de utgivande centralbankerna.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Om tillsynskommittén för centrala motparter i sitt utkast till beslut inte återger de ändringar som föreslagits av en utgivande centralbank ska tillsynskommittén för centrala motparter skriftligen informera den utgivande centralbanken om de fullständiga skälen till att de ändringar som föreslagits av den utgivande centralbanken inte har beaktats, och tillhandahålla en förklaring till avvikelserna från dessa ändringar. Tillsynskommittén för centrala motparter ska till tillsynsstyrelsen lämna in de ändringar som föreslagits av de utgivande centralbankerna samt tillsynsstyrelsens förklaringar till varför de inte beaktats, tillsammans med tillsynskommitténs utkast till beslut.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Vad gäller beslut som kommer att fattas enligt artiklarna 25.2c och 85.6 ska tillsynskommittén för centrala motparter söka samtycke från de utgivande centralbanker som avses i artikel 25.3 f i frågor avseende de valutor de ger ut. Varje utgivande centralbank ska anses ha gett sitt samtycke såvida inte den utgivande centralbanken föreslår ändringar eller gör invändningar inom 10 arbetsdagar från det att utkastet till beslut har översänts. Om den utgivande centralbanken föreslår ändringar av eller gör invändningar mot ett utkast till beslut ska den ange skriftliga, fullständiga och detaljerade skäl till detta. Om en utgivande centralbank föreslår ändringar avseende frågor som gäller den valuta den ger ut får tillsynskommittén för centrala motparter till tillsynsstyrelsen endast lämna in utkastet till beslut med ändringar avseende de frågorna. Om en utgivande centralbank gör invändningar avseende frågor som gäller den valuta den ger ut ska tillsynskommittén för centrala motparter inte inkludera dessa frågor i det utkast till beslut som den lämnar in till tillsynsstyrelsen för antagande.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 24c Beslutsfattande i tillsynskommittén för centrala motparter

Tillsynskommittén för centrala motparter ska fatta sina beslut med enkel majoritet bland ledamöterna med rösträtt. Vid lika röstetal ska ordföranden ha utslagsröst.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 24d Beslutsfattande i tillsynsstyrelsen

Om tillsynskommittén för centrala motparter lämnar in utkast till beslut till tillsynsstyrelsen enligt artiklarna 25.2, 25.2a, 25.2b, 25.2c, 25.5, 25p, 85.6 och 89.3b i denna förordning, och dessutom endast för centrala motparter i kategori 2 i enlighet med artiklarna 41, 44, 46, 50 och 54 i denna förordning, ska tillsynsstyrelsen besluta om dessa utkast till beslut i enlighet med artikel 44 i förordning (EU) nr 1095/2010 inom 10 arbetsdagar.

Om tillsynskommittén för centrala motparter lämnar in utkast till beslut till tillsynsstyrelsen enligt andra artiklar än dem som det hänvisas till i första stycket, ska tillsynsstyrelsen besluta om dessa utkast till beslut i enlighet med artikel 44 i förordning (EU) nr 1095/2010 inom tre arbetsdagar.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 24e Ansvarighet

1.Europaparlamentet eller rådet får bjuda in ordföranden och de oberoende ledamöterna i tillsynskommittén för centrala motparter att göra ett uttalande, med full respekt för deras oberoende. Ordföranden och de oberoende ledamöterna i tillsynskommittén för centrala motparter ska på begäran göra ett uttalande inför Europaparlamentet och besvara alla eventuella frågor från dess ledamöter.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Ordföranden och de oberoende ledamöterna i tillsynskommittén för centrala motparter ska, på begäran och minst 15 dagar före det uttalande som avses i punkt 1, skriftligen rapportera om den huvudsakliga verksamheten för tillsynskommittén för centrala motparter till Europaparlamentet och till rådet.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Ordföranden och de oberoende ledamöterna i tillsynskommittén för centrala motparter ska rapportera all relevant information som Europaparlamentet begär på ad hoc-basis och konfidentiell basis. Den rapporten ska inte omfatta konfidentiella uppgifter gällande enskilda centrala motparter.

Förordning (EU) 2019/2099

Kapitel 4 Relationer med tredjeländer

Artikel 25 Godkännande av en central motpart från tredjeland

1.En i ett tredjeland etablerad central motpart får endast tillhandahålla clearingtjänster till clearingmedlemmar eller handelsplatser som är etablerade i unionen om denna centrala motpart är godkänd av Esma.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Efter samråd med de myndigheter som avses i punkt 3 får Esma godkänna en central motpart som är etablerad i ett tredjeland och som har lämnat in en ansökan om godkännande att tillhandahålla clearingtjänster eller clearingverksamhet, om:

  1. Kommissionen har antagit en genomförandeakt i enlighet med punkt 6.

  2. Den centrala motparten är auktoriserad i det berörda tredjelandet och omfattas av effektiv tillsyn och verkställighet som säkerställer att den fullt ut följer de försiktighetskrav som gäller i det tredjelandet.

  3. Samarbetsavtal har ingåtts i enlighet med punkt 7.

  4. Den centrala motparten är etablerad eller auktoriserad i ett tredjeland som av kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 inte anses ha strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör betydande hot mot unionens finansiella system.

  5. Det inte har fastställts att den centrala motparten är systemviktig eller sannolikt kommer att bli systemviktig i enlighet med punkt 2a, och den därför är en central motpart i kategori 1.

Förordning (EU) 2019/2099

2a.Esma ska, efter samråd med ESRB och de utgivande centralbanker som avses i punkt 3 f, fastställa om en central motpart från tredjeland är systemviktig eller sannolikt kommer att bli systemviktig för den finansiella stabiliteten i unionen eller för en eller flera av medlemsstaterna (central motpart i kategori 2) genom att beakta samtliga följande kriterier:

  1. Den centrala motpartens verksamhets art, storlek och komplexitet i unionen, och utanför unionen i den mån dess verksamhet kan ha systempåverkan på unionen eller en eller flera av dess medlemsstater, inbegripet

    1. det aggregerade värdet av varje unionsvaluta som clearas av den centrala motparten, eller den i clearingverksamhet verksamma centrala motpartens aggregerade exponering mot sina clearingmedlemmar och, i den mån som informationen är tillgänglig, deras kunder och indirekta kunder som är etablerade i unionen, inbegripet om de har identifierats som andra systemviktiga institut enligt artikel 131.3 i direktiv 2013/36/EU,

    2. den centrala motpartens riskprofil, vad gäller bland annat rättsliga risker, operativa risker och affärsrisker.

  2. Följderna av att den centrala motparten fallerar eller drabbas av störningar för

    1. finansmarknaderna, inbegripet likviditeten på de marknader som den verkar på,

    2. finansinstitut,

    3. det finansiella systemet som helhet, eller

    4. den finansiella stabiliteten i unionen eller för en eller flera av medlemsstaterna.

  3. Strukturen på den centrala motpartens clearingmedlemskap, inbegripet i den mån som informationen är tillgänglig, strukturen på dess clearingmedlemmars nätverk av kunder och indirekta kunder som är etablerade i unionen.

  4. I den mån som alternativa clearingtjänster som andra centrala motparter tillhandahåller existerar i finansiella instrument denominerade i unionens valutor för clearingmedlemmar, och i den mån som denna information är tillgänglig, deras kunder och indirekta kunder som är etablerade i unionen.

  5. Den centrala motpartens förhållande till, beroende av eller annan interaktion med andra finansmarknadsinfrastrukturer, andra finansinstitut och det finansiella systemet som helhet i den mån detta sannolikt kommer att påverka den finansiella stabiliteten i unionen eller i en eller flera av dess medlemsstater.

Kommissionen ska senast den 2 januari 2021 anta en delegerad akt i enlighet med artikel 82 för att närmare ange de kriterier som fastställs i första stycket.

Utan att det påverkar utfallet av processen för godkännande ska Esma, efter att ha genomfört den bedömning som avses i första stycket, informera den ansökande centrala motparten om huruvida den anses vara en central motpart i kategori 1 eller inte inom 30 arbetsdagar från fastställandet av att denna centrala motparts ansökan är fullständig i enlighet med punkt 4 andra stycket.

Förordning (EU) 2019/2099

2b.Om Esma fastställer att en central motpart är systemviktig eller sannolikt kommer att bli systemviktig (central motpart i kategori 2) i enlighet med punkt 2a ska Esma endast godkänna den centrala motparten för att tillhandahålla vissa clearingtjänster eller viss clearingverksamhet om följande villkor utöver villkoren i punkt 2 a–d är uppfyllda:

  1. Den centrala motparten uppfyller vid tidpunkten för godkännandet, och därefter fortlöpande, kraven i artikel 16 och i avdelningarna IV och V. Vad gäller den centrala motpartens efterlevnad av artiklarna 41, 44, 46, 50 och 54 ska Esma samråda med de utgivande centralbanker som avses i punkt 3 f i enlighet med det förfarande som anges i artikel 24b.1. Esma ska i enlighet med artikel 25a ta hänsyn till i vilken utsträckning en central motparts uppfyllnad av dessa krav motsvaras av dess uppfyllnad av jämförbara krav i tredjelandet.

  2. De utgivande centralbanker som avses i punkt 3 f har inom 30 arbetsdagar från fastställandet att en central motpart från tredjeland inte är en central motpart i kategori 1 i enlighet med punkt 2a eller efter översynen i enlighet med punkt 5 skriftligen bekräftat för Esma att den centrala motparten uppfyller följande krav, som de utgivande centralbankerna kan ha infört när de fullgjorde sina penningpolitiska uppgifter:

    1. Att på motiverad begäran lämna in all information som den utgivande centralbanken kan kräva, om Esma inte på annat sätt har erhållit denna information.

    2. Att fullständigt och på vederbörligt sätt samarbeta med den utgivande centralbanken inom ramen för den bedömning av den centrala motpartens motståndskraft mot ogynnsam utveckling på marknaden som genomförs i enlighet med artikel 25b.3.

    3. Att öppna eller meddela avsikt att öppna ett konto för inlåning över natten hos den utgivande centralbanken i enlighet med relevanta kriterier och krav för tillträde.

    4. Att uppfylla krav som införts i exceptionella situationer av den utgivande centralbanken, inom dess befogenhet att åtgärda tillfälliga systemiska likviditetsrisker som påverkar den penningpolitiska transmissionen eller betalningssystemens goda funktion och som avser kontroll av likviditetsrisker, marginalsäkerhetskrav, säkerheter, avvecklingsarrangemang eller samverkansöverenskommelser.

    De krav som avses i led iv ska säkerställa de centrala motparternas effektivitet, sundhet och motståndskraft och vara anpassade till dem som anges i artikel 16 och avdelningarna IV och V i denna förordning.

    Tillämpningen av de krav som avses i led iv ska utgöra ett villkor för godkännande under en begränsad tidsperiod på upp till sex månader. Om den utgivande centralbanken vid slutet av den perioden anser att den exceptionella situationen fortfarande föreligger får tillämpningen av kraven för detta ändamål förlängas en gång till en ytterligare period på högst sex månader.

    Innan de krav som avses i led iv införs eller tillämpningen av dem förlängs ska den utgivande centralbanken informera Esma, de övriga utgivande centralbanker som avses i punkt 3 f och medlemmarna i kollegiet för centrala motparter från tredjeland och förklara för dem vilka effekter de krav denna centralbank avser att införa har på centrala motparters effektivitet, sundhet och motståndskraft samt motivera varför de är nödvändiga och proportionella för att säkerställa den penningpolitiska transmissionen eller betalningssystemens goda funktion i förhållande till valutan den ger ut. Esma ska inom tio arbetsdagar från överföringen av utkastet till krav eller utkastet till förlängning lägga fram ett yttrande för den utgivande centralbanken. I krissituationer ska den ovannämnda perioden inte vara längre än 24 timmar. I yttrandet ska Esma särskilt beakta kravens inverkan på den centrala motpartens effektivitet, sundhet och motståndskraft. Övriga utgivande centralbanker som avses i punkt 3 f får lämna in ett yttrande inom samma tidsfrist. När perioden för samråd är slut ska den utgivande centralbanken vederbörligen överväga de ändringar som föreslagits av Esma eller de utgivande centralbanker som avses i punkt 3 f.

    Den utgivande centralbanken ska även informera Europaparlamentet och rådet innan den förlänger tillämpningen av de krav som avses i led iv.

    Den utgivande centralbanken ska kontinuerligt samarbeta och utbyta information med Esma och de övriga utgivande centralbanker som avses i punkt 3 f avseende de krav som avses i led iv, särskilt vad gäller bedömningen av systemiska likviditetsrisker och de införda kravens inverkan på centrala motparters effektivitet, sundhet och resiliens.

    Om en utgivande centralbank inför något av de krav som avses i detta led efter det att en central motpart i kategori 2 har godkänts, ska uppfyllande av detta krav anses utgöra ett villkor för godkännande och de utgivande centralbankerna ska inom 90 arbetsdagar skriftligen bekräfta för Esma att den centrala motparten uppfyller kravet.

    Om den utgivande centralbanken inte har lämnat en skriftlig bekräftelse till Esma inom tidsfristen får Esma betrakta detta krav som uppfyllt.

  3. Den centrala motparten har gett Esma

    1. en skriftlig förklaring, som undertecknats av dess juridiska ombud och som uttrycker den centrala motpartens ovillkorliga samtycke till att

      • inom tre arbetsdagar efter att ha underrättats av Esma om begäran, lämna över alla dokument, alla register, all information och alla data som den centrala motparten innehar vid tidpunkten för underrättelsen om begäran, och

      • ge Esma tillgång till alla den centrala motpartens företagslokaler, och

    2. ett motiverat yttrande från en oberoende jurist som bekräftar att det samtycke som uttryckts är giltigt och verkställbart enligt relevant tillämplig lag.

  4. Den centrala motparten har genomfört alla nödvändiga åtgärder och fastställt alla nödvändiga förfaranden för att säkerställa effektiv uppfyllnad av de krav som anges i leden a och c.

  5. Kommissionen har inte antagit en genomförandeakt i enlighet med punkt 2c.

Förordning (EU) 2019/2099

2c.Esma får, efter samråd med ESRB och efter överenskommelse med de utgivande centralbanker som avses i punkt 3 f i enlighet med artikel 24b.3 och i proportion till den centrala motpartens systemvikt i enlighet med punkt 2a i den här artikeln, på grundval av en till fullo motiverad bedömning, dra slutsatsen att en central motpart eller några av dess clearingtjänster har så stor systemvikt att den centrala motparten inte bör godkännas för att tillhandahålla vissa clearingtjänster eller viss clearingverksamhet. Den utgivande centralbankens samtycke ska endast avse den valuta som den ger ut och inte den rekommendation som avses i andra stycket i denna punkt som helhet. I sin bedömning ska Esma även

  1. förklara på vilket sätt uppfyllandet av de villkor som anges i punkt 2b inte i tillräcklig utsträckning skulle åtgärda den finansiella stabilitetsrisken för unionen eller för en eller flera av dess medlemsstater,

  2. beskriva egenskaperna hos de clearingtjänster som den centrala motparten tillhandahåller, inklusive de krav på likviditet och fysisk avveckling som är kopplade till tillhandahållandet av sådana tjänster, och

  3. tillhandahålla en kvantitativ teknisk bedömning av kostnadsnyttan och konsekvenserna av ett beslut om att inte godkänna att den centrala motparten tillhandahåller vissa clearingtjänster eller viss clearingverksamhet, med beaktande av

    1. förekomsten av potentiella alternativ som ersättning för tillhandahållandet av de berörda clearingtjänsterna i de berörda valutorna för clearingmedlemmar och, i den utsträckning denna information finns tillgänglig, deras kunder och indirekta kunder som är etablerade i unionen, och

    2. de potentiella konsekvenserna av att inkludera utestående kontrakt som innehas av den centrala motparten i genomförandeaktens tillämpningsområde.

På grundval av denna bedömning ska Esma rekommendera att kommissionen antar en genomförandeakt som bekräftar att den centrala motparten inte bör godkännas för att tillhandahålla vissa clearingtjänster eller viss clearingverksamhet.

Kommissionen ska ha minst 30 arbetsdagar för att bedöma Esmas rekommendation.

När den rekommendation som avses i andra stycket har lämnats in får kommissionen, som en sista utväg, anta en genomförandeakt där det specificeras

  1. att efter den anpassningsperiod som angetts av kommissionen i enlighet med led b i detta stycke får vissa av eller alla de clearingtjänster som tillhandahålls av denna centrala motpart från tredjeland endast tillhandahållas till clearingmedlemmar och handelsplatser som är etablerade i unionen efter det att den centrala motparten har auktoriserats för detta i enlighet med artikel 14,

  2. en lämplig anpassningsperiod för den centrala motparten, dess clearingmedlemmar och deras kunder; anpassningsperioden får inte överstiga två år och får endast förlängas en gång med ytterligare en period på sex månader om skälen för att bevilja en anpassningsperiod fortfarande föreligger,

  3. de villkor enligt vilka den centrala motparten får fortsätta att tillhandahålla vissa clearingtjänster eller viss clearingverksamhet under den anpassningsperiod som avses i led b, och

  4. eventuella åtgärder som ska vidtas under anpassningsperioden för att begränsa de potentiella kostnaderna för clearingmedlemmar och deras kunder, särskilt dem som är etablerade i unionen.

Vid angivandet av de tjänster och den anpassningsperiod som avses i fjärde stycket a och b ska kommissionen beakta

  1. egenskaperna hos de tjänster som erbjuds av den centrala motparten och deras utbytbarhet,

  2. huruvida och i vilken utsträckning utestående clearade transaktioner ska omfattas av genomförandeaktens tillämpningsområde, med beaktande av de rättsliga och ekonomiska konsekvenserna av att de omfattas, och

  3. de potentiella kostnadseffekterna för clearingmedlemmar och, om denna information finns tillgänglig, deras kunder, särskilt dem som är etablerade i unionen.

Genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 86.2.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Vid bedömningen av huruvida de villkor som avses i punkt 2 a–d är uppfyllda ska Esma samråda med

  1. den behöriga myndigheten i en medlemsstat där den centrala motparten tillhandahåller eller har för avsikt att tillhandahålla clearingtjänster och som har valts av den centrala motparten,

  2. de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av den centrala motpartens clearingmedlemmar som är etablerade i de tre medlemsstater som lämnar eller som den centrala motparten förväntar sig ska lämna de sammanlagt största bidragen under en ettårsperiod till den centrala motpartens obeståndsfond som avses i artikel 42,

  3. de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av handelsplatser belägna inom unionen som den centrala motparten verkar eller kommer att verka på,

  4. de behöriga myndigheter som övervakar centrala motparter etablerade inom unionen med vilka samverkansöverenskommelser ingåtts,

  5. berörda ECBS-medlemmar i de medlemsstater där den centrala motparten tillhandahåller eller har för avsikt att tillhandahålla clearingtjänster och relevanta ECBS-medlemmar som ansvarar för övervakningen av centrala motparter med vilka samverkansöverenskommelser ingåtts, och

  6. de utgivande centralbanker för alla unionsvalutor för de finansiella instrument som clearas eller som ska clearas av den centrala motparten.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Den centrala motpart som avses i punkt 1 ska lämna in sin ansökan till Esma.

Den ansökande centrala motparten ska förse Esma med all information som krävs för ett godkännande. Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet ska Esma bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig ska Esma ange en tidsfrist inom vilken den sökande centrala motparten ska lämna ytterligare information. Esma ska omgående överlämna all information som mottagits från den ansökande centrala motparten till kollegiet för centrala motparter från tredjeland.

Beslutet om godkännande ska grundas på de villkor som fastställs i punkt 2 för centrala motparter i kategori 1 och i punkterna 2 a–d och 2b för centrala motparter i kategori 2. Det ska vara oberoende av varje bedömning som utgör grund för de likvärdighetsbeslut som avses i artikel 13.3. Inom 180 arbetsdagar från det att det fastställts att en ansökan är fullständig i enlighet med andra stycket ska Esma med fullständig motivering skriftligen underrätta den ansökande centrala motparten om huruvida godkännandet beviljats eller nekats.

Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de centrala motparter som godkänts i enlighet med denna förordning och ange om de klassificerats som centrala motparter i kategori 1 eller centrala motparter i kategori 2.

Förordning (EU) 2019/2099

5.Esma ska, efter samråd med de myndigheter och enheter som avses i punkt 3, se över godkännandet av en central motpart som är etablerad i ett tredjeland

  1. om denna centrala motpart avser att utvidga eller minska området för sin verksamhet och sina tjänster i unionen, varvid den centrala motparten ska informera Esma och översända all nödvändig information, och

  2. under alla omständigheter minst vart femte år.

Denna översyn ska genomföras i enlighet med punkterna 2–4.

Om Esma, efter den översyn som avses i första stycket, fastställer att en central motpart från tredjeland som har klassificerats som central motpart i kategori 1 bör klassificeras som central motpart i kategori 2, ska Esma fastställa en lämplig anpassningsperiod, som inte får överskrida 18 månader och inom vilken den centrala motparten ska uppfylla de krav som avses i punkt 2b. Esma får förlänga anpassningsperioden med högst ytterligare sex månader efter en motiverad begäran från den centrala motparten eller den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen av clearingmedlemmar, om en sådan förlängning är motiverad av exceptionella omständigheter och konsekvenser för de clearingmedlemmar som är etablerade i unionen.

Förordning (EU) 2019/2099

6.Kommissionen får anta en genomförandeakt enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 som fastställer att

  1. den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland säkerställer att de centrala motparter som är auktoriserade i detta tredjeland fortlöpande följer rättsligt bindande krav som är likvärdiga med de krav som fastställs i avdelning IV i den här förordningen,

  2. dessa centrala motparter fortlöpande är föremål för effektiv tillsyn och verkställighet i detta tredjeland, och

  3. tredjelandets rättsliga ram föreskriver ett effektivt likvärdigt system för godkännande av de centrala motparter som är auktoriserade enligt tredjeländers rättsordningar.

Kommissionen får, för tillämpningen av den genomförandeakt som avses i första stycket, kräva att kraven i denna i praktiken uppfylls fortlöpande av ett tredjeland och att Esma effektivt utövar sitt ansvar gentemot centrala motparter från tredjeland som godkänts enligt punkterna 2 och 2b eller sitt ansvar att övervaka, som avses i punkt 6b, inbegripet genom att godkänna och tillämpa de samarbetsarrangemang som avses i punkt 7.

Förordning (EU) 2019/2099

6a.Kommissionen får anta en delegerad akt i enlighet med artikel 82 för att närmare ange de kriterier som avses i punkt 6 a, b och c.

Förordning (EU) 2019/2099

6b.Esma ska övervaka utvecklingen när det gäller reglering och tillsyn i tredjeländer för vilka genomförandeakter har antagits enligt punkt 6.

Om Esma konstaterar att utvecklingen när det gäller reglering eller tillsyn i dessa tredjeländer kan påverka den finansiella stabiliteten i unionen eller i en eller flera av medlemsstaterna ska Esma utan dröjsmål informera Europaparlamentet, rådet, kommissionen och medlemmarna i kollegiet för centrala motparter från tredjeland, vilket avses i artikel 25c. All sådan information ska behandlas konfidentiellt.

Esma ska en gång om året förelägga kommissionen och medlemmarna i kollegiet för centrala motparter från tredjeland, vilket avses i artikel 25c, en konfidentiell rapport om utvecklingen när det gäller reglering och tillsyn i de tredjeländer som avses i första stycket.

Förordning (EU) 2019/2099

7.Esma ska upprätta effektiva samarbetsarrangemang med de berörda behöriga myndigheter i tredjeländer vars rättsliga och tillsynsmässiga regelverk har godkänts som likvärdiga med denna förordning i enlighet med punkt 6. I sådana avtal ska minst följande anges:

  1. Mekanismen för informationsutbyte mellan Esma, de utgivande centralbanker som avses i punkt 3 f och de berörda tredjeländernas behöriga myndigheter, inbegripet tillgång till all den information som Esma begär om centrala motparter som är auktoriserade i tredjeländer, såsom betydande ändringar av riskmodeller och riskparametrar, utvidgning av en central motparts verksamhet och tjänster samt ändringar av kundkontostrukturen och av användningen av betalningssystem som i väsentlig grad påverkar unionen.

  2. Mekanismen för omedelbar underrättelse till Esma när en behörig myndighet i ett tredjeland bedömer att en central motpart som den utövar tillsyn av bryter mot villkoren för sin auktorisation eller annan lagstiftning som den omfattas av.

  3. Mekanismen för omedelbar underrättelse till Esma från en behörig myndighet i ett tredjeland när en central motpart som den utövar tillsyn av har beviljats rätt att tillhandahålla clearingtjänster till clearingmedlemmar eller kunder som är etablerade i unionen.

  4. Förfarandena för samordning av tillsynsverksamheten, inbegripet godkännandet från tredjelands myndigheter att tillåta utredningar och kontroller på plats i enlighet med artiklarna 25g respektive 25h.

  5. De förfaranden som krävs för en effektiv övervakning av utvecklingen när det gäller reglering och tillsyn i ett tredjeland.

  6. De förfaranden som gör att myndigheter i tredjeland kan säkerställa en effektiv verkställighet av de beslut som Esma antar i enlighet med artiklarna 25b, 25f–25m, 25p och 25q.

  7. De förfaranden som gör att myndigheter i tredjeland utan onödigt dröjsmål kan informera Esma, kollegiet för centrala motparter från tredjeland som avses i artikel 25c och de utgivande centralbanker som avses i punkt 3 f om krissituationer som berör den godkända centrala motparten, inklusive utveckling på finansmarknader, och som kan inverka negativt på marknadens likviditet och det finansiella systemets stabilitet i unionen eller i en av medlemsstaterna och de förfaranden och beredskapsplaner som finns för sådana situationer.

  8. Det uttryckliga samtycket från tredjelands myndigheter till vidarebefordran av information de har tillhandahållit till Esma enligt samarbetsarrangemangen med de myndigheter som avses i punkt 3 och medlemmarna av kollegiet för centrala motparter från tredjeland, med förbehåll för de krav på tystnadsplikt som fastställs i artikel 83.

Om Esma anser att ett tredjelands behöriga myndighet underlåter att tillämpa någon av de bestämmelser som fastställts i ett samarbetsavtal som upprättats i enlighet med denna punkt, ska Esma konfidentiellt och utan dröjsmål informera kommissionen om detta. I sådana fall får kommissionen besluta att se över den genomförandeakt som antagits i enlighet med punkt 6.

Förordning (EU) 2019/2099

8.För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare anger de uppgifter som den ansökande centrala motparten ska tillhandahålla Esma i sin ansökan om godkännande.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 25a Jämförbar regelefterlevnad

1.En central motpart som avses i artikel 25.2b får inkomma med en motiverad begäran om att Esma ska bedöma huruvida den centrala motparten genom att följa den tillämpliga ramen i tredjeland, med beaktande av bestämmelserna i den genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 25.6, anses uppfylla de krav som fastställs i artikel 16 samt i avdelningarna IV och V. Esma ska omgående översända begäran till kollegiet för centrala motparter från tredjeland.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Den begäran som avses i punkt 1 ska innehålla det sakunderlag som behövs för att utreda om jämförbar regelefterlevnad föreligger, och ange skälen till varför ett uppfyllande av de krav som är tillämpliga i det berörda tredjelandet motsvarar ett uppfyllande av kraven i artikel 16 och i avdelningarna IV och V.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Kommissionen ska, för att säkerställa att den bedömning som avses i punkt 1 verkligen tar hänsyn till de regulatoriska målen med kraven i artikel 16 och i avdelningarna IV och V samt hela unionens intressen, anta en delegerad akt som närmare anger följande:

  1. Vilka faktorer en bedömning enligt punkt 1 i denna artikel åtminstone ska omfatta.

  2. Former och villkor för hur en sådan bedömning ska göras.

Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i första stycket i enlighet med artikel 82 senast den 2 januari 2021.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25b Fortlöpande uppfyllande av villkoren för godkännande

1.Esma ska ansvara för utförandet av uppgifter till följd av denna förordning som rör tillsynen av att godkända centrala motparter i kategori 2 fortlöpande uppfyller de krav som avses i artikel 25.2b a. Vad gäller beslut enligt artiklarna 41, 44, 46, 50 och 54 ska Esma samråda med de utgivande centralbanker som avses i artikel 25.3 f i enlighet med artikel 24b.1.

Esma ska kräva att varje central motpart i kategori 2 minst en gång om året bekräftar att de krav som avses i artikel 25.2b a, c och d fortfarande uppfylls.

Om den utgivande centralbank som avses i artikel 25.3 f anser att en central motpart i kategori 2 inte längre uppfyller villkoret i artikel 25.2b b ska den omedelbart underrätta Esma om detta.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Om en central motpart i kategori 2 underlåter att tillhandahålla Esma den bekräftelse som avses i punkt 1 andra stycket eller om Esma mottar en underrättelse enligt punkt 1 tredje stycket, ska den centrala motparten inte längre anses uppfylla villkoren för godkännande enligt artikel 25.2b och det förfarande som fastställs i artikel 25p.2, 25p.3 och 25p.4 ska tillämpas.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Esma ska i samarbete med ESRB utvärdera motståndskraften hos godkända centrala motparter i kategori 2 mot ogynnsam utveckling på marknaden i enlighet med artikel 32.2 i förordning (EU) nr 1095/2010 i samverkan med de utvärderingar som avses i artikel 24a.7 b. De utgivande centralbanker som avses i artikel 25.3 f kan bidra till sådana utvärderingar när de fullgör sitt penningpolitiska uppdrag. Esma ska i dessa utvärderingar åtminstone inkludera finansiella och operativa risker och säkerställa överensstämmelse med de utvärderingar av unionens centrala motparters motståndskraft som utförts enligt artikel 24a.7 b i denna förordning.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25c Kollegium för centrala motparter från tredjeland

1.Esma ska inrätta ett kollegium för centrala motparter från tredjeland i syfte att underlätta utbytet av information.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Kollegiet ska ha följande sammansättning:

  1. Ordföranden för tillsynskommittén för centrala motparter, som ska leda kollegiet.

  2. De två oberoende styrelseledamöterna i tillsynskommittén för centrala motparter.

  3. De behöriga myndigheter som avses i artikel 22, i medlemsstater där mer än en myndighet har utsetts som behörig i enlighet med artikel 22 ska dessa myndigheter komma överens om en gemensam företrädare.

  4. De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av de clearingmedlemmar som är etablerade i unionen.

  5. De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av de handelsplatser etablerade i unionen som de centrala motparterna verkar eller kommer att verka på.

  6. De behöriga myndigheter som utövar tillsyn av värdepapperscentraler etablerade i unionen till vilka de centrala motparterna är eller har för avsikt att vara knutna.

  7. Medlemmarna i ECBS.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Kollegiemedlemmarna får begära att tillsynskommittén för centrala motparter diskuterar särskilda frågor relaterade till en central motpart som är etablerad i ett tredjeland. Denna begäran ska vara skriftlig och innehålla detaljerade skäl för begäran. Tillsynskommittén för centrala motparter ska ta vederbörlig hänsyn till en sådan begäran och besvara den på lämpligt sätt.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Kollegiets inrättande och verksamhet ska baseras på en skriftlig överenskommelse mellan dess samtliga medlemmar. Tystnadsplikt i enlighet med artikel 83 ska gälla för samtliga kollegiemedlemmar.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25d Avgifter

1.Esma ska ta ut följande avgifter av centrala motparter som är etablerade i ett tredjeland i enlighet med denna förordning och den delegerade akt som antas i överensstämmelse med punkt 3:

  1. Avgifter kopplade till ansökningar om godkännande enligt artikel 25.

  2. Årliga avgifter kopplade till Esmas uppgifter i enlighet med denna förordning avseende de centrala motparter som godkänts i enlighet med artikel 25.

Förordning (EU) 2019/2099

2.De avgifter som avses i punkt 1 ska vara proportionella mot den berörda centrala motpartens omsättning och täcka alla kostnader som Esma ådragit sig för godkännandet och vid fullgörandet av sina uppgifter i enlighet med denna förordning.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Kommissionen ska i enlighet med artikel 82 anta en delegerad akt för att närmare ange följande:

  1. Typer av avgifter.

  2. I vilka fall avgifter ska betalas.

  3. Hur stora avgiftsbeloppen ska vara.

  4. Hur avgifterna ska betalas av följande:

    1. En central motpart som ansöker om godkännande.

    2. En godkänd central motpart som har klassificerats som en central motpart i kategori 1 i enlighet med artikel 25.2.

    3. En godkänd central motpart som har klassificerats som en central motpart i kategori 2 i enlighet med artikel 25.2b.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25e Utövande av de befogenheter som avses i artiklarna 25f–25h

De befogenheter som i enlighet med artiklarna 25f–25h tilldelats Esma eller dess tjänstemän eller någon annan person som bemyndigats av Esma får inte användas för att kräva röjande av information eller handlingar som omfattas av rättsliga privilegier.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25f Begäran om information

1.Esma får genom en enkel begäran eller genom ett beslut begära att godkända centrala motparter och anknutna tredje parter till vilka dessa centrala motparter har utkontrakterat operativa funktioner eller verksamheter lämnar all information som krävs för att Esma ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

Förordning (EU) 2019/2099

2.När Esma skickar en enkel begäran om information enligt punkt 1 ska Esma

  1. hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

  2. ange syftet med begäran,

  3. specificera de uppgifter som krävs,

  4. fastställa en tidsfrist inom vilken informationen ska lämnas,

  5. underrätta den person av vilken informationen begärs om att denne inte är skyldig att lämna informationen men att den information som lämnas vid ett frivilligt svar på begäran inte får vara oriktig eller vilseledande, och

  6. ange de avgifter som föreskrivs i artikel 25j jämförd med avsnitt V led a i bilaga III om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande.

Förordning (EU) 2019/2099

3.När Esma genom ett beslut begär information enligt punkt 1 ska Esma

  1. hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

  2. ange syftet med begäran,

  3. specificera de uppgifter som krävs,

  4. fastställa en tidsfrist inom vilken informationen ska lämnas,

  5. ange de viten som föreskrivs i artikel 25k om den begärda informationen är ofullständig,

  6. ange de avgifter som föreskrivs i artikel 25j jämförd med avsnitt V led a i bilaga III, vid underlåtelse att lämna den begärda informationen eller om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande, och

  7. informera om rätten att överklaga beslutet inför Esmas överklagandenämnd och att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol (nedan kallad domstolen) i enlighet med artiklarna 60 och 61 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/2099

4.De personer som avses i punkt 1 eller deras företrädare och, för juridiska personer eller föreningar som inte är juridiska personer, de personer som är utsedda att företräda dem enligt lag eller stadgar, ska lämna den begärda informationen. I behörig ordning befullmäktigade advokater får lämna den begärda informationen på sina huvudmäns vägnar. Huvudmännen förblir ansvariga fullt ut om den lämnade informationen är ofullständig, oriktig eller vilseledande.

Förordning (EU) 2019/2099

5.Esma ska utan dröjsmål översända en kopia av den enkla begäran eller av beslutet till den behöriga myndigheten i det tredjeland där de personer som avses i punkt 1 och som berörs av begäran om information är bosatta eller etablerade.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25g Allmänna utredningar

1.För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga utredningar av centrala motparter i kategori 2 och anknutna tredjeparter till vilka dessa centrala motparter har utkontrakterat operativa funktioner, tjänster eller verksamheter. I detta syfte ska tjänstemän och andra personer som Esma har bemyndigat ha befogenhet att

  1. granska alla handlingar, uppgifter, förfaranden och allt annat material av relevans för utförandet av dess uppgifter oberoende av i vilken form de föreligger,

  2. ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana handlingar, uppgifter, förfaranden och sådant annat material,

  3. kalla till sig centrala motparter i kategori 2 eller deras företrädare eller personal och be dem om muntliga eller skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller dokument som rör föremålet för och syftet med kontrollen samt nedteckna svaren, och

  4. höra varje fysisk eller juridisk person som går med på att höras i syfte att samla in information om föremålet för utredningen,

  5. begära in uppgifter om tele- och datatrafik.

De utgivande centralbanker som avses i artikel 25.3 f får efter en motiverad begäran till Esma delta i sådana utredningar om utredningarna är relevanta för utförandet av deras penningpolitiska uppgifter.

Det kollegium för centrala motparter från tredjeland som avses i artikel 25c ska informeras utan onödigt dröjsmål om de resultat som kan vara relevanta för utförandet av dess uppgifter.

Förordning (EU) 2019/2099

2.De tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra sådana utredningar som avses i punkt 1 ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd där utredningens föremål och syfte anges. I tillståndet ska även anges de viten som föreskrivs i artikel 25k, när handlingar, uppgifter, förfaranden och övrigt material inte tillhandahålls eller tillhandahålls i ofullständig form eller svaren på de frågor som ställs till centrala motparter i kategori 2 inte lämnas eller är ofullständiga, och de avgifter som föreskrivs i artikel 25j jämförd med avsnitt V led b i bilaga III, om svaren på de frågor som ställs till centrala motparter i kategori 2 är oriktiga eller vilseledande.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Centrala motparter i kategori 2 ska underkasta sig utredningar som inletts genom beslut av Esma. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med utredningen, de viten som föreskrivs i artikel 25k i den här förordningen, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Innan en central motpart i kategori 2 informeras om en utredning ska Esma underrätta den behöriga myndigheten i det tredjeland där utredningen ska genomföras om utredningen och namnge de bemyndigade personerna. Tjänstemän vid tredjelandets behöriga myndighet kan, på begäran av Esma, bistå de bemyndigade personerna vid utredningen. Tjänstemän vid tredjelandets behöriga myndighet får också närvara vid utredningarna. Utredningar som genomförs i ett tredjeland i enlighet med denna artikel ska genomföras i överenstämmelse med de samarbetsavtal som har ingåtts med tredjelandets berörda behöriga myndighet.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25h Kontroller på plats

1.För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga kontroller på plats i företagslokaler, på mark eller i egendom som tillhör centrala motparter i kategori 2 och anknutna tredjeparter till vilka dessa centrala motparter har utkontrakterat operativa funktioner, tjänster eller verksamheter.

De utgivande centralbanker som det hänvisas till i artikel 25.3 f får inkomma med en motiverad begäran till Esma om att delta i sådana kontroller på plats om det behövs för utövandet av deras penningpolitiska uppgifter.

Kollegiet för centrala motparter från tredjeland som avses i artikel 25c ska informeras utan onödigt dröjsmål om de resultat som kan vara relevanta för utförandet av dess uppgifter.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde till alla företagslokaler, mark eller egendom som tillhör de juridiska personer som är föremål för ett kontrollbeslut som antagits av Esma och ska ha alla de befogenheter som föreskrivs i artikel 25g.1. De ska även ha befogenhet att försegla företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för kontrollen.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Esma ska i tillräckligt god tid anmäla kontrollen till den behöriga myndigheten i det tredjeland där kontrollen ska genomföras. Om det krävs för kontrollernas korrekta genomförande och effektivitet får Esma, efter att ha informerat det relevanta tredjelandets behöriga myndighet, genomföra kontrollen på plats utan förhandsanmälan till den centrala motparten. Kontroller som genomförs i ett tredjeland i enlighet med denna artikel ska genomföras enligt de samarbetsavtal som har ingåtts med tredjelandets berörda behöriga myndighet.

De tjänstemän och andra personer som Esma har bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, som anger kontrollens föremål och syfte liksom de viten som föreskrivs i artikel 25k om de berörda personerna inte underkastar sig kontrollen.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Centrala motparter i kategori 2 ska underkasta sig kontroller på plats som beordrats genom ett beslut av Esma. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med kontrollen, fastställa den dag då den ska inledas och ange de viten som föreskrivs i artikel 25k, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen.

Förordning (EU) 2019/2099

5.På begäran av Esma får tjänstemän som är anställda vid den behöriga myndigheten i det tredjeland där kontrollen ska genomföras samt de personer som har bemyndigats eller utsetts av denna myndighet, aktivt bistå de tjänstemän och andra personer som har bemyndigats av Esma. Tjänstemän vid tredjelandets berörda behöriga myndighet får också närvara vid kontrollerna på plats.

Förordning (EU) 2019/2099

6.Esma får också begära att tredjeländers behöriga myndigheter på dess vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och kontroller på plats som föreskrivs i denna artikel och artikel 25g.1.

Förordning (EU) 2019/2099

7.Om de tjänstemän och andra medföljande personer som Esma bemyndigat finner att en person motsätter sig en kontroll som har beslutats enligt denna artikel, får Esma begära att det berörda tredjelandets behöriga myndighet lämnar nödvändigt bistånd inklusive, när så är lämpligt, bistånd av polis eller annan motsvarande verkställande myndighet för att de ska kunna genomföra sin kontroll på plats.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25i Förfaranderegler för tillsynsåtgärder och åläggande av avgifter

1.Om Esma vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det kan föreligga sakförhållanden som kan utgöra en eller flera av de överträdelser som förtecknas i bilaga III, ska Esma utse en oberoende utredare inom Esma för att utreda saken. Utredaren får inte vara inblandad eller ha varit direkt eller indirekt inblandad i godkännande- eller tillsynsprocessen avseende den berörda centrala motparten och ska utföra sina funktioner oberoende av Esma.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Utredaren ska utreda de påstådda överträdelserna och därvid ta hänsyn till eventuella kommentarer som lämnas av de personer som är föremål för utredningarna samt lämna in en fullständig dossier med utredningsresultaten till Esma.

För att utföra sina uppgifter får utredaren utöva befogenheten att begära information enligt artikel 25f och att genomföra utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 25g och 25h. När utredaren utövar dessa befogenheter ska denne rätta sig efter artikel 25e.

När utredaren utför sina uppgifter ska denne ha tillgång till alla handlingar och all information som samlats in av Esma.

Förordning (EU) 2019/2099

3.När utredningen är avslutad ska utredaren, innan dossiern med utredningsresultaten lämnas till Esma, ge de personer som är föremål för utredningarna möjlighet att höras i de frågor som utreds. Utredaren ska grunda sina utredningsresultat uteslutande på sakförhållanden som de berörda personerna har fått möjlighet att yttra sig över.

Rätten till försvar för de berörda personerna ska iakttas fullt ut under utredningar enligt denna artikel.

Förordning (EU) 2019/2099

4.När utredaren lämnar dossiern med resultaten till Esma ska denne underrätta de personer som är föremål för utredningarna om detta. De personer som är föremål för utredningarna ska ha rätt att få tillgång till dossiern, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till dossiern ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller Esmas interna förberedande handlingar.

Förordning (EU) 2019/2099

5.Esma ska, på grundval av dossiern med de resultat utredaren kommit fram till och om de berörda personerna begär det, efter att ha hört de personer som är föremål för utredningarna i enlighet med artikel 25l, avgöra om en eller flera av de överträdelser som förtecknas i bilaga III har begåtts av de personer som varit föremål för utredningarna och ska i sådana fall vidta en tillsynsåtgärd enligt artikel 25q och ålägga avgifter enligt artikel 25j.

Förordning (EU) 2019/2099

6.Utredaren ska inte delta i Esmas överläggningar eller på något annat sätt ingripa i Esmas beslutsprocess.

Förordning (EU) 2019/2099

7.Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 om närmare förfaranderegler för utövande av befogenheten att ålägga avgifter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister och indrivande av avgifter eller viten, samt preskriptionstiden när det gäller åläggande och verkställighet av sanktioner.

Förordning (EU) 2019/2099

8.Esma ska överlämna ärenden till lämpliga myndigheter för utredning och eventuell lagföring om den vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det skulle kunna föreligga sakförhållanden som den vet utgör ett brott enligt den tillämpliga rättsliga ramen i tredjelandet. Dessutom ska Esma inte ålägga avgifter eller viten i de fall där myndigheten känner till att ett tidigare frikännande eller en tidigare fällande dom som bygger på identiska eller väsentligen samma sakförhållanden redan har vunnit laga kraft som ett resultat av straffrättsliga förfaranden enligt nationell rätt.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25j Avgifter

1.Om Esma i enlighet med artikel 25i.5 anser att en central motpart uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått någon av de överträdelser som förtecknas i bilaga III ska den fatta ett beslut om att ålägga avgifter i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

En central motpart ska anses ha begått en uppsåtlig överträdelse om Esma upptäcker objektiva omständigheter som visar att den centrala motparten eller dess företagsledning har handlat med avsikt att begå överträdelsen.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Basbeloppen för de avgifter som avses i punkt 1 ska vara högst det dubbla beloppet av den vinst som gjorts eller de förluster som har kunnat undvikas genom överträdelsen, om dessa kan fastställas, eller högst 10 % av en juridisk persons totala årsomsättning föregående verksamhetsår såsom denna definieras i relevant unionsrätt.

Förordning (EU) 2019/2099

3.De basbelopp som fastställs i punkt 2 ska vid behov justeras med hänsyn till försvårande eller förmildrande omständigheter i enlighet med de relevanta koefficienter som fastställs i bilaga IV.

De relevanta försvårande koefficienterna ska tillämpas var för sig på basbeloppet. Om mer än en försvårande koefficient är tillämplig ska skillnaden mellan basbeloppet och det belopp som följer av tillämpningen av varje enskild försvårande koefficient adderas till basbeloppet.

De relevanta förmildrande koefficienterna ska tillämpas var för sig på basbeloppet. Om mer än en förmildrande koefficient är tillämplig ska skillnaden mellan basbeloppet och det belopp som följer av tillämpningen av varje enskild förmildrande koefficient subtraheras från basbeloppet.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Utan hinder av punkterna 2 och 3 ska avgiftsbeloppet inte uppgå till mer än 20 % av den berörda centrala motpartens årsomsättning under det föregående verksamhetsåret, och i de fall den centrala motparten direkt eller indirekt har dragit ekonomiska fördelar av överträdelsen ska avgiftsbeloppet minst motsvara dessa fördelar.

Om en handling eller underlåtenhet som en central motpart har gjort sig skyldig till utgör mer än en av de överträdelser som förtecknas i bilaga III ska endast det högre avgiftsbelopp som har beräknats i enlighet med punkterna 2 och 3 och som är hänförligt till en av överträdelserna tillämpas.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25k Viten

1.Esma ska fatta beslut om att vite ska åläggas för att tvinga

  1. en central motpart i kategori 2 att upphöra med en överträdelse, i enlighet med ett beslut som fattats enligt artikel 25q.1 a,

  2. en person som avses i artikel 25f.1 att lämna fullständig information som har begärts genom ett beslut enligt artikel 25f, eller

  3. en central motpart i kategori 2

    1. att underkasta sig en utredning och särskilt att tillhandahålla fullständiga handlingar, uppgifter, rutiner och annat nödvändigt material samt komplettera och korrigera annan information som tillhandahållits i samband med en utredning som inletts genom beslut enligt artikel 25g, eller

    2. att underkasta sig kontroller på plats som begärts genom beslut enligt artikel 25h.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Vitet ska vara effektivt och proportionellt. Vite ska åläggas per förseningsdag.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppgå till 3 % av den genomsnittliga dagliga omsättningen under det föregående verksamhetsåret eller, när det gäller fysiska personer, 2 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under det föregående kalenderåret. Vitesbeloppet ska beräknas från det datum som anges i beslutet om åläggande av vitet.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Vite ska åläggas för maximalt sex månader från och med att Esma meddelar sitt beslut. Efter det att den perioden löpt ut ska Esma se över åtgärden.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25l Hörande av berörda personer

1.Innan beslut fattas om avgifter eller vite enligt artiklarna 25j och 25k ska Esma ge de personer som är föremål för förfarandena möjlighet att höras om de omständigheter som Esma påtalat. Esma ska endast grunda sina beslut på omständigheter som de personer som är föremål för förfarandena har getts möjlighet att yttra sig över.

Första stycket i denna punkt är inte tillämplig om skyndsamma åtgärder krävs för att förhindra att det finansiella systemet lider väsentlig och omedelbar skada. Esma får i sådana fall anta ett preliminärt beslut och ska ge de berörda personerna möjlighet att höras snarast möjligt efter det att Esma har fattat sitt beslut.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Rätten till försvar för personer som är föremål för förfarandena ska iakttas fullt ut under förfarandena. De ska ha rätt att få tillgång till Esmas dossier i ärendet, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till dossiern ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller Esmas interna förberedande handlingar.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25m Offentliggörande, art, verkställighet och fördelning av avgifter och viten

1.Esma ska offentliggöra alla avgifter och viten som har ålagts enligt artiklarna 25j och 25k i denna förordning utom i de fall då offentliggörandet skulle skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda parterna oproportionellt stor skada. Sådana offentliggöranden får inte innehålla personuppgifter i den mening som avses i förordning (EG) nr 45/2001.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Avgifter och viten som har ålagts i enlighet med artiklarna 25j och 25k ska vara av administrativ karaktär.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Om Esma beslutar att inte ålägga avgifter eller vite ska Esma informera Europaparlamentet, rådet, kommissionen och det relevanta tredjelandets behöriga myndigheter om detta och motivera sitt beslut.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Avgifter och viten som åläggs enligt artiklarna 25j och 25k ska vara verkställbara.

Verkställigheten ska följa de civilprocessrättsliga regler som gäller i den medlemsstat eller det tredjeland inom vars territorium den sker.

Förordning (EU) 2019/2099

5.De belopp som åläggs i form av avgifter och viten ska tillfalla Europeiska unionens allmänna budget.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25n Domstolens prövning

Domstolen ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut genom vilka Esma har ålagt avgifter eller viten. Den får upphäva, sänka eller höja ålagda avgifter eller viten.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25o Ändringar av bilaga IV

I syfte att beakta utvecklingen på finansmarknaderna ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på åtgärder för att ändra bilaga IV.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25p Återkallelse av godkännande

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25q och om inte annat följer av följande punkter ska Esma, efter samråd med de myndigheter och enheter som avses i artikel 25.3, återkalla ett godkännandebeslut som antagits i enlighet med artikel 25 om

  1. den berörda centrala motparten inte har utnyttjat godkännandet inom sex månader, uttryckligen har avsagt sig godkännandet eller inte har bedrivit någon verksamhet på mer än sex månader,

  2. den berörda centrala motparten har erhållit godkännandet på grundval av oriktiga uppgifter eller på något annat sätt i strid med gällande regler,

  3. den berörda centrala motparten allvarligt och systematiskt har åsidosatt något av de villkor för godkännande som fastställs i artikel 25 eller inte längre uppfyller något av dessa villkor, och i någon av dessa situationer inte har vidtagit de korrigerande åtgärder som Esma har begärt inom en lämpligt fastställd tidsram på maximalt sex månader,

  4. Esma inte är i stånd att på ett verkningsfullt sätt utöva sitt ansvar enligt denna förordning gentemot den berörda centrala motparten, på grund av att den centrala motpartens myndighet i tredjelandet underlåtit att tillhandahålla Esma all relevant information eller samarbeta med Esma i enlighet med artikel 25.7, eller

  5. den genomförandeakt som avses i artikel 25.6 har återkallats eller upphävts, eller om något av villkoren för denna akt inte längre uppfylls.

Esma får begränsa återkallelsen till en viss tjänst, verksamhet eller klass av finansiellt instrument.

Esma ska vid fastställandet av den dag då beslutet att återkalla godkännandet ska träda i kraft försöka minimera potentiella störningar på marknaden och fastställa en lämplig anpassningsperiod som inte får överskrida två år.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Innan Esma återkallar godkännandet i enlighet med punkt 1 c i den här artikeln, ska Esma beakta möjligheten att vidta de åtgärder som anges i artikel 25q.1 a, b och c.

Om Esma slår fast att korrigerande åtgärder inom den fastställda ramen på maximalt sex månader enligt punkt 1 första stycket c i denna artikel inte har vidtagits eller att de åtgärder som har vidtagits inte är lämpliga, ska Esma efter samråd med de myndigheter som avses i artikel 25.3 återkalla godkännandebeslutet.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Esma ska, utan onödigt dröjsmål, meddela det relevanta tredjelandets behöriga myndighet om ett beslut att återkalla godkännandet av en central motpart.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Om någon av de myndigheter som avses i artikel 25.3 anser att ett av villkoren i punkt 1 har uppfyllts kan den begära att Esma ska granska om villkoren för återkallelse av godkännandet av en godkänd central motpart eller av dess godkännande för en viss tjänst, verksamhet eller klass av finansiella instrument har uppfyllts. Om Esma beslutar att inte återkalla godkännandet av den berörda centrala motparten ska Esma lämna en fullständig motivering av detta till den begärande myndigheten.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 25q Esmas tillsynsåtgärder

1.Om Esma i enlighet med artikel 25i.5 finner att en central motpart i kategori 2 har begått någon av de överträdelser som förtecknas i bilaga III, ska Esma fatta ett eller flera av följande beslut:

  1. Kräva att den centrala motparten upphör med överträdelsen.

  2. Ålägga avgifter enligt artikel 25j.

  3. Utfärda offentliga underrättelser.

  4. Återkalla godkännandet av den centrala motparten eller av dess godkännande för en viss tjänst, verksamhet eller klass av finansiella instrument enligt artikel 25p.

Förordning (EU) 2019/2099

2.När Esma fattar beslut enligt punkt 1, ska Esma beakta överträdelsens natur och allvar med hänsyn till följande kriterier:

  1. Överträdelsens varaktighet och frekvens.

  2. Huruvida överträdelsen har visat på allvarliga brister eller systembrister i den centrala motpartens förfaranden, ledningssystem eller interna kontroller.

  3. Huruvida överträdelsen har lett till, underlättat eller på annat sätt avser ekonomisk brottslighet.

  4. Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta den berörda centrala motparten om varje beslut som antas enligt punkt 1 och meddela beslutet till det relevanta tredjelandets behöriga myndigheter och kommissionen. Esma ska offentliggöra varje sådant beslut på sin webbplats inom tio arbetsdagar från dagen för antagandet.

När Esma offentliggör sitt beslut enligt första stycket ska Esma också offentliggöra att den centrala motparten har rätt att överklaga beslutet och, i förekommande fall, att ett sådant överklagande har lämnats in, med angivande av att överklagandet inte har uppskjutande verkan, samt att Esmas överklagandenämnd har möjlighet att tillfälligt upphäva tillämpningen av det överklagade beslutet i enlighet med artikel 60.3 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/2099

Avdelning IV Krav på centrala motparter

Kapitel 1 Organisatoriska krav

Artikel 26 Allmänna bestämmelser

1.En central motpart ska ha stabila styrformer, som omfattar en tydlig organisationsstruktur med en väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning, effektiva metoder för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker som denna motpart är eller kan bli utsatt för samt ha tillfredsställande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för administration och redovisning.

2.En central motpart ska införa regler och rutiner som är tillräckligt effektiva för att säkerställa att denna förordning följs, inklusive ledningens och de anställdas efterlevnad av alla bestämmelser i denna förordning.

3.En central motpart ska upprätthålla en organisationsstruktur som säkerställer en kontinuerlig och väl fungerande verksamhet och tillhandahållande av tjänster. Den ska använda lämpliga och proportionella system, resurser och förfaranden.

3.1En central motpart ska upprätthålla en organisationsstruktur som säkerställer en kontinuerlig och väl fungerande verksamhet och tillhandahållande av tjänster. Den ska använda lämpliga och proportionella system, resurser och förfaranden, inbegripet IKT-system som förvaltas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

Tillämpas från och med den 17 januari 2025 enligt förordning (EU) 2022/2554 [red.anm.].

Förordning (EU) 2022/2554

4.En central motpart ska klart skilja på rapporteringsrutinerna för dess riskhantering och för dess övriga verksamhet.

5.En central motpart ska införa, tillämpa och upprätthålla en lönepolitik som främjar sund och effektiv riskhantering och som inte skapar incitament för mildrade riskstandarder.

6.2En central motpart ska ha tillräckliga IT-system som kan hantera dess tjänsters och verksamhets komplexitet, mångfald och inriktning, så att den tryggar hög säkerhetsstandard och att dess uppgifter är säkra och konfidentiella.

Upphör att gälla den 17 januari 2025 enligt förordning (EU) 2022/2554 [red.anm.].

7.En central motpart ska kostnadsfritt offentliggöra sina styrformer, regelverket för verksamheten, samt sina inträdeskriterier för clearingmedlemskap.

8.Den centrala motparten ska vara föremål för ofta förekommande och oberoende revisioner. Resultaten av dessa revisioner ska meddelas styrelsen och tillhandahållas den behöriga myndigheten.

9.För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med ECBS-medlemmarna, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om vad regler och styrformer enligt punkterna 1–8 minst ska omfatta.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 27 Företagsledning och styrelsen

1.En central motparts företagsledning ska ha tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet som säkerställer en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten.

2.En central motpart ska ha en styrelse, där minst en tredjedel och minst två av ledamöterna av en central motparts styrelse ska vara oberoende. Företrädare för clearingmedlemmarnas kunder ska bjudas in till styrelsemöten när det gäller frågor som avser artiklarna 38 och 39. Ersättningen till de oberoende och andra icke arbetande styrelseledamöterna får inte vara kopplad till den centrala motpartens affärsresultat.

Ledamöterna av en central motparts styrelse, inklusive de oberoende ledamöterna, ska ha tillräckligt gott anseende och adekvat sakkunskap om finansiella tjänster, riskhantering och clearingtjänster.

3.En central motpart ska klart ange styrelsens roll och ansvar samt tillhandahålla styrelsemötenas protokoll till den behöriga myndigheten och revisorer.

Artikel 28 Riskkommitté

1.En central motpart ska inrätta en riskkommitté som ska bestå av företrädare för dess clearingmedlemmar, oberoende styrelseledamöter och företrädare för dess kunder. Riskkommittén får låta den centrala motpartens anställda och externa oberoende experter delta i mötena men då utan rösträtt. Behöriga myndigheter får begära att få delta i riskkommitténs möten utan rösträtt och att bli informerade om riskkommitténs aktiviteter och beslut. Riskkommitténs råd får inte direkt påverkas av den centrala motpartens ledning. Ingen av grupperna av företrädare ska ha majoritet i riskkommittén.

2.En central motpart ska klart ange riskkommitténs mandat, styrformer för att trygga dess oberoende, verksamhetsregler, valbarhetskriterier och valförfarande för ledamöterna av riskkommittén. Styrformerna ska vara offentliga och ska åtminstone fastställa att riskkommitténs ordförande ska vara en oberoende styrelseledamot, att riskkommittén rapporterar direkt till styrelsen och att den ska hålla regelbundna möten.

3.Riskkommittén ska ge råd till styrelsen om arrangemang som kan påverka den centrala motpartens riskhantering, exempelvis en betydande ändring av dess riskmodell, obeståndsförfarandena, kriterierna för godkännande av clearingmedlemmar, clearing av nya klasser av instrument eller utkontraktering av funktioner. Riskkommittén ska informera styrelsen i god tid om eventuella nya risker som påverkar den centrala motpartens resiliens. Riskkommitténs råd ska inte krävas för den centrala motpartens löpande verksamhet. Rimliga ansträngningar ska göras för att samråda med riskkommittén om utveckling som kan påverka den centrala motpartens riskhantering i krissituationer, inbegripet den utveckling som är relevant för clearingmedlemmars exponeringar mot den centrala motparten och beroendeförhållanden med andra centrala motparter.

Förordning (EU) 2021/23

4.Utan att det påverkar behöriga myndigheters rätt att bli informerade, ska riskkommitténs ledamöter ha tystnadsplikt. Om riskkommitténs ordförande konstaterar att det för en medlem föreligger eller kan föreligga en intressekonflikt i ett särskilt ärende, får denne inte rösta om ärendet.

5.En central motpart ska skyndsamt underrätta den behöriga myndigheten och riskkommittén om alla beslut där styrelsen beslutar att inte följa riskkommitténs råd och förklara dessa beslut. Riskkommittén eller ledamöter av riskkommittén får informera den behöriga myndigheten om eventuella områden där den anser att riskkommitténs råd inte har följts.

Förordning (EU) 2021/23

Artikel 29 Registerhållning

1.En central motpart ska i minst tio år bevara alla registeruppgifter om sina tjänster och sin verksamhet, så att den behöriga myndigheten kan kontrollera den centrala motpartens efterlevnad av denna förordning.

2.En central motpart ska i minst tio år efter att avtal löpt ut bevara alla uppgifter om alla avtal som den har behandlat. Informationen ska åtminstone möjliggöra fastställande av de ursprungliga villkoren i en transaktion, innan den clearades av den centrala motparten.

3.På begäran av den behöriga myndigheten, Esma och berörda ECBS-medlemmar ska en central motpart tillhandahålla registeruppgifter och information enligt punkterna 1 och 2 och all information om clearade avtals positioner, oberoende av den handelsplats där transaktionerna verkställdes.

4.För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om bevarandet av registeruppgifter och information enligt punkterna 1–3.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5.För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av punkterna 1 och 2, ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att närmare ange formatet på de uppgifter och den information som ska bevaras.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 30 Aktieägare och medlemmar med kvalificerade innehav

1.Den behöriga myndigheten ska endast auktorisera en central motpart om den har fått upplysningar om vilka av dess aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är fysiska eller juridiska personer, som direkt eller indirekt har kvalificerade innehav och upplysningar om storleken på sådana innehav.

2.Den behöriga myndigheten ska avslå auktorisation av en central motpart, om den tvivlar på att dess aktieägare eller medlemmar med kvalificerade innehav är lämpliga, med beaktande av behovet att säkerställa att en central motpart har en sund och ansvarsfull ledning.

3.Om det finns nära förbindelser mellan den centrala motparten och andra fysiska eller juridiska personer, ska den behöriga myndigheten endast bevilja auktorisation om dessa förbindelser inte hindrar myndigheten från att effektivt utöva sin tillsynsfunktion.

4.Om de personer som avses i punkt 1 har ett inflytande som sannolikt inverkar menligt på en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten, ska den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder för att få detta att upphöra, vilket kan inbegripa att upphäva den centrala motpartens auktorisation.

5.Den behöriga myndigheten ska avslå auktorisation, om de lagar och andra författningar i ett tredjeland som en eller flera fysiska eller juridiska personer med vilka den centrala motparten har nära förbindelser omfattas av, eller svårigheter vid verkställigheten av dem, förhindrar ett effektivt utövande av myndighetens tillsynsfunktion.

Artikel 31 Information till behöriga myndigheter

1.En central motpart ska till sin behöriga myndighet anmäla alla förändringar av sin ledning och ska också lämna den behöriga myndigheten alla upplysningar som krävs för att denna ska kunna bedöma efterlevnaden av artikel 27.1 och 27.2 andra stycket.

Om en styrelseledamots agerande sannolikt inverkar menligt på en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten, ska den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder, vilket kan inbegripa att utesluta ledamoten ur styrelsen.

2.Alla fysiska eller juridiska personer eller sådana personer som agerar samfällt (tilltänkta förvärvare) som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt förvärva ett kvalificerat innehav i en central motpart eller om att ytterligare öka, direkt eller indirekt, ett sådant kvalificerat innehav i en central motpart, varigenom andelen av röstetalet eller kapitalet kommer att uppgå till eller överstiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att den centrala motparten kommer att få ställning av dotterföretag (tilltänkt förvärv), ska först skriftligen underrätta den behöriga myndigheten för den centrala motpart i vilken de avser att förvärva eller ytterligare öka ett kvalificerat innehav om storleken på det tilltänkta innehavet samt lämna relevanta uppgifter enligt artikel 32.4.

Alla fysiska eller juridiska personer som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt avyttra ett kvalificerat innehav i ett värdepappersföretag (den tilltänkte säljaren) ska först skriftligen underrätta den centrala motpartens behöriga myndighet därom och meddela storleken på ett sådant innehav. En sådan person ska även underrätta den behöriga myndigheten, om den har fattat ett beslut om att minska ett kvalificerat innehav så att andelen av röstetalet eller aktiekapitalet kommer att understiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att den centrala motpartens ställning som dotterföretag kommer att upphöra.

Den behöriga myndigheten ska skicka ett skriftligt mottagningsbevis till den tilltänkte förvärvaren eller säljaren, utan dröjsmål och senast två arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen enligt denna punkt och efter mottagandet av uppgifterna enligt punkt 3.

Den behöriga myndigheten ska genomföra den bedömning som föreskrivs i artikel 32.1 (bedömningen) inom 60 arbetsdagar från och med den skriftliga bekräftelsen av mottagandet av underrättelsen och av alla de handlingar som ska bifogas den i enlighet med förteckningen i artikel 32.4 (bedömningsperioden).

Vid tidpunkten för mottagningsbeviset ska den behöriga myndigheten informera den tilltänkte förvärvaren eller säljaren om när bedömningsperioden löper ut.

3.Den behöriga myndigheten får under bedömningsperioden vid behov, dock senast den femtionde arbetsdagen i bedömningsperioden, begära ytterligare uppgifter om det är nödvändigt för att slutföra bedömningen. Denna begäran ska vara skriftlig och ska klart ange vilka ytterligare uppgifter som krävs.

Bedömningsperioden ska avbrytas för perioden mellan det datum då den behöriga myndigheten begär in uppgifter och det datum då svar tas emot från den tilltänkte förvärvaren. Avbrottet får inte överstiga 20 arbetsdagar. Den behöriga myndigheten får därefter besluta om att begära in ytterligare uppgifter för att komplettera eller förtydliga informationen, vilket dock inte får leda till att bedömningsperioden avbryts.

4.Den behöriga myndigheten får förlänga avbrottet enligt punkt 3 andra stycket till högst 30 arbetsdagar, om den tilltänkte förvärvaren eller säljaren är

  1. etablerad utanför unionen eller omfattas av tillsyn utanför unionen, eller

  2. en fysisk eller juridisk person som inte omfattas av tillsyn enligt denna förordning eller direktiv 73/239/EEG, rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring eller direktiv 2002/83/EG, 2003/41/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG, 2006/48/EG, 2009/65/EG eller 2011/61/EU.

5.Om den behöriga myndigheten efter avslutad bedömning beslutar att motsätta sig det tilltänkta förvärvet, ska den inom två arbetsdagar och inom bedömningsperioden skriftligen underrätta förvärvaren och ange skälen för det beslutet. Den behöriga myndigheten ska underrätta det kollegium som avses i artikel 18 om detta. Om inget annat föreskrivs i nationell lagstiftning, får en lämplig motivering av beslutet offentliggöras på den tilltänkte förvärvarens begäran. Detta får dock inte hindra medlemsstater från att ge en behörig myndighet befogenhet att offentliggöra detta, utan att den tilltänkte förvärvaren så begärt.

6.Om den behöriga myndigheten inte motsätter sig det tilltänkta förvärvet inom bedömningsperioden, ska det anses vara godkänt.

7.Den behöriga myndigheten får fastställa en maximiperiod inom vilken det tilltänkta förvärvet ska vara genomfört och vid behov förlänga denna.

8.Medlemsstater får inte införa strängare krav än de som föreskrivs i denna förordning när det gäller underrättelse till den behöriga myndigheten om direkta eller indirekta förvärv av rösträtter eller kapital och dennas godkännande av sådana förvärv.

Artikel 32 Bedömning

1.Vid bedömningen av den underrättelse som föreskrivs i artikel 31.2 och de uppgifter som avses i artikel 31.3 ska den behöriga myndigheten, för att säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motpart som förvärvet gäller, och med beaktande av den tilltänkte förvärvarens sannolika påverkan på denna motpart bedöma om den tilltänkte förvärvaren är lämplig och det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt, med beaktande av följande:

  1. Den tilltänkta köparens anseende och finansiella sundhet.

  2. Det anseende och de erfarenheter personerna har som kommer att leda den centrala motpartens verksamhet till följd av det tilltänkta förvärvet.

  3. Om den centrala motparten kommer att kunna uppfylla och fortsätta uppfylla denna förordning.

  4. Om det finns rimlig anledning att misstänka att det tilltänkta förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta, enligt artikel 1 i direktiv 2005/60/EG, eller att det tilltänkta förvärvet kan öka riskerna för sådan verksamhet.

Vid sin bedömning av den tilltänkte förvärvarens finansiella sundhet ska den behöriga myndigheten särskilt uppmärksamma vilken typ av verksamhet som bedrivs och ska bedrivas av den centrala motpart som det tilltänkta förvärvet gäller.

Vid sin bedömning av den centrala motpartens förmåga att följa denna förordning ska den behöriga myndigheten särskilt uppmärksamma om den koncern som den kommer att bli en del av har en struktur som möjliggör en effektiv tillsyn, ett effektivt informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna samt fastställande av ansvarsfördelningen mellan de behöriga myndigheterna.

Kollegiet ska enligt artikel 19 lämna ett yttrande om den behöriga myndighetens bedömning av den underrättelse som föreskrivs i artikel 31.2 och de uppgifter som avses i artikel 31.3.

Förordning (EU) 2019/2099

2.De behöriga myndigheterna får bara motsätta sig det tilltänkta förvärvet om det finns rimlig anledning att göra detta på grundval av kriterierna i punkt 1 eller om de uppgifter som lämnats av den tilltänkte förvärvaren är ofullständiga.

3.Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor beträffande storleken på förvärvet av aktieandel eller tillåta de behöriga myndigheterna att bedöma det tilltänkta förvärvet utifrån marknadens ekonomiska behov.

4.Medlemsstaterna ska se till att en förteckning görs allmänt tillgänglig med de uppgifter som krävs för bedömningen och som ska lämnas till de behöriga myndigheterna vid den tid för underrättelsen som avses i artikel 31.2. Uppgiftskraven ska vara proportionella och anpassade till den tilltänkte förvärvarens och det tilltänkta förvärvets karaktär. Medlemsstaterna får inte kräva uppgifter som är irrelevanta för en ansvarsfull bedömning.

5.Utan hinder av artikel 31.2, 31.3 och 31.4 ska en behörig myndighet behandla de tilltänkta förvärvarna på ett icke-diskriminerande sätt, om den har fått underrättelser om två eller flera tilltänkta förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav i en och samma centrala motpart.

6.Berörda behöriga myndigheter ska i nära samarbete med varandra bedöma om den tilltänkte förvärvaren tillhör någon av följande kategorier:

  1. En annan central motpart, kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag, marknadsplatsoperatörer, operatörer av värdepappersavvecklingssystem, fondföretag eller en AIF-förvaltare med auktorisation i annan medlemsstat.

  2. Moderföretag till en annan central motpart, kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag, marknadsplatsoperatörer, operatörer av värdepappersavvecklingssystem, fondföretag eller en AIF-förvaltare med auktorisation i annan medlemsstat.

  3. Fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll över en annan central motpart, kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag, marknadsplatsoperatörer, operatörer av värdepappersavvecklingssystem, fondföretag eller en AIF-förvaltare med auktorisation i annan medlemsstat.

7.De behöriga myndigheterna ska utan onödigt dröjsmål förse varandra med alla väsentliga uppgifter eller andra uppgifter som är relevanta för bedömningen. Härvid ska de behöriga myndigheterna på begäran överlämna alla relevanta uppgifter till varandra och på eget initiativ överlämna alla väsentliga uppgifter. Eventuella synpunkter eller reservationer från den behöriga myndighet som ansvarar för den tilltänkte förvärvaren ska anges i beslut av den behöriga myndighet som auktoriserat den centrala motpart som förvärvet gäller.

Artikel 33 Intressekonflikter

1.En central motpart ska upprätthålla effektiva organisatoriska och administrativa skriftliga förfaranden för att påvisa och hantera eventuella intressekonflikter mellan den centrala motparten, inklusive dess ledning, anställda eller personer med direkt eller indirekt kontroll eller nära förbindelser, och dess clearingmedlemmar eller kunder som den centrala motparten känner till. Den ska upprätthålla och genomföra lämpliga förfaranden för lösande av eventuella intressekonflikter.

2.Om en central motparts organisatoriska och administrativa förfaranden för hantering av intressekonflikter inte med tillfredsställande säkerhet kan utesluta risken att en clearingmedlems eller kunds intressen skadas, ska motparten klart och tydligt underrätta clearingmedlemmen om intressekonfliktens allmänna karaktär eller orsaker, innan den accepterar nya transaktioner från den clearingmedlemmen. Om den centrala motparten känner till kunden ska denne och den clearingmedlem vars kund berörs informeras av den centrala motparten.

3.Om den centrala motparten är ett moder- eller dotterföretag, ska de skriftliga förfarandena också beakta sådana omständigheter som kan skapa intressekonflikter som motparten är eller bör vara medveten om och som är en följd av strukturen och affärsverksamheten i andra företag som den är moder- eller dotterföretag till.

4.De skriftliga förfarandena som upprättats i enlighet med punkt 1 ska innehålla följande:

  1. Omständigheter som kan innebära eller skapa en intressekonflikt som medför en betydande risk för att en eller flera clearingmedlemmars eller kunders intressen skadas.

  2. Vilka förfaranden som ska tillämpas och åtgärder som ska vidtas för att hantera sådana konflikter.

5.En central motpart ska vidta alla rimliga åtgärder för att undvika att uppgifter i dess system missbrukas och ska förhindra att sådana uppgifter används för annan affärsverksamhet. En fysisk person som har en nära förbindelse med en central motpart eller en juridisk person med ställning som moder- eller dotterföretag till den centrala motparten får inte använda konfidentiella uppgifter som registrerats vid den centrala motparten i kommersiella syften, såvida inte den kund som de konfidentiella uppgifterna tillhör har gett sitt skriftliga förhandsgodkännande.

Artikel 34 Kontinuerlig verksamhet

1.En central motpart ska etablera, genomföra och upprätthålla lämpliga riktlinjer för kontinuerlig verksamhet och en lämplig katastrofplan för att trygga verksamheten, snabbt återuppta den och fullgöra den centrala motpartens skyldigheter. En sådan plan ska åtminstone göra det möjligt att återställa alla transaktioner som de var vid tidpunkten för störningen, så att den centrala motpartens verksamhet är fortsatt säker och den kan fullfölja avvecklingen vid fastställt datum.

1.3En central motpart ska etablera, genomföra och upprätthålla lämpliga riktlinjer för kontinuerlig verksamhet och en lämplig katastrofplan, vilket ska innefatta IKT-kontinuitetspolicy och åtgärds- och återställningsplaner avseende IKT som har upprättats och genomförts i enlighet med förordning (EU) 2022/2554, för att säkerställa verksamheten, snabbt återuppta den och fullgöra den centrala motpartens skyldigheter.

Tillämpas från och med den 17 januari 2025 enligt förordning (EU) 2022/2554 [red.anm.].

Förordning (EU) 2022/2554

2.En central motpart ska upprätta, genomföra och upprätthålla ett adekvat förfarande som säkerställer en ordnad avveckling eller överföring vid rätt tidpunkt och på rätt sätt av kunders och clearingmedlemmars tillgångar och positioner om en auktorisation skulle upphävas till följd av ett beslut enligt artikel 20.

3.För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med ECBS-medlemmarna, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om minimiinnehåll och krav avseende riktlinjerna för kontinuerlig verksamhet och katastrofplanen.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3.4För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med ECBS-medlemmarna, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om minimiinnehåll och krav avseende riktlinjerna för kontinuerlig verksamhet och katastrofplanen, exklusive IKT-kontinuitetspolicy och IKT-katastrofplanerna.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Tillämpas från och med den 17 januari 2025 enligt förordning (EU) 2022/2554 [red.anm.].

Förordning (EU) 2022/2554

Artikel 35 Utkontraktering

1.Om en central motpart utkontrakterar operativa funktioner, tjänster eller verksamheter, ska den förbli fullt ansvarig för fullgörandet av samtliga skyldigheter enligt denna förordning och ska alltid säkerställa följande:

  1. Utkontraktering får inte innebära delegering av ansvar.

  2. Den centrala motpartens förbindelser med och skyldigheter gentemot sina clearingmedlemmar eller, när så är tillämpligt, gentemot sina kunder får inte ändras.

  3. Villkoren för den centrala motpartens auktorisation får inte förändras.

  4. Utkontraktering får inte förhindra utövandet av tillsyns- och kontrollfunktioner, inbegripet tillgång på platsen till alla de relevanta uppgifter som krävs för att fullgöra dessa uppdrag.

  5. Utkontraktering får inte innebära att den centrala motparten berövas sina nödvändiga riskhanteringssystem och -kontroller.

  6. Tjänsteproducenten ska tillämpa krav för kontinuerlig verksamhet som är likvärdiga de krav som den centrala motparten måste uppfylla enligt denna förordning.

  7. Den centrala motparten bibehåller den sakkunskap och de resurser som krävs för att kunna bedöma tillhandahållna tjänsters kvalitet, tjänsteproducentens organisatoriska kompetens och kapitaltäckning och för att effektivt kunna övervaka de utkontrakterade verksamheterna och hantera de risker som utkontrakteringen är förenad med samt löpande övervaka dessa verksamheter och hantera dessa risker.

  8. Den centrala motparten ska ha direkt tillgång till relevanta uppgifter om de utkontrakterade verksamheterna.

  9. Tjänsteproducenten ska samarbeta med den behöriga myndigheten med avseende på utkontrakterad verksamhet.

  10. Tjänsteproducenten ska skydda eventuella konfidentiella uppgifter som avser den centrala motparten och dennes clearingmedlemmar och kunder, eller om tjänsteproducenten är etablerad i ett tredjeland ska dataskyddsstandarderna i detta tredjeland, eller de som de berörda parterna kommit överens om, vara likvärdiga med dataskyddsstandarderna i unionen.

En central motpart får inte utkontraktera central verksamhet kopplad till riskhantering, såvida inte sådan utkontraktering godkänns av den behöriga myndigheten. Kollegiet ska lämna ett yttrande om den behöriga myndighetens beslut enligt artikel 19.

Förordning (EU) 2019/2099

2.Den behöriga myndigheten ska begära att den centrala motparten i ett skriftligt avtal klart anger sina respektive tjänsteproducenters rättigheter och skyldigheter.

3.En central motpart ska på begäran tillhandahålla alla uppgifter som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna bedöma om de utkontrakterade verksamheterna uppfyller denna förordnings krav.

Kapitel 2 Uppföranderegler

Artikel 36 Allmänna bestämmelser

1.När en central motpart tillhandahåller tjänster till sina clearingmedlemmar och i relevanta fall till dess kunder ska den agera rättvist och professionellt i sådana clearingmedlemmars och kunders intresse och i enlighet med sund riskhantering.

2.En central motpart ska ha tillgängliga, transparenta och rättvisa regler för skyndsam hantering av klagomål.

Artikel 37 Deltagandekrav

1.En central motpart ska fastställa kategorier, vid behov per clearad produkttyp, av godtagbara clearingmedlemmar och tillträdeskraven efter samråd med riskkommittén i enlighet med artikel 28.3. Sådana kriterier ska vara icke-diskriminerande, transparenta och objektiva, så att rättvist och öppet tillträde till den centrala motparten säkerställs, och de ska säkerställa att clearingmedlemmarna har tillräckliga ekonomiska medel och operativ förmåga för att fullgöra skyldigheterna som följer av deltagande i en central motpart. Kriterier för att begränsa tillträdet ska endast tillåtas om syftet är att kontrollera riskerna för den centrala motparten.

2.En central motpart ska löpande se till att kraven enligt punkt 1 efterlevs och ska i god tid få tillgång till de uppgifter som är relevanta för en sådan bedömning. En central motpart ska minst årligen göra en omfattande genomgång av om dess clearingmedlemmar följer denna artikel.

Den centrala motparten ska underrätta den behöriga myndigheten om varje betydande negativ utveckling avseende varje clearingmedlems riskprofil som fastställs inom ramen för den centrala motpartens bedömning enligt första stycket eller annan bedömning med liknande slutsats, inbegripet varje ökning av den risk som en clearingmedlem medför för den centrala motparten, och som den centrala motparten anser kan utlösa ett obeståndsförfarande.

Förordning (EU) 2021/23

3.Clearingmedlemmar som clearar transaktioner för sina kunders räkning ska ha de extra finansiella medel och den extra operativa förmåga som krävs för denna verksamhet. Den centrala motpartens regler för clearingmedlemmarna ska göra det möjligt att samla in grundläggande information för att identifiera, övervaka och hantera relevanta riskkoncentrationer i samband med tillhandahållandet av tjänster till kunderna. På begäran ska clearingmedlemmar informera den centrala motparten om de kriterier och förfaranden de tillämpar för kundernas tillgång till den centrala motpartens tjänster. Ansvaret för att säkerställa att kunderna iakttar sina förpliktelser ska ligga kvar hos clearingmedlemmarna.

4.En central motpart ska ha objektiva och transparenta förfaranden för avstängning och utträde under ordnade former för clearingmedlemmar som inte längre uppfyller de kriterier som avses i punkt 1.

5.En central motpart får bara neka clearingmedlemmar som uppfyller de kriterier som avses i punkt 1 tillträde om detta vederbörligen motiveras skriftligt och är grundat på en omfattande riskanalys.

6.En central motpart får ställa ytterligare, särskilda krav på clearingmedlemmar, exempelvis att delta i utauktionering av en position som tillhör en clearingmedlem på obestånd. Sådana ytterligare krav ska vara proportionerliga mot den risk clearingmedlemmen utgör och får inte begränsa deltagandet till vissa kategorier av clearingmedlemmar.

Artikel 38 Transparens

1.En central motpart och dess clearingmedlemmar ska offentliggöra priser och avgifter för de tjänster som tillhandahålls. Priser och avgifter för varje tjänst som tillhandahålls ska offentliggöras separat, inklusive avdrag och rabatter och villkoren för att åtnjuta dessa. En central motpart ska erbjuda sina clearingmedlemmar, och i förekommande fall dess kunder, separat tillgång till de specifika tjänster som tillhandahålls.

En central motpart ska separat redovisa kostnader och intäkter för de tjänster som tillhandahålls och lämna ut denna information till den behöriga myndigheten.

2.En central motpart ska underrätta clearingmedlemmar och kunder om de risker som de tjänster som tillhandahålls är förenade med.

3.En central motpart ska till sina clearingmedlemmar och behöriga myndigheter rapportera den prisinformation som den använt för att beräkna sina exponeringar vid dagens slut mot sina clearingmedlemmar.

En central motpart ska offentliggöra clearade transaktionsvolymer per klass av instrument som clearats av den centrala motparten i aggregerad form.

4.En central motpart ska offentliggöra de operativa och tekniska kraven med avseende på kommunikationsprotokollen för de format för innehåll och meddelanden som den använder för att kommunicera med tredje parter, inklusive de operativa och tekniska krav som avses i artikel 7.

5.En central motpart ska offentliggöra clearingmedlemmars eventuella överträdelser av de kriterier som avses i artikel 37.1 samt de krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln, utom i de fall då den behöriga myndigheten, efter att ha hört Esma, anser att offentliggörandet skulle utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten eller förtroendet för marknaden eller skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda parterna oproportionerlig skada.

6.En central motpart ska tillhandahålla ett simuleringsverktyg till sina clearingmedlemmar som gör det möjligt för dem att fastställa den mängd ytterligare initialsäkerheter på bruttobasis, som den centrala motparten kan kräva vid clearing av en ny transaktion. Detta verktyg ska endast vara tillgängligt genom säkrad åtkomst och resultatet av simuleringen ska inte vara bindande.

Förordning (EU) 2019/834

7.En central motpart ska ge sina clearingmedlemmar information om de modeller för initialsäkerheter som den använder. Informationen ska

  1. tydligt redogöra för hur modellen för beräkning av initialsäkerheter är konstruerad och fungerar,

  2. tydligt beskriva nyckelantaganden och begränsningar i modellen för beräkning av initialsäkerheter samt under vilka omständigheter dessa antaganden inte längre är giltiga,

  3. vara dokumenterad.

Förordning (EU) 2019/834

8.Den centrala motpartens clearingmedlemmar ska klart och tydligt informera sina befintliga och potentiella kunder om eventuella förluster eller andra kostnader som de kan komma att få bära till följd av tillämpningen av förfaranden för obeståndshantering och arrangemang för fördelning av förluster och positioner enligt den centrala motpartens verksamhetsregler, inbegripet vilken typ av ersättning de kan komma att få, med beaktande av artikel 48.7. Kunderna ska få tillräckligt detaljerad information för att säkerställa att de förstår de sämsta tänkbara förluster eller andra kostnader som de kan komma att få bära om den centrala motparten vidtar återhämtningsåtgärder.

Förordning (EU) 2021/23

Artikel 39 Separering och överförbarhet

1.En central motpart ska ha separata register och separat bokföring som gör att man när som helst och utan dröjsmål på den centrala motpartens konton klart och tydligt kan separera tillgångar och positioner som innehas för en clearingmedlems räkning från tillgångar och positioner som innehas för en annan clearingmedlems räkning och från den centrala motpartens egna tillgångar.

2.En central motpart ska erbjuda sig att ha separata register och separat bokföring som gör att varje clearingmedlem på konton hos denna motpart klart och tydligt kan separera clearingmedlemmens tillgångar och positioner från tillgångar och positioner som innehas för clearingmedlemmens kunders räkning (separering av kunders samlingskonton).

3.En central motpart ska erbjuda sig att ha separata register och separat bokföring som gör att varje clearingmedlem på konton hos den centrala motparten klart och tydligt kan separera en kunds tillgångar och positioner från dem som innehas för andra kunders räkning (enskild kundseparering). Den centrala motparten ska på begäran kunna erbjuda clearingmedlemmarna möjligheten att öppna fler konton i eget namn för sina kunders räkning.

4.En clearingmedlem ska ha separata register och separat bokföring som gör att clearingmedlemmen, både i de konton som innehas hos den centrala motparten och i sina egna konton, kan separera sina tillgångar och positioner från de tillgångar och positioner som innehas för clearingmedlemmens kunders räkning hos den centrala motparten.

5.En clearingmedlem ska åtminstone erbjuda sina kunder möjligheten att välja mellan separering av kunders samlingskonton och enskild kundseparering och informera kunderna om kostnaderna och skyddsnivån som avses i punkt 7 för varje alternativ. Kunden ska skriftligen bekräfta sitt val.

6.Om en kund väljer enskild kundseparering ska eventuellt överskjutande marginal utöver krav som riktas mot kunden även ställas till den centrala motparten och separeras från andra kunders eller clearingmedlemmars marginaler, och ska inte exponeras för förluster kopplade till positioner som redovisats på ett annat konto.

7.Centrala motparter och clearingmedlemmar ska offentliggöra skyddsnivåerna och kostnaderna för de olika separeringsnivåer som de tillhandahåller och erbjuda dessa tjänster på skäliga affärsmässiga villkor. Närmare uppgifter om de olika separeringsnivåerna ska inbegripa en beskrivning av de viktigaste rättsliga konsekvenserna av de olika separeringsnivåer som erbjuds, inbegripet information om de berörda jurisdiktionernas tillämpliga insolvenslagstiftning.

8.En central motpart ska ha nyttjanderätt knuten till de marginalsäkerheter eller bidrag till obeståndsfonden som samlas in via ett avtal om finansiell säkerhet, i den mening som avses i artikel 2.1 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet, förutsatt att användningen av dessa arrangemang föreskrivs i dess verksamhetsbestämmelser. Clearingmedlemmen ska skriftligen bekräfta sitt godtagande av verksamhetsbestämmelserna. Den centrala motparten ska offentliggöra denna nyttjanderätt, som ska utövas i enlighet med artikel 47.

9.Kravet på separering av tillgångar och positioner på den centrala motpartens konton är uppfyllt om

  1. tillgångar och positioner redovisas på separata konton,

  2. nettning av positioner som redovisas på olika konton förhindras, och

  3. de tillgångar som täcker de positioner som redovisas på ett konto inte exponeras för förluster kopplade till positioner som redovisats på ett annat konto.

10.Tillgångar avser säkerhet som innehas för att täcka positioner och inbegriper rätten till överföring av tillgångar som är likvärdiga med denna säkerhet, eller intäkterna från realisering av en säkerhet, men däremot inte bidrag till en obeståndsfond.

11.Medlemsstaternas nationella insolvensrätt ska inte hindra en central motpart från att agera i enlighet med artikel 48.5, 48.6 och 48.7 med avseende på de tillgångar och positioner som redovisas på de konton som avses i punkterna 2–5 i den här artikeln.

Förordning (EU) 2019/834

Kapitel 3 Försiktighetskrav

Artikel 40 Exponeringshantering

En central motpart ska mäta och bedöma sin likviditet och kreditexponering mot varje clearingmedlem och i tillämpliga fall mot annan central motpart som den ingått samverkansöverenskommelse med, på nära realtidsbasis. För att effektivt kunna mäta sin exponering ska en central motpart ha snabb och icke-diskriminerande tillgång till relevanta prisuppgifter. Detta ska göras till en rimlig kostnad.

Artikel 41 Krav på marginalsäkerheter

1.En central motpart ska, för att begränsa sin kreditexponering, tillämpa, kräva och driva in marginalsäkerheter från sina clearingmedlemmar och i tillämpliga fall från de centrala motparter som den har samverkansöverenskommelse med. Sådana säkerheter ska vara tillräckliga för att täcka eventuella exponeringar som den centrala motparten beräknar skulle kunna föreligga tills motsvarande positioner avvecklats. De ska även vara tillräckliga för att över en lämplig tidshorisont täcka förluster från minst 99 % av exponeringsrörelserna och ska trygga att en central motpart åtminstone på dagsbasis från alla sina clearingmedlemmar har fullständiga säkerheter för alla sina exponeringar, och i tillämpliga fall från de centrala motparter som den har samverkansöverenskommelser med. En central motpart ska regelbundet övervaka och vid behov se över nivån på marginalsäkerheterna, så att dessa återspeglar nuvarande marknadsförhållanden, och därvid ta hänsyn till eventuella procykliska effekter av sådana översyner.

2.För fastställandet av sina marginalsäkerheter ska en central motpart tillämpa modeller och parametrar som inbegriper de clearade produkternas riskegenskaper och tar hänsyn till intervallet mellan indrivningar av marginalsäkerheter, till marknadens likviditet och till möjliga förändringar under transaktionens löptid. Modellerna och parametrarna ska godkännas av den behöriga myndigheten, efter ett yttrande i enlighet med artikel 19.

3.En central motpart ska kräva och driva in marginalsäkerheter under loppet av dagen, åtminstone när i förväg fastställda tröskelvärden överskridits.

4.En central motpart ska kräva och driva in marginalsäkerheter som är tillräckliga för att täcka den risk som härrör från de positioner som registrerats på varje konto som förs i enlighet med artikel 39 med avseende på särskilda finansiella instrument. En central motpart får beräkna marginalsäkerheter med avseende på en portfölj med finansiella instrument, förutsatt att den använda metoden är försiktig och stabil.

5.I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med EBA och ECBS, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter för olika typer av finansiella instrument om lämpliga procenttal och tidshorisonter enligt punkt 1 för avvecklingsperioden och beräkningen av historisk volatilitet, med beaktande av målet att begränsa de procykliska effekterna, och de villkor enligt vilka praxisen för portföljmarginalsäkerheter som avses i punkt 4 kan genomföras.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 42 Obeståndsfond

1.För att ytterligare begränsa kreditexponeringen mot sina clearingmedlemmar ska en central motpart ha en i förväg finansierad obeståndsfond för att täcka förluster som överskrider de förluster som ska täckas av sådana marginalsäkerheter som fastställs i artikel 41, till följd av att en eller flera clearingmedlemmar hamnar på obestånd, inklusive inledande av ett insolvensförfarande.

Den centrala motparten ska fastställa ett minimibelopp som obeståndsfondens storlek under inga omständigheter får understiga.

2.En central motpart ska fastställa lägsta bidrag till obeståndsfonden och beräkningskriterierna för de enskilda clearingmedlemmarnas bidrag. Bidragen ska vara proportionella mot respektive clearingmedlems exponering.

3.Obeståndsfonden ska åtminstone ge den centrala motparten möjlighet att vid extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden klara att den clearingmedlem som den har störst exponering mot hamnar på obestånd, eller att den näst största och tredje största clearingmedlemmen gör det, om deras sammanlagda exponering är större. En central motpart ska utarbeta scenarier för extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden. Scenarierna ska inkludera de mest volatila perioder som har förekommit på de marknader där den centrala motparten tillhandahåller sina tjänster och en rad potentiella framtidsscenarier. De ska ta hänsyn till plötsliga utförsäljningar av finansiella medel och snabbt minskad marknadslikviditet.

4.En central motpart får inrätta en särskild obeståndsfond för de olika klasser av instrument som den clearar.

5.I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, i nära samarbete med ECBS och efter att ha hört EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om den ram som ska användas för att definiera de extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden som avses i punkt 3, som ska ligga till grund för att fastställa storleken på obeståndsfonden och andra finansiella medel som avses i artikel 43.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 43 Andra finansiella medel

1.En central motpart ska disponera över tillräckliga i förväg finansierade finansiella medel för att kunna täcka eventuella förluster som överskrider de förluster som ska täckas av de marginalsäkerheter som fastställs i artikel 41 och den obeståndsfond som avses i artikel 42. Sådana i förväg finansierade finansiella medel ska inkludera egna medel som avsatts av den centrala motparten, vara fritt tillgängliga för den centrala motparten och får inte användas för att uppfylla kravet på kapital enligt artikel 16.

2.Den beståndsfond som avses i artikel 42 och de andra finansiella medel som avses i punkt 1 i den här artikeln ska säkerställa att den centrala motparten alltid kan klara av att minst de två clearingmedlemmar som den har störst exponering mot hamnar på obestånd vid extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden.

3.En central motpart får begära att clearingmedlemmar som inte är på obestånd tillhandahåller ytterligare medel om en annan clearingmedlem skulle hamna på obestånd. En central motparts clearingmedlemmar ska ha begränsad exponering mot den centrala motparten.

Artikel 44 Kontroll av likviditetsrisker

1.En central motpart ska alltid ha tillgång till tillräcklig likviditet för att kunna utföra sina tjänster och utöva sin verksamhet. Den ska därför säkra nödvändiga krediter eller liknande arrangemang för att kunna täcka sina likviditetsbehov om den inte omedelbart kan få tillgång till sina finansiella medel. En clearingmedlem och denna clearingmedlems moder- eller dotterföretag ska tillsammans inte svara för mer än 25 % av den kredit som den centrala motparten behöver.

En central motpart ska dagligen mäta sitt potentiella likviditetsbehov. Den ska beakta den likviditetsrisk som skapas om minst de två clearingmedlemmar som den har störst exponering mot hamnar på obestånd.

2.I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med berörda myndigheter och ECBS-medlemmarna, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om ramen för hantering av den likviditetsrisk som centrala motparter ska kunna klara av i enlighet med punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 45 Vattenfallsprincipen vid obestånd

1.Om en clearingmedlem hamnar på obestånd ska en central motpart innan andra medel tas i anspråk för förlusttäckning använda de marginalsäkerheter som denna clearingmedlem ställt.

2.Om marginalsäkerheter ställda av en clearingmedlem som är på obestånd inte räcker för att täcka den centrala motpartens förluster ska den centrala motparten använda clearingmedlemmens bidrag till obeståndsfonden för att täcka dessa förluster.

3.En central motpart ska använda bidragen till obeståndsfonden från clearingmedlemmar som inte är på obestånd och andra sådana finansiella medel som avses i artikel 43.1 först sedan bidragen från clearingmedlemmen på obestånd har uttömts.

4.En central motpart ska använda avsatta egna medel innan den använder bidragen till obeståndsfonden från clearingmedlemmar som inte är på obestånd. En central motpart ska inte använda de marginalsäkerheter som ställts av clearingmedlemmar som inte är på obestånd för att täcka förluster som orsakas av att en annan clearingmedlem hamnar på obestånd.

5.I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med berörda behöriga myndigheter och ECBS-medlemmarna, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om metoden för att beräkna och upprätthålla den centrala motpartens egna medel som ska användas i enlighet med punkt 4.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 45a Tillfälliga begränsningar vid en betydande icke-obeståndshändelse

1.Vid en betydande icke-obeståndshändelse enligt definitionen i artikel 2.9 i förordning (EU) 2021/23 får den behöriga myndigheten kräva att den centrala motparten ska avstå från någon av följande åtgärder under en period som fastställs av den behöriga myndigheten, och som inte får överstiga fem år:

  1. Lämna utdelning eller ge en oåterkallelig utfästelse om utdelning, med undantag för rätt till utdelning som särskilt avses i förordning (EU) 2021/23 som en form av kompensation.

  2. Köpa tillbaka stamaktier.

  3. Skapa en skyldighet att betala ut rörlig ersättning enligt vad som fastställs i den centrala motpartens lönepolitik enligt artikel 26.5 i denna förordning, diskretionära pensionsförmåner eller avgångsvederlag till företagsledningen enligt definitionen i artikel 2.29 i denna förordning.

Den behöriga myndigheten ska inte hindra den centrala motparten från att vidta någon av de åtgärder som anges i första stycket om den centrala motparten har en rättslig skyldighet att vidta åtgärden och skyldigheten föregår de händelser som avses i första stycket.

Förordning (EU) 2021/23

2.Den behöriga myndigheten får besluta att göra undantag från begränsningarna i punkt 1 om den anser att undantag från dessa begränsningar inte skulle minska mängden eller tillgängligheten av den centrala motpartens egna medel, särskilt egna medel som är tillgängliga för användning som en återhämtningsåtgärd.

Förordning (EU) 2021/23

3.Esma ska senast den 12 februari 2022 utarbeta riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 som närmare anger under vilka omständigheter den behöriga myndigheten får kräva att den centrala motparten avstår från att vidta någon av de åtgärder som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Förordning (EU) 2021/23

Artikel 46 Krav på säkerheter

1.För att täcka sin inledande och fortlöpande exponering mot sina clearingmedlemmar ska en central motpart godta mycket likvida säkerheter med minimala kredit- och marknadsrisker. För icke-finansiella motparter får en central motpart godta bankgarantier, med beaktande av sådana garantier vid beräkning av dess exponering mot en bank som är en clearingmedlem. Den ska göra lämpliga värderingsavdrag som återspeglar den potentiella värdeminskningen mellan den senaste värderingen av tillgångarna och den tidpunkt då de rimligen bör vara realiserade. Den ska beakta likviditetsriskerna till följd av att en marknadsaktör hamnar på obestånd och de koncentrationsrisker för vissa tillgångar som kan bli resultatet av fastställandet av godtagbara säkerheter och lämpliga värderingsavdrag.

2.För att tillgodose sitt krav på marginalsäkerheter får en central motpart, i lämpliga fall och med tillräcklig försiktighet, som säkerhet godta ett derivatkontrakts underliggande tillgång eller det finansiella instrument som den centrala motpartens exponering utgår från.

3.I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med EBA, ESRB och ECBS, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om

  1. vilken typ av säkerhet som kan anses vara mycket likvid, såsom kontanter, guld, statsobligationer och företagsobligationer av hög kvalitet och täckta obligationer,

  2. de värderingsavdrag som avses i punkt 1, och

  3. villkoren för att garantier från affärsbanker ska kunna accepteras som säkerhet enligt punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 47 Riktlinjer för investeringar

1.En central motpart ska endast investera sina finansiella medel i kontanter eller mycket likvida finansiella instrument med minimala marknads- och kreditrisker. En central motparts investeringar ska kunna realiseras snabbt och med minimala negativa priseffekter.

2.Kapitalbeloppet, inklusive en central motparts balanserade vinstmedel och reserver, som inte har investerats i enlighet med punkt 1, ska inte beaktas med avseende på tillämpningen av artikel 16.2 eller artikel 45.4.

3.De finansiella instrument som ställts som marginalsäkerheter eller utgör bidrag till obeståndsfonder ska, om sådana finns tillgängliga, deponeras hos operatörer av avvecklingssystem för värdepapper som erbjuder fullständigt skydd av dessa finansiella instrument. Som alternativ får andra mycket säkra arrangemang med auktoriserade finansinstitut användas.

4.En central motparts kontantinsättningar ska göras genom mycket säkra arrangemang med auktoriserade finansinstitut, eller, alternativt, genom centralbankers stående insättningsfaciliteter eller med andra jämförbara faciliteter som centralbanker ställer till förfogande.

5.När en central motpart deponerar tillgångar och medel hos en tredje part ska den centrala motparten se till att tillgångar som tillhör clearingmedlemmarna kan identifieras separat från de tillgångar som tillhör den centrala motparten och från tillgångar som tillhör den tredje parten, genom konton med olika benämningar i den tredje partens räkenskaper, eller genom andra likvärdiga åtgärder som ger samma skyddsnivå. En central motpart ska vid behov snabbt kunna få tillgång till de finansiella instrumenten.

6.En central motpart får inte investera sitt kapital, eller medel kopplade till de krav som fastställs i artikel 41, 42, 43 eller 44, i sina egna eller sitt moder- eller dotterföretags värdepapper.

7.Vid sina investeringsbeslut ska en central motpart beakta sin totala kreditriskexponering mot enskilda gäldenärer och ska se till att dess totala kreditriskexponering mot varje enskild gäldenär håller sig inom rimliga gränser vad gäller koncentration.

8.I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med EBA och ECBS, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om vilka finansiella instrument som kan anses vara mycket likvida och som står för minimala marknads- och kreditrisker enligt punkt 1, mycket säkra arrangemang enligt punkterna 3 och 4 och gränser vad gäller koncentration som avses i punkt 7.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 48 Obeståndsförfaranden

1.En central motpart ska ha detaljerade förfaranden som ska tillämpas när en clearingmedlem inte följer den centrala motpartens deltagandekrav enligt artikel 37 inom tidsfristen och i enlighet med de förfaranden som den centrala motparten inrättat. En central motpart ska precisera vilka förfaranden som ska tillämpas om det inte är den centrala motparten som förklarar att clearingmedlemmen har hamnat på obestånd. Dessa förfaranden ska ses över årligen.

2.En central motpart ska vid obestånd agera snabbt för att begränsa förluster och likviditetspåfrestningar, och ska se till att avvecklingen av en clearingmedlems positioner inte stör den centrala motpartens verksamhet eller utsätter clearingmedlemmar som inte är på obestånd för förluster som de inte kunde förutse eller kontrollera.

3.När en central motpart anser att clearingmedlemmen inte kommer att kunna fullgöra sina framtida skyldigheter, ska den omedelbart underrätta den behöriga myndigheten innan obeståndsförfarandet har tillkännagivits eller utlösts. Den behöriga myndigheten ska omedelbart underrätta Esma, de relevanta medlemmarna av ECBS och den myndighet som ansvarar för tillsynen av den clearingmedlem som är på obestånd.

4.En central motpart ska kontrollera att dess obeståndsförfaranden kan genomföras. Den ska vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att den har rättslig befogenhet att avveckla de positioner som den clearingmedlem som har hamnat på obestånd innehar och att överföra eller realisera kundernas positioner som tillhör den clearingmedlemmens kunder.

5.Om tillgångar och positioner redovisas i en central motparts register och konton, med hänvisning till att de innehas för kunder till en clearingmedlem på obestånd i enlighet med artikel 39.2, ska den centrala motparten, åtminstone, i avtal förbinda sig att börja tillämpa förfarandena för att överföra tillgångar och positioner som innehas av clearingmedlemmen på obestånd för kundernas räkning till en annan clearingmedlem, som alla dessa kunder ska utse, på deras begäran och utan att inhämta samtycke från clearingmedlemmen på obestånd. Den andra clearingmedlemmen ska endast vara förpliktigad att godta dessa tillgångar och positioner om den tidigare i ett avtal med kunderna förbundit sig att göra det. Om överföringen till denna andra clearingmedlem inte har ägt rum inom en i förväg fastställd tid för överföring som anges i den centrala motpartens verksamhetsbestämmelser, får den centrala motparten vidta alla åtgärder som är tillåtna i dess verksamhetsbestämmelser för att aktivt hantera sin risk i förhållande till dessa positioner, inbegripet realisering av de tillgångar och positioner som innehas av clearingmedlemmen på obestånd för dennes kunders räkning.

6.Om tillgångar och positioner redovisas i en central motparts register och konton, med hänvisning till att de innehas för en kund till en clearingmedlem på obestånd i enlighet med artikel 39.3, ska den centrala motparten, åtminstone, i avtal förbinda sig att börja tillämpa förfarandena för att överföra tillgångar och positioner som innehas av clearingmedlemmen på obestånd för kundens räkning till en annan clearingmedlem, som kunden ska utse, på kundens begäran och utan att inhämta samtycke från clearingmedlemmen på obestånd. Den andra clearingmedlemmen ska endast vara förpliktigad att godta dessa tillgångar och positioner om den tidigare i ett avtal med kunden förbundit sig att göra det. Om överföringen till denna andra clearingmedlem inte har ägt rum inom en i förväg fastställd tid för överföring som anges i den centrala motpartens verksamhetsbestämmelser, får den centrala motparten vidta alla åtgärder som är tillåtna i dess verksamhetsbestämmelser för att aktivt hantera sin risk i förhållande till dessa positioner, inbegripet likvidering av de tillgångar och positioner som innehas av clearingmedlemmen på obestånd för kundens räkning.

7.Kunders säkerheter ska, om de är separerade i enlighet med artikel 39.2 och 39.3, endast användas för att täcka positioner som innehas för deras räkning. Om det återstår fordringar på den centrala motparten efter slutförandet av clearingmedlemmens process för obeståndshantering genom den centrala motparten, ska de snabbt återlämnas till dessa kunder, om den centrala motparten vet vilka de är, eller, om de inte är kända, till clearingmedlemmen för deras kunders räkning.

Artikel 49 Översyn av modeller, stresstester och utfallstester

1.En central motpart ska regelbundet se över sina modeller och parametrar för att beräkna sina marginalsäkerhetskrav, bidrag till obeståndsfonden, krav på säkerheter och andra mekanismer för riskkontroll. Den ska utsätta modellerna för rigorösa och återkommande stresstester för att bedöma motståndskraften vid extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden, och ska genomföra utfallstester för bedömning av den antagna metodens tillförlitlighet. Den centrala motparten ska erhålla en oberoende validering, underrätta sin behöriga myndighet och Esma om resultaten av de genomförda testerna och erhålla validering från dem i enlighet med punkterna 1a, 1b, 1c, 1d och 1e innan den genomför någon betydande ändring av modellerna och parametrarna.

Kollegiet ska lämna ett yttrande om de antagna modellerna och parametrarna och alla betydande ändringar av dessa i enlighet med följande punkter.

Esma ska säkerställa att informationen om resultaten av stresstesterna vidarebefordras till de europeiska tillsynsmyndigheterna, ECBS och Gemensamma resolutionsnämnden så att dessa kan bedöma finansiella företags exponering mot centrala motparters obestånd.

Förordning (EU) 2019/2099

1a.Om en central motpart planerar att göra en betydande ändring av de modeller och parametrar som avses i punkt 1 ska den ansöka om validering av denna ändring hos den behöriga myndigheten och Esma. Den centrala motparten ska till sina ansökningar bifoga en oberoende validering av den planerade ändringen. Den behöriga myndigheten och Esma ska var och en bekräfta mottagandet av den fullständiga ansökan till den centrala motparten.

Förordning (EU) 2019/2099

1b.Inom 50 arbetsdagar från det att de fullständiga ansökningarna har tagits emot ska den behöriga myndigheten och Esma var och en göra en riskbedömning av den betydande ändringen och lämna sina rapporter till det kollegium som inrättats i enlighet med artikel 18.

Förordning (EU) 2019/2099

1c.Inom 30 arbetsdagar från det att de rapporter som avses i punkt 1b har tagits emot ska kollegiet anta ett majoritetsyttrande i enlighet med artikel 19.3. Trots möjligheten att ge en preliminär tillåtelse i enlighet med punkt 1e får den behöriga myndigheten inte anta ett beslut om att bevilja eller avslå valideringen av betydande ändringar av modeller och parametrar förrän ett sådant yttrande har antagits av kollegiet, såvida kollegiet inte har underlåtit att anta yttrandet inom tidsfristen.

Förordning (EU) 2019/2099

1d.Inom 90 arbetsdagar från det att de ansökningar som avses i punkt 1a har tagits emot ska den behöriga myndigheten och Esma var och en skriftligen inbegripet en fullständig motivering underrätta den centrala motparten och varandra om huruvida validering beviljats eller avslagits.

Förordning (EU) 2019/2099

1e.Den centrala motparten får inte göra någon betydande ändring av de modeller och parametrar som avses i punkt 1 innan den erhållit valideringarna från den behöriga myndigheten och Esma. Den behöriga myndigheten kan i överenskommelse med Esma och i vederbörligen motiverade fall preliminärt tillåta en betydande ändring av dessa modeller eller parametrar innan dessa har validerats.

Förordning (EU) 2019/2099

2.En central motpart ska regelbundet testa de viktigaste komponenterna i sina förfaranden för obestånd och vidta alla rimliga åtgärder för att se till att samtliga clearingmedlemmar förstår dem och har etablerat lämpliga förfaranden för att agera vid obestånd.

3.En central motpart ska offentliggöra nyckeluppgifter om sin riskhanteringsmodell och sina antaganden för genomförandet av de stresstester som avses i punkt 1.

4.I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med EBA, andra berörda behöriga myndigheter och ECBS-medlemmarna, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om följande:

  1. Vilken typ av test som ska genomföras för olika typer av finansiella instrument och portföljer.

  2. Clearingmedlemmarnas och andra parters deltagande i testerna.

  3. Testernas frekvens.

  4. Testernas tidshorisonter.

  5. De nyckeluppgifter som avses i punkt 3.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5.I syfte att säkerställa enhetliga villkor vid tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med EBA, andra berörda behöriga myndigheter och medlemmarna i ECBS, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare anger villkoren för när ändringar av de modeller och parametrar som avses i punkt 1 är betydande.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 2 januari 2021.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 50 Avveckling

1.För avveckling av sina transaktioner ska en central motpart använda centralbanksmedel, om detta är praktiskt genomförbart och sådana är tillgängliga. Om centralbanksmedel inte används, ska åtgärder vidtas för att strikt begränsa kontantavvecklingsrisker.

2.En central motpart ska klart ange sina skyldigheter i fråga om leveranser av finansiella instrument, inklusive om den är skyldig att leverera eller motta ett finansiellt instrument eller om den ersätter parter vid förluster i samband med leverans.

3.Om en central motpart är skyldig att leverera eller motta finansiella instrument, ska den i möjligaste mån eliminera den huvudsakliga risken genom att använda system för leverans mot betalning.

Kapitel 4 Beräkningar och rapportering i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013

Artikel 50 a Beräkning av KCCP

1.Vid tillämpning av artikel 308 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag ska en central motpart beräkna KCCP i enlighet med punkt 2 i den här artikeln för alla kontrakt och transaktioner som den clearar för alla sina clearingmedlemmar som omfattas av täckningen för obeståndsfonden.

2.En central motpart ska beräkna sitt hypotetiska kapital på följande sätt:

KCCP…= 

EU20120648_bild_1a_190620

där

KCCP…= 

hypotetiskt kapital,

i…= 

index som anger clearingmedlemmen,

EADi…= 

den centrala motpartens exponeringsbelopp mot clearingmedlem i, inbegripet clearingmedlemmens egna transaktioner med den centrala motparten, kundtransaktioner som garanteras av clearingmedlemmen och värdet av alla säkerheter som ställts till den centrala motparten, inbegripet clearingmedlemmens förfinansierade bidrag, mot de transaktionerna, till obeståndsfonden, med avseende på värderingen vid slutet av tillsynsrapporteringsperioden innan den marginalsäkerhet som krävts för det sista marginalsäkerhetskravet den dagen har växlats,

RW…= 

en riskvikt på 20 %, och

kapitalkvot…= 

8 %.

Förordning (EU) 2019/876

3.En central motpart ska för de clearingmedlemmar som är institut göra den beräkning som krävs enligt punkt 2 minst kvartalsvis eller oftare, om de behöriga myndigheterna så begär.

4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som specificerar följande för tillämpning av punkt 3:

  1. Frekvens och tidpunkter för beräkningarna enligt punkt 2.

  2. I vilka situationer den behöriga myndigheten för ett institut som fungerar som clearingmedlem får kräva att beräkningar och rapportering ska ske oftare än vad som anges i led a.

EBA ska överlämna sina förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Förordning (575/2013/EU)

Artikel 50 b Allmänna regler för beräkning av KCCP

EU20120648.FN6

Vid beräkning av KCCP enligt artikel 50 a.2 ska följande bestämmelser tillämpas:

  1. Centrala motparter ska beräkna värdet av de exponeringar de har mot sina clearingmedlemmar på följande sätt:

    1. För exponeringar som följer av de kontrakt och transaktioner som förtecknas i artikel 301.1 a och c i förordning (EU) nr 575/2013 ska centrala motparter beräkna värdet i enlighet med den metod som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitt 3 i den förordningen genom att använda en marginalriskperiod på 10 bankdagar.

    2. För exponeringar som följer av de kontrakt och transaktioner som förtecknas i artikel 301.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 ska centrala motparter beräkna värdet (EADi) i enlighet med följande formel:

      EADi = max{EBRMi – IMi – DFi; 0}

      där

EADi

= exponeringsvärdet,

i

= index som anger clearingmedlemmen,

EBRMi

= exponeringsvärdet före riskbegränsning, vilket är lika med den centrala motpartens exponeringsvärde mot clearingmedlem i till följd av alla kontrakt och transaktioner med denna clearingmedlem, beräknat utan beaktande av den säkerhet som ställts av denna clearingmedlem,

IMi

= den initiala marginalsäkerhet som clearingmedlem i har ställt till den centrala motparten,

Alla värden i denna formel ska avse värderingen vid slutet av dagen innan den marginalsäkerhet som krävts för det sista marginalsäkerhetskravet den dagen har växlats.

iii.

Vid sådana situationer som avses i artikel 301.1 andra stycket tredje meningen i förordning (EU) nr 575/2013 ska centrala motparter beräkna värdet för de transaktioner som avses i första meningen i det stycket i enlighet med formeln i led a ii i den här artikeln, och fastställa EBRMi i enlighet med del tre avdelning V i den förordningen.

b.

Nettningsmängderna för institut som omfattas av (EU) nr 575/2013 är desamma som de som definieras i artikel 272.4 i den förordningen.

c.

En central motpart som har exponeringar mot en eller flera centrala motparter ska behandla dessa exponeringar som om de vore exponeringar mot clearingmedlemmar och ta med eventuella marginalsäkerheter eller förfinansierade bidrag som erhållits från dessa centrala motparter i beräkningen av KCCP.

d.

En central motpart som har ett bindande avtalsmässigt arrangemang med sina clearingmedlemmar som tillåter den att använda hela eller en del av den initiala marginalsäkerhet som den har mottagit från clearingmedlemmarna som om den var ett förfinansierat bidrag, ska vid beräkningen enligt punkt 1 betrakta denna initiala marginalsäkerhet som förfinansierade bidrag och inte som en initial marginalsäkerhet.

e.

Om en säkerhet hålls för ett konto som innehåller mer än en typ av de kontrakt och transaktioner som avses i artikel 301.1 i förordning (EU) nr 575/2013 ska de centrala motparterna allokera den initiala marginalsäkerhet som tillhandahållits av deras clearingmedlemmar eller kunder, beroende på vad som är tillämpligt, proportionerligt i förhållande till de fallerade exponeringarna för respektive typ av kontrakt och transaktioner som beräknas i enlighet med led a i denna punkt, utan att ta med den initiala marginalsäkerheten i beräkningen.

f.

Centrala motparter som har mer än en obeståndsfond ska utföra beräkningen för var och en av obeståndsfonderna separat.

g.

Om en clearingmedlem tillhandahåller kundclearingtjänster, och clearingmedlemmens transaktioner och säkerheter hålls på underkonton som är separerade från de för clearingmedlemmens egna affärsverksamhet ska den centrala motparten utföra beräkningen för EADi för varje underkonto separat, och beräkna clearingmedlemmens totala EADi som summan av fallerade exponeringar på kundens underkonton och fallerade exponeringar på underkonton i förhållande till clearingmedlemmens affärsverksamhet.

h.

Om DFi inte är delat mellan kundens underkonton och clearingmedlemmens underkonton för den egna affärsverksamheten ska de centrala motparterna, vid tillämpning av led f, allokera DFi per underkonto enligt respektive del som den initiala marginalsäkerheten för det underkontot har i förhållande till den totala initiala marginalsäkerhet som clearingmedlemmen ställt eller som ställts för clearingmedlemmens räkning.

i.

Centrala motparter får inte utföra beräkningarna enligt artikel 50 a.2 om obeståndsfonderna endast omfattar kontanttransaktioner.

Vid tillämpning av led a ii i denna artikel ska den centrala motparten använda den metod som anges i artikel 223 i förordning (EU) nr 575/2013 med de schabloniserade volatilitetsjusteringar som anges i artikel 224 i den förordningen för att beräkna exponeringsvärdet.

Förordning (EU) 2019/876

Artikel 50 c Rapportering av information

1.Vid tillämpning av artikel 308 i förordning (EU) nr 575/2013 ska en central motpart rapportera följande till de clearingmedlemmar som är institut och de behöriga myndigheterna:

  1. Det hypotetiska kapitalet (KCCP).

  2. Summan av de förfinansierade bidragen (DFCM).

  3. Beloppet av de förfinansierade finansiella medel som den enligt lag eller enligt avtal med sina clearingmedlemmar måste använda för att täcka sina förluster till följd av att en eller flera av clearingmedlemmarna har fallerat, innan den använder de övriga clearingmedlemmarnas bidrag till obeståndsfonden (DFCCP).

  4. [utgått]

  5. [utgått]

  6. [utgått]

Förordning (EU) 2019/876

2.Den centrala motparten ska till de clearingmedlemmar som är institut anmäla ovanstående minst kvartalsvis eller oftare, om dessa clearingmedlemmars behöriga myndigheter så begär.

3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som specificerar

  1. den enhetliga mallen för den rapportering som avses i punkt 1,

  2. frekvens och tidpunkter för den rapportering som avses i punkt 2,

  3. i vilka situationer den behöriga myndigheten för ett institut som fungerar som clearingmedlem får kräva att beräkningar och rapportering ska ske oftare än vad som anges i led b.

EBA ska överlämna sina förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Förordning (575/2013/EU)

Artikel 50 d Beräkning av specifika poster som ska rapporteras av den centrala motparten

Vid tillämpning av artikel 50 c ska följande gälla:

  1. Om en central motpart har regler enligt vilka den ska använda en del eller alla av sina finansiella medel parallellt med de förfinansierade bidragen från clearingmedlemmarna på ett sätt som gör dessa medel likvärdiga med förfinansierade bidrag från en clearingmedlem genom hur de täcker förluster som den centrala motparten ådrar sig om en av clearingmedlemmarna fallerar eller blir insolvent, ska den centrala motparten addera det motsvarande värdet av dessa medel till DFCM.

  2. Om en central motpart har regler enligt vilka den ska använda en del eller alla av sina finansiella medel för att täcka sina förluster till följd av att en eller flera av dess clearingmedlemmar har fallerat efter att obeståndsfonden är förbrukad men innan den begär de avtalsenliga bidragen från sina clearingmedlemmar, ska den centrala motparten addera det motsvarande värdet av dessa ytterligare finansiella medel (DFaCCP) till det totala värdet av de förfinansierade bidragen (DF) enligt följande:

    DF = DFCCP + DFCM + DFaCCP.

  3. [utgått]

Förordning (EU) 2019/876

Avdelning V Samverkansöverenskommelser

Artikel 51 Samverkansöverenskommelser

1.En central motpart får ingå en samverkansöverenskommelse med en annan central motpart om de krav som fastställs i artiklarna 52, 53 och 54 är uppfyllda.

2.När en central motpart ingår en samverkansöverenskommelse med en annan central motpart för att tillhandahålla tjänster till en viss handelsplats ska den centrala motparten få icke-diskriminerande tillgång både till de uppgifter den behöver från handelsplatsen för att kunna fullgöra sitt uppdrag, under förutsättning att den centrala motparten uppfyller handelsplatsens operativa och tekniska krav, och till det relevanta avvecklingssystemet.

3.Ingåendet av en samverkansöverenskommelse eller tillträdet till en uppgiftskälla eller ett avvecklingssystem enligt punkterna 1 och 2, ska bara direkt eller indirekt avvisas eller begränsas för att kontrollera eventuella risker med en sådan överenskommelse eller tillträde.

Artikel 52 Riskhantering

1.Centrala motparter som ingår en samverkansöverenskommelse ska göra följande:

  1. Etablera lämpliga riktlinjer, förfaranden och system för att effektivt kartlägga, övervaka och hantera de risker som följer av överenskommelsen, så att de utan dröjsmål kan fullgöra sina förpliktelser.

  2. Avtala om sina respektive rättigheter och skyldigheter, inklusive beträffande den lagstiftning som ska tillämpas på deras förbindelser.

  3. Kartlägga, övervaka och effektivt hantera kredit- och likviditetsrisker, så att en central motparts clearingmedlems obestånd inte påverkar en central motpart som den har samverkansöverenskommelse med.

  4. Kartlägga, övervaka och åtgärda eventuella ömsesidiga beroenden och korrelationer som kan uppkomma genom en samverkansöverenskommelse och kan inverka på kredit- och likviditetsrisker genom en koncentration av clearingmedlemmar och inverka på sammanförda finansiella medel.

I tillämpliga fall ska centrala motparter vid tillämpningen av led b i första stycket tillämpa de regler för tidpunkten för införande av ett överföringsuppdrag i deras respektive system och för tidpunkten då den blir oåterkallelig, som anges i direktiv 98/26/EG.

För tillämpningen av led c i första stycket ska det i överenskommelsen anges hur konsekvenserna av obestånd ska hanteras, när en av de centrala motparter som en samverkansöverenskommelse ingåtts med är på obestånd.

För tillämpningen av led d i första stycket ska centrala motparter ha solida kontroller över återanvändning av clearingmedlemmars säkerhet enligt överenskommelsen, om deras behöriga myndigheter tillåter detta. I överenskommelsen ska det anges hur dessa risker har hanterats, varvid tillräcklig täckning och behovet att begränsa smittoeffekter ska beaktas.

2.Om de centrala motparterna använder olika riskhanteringsmodeller för att bevaka sin exponering mot sina clearingmedlemmar eller sin inbördes exponering ska de centrala motparterna kartlägga dessa skillnader, bedöma vilka risker de kan ge upphov till och vidta åtgärder, inklusive säkrande av ytterligare finansiella medel, för att begränsa effekterna på samverkansöverenskommelsen, liksom potentiella effekter i termer av smittorisker, och säkerställa att dessa skillnader inte påverkar respektive central motparts förmåga att hantera effekterna av en clearingmedlems obestånd.

3.Eventuella bikostnader som uppstår till följd av punkterna 1 och 2 ska belasta den centrala motpart som begär samverkan eller tillträde, såvida inte parterna kommit överens om annat.

Artikel 53 Tillhandahållande av marginalsäkerheter bland centrala motparter

1.En central motpart ska på kontona klart och tydligt separera tillgångar och positioner som innehas för de centrala motparters räkning med vilka den har ingått en samverkansöverenskommelse.

2.Om en central motpart som ingår en samverkansöverenskommelse med en annan central motpart endast tillhandahåller denna motpart inledande marginalsäkerheter enligt ett avtal om finansiell säkerhet ska den mottagande centrala motparten inte ha rätt att använda de marginalsäkerheter som den andra centrala motparten har tillhandahållit.

3.Säkerheter i form av finansiella instrument ska deponeras hos operatörer av avvecklingssystem för värdepapper som har anmälts enligt direktiv 98/26/EG.

4.De tillgångar som avses i punkterna 1 och 2 ska bara vara tillgängliga för den mottagande centrala motparten i händelse av obestånd hos den centrala motpart som tillhandahöll säkerheten i samband med en samverkansöverenskommelse.

5.Om den centrala motpart som mottog säkerheterna i samband med en samverkansöverenskommelse hamnar på obestånd, ska de säkerheter som avses i punkterna 1 och 2 snarast återlämnas till den tillhandahållande centrala motparten.

Artikel 54 Godkännande av samverkansöverenskommelser

1.En samverkansöverenskommelse ska godkännas på förhand av de berörda centrala motparternas behöriga myndigheter. Förfarandet enligt artikel 17 ska tillämpas.

2.De behöriga myndigheterna ska bara godkänna en samverkansöverenskommelse om de berörda centrala motparterna varit auktoriserade för clearing enligt artikel 17, godkända enligt artikel 25 eller auktoriserade enligt något redan existerande nationellt auktoriseringssystem under minst tre år, om de kraven som fastställs i artikel 52 är uppfyllda och om de tekniska clearingvillkoren för transaktioner enligt överenskommelsen överensstämmer med smidigt och väl fungerande finansmarknader och överenskommelsen inte undergräver effektiv tillsyn.

3.Om en behörig myndighet anser att de krav som fastställs i punkt 2 inte är uppfyllda, ska den lämna skriftliga förklaringar om sina riskbedömningar till övriga behöriga myndigheter och berörda centrala motparter. Den ska också underrätta Esma, som ska yttra sig om hur vägande riskbedömningarna är som grund för avslag på en samverkansöverenskommelse. Esmas yttrande ska tillhandahållas alla berörda centrala motparter. Om Esmas yttrande skiljer sig från den berörda behöriga myndighetens bedömning, ska den behöriga myndigheten överväga sitt ställningstagande med beaktande av Esmas yttrande.

4.Senast den 31 december 2012 ska Esma utfärda riktlinjer eller rekommendationer för konsekventa, effektiva och ändamålsenliga bedömningar av samverkansöverenskommelser, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Esma ska utarbeta utkast till dessa riktlinjer eller rekommendationer efter samråd med ECBS-medlemmarna.

Avdelning VI Registrering och tillsyn av transaktionsregister

Kapitel 1 Villkor och förfaranden för registrering av ett transaktionsregister

Artikel 55 Registrering av ett transaktionsregister

1.För tillämpningen av artikel 9 ska ett transaktionsregister registreras hos Esma.

2.För att få registreras enligt denna artikel ska ett transaktionsregister vara en i unionen etablerad juridisk person och uppfylla de krav som fastställs i avdelning VII.

3.Registrering av ett transaktionsregister ska gälla inom hela unionen.

4.Ett registrerat transaktionsregister ska alltid uppfylla registreringsvillkoren. Ett transaktionsregister ska utan onödigt dröjsmål underrätta Esma om varje väsentlig ändring i förhållande till registreringsvillkoren.

Artikel 56 Registreringsansökan

1.Vid tillämpning av artikel 55.1 ska ett transaktionsregister lämna något av följande till Esma:

  1. En ansökan om registrering.

  2. En ansökan om utvidgning av en registrering om transaktionsregistret redan är registrerat enligt kapitel III i förordning (EU) 2015/2365.

Förordning (EU) 2019/834

2.Inom 20 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska Esma bedöma om ansökan är fullständig.

Om ansökan inte är fullständig, ska Esma ange en tidsfrist inom vilken transaktionsregistret ska lämna ytterligare information.

När Esma finner att ansökan är fullständig, ska den underrätta transaktionsregistret därom.

3.För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare anger följande:

  1. Närmare bestämmelser om den ansökan om registrering som avses i punkt 1 a.

  2. Närmare bestämmelser om den förenklade ansökan om utvidgning av en registrering som avses i punkt 1 b.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 18 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/834

3.5För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om den ansökan om registrering som avses i punkt 1, utom för krav som rör IKT-riskhantering.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 18 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Tillämpas från och med den 17 januari 2025 enligt förordning (EU) 2022/2554 [red.anm.].

Förordning (EU) 2022/2554

4.För att säkerställa enhetliga villkor vid tillämpningen av punkt 1 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att närmare ange följande:

  1. Formatet för den ansökan om registrering som avses i punkt 1 a.

  2. Formatet för den ansökan om utvidgning av en registrering som avses i punkt 1 b.

När det gäller första stycket led b ska Esma utarbeta ett förenklat format.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för genomförande för kommissionen senast den 18 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/834

Artikel 57 Underrättelse av och samråd med behöriga myndigheter före registreringen

1.Om ett transaktionsregister som ansöker om registrering är en enhet som auktoriserats eller registrerats av en behörig myndighet i den medlemsstat där enheten är etablerad ska Esma utan onödigt dröjsmål underrätta och samråda med den behöriga myndigheten före registreringen av transaktionsregistret.

2.Esma och den berörda behöriga myndigheten ska utbyta all information som är nödvändig för registrering av transaktionsregistret samt för tillsynen av att enheten rättar sig efter villkoren för registrering eller auktorisation i den medlemsstat där den är etablerad.

Artikel 58 Granskning av ansökan

1.Inom 40 arbetsdagar från underrättelsen enligt artikel 56.2 tredje stycket ska Esma granska registreringsansökan med utgångspunkt från hur transaktionsregistret uppfyller kraven i artiklarna 78–81 och ska anta ett fullständigt motiverat beslut om registrering eller om att avslå registrering.

2.Esmas beslut enligt punkt 1 ska få verkan fem arbetsdagar efter att beslutet fattats.

Artikel 59 Meddelande av Esmas beslut beträffande registrering

1.När Esma antar ett beslut om registrering, avslag eller upphävande av registrering, ska den inom fem arbetsdagar meddela transaktionsregistret sitt beslut med fullständig motivering.

Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta den berörda behöriga myndighet som avses i artikel 57.1 om sitt beslut.

2.Esma ska underrätta kommissionen om alla beslut som fattats i enlighet med punkt 1.

3.Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över transaktionsregister som registrerats i enlighet med denna förordning. Denna förteckning ska uppdateras inom fem arbetsdagar efter antagandet av ett beslut enligt punkt 1.

Artikel 60 Utövande av de befogenheter som avses i artiklarna 61–63

De befogenheter som enligt artiklarna 61–63 tilldelats Esma eller dess tjänstemän eller någon annan person som bemyndigats av Esma får inte användas för att kräva röjande av information eller handlingar som omfattas av rättsliga privilegier.

Artikel 61 Begäran om upplysningar

1.Esma får genom en enkel begäran eller genom ett beslut begära att transaktionsregister och anknutna tredje parter till vilka transaktionsregister har gett i uppdrag att utföra operativa uppgifter eller verksamheter lämnar alla upplysningar som krävs för att Esma ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

2.När Esma skickar en enkel begäran om information enligt punkt 1 ska Esma

  1. hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

  2. ange syftet med begäran,

  3. specificera de uppgifter som krävs,

  4. fastställa en tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,

  5. underrätta den person av vilken uppgifterna begärs om att han inte är skyldig att lämna informationen men att den information som lämnas vid ett frivilligt svar på begäran inte får vara oriktig eller vilseledande, och

  6. ange de avgifter som föreskrivs i artikel 65 jämförd med bilaga I avsnitt IV led a om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande.

3.När Esma genom ett beslut begär information enligt punkt 1 ska Esma

  1. hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

  2. ange syftet med begäran,

  3. specificera de uppgifter som krävs,

  4. fastställa den tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,

  5. ange de viten som föreskrivs i artikel 66 när den begärda informationen är ofullständig,

  6. ange de avgifter som föreskrivs i artikel 65 jämförd med bilaga I avsnitt IV led a om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande, och

  7. informera om rätten att överklaga beslutet inför Esmas överklagandenämnd och att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol (domstolen) i enlighet med artiklarna 60 och 61 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.De personer som avses i punkt 1 eller deras företrädare och, för juridiska personer eller föreningar som inte är juridiska personer, de personer som är utsedda att företräda dem enligt lag eller stadgar, ska lämna den begärda informationen. I behörig ordning befullmäktigade advokater får lämna den begärda informationen på sina huvudmäns vägnar. Huvudmännen förblir ansvariga fullt ut om den lämnade informationen är ofullständig, oriktig eller vilseledande.

5.Esma ska utan dröjsmål översända en kopia av den enkla begäran eller av beslutet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de personer som avses i punkt 1 och som berörs av begäran om information är bosatta eller etablerade.

Artikel 62 Allmänna utredningar

1.För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga utredningar av personer som avses i artikel 61.1. I detta syfte ska tjänstemän och andra personer som Esma har bemyndigat ha befogenhet att

  1. granska alla handlingar, uppgifter, förfaranden och allt annat material av relevans för utförandet av dess uppgifter oberoende av i vilken form de föreligger,

  2. ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana handlingar, uppgifter, förfaranden och sådant annat material,

  3. kalla till sig personer som avses i artikel 61.1 eller deras företrädare eller personal och be dem om muntliga eller skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller dokument som rör föremålet för och syftet med kontrollen samt nedteckna svaren,

  4. höra varje fysisk eller juridisk person som går med på att höras i syfte att samla in information om föremålet för utredningen, och

  5. begära in uppgifter om tele- och datatrafik.

2.De tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra sådana utredningar som avses i punkt 1 ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd där utredningens föremål och syfte anges. I tillståndet ska även anges de viten som föreskrivs i artikel 66, när handlingar, uppgifter, förfaranden och övrigt material inte tillhandahålls eller tillhandahålls i ofullständig form eller svaren på de frågor som ställs till de personer som avses i artikel 61.1 inte lämnas eller är ofullständiga, och de avgifter som föreskrivs i artikel 65 jämförd med bilaga I avsnitt IV led b, om svaren på de frågor som ställs till personer som avses i artikel 61.1 är oriktiga eller vilseledande.

3.De personer som avses i artikel 61.1 ska underkasta sig utredningar som inletts genom beslut av Esma. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med utredningen, de viten som föreskrivs i artikel 66, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen.

4.Esma ska i god tid före utredningen underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där utredningen ska genomföras om utredningen och namnge de bemyndigade personerna. Tjänstemän vid den berörda myndigheten ska, på begäran av Esma, bistå de bemyndigade personerna vid utredningen. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten får också på begäran närvara vid utredningarna.

5.Om den begäran om uppgifter över tele- eller datatrafik som avses i punkt 1 e i enlighet med nationella regler kräver att en nationell behörig myndighet ansöker om tillstånd från en rättslig myndighet, ska Esma också ansöka om sådant tillstånd. Esma får också ansöka om ett sådant tillstånd i förebyggande syfte.

Förordning (EU) 2019/834

6.Vid ansökan om tillstånd som avses i punkt 5 ska den nationella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts äkthet och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller alltför långtgående i förhållande till föremålet för utredningarna. Vid kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är proportionella får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar framför allt om de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten ska dock inte ompröva behovet av utredningen eller begära att få tillgång till informationen i Esmas handlingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av Esmas beslut är förbehållen domstolen, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 63 Kontroller på plats

1.För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga kontroller på plats i företagslokaler, på mark eller i egendom som tillhör de juridiska personer som avses i artikel 61.1. Om det krävs för kontrollernas korrekta genomförande och effektivitet får Esma genomföra kontrollen på plats utan förhandsanmälan.

Förordning (EU) 2019/834

2.Tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde till alla företagslokaler och all mark eller egendom som tillhör de juridiska personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av Esma och ska ha alla de befogenheter som avses i artikel 62.1. De ska även ha befogenhet att försegla företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för kontrollen.

Förordning (EU) 2019/834

3.De tjänstemän och andra personer som Esma har bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, som anger kontrollens föremål och syfte liksom de viten som föreskrivs i artikel 66 om de berörda personerna inte underkastar sig kontrollen. Esma ska i god tid anmäla kontrollen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras.

4.De personer som avses i artikel 61.1 ska underkasta sig kontroller på plats som beordrats genom ett beslut av Esma. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med kontrollen, fastställa den dag då den ska inledas och ange de viten som föreskrivs i artikel 66, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen. Esma ska fatta sådana beslut efter samråd med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras.

5.På begäran av Esma ska tjänstemän som är anställda vid den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras samt de personer som har bemyndigats eller utsetts av denna myndighet, aktivt bistå de tjänstemän och andra personer som har bemyndigats av Esma. De ska för detta ändamål ha de befogenheter som anges i punkt 2. Tjänstemän vid den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får, på begäran, också närvara vid kontrollerna på plats.

6.Esma får också begära att behöriga myndigheter på dess vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och kontroller på plats som föreskrivs i denna artikel och artikel 62.1. För detta syfte ska behöriga myndigheter ha samma befogenheter som Esma och som föreskrivs i denna artikel och artikel 62.1.

7.Om de tjänstemän och andra medföljande personer som Esma bemyndigat finner att en person motsätter sig en kontroll som har beslutats enligt denna artikel, ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten lämna dem nödvändigt bistånd och, vid behov, begära bistånd av polis eller annan motsvarande verkställande myndighet för att de ska kunna genomföra sin kontroll på plats.

8.Om den kontroll på plats som föreskrivs i punkt 1 eller det bistånd som föreskrivs i punkt 7 i enlighet med nationella regler kräver att en nationell behörig myndighet ansöker om tillstånd från en rättslig myndighet, ska Esma också ansöka om sådant tillstånd. Esma får också ansöka om ett sådant tillstånd i förebyggande syfte.

Förordning (EU) 2019/834

9.Vid ansökan om tillstånd enligt punkt 8 ska den nationella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts äkthet och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller alltför långtgående i förhållande till föremålet för kontrollen. Vid kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är proportionella får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar. En sådan begäran om närmare förklaringar kan i synnerhet gälla Esmas skäl att misstänka att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten får dock inte pröva frågan om huruvida kontrollen är nödvändig eller begära att få tillgång till informationen i Esmas handlingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av Esmas beslut är förbehållen domstolen, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 64 Förfaranderegler för tillsynsåtgärder och avgifter

1.Om Esma vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det kan föreligga sakförhållanden som kan utgöra en eller flera av de överträdelser som förtecknas i bilaga I, ska Esma utse en oberoende utredare inom Esma för att utreda saken. Utredaren får inte vara inblandad eller ha varit direkt eller indirekt inblandad i tillsynen av eller registreringsprocessen för det berörda transaktionsregistret, och ska utföra sina uppgifter oberoende av Esma.

2.Utredaren ska utreda de påstådda överträdelserna, och därvid ta hänsyn till eventuella kommentarer som lämnas av de personer som är föremål för utredningarna samt lämna in en fullständig dossier med utredningsresultaten till Esma.

För att utföra sina uppgifter får utredaren utöva befogenheten att begära information som avses i artikel 61 och att genomföra utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 62 och 63. När utredaren utövar dessa befogenheter ska denne rätta sig efter artikel 60.

När utredaren utför sina uppgifter ska denne ha tillgång till alla handlingar och all information som samlats in av Esma i dess tillsynsverksamhet.

3.När utredningen är avslutad ska utredaren, innan dossiern med utredningsresultaten lämnas till Esma, ge de personer som är föremål för utredningarna möjlighet att höras i de frågor som utreds. Utredaren ska grunda sina utredningsresultat uteslutande på fakta som de berörda personerna har fått möjlighet att yttra sig över.

Rätten till försvar för de berörda personerna ska iakttas fullt ut under utredningar enligt denna artikel.

4.När utredaren lämnar dossiern med de resultat som avses i punkt 3 till Esma ska denne underrätta de personer som är föremål för utredningarna om detta. Sådana personer ska ha rätt att få tillgång till dossiern, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Rätten att få tillgång till dossiern ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller Esmas interna förberedande handlingar.

Förordning (EU) 2019/834

5.Esma ska, på grundval av dossiern med de resultat utredaren kommit fram till och om de berörda personerna begär det, efter att ha hört de personer som är föremål för utredningarna enligt artikel 67, avgöra om en eller flera av de överträdelser som förtecknas i bilaga I har begåtts av de personer som varit föremål för utredningarna och ska i sådana fall vidta en tillsynsåtgärd enligt artikel 73 och ålägga avgifter enligt artikel 65.

6.Utredaren ska inte delta i Esmas överläggningar eller på något annat sätt ingripa i Esmas beslutsprocess.

7.Kommissionen ska anta ytterligare förfaranderegler för utövande av befogenheten att ålägga avgifter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister och indrivande av avgifter eller viten, och ska anta detaljerade regler om preskriptionstiden när det gäller åläggande och verkställighet av sanktioner.

De bestämmelser som avses i första stycket ska antas genom delegerade akter i enlighet med artikel 82.

8.Esma ska överlämna ärenden till berörda myndigheter för utredning och eventuell lagföring om den vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det skulle kunna föreligga sakförhållanden som den vet utgör brott enligt tillämplig rätt. Dessutom ska Esma inte ålägga avgifter eller viten i de fall där den känner till ett tidigare frikännande eller en tidigare fällande dom som bygger på identiska eller väsentligen samma sakförhållanden, som redan har vunnit laga kraft som ett resultat av straffrättsliga förfaranden enligt nationell rätt.

Förordning (EU) 2019/834

Artikel 65 Avgifter

1.Om Esma i enlighet med artikel 64.5 anser att ett transaktionsregister uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått någon av de överträdelser som förtecknas i bilaga I ska den fatta ett beslut om att ålägga avgifter i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

Ett transaktionsregister ska anses ha begått en uppsåtlig överträdelse om Esma upptäcker objektiva omständigheter som visar att transaktionsregistret eller dess företagsledning har handlat med avsikt att begå överträdelsen.

2.Basbeloppen för de avgifter som avses i punkt 1 ska tillämpas inom nedanstående gränser:

  1. För de överträdelser som avses i bilaga I avsnitt I led c, i bilaga I avsnitt II leden c–g samt i bilaga I avsnitt III leden a och b ska avgiftsbeloppen uppgå till minst 10.000 EUR och högst 200.000 EUR.

  2. För de överträdelser som avses i bilaga I avsnitt I leden a, b och d–k och i bilaga I avsnitt II leden a, b och h ska avgiftsbeloppen uppgå till minst 5.000 EUR och högst 100.000 EUR.

  3. För de överträdelser som avses i bilaga I avsnitt IV ska avgiftsbeloppen uppgå till minst 5.000 EUR och högst 10.000 EUR.

Vid bestämmande av huruvida basbeloppet för avgifterna ska fastställas till den undre, mellersta eller övre delen av den skala som anges i första stycket ska Esma beakta det berörda transaktionsregistrets årsomsättning under det föregående verksamhetsåret. Basbeloppet ska ligga i skalans undre del för transaktionsregister vars årsomsättning understiger 1 miljon EUR, i skalans mellersta del för transaktionsregister vars årsomsättning uppgår till mellan 1 och 5 miljoner EUR och i skalans övre del för transaktionsregister vars årsomsättning överstiger 5 miljoner EUR.

Förordning (EU) 2019/834

3.De basbelopp som fastställs i punkt 2 ska vid behov justeras med hänsyn till försvårande eller förmildrande omständigheter på grundval av de relevanta koefficienter som fastställs i bilaga II.

De relevanta försvårande koefficienterna ska tillämpas var för sig på basbeloppet. Om mer än en försvårande koefficient är tillämplig ska skillnaden mellan basbeloppet och det belopp som följer av tillämpningen av varje enskild försvårande koefficient adderas till basbeloppet.

De relevanta förmildrande koefficienterna ska tillämpas var för sig på basbeloppet. Om mer än en förmildrande koefficient är tillämplig ska skillnaden mellan basbeloppet och det belopp som följer av tillämpningen av varje enskild förmildrande koefficient subtraheras från basbeloppet.

4.Utan hinder av punkterna 2 och 3 ska avgiftsbeloppet inte uppgå till mer än 20 % av det berörda transaktionsregistrets årsomsättning under det föregående verksamhetsåret, och i de fall transaktionsregistret direkt eller indirekt har dragit ekonomiska fördelar av överträdelsen ska bötesbeloppet minst motsvara dessa fördelar.

Om en handling eller underlåtenhet som ett transaktionsregister har gjort sig skyldig till utgör mer än en av de överträdelser som förtecknas i bilaga I ska endast det högre bötesbelopp som har beräknats i enlighet med punkterna 2 och 3 och som är hänförligt till en av överträdelserna tillämpas.

Artikel 66 Viten

1.Esma ska fatta beslut om att vite ska åläggas för att tvinga

  1. ett transaktionsregister att upphöra med en överträdelse, i enlighet med ett beslut som fattats enligt artikel 73.1 a, eller

  2. en person som avses i artikel 61.1

    1. att lämna fullständig information som har begärts genom ett beslut enligt artikel 61,

    2. att underkasta sig en utredning och särskilt tillhandahålla fullständiga handlingar, uppgifter, rutiner och annat nödvändigt material samt komplettera och korrigera annan information som tillhandahållits i samband med en utredning som inletts genom beslut enligt artikel 62, eller

    3. att underkasta sig kontroller på plats som begärts genom beslut enligt artikel 63.

2.Vitet ska vara effektivt och proportionellt. Vite ska betalas per förseningsdag.

3.Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppgå till 3 % av den genomsnittliga dagliga omsättningen under det föregående verksamhetsåret eller, när det gäller fysiska personer, 2 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under det föregående kalenderåret. Vitesbeloppet ska beräknas från det datum som anges i beslutet om åläggande av vitet.

4.Vite ska åläggas för maximalt sex månader från och med att Esma meddelar sitt beslut. Efter det att denna period löpt ut ska Esma se över åtgärden.

Artikel 67 Hörande av berörda personer

1.Innan beslut fattas enligt artikel 73.1 och om ett vite enligt artikel 66 ska Esma ge de personer som är föremål för förfarandena möjlighet att höras om de omständigheter som Esma påtalat. Esma ska endast grunda sina beslut på omständigheter som de personer som är föremål för förfarandena har getts möjlighet att yttra sig över.

Första stycket i denna punkt ska inte tillämpas på beslut som avses i artikel 73.1 a, c och d, om brådskande åtgärder krävs för att förhindra att det finansiella systemet lider väsentlig och omedelbar skada eller för att förhindra väsentlig och omedelbar skada för finansmarknadernas integritet, transparens, effektivitet och korrekta funktionssätt, däribland stabilitet eller korrekthet för de uppgifter som registreras i transaktionsregister. Esma får i sådana fall anta ett interimistiskt beslut och ska ge de berörda personerna möjlighet att höras snarast möjligt efter det att Esma har fattat sitt beslut.

Förordning (EU) 2019/834

2.Rätten till försvar för personer som är föremål för förfarandena ska iakttas fullt ut under förfarandena. De ska ha rätt att få tillgång till Esmas handlingar i ärendet, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till akten ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller Esmas interna förberedande handlingar.

Artikel 68 Offentliggörande, art, verkställighet och fördelning av avgifter och viten

1.Esma ska offentliggöra alla avgifter och viten som har ålagts enligt artiklarna 65 och 66, utom i de fall då offentliggörandet skulle skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda parterna oproportionerlig skada. Sådana offentliggöranden får inte innehålla personuppgifter i den mening som avses i förordning (EG) nr 45/2001.

2.Avgifter och viten som åläggs enligt artiklarna 65 och 66 ska vara av administrativ karaktär.

3.Om Esma beslutar att inte ålägga avgifter eller vite ska den informera Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter om detta och motivera sitt beslut.

4.Avgifter och viten som åläggs enligt artiklarna 65 och 66 ska vara verkställbara.

Verkställigheten ska följa de civilprocessrättsliga regler som gäller i den stat inom vars territorium den sker. Beslutet om verkställighet ska bifogas avgörandet utan andra formaliteter än kontroll av avgörandets äkthet genom den myndighet som varje medlemsstats regering ska utse för detta ändamål, samt meddela Esma och domstolen.

När dessa formaliteter uppfyllts på begäran av den berörda parten, får denne fullfölja verkställigheten enligt den nationella lagstiftningen genom att hänskjuta ärendet direkt till det behöriga organet.

Verkställigheten får endast skjutas upp genom beslut av domstolen. Domstolarna i den berörda medlemsstaten ska dock vara behöriga beträffande klagomål om att verkställigheten inte genomförs på ett regelrätt sätt.

5.De belopp som åläggs i form av avgifter och viten ska tillfalla Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel 69 Domstolens prövning

Domstolen ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut genom vilka Esma har ålagt avgifter eller viten. Den får upphäva, sänka eller höja ålagda avgifter eller viten.

Artikel 70 Ändringar av bilaga II

I syfte att beakta utvecklingen på finansmarknaderna ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 avseende åtgärder för att ändra bilaga II.

Artikel 71 Återkallande av registrering

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 73 ska Esma återkalla ett transaktionsregisters registrering om transaktionsregistret:

  1. uttryckligen avstår från registreringen eller inte har tillhandahållit några tjänster under de senaste sex månaderna,

  2. har beviljats registrering efter att ha lämnat osanna uppgifter eller på annat sätt ha använt otillbörliga metoder, eller

  3. inte längre uppfyller de villkor som gällde för registreringen.

2.Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta den berörda behöriga myndighet som avses i artikel 57.1 om ett beslut att återkalla ett transaktionsregisters registrering.

3.Den behöriga myndigheten i en medlemsstat, där transaktionsregistret tillhandahåller sina tjänster och är verksamt, som anser att något av villkoren i punkt 1 har uppfyllts, får begära att Esma ska granska om villkoren för att återkalla registreringen av det berörda transaktionsregistret är uppfyllda. Om Esma beslutar att inte återkalla det berörda transaktionsregistrets registrering, ska den lämna en fullständig motivering.

4.Den behöriga myndighet som avses i punkt 3 ska vara den myndighet som utsetts enligt artikel 22.

Artikel 72 Tillsynsavgifter

1.Esma ska ta ut avgifter av transaktionsregistren i enlighet med denna förordning och med de delegerade akter som antas enligt punkt 3. Avgifterna ska helt täcka Esmas nödvändiga kostnader som är hänförliga till registreringen och tillsynen av transaktionsregistren och för att ersätta varje kostnad som de behöriga myndigheterna kan ådra sig när de utför uppgifter enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 74.

2.Det avgiftsbelopp som tas ut av ett transaktionsregister ska täcka Esmas samtliga skäliga administrationskostnader för registrering och tillsyn samt stå i proportion till det berörda transaktionsregistrets omsättning och typen av registrering och den tillsyn som utövas av Esma.

Förordning (EU) 2019/834

3.Kommissionen ska i enlighet med artikel 82 anta en delegerad akt som närmare anger vilka avgifter som ska betalas, i vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen ska vara och hur de ska betalas.

Artikel 73 Esmas tillsynsåtgärder

1.Om Esma i enlighet med artikel 64.5 finner att ett transaktionsregister har begått någon av de överträdelser som förtecknas i bilaga I, ska den fatta ett eller flera av följande beslut:

  1. Kräva att transaktionsregistret upphör med överträdelsen.

  2. Ålägga avgifter enligt artikel 65.

  3. Utfärda offentliga underrättelser.

  4. Som en sista utväg återkalla registreringen av transaktionsregistret.

2.När Esma fattar beslut enligt punkt 1, ska den beakta överträdelsens natur och allvar med hänsyn till följande kriterier:

  1. Överträdelsens varaktighet och frekvens.

  2. Huruvida överträdelsen har visat på allvarliga brister eller systembrister i företagets förfaranden, ledningssystem eller interna kontroller.

  3. Huruvida överträdelsen har lett till, underlättat eller på annat sätt avser ekonomisk brottslighet.

  4. Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

3.Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta det berörda transaktionsregistret om varje beslut som antas enligt punkt 1 och meddela beslutet till medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen. Den ska offentliggöra varje sådant beslut på sin webbplats inom tio arbetsdagar från dagen för antagandet.

När Esma offentliggör sitt beslut enligt första stycket ska den också offentliggöra att det berörda transaktionsregistret har rätt att överklaga beslutet och, i förekommande fall, att ett sådant överklagande har lämnats in, med angivande av att överklagandet inte har suspensiv verkan, samt att Esmas överklagandenämnd har möjlighet att tillfälligt upphäva tillämpningen av det överklagade beslutet i enlighet med artikel 60.3 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 74 Esmas delegering av uppgifter till behöriga myndigheter

1.Om det är nödvändigt för att en tillsynsuppgift ska kunna utföras korrekt får Esma delegera specifika tillsynsuppgifter till den behöriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med de riktlinjer som Esma har utfärdat enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010. Sådana specifika tillsynsuppgifter kan särskilt innefatta befogenhet att begära uppgifter enligt artikel 61 och att genomföra utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 62 och 63.6.

2.Esma ska samråda med den relevanta behöriga myndigheten innan en uppgift delegeras. Detta samråd ska gälla

  1. den delegerade uppgiftens omfattning,

  2. tidsfristen för utförandet av den uppgift som ska delegeras, och

  3. överföringen av nödvändig information från och till Esma.

3.I enlighet med den förordning om avgifter som kommissionen antar enligt artikel 72.3 ska Esma ersätta en behörig myndighet för kostnader som uppkommit till följd av utförandet av de delegerade uppgifterna.

4.Esma ska med lämpliga intervall ompröva det beslut som avses i punkt 1. En delegering får när som helst återkallas.

5.En delegering av uppgifter ska inte påverka Esmas ansvar och inte begränsa Esmas förmåga att genomföra och övervaka den delegerade verksamheten. Tillsynsuppgifter enligt denna förordning, bland annat registreringsbeslut, slutbedömningar och uppföljningsbeslut avseende överträdelser, får inte delegeras.

Kapitel 2 Relationer med tredjeländer

Artikel 75 Likvärdighet och internationella överenskommelser

1.Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer att den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland säkerställer att

  1. transaktionsregister som auktoriserats i detta land följer rättsligt bindande krav som är likvärdiga med de krav som fastställs i denna förordning,

  2. transaktionsregister i detta land löpande är föremål för effektiv tillsyn och efterlevnadskontroll, och

  3. garantier för tystnadsplikt finns, inklusive skydd för affärshemligheter som myndigheterna delar med tredje parter, som åtminstone är likvärdiga med dem som föreskrivs i denna förordning.

Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 86.2.

2.Vid behov, och i varje fall efter att ha antagit en sådan genomförandeakt som avses i punkt 1, ska kommissionen lämna rekommendationer till rådet om att förhandla om internationella överenskommelser med berörda tredjeländer om ömsesidig tillgång till och utbyte av information om derivatkontrakt i transaktionsregister som är etablerade i detta tredjeland, på ett sådant sätt att unionens myndigheter, inbegripet Esma, har direkt och ständig tillgång till all information som krävs för fullgörandet av deras uppgifter.

3.När de överenskommelser som avses i punkt 2 har slutits, och i enlighet med dem, ska Esma upprätta samarbetsarrangemang med de behöriga myndigheterna i de berörda tredjeländerna. I sådana samarbetsavtal ska minst följande anges:

  1. En mekanism för informationsutbytet mellan Esma och andra unionsmyndigheter med ansvar enligt den här förordningen, å ena sidan, och de berörda behöriga myndigheterna i berörda tredjeländer, å andra sidan.

  2. Förfaranden för samordning av tillsynsverksamhet.

4.I fråga om överföring av personuppgifter till tredjeland ska Esma tillämpa förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 76 Samarbetsarrangemang

Berörda myndigheter i tredjeländer som inte har transaktionsregister etablerade i sina jurisdiktioner får kontakta Esma i syfte att etablera samarbetsarrangemang för tillgång till information om derivatkontrakt i transaktionsregister i unionen.

Esma får etablera samarbetsarrangemang med dessa berörda myndigheter om tillgång till den information om derivatkontrakt i transaktionsregister i unionen som dessa myndigheter behöver för att fullgöra sina skyldigheter och sina uppdrag, under förutsättning att det finns garantier för tystnadsplikt, inbegripet skydd för affärshemligheter som myndigheterna delar med tredje parter.

Artikel 76a Ömsesidig direkt tillgång till uppgifter

1.Berörda myndigheter i tredjeländer där ett eller flera transaktionsregister är etablerade ska, om det är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sitt uppdrag, ha direkt tillgång till information i transaktionsregister som är etablerade i unionen, under förutsättning att kommissionen har antagit en genomförandeakt om detta i enlighet med punkt 2.

Förordning (EU) 2019/834

2.Om de myndigheter som avses i punkt 1 i denna artikel inkommer med en begäran får kommissionen anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 86.2 i vilka det fastställs om den rättsliga ramen i den begärande myndighetens tredjeland uppfyller alla följande villkor:

  1. Transaktionsregister som är etablerade i detta tredjeland har auktoriserats på vederbörligt sätt.

  2. Transaktionsregister i detta tredjeland är fortlöpande föremål för effektiv tillsyn och kontroll av att de uppfyller sina skyldigheter.

  3. Garantier för tystnadsplikt finns, inklusive skydd för affärshemligheter som myndigheterna delar med tredje parter, som åtminstone är likvärdiga med dem som föreskrivs i denna förordning.

  4. Det föreligger en rättsligt bindande och verkställbar förpliktelse för transaktionsregister som auktoriserats i detta tredjeland att ge de enheter som avses i artikel 81.3 direkt och omedelbar tillgång till uppgifterna.

Förordning (EU) 2019/834

Artikel 77 Godkännande av transaktionsregister

1.Ett transaktionsregister som har etablerats i ett tredjeland får tillhandahålla tjänster och verksamheter till i unionen etablerade enheter för tillämpningen av artikel 9 enbart om registret är godkänt av Esma i enlighet med punkt 2.

2.Ett sådant transaktionsregister som avses i punkt 1 ska lämna in sin ansökan om godkännande till Esma tillsammans med all nödvändig information, inklusive åtminstone de uppgifter som krävs för att kontrollera att transaktionsregistret är auktoriserat och föremål för effektiv tillsyn i ett tredjeland som

  1. har godkänts av kommissionen genom en genomförandeakt enligt artikel 75.1 enligt vilken det framgår att detta land har ett likvärdigt och verkställbart ramverk för reglering och tillsyn,

  2. har ingått en internationell överenskommelse med unionen i enlighet med artikel 75.2, och

  3. har ingått samarbetsarrangemang med unionen enligt artikel 75.3 för att se till att unionens myndigheter, inbegripet Esma, har direkt och kontinuerlig tillgång till alla nödvändiga uppgifter.

Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska Esma bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig ska Esma fastställa en tidsfrist inom vilken det ansökande transaktionsregistret ska lämna ytterligare information.

Senast 180 arbetsdagar efter inlämnandet av en fullständig ansökan ska Esma skriftligen med en fullständig motivering underrätta det ansökande transaktionsregistret om huruvida godkännande har beviljats eller avslagits.

Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de transaktionsregister som godkänts i enlighet med denna förordning.

Avdelning VII Krav på transaktionsregister

Artikel 78 Allmänna krav

1.Ett transaktionsregister ska ha stabila styrformer, som omfattar en tydlig organisationsstruktur med en väl definierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning och tillfredsställande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för administration och redovisning, vilket förhindrar att konfidentiella uppgifter lämnas ut.

2.Ett transaktionsregister ska upprätthålla effektiva organisatoriska och administrativa skriftliga förfaranden för att identifiera och hantera eventuella intressekonflikter när det gäller dess ledning, anställda eller personer med direkt eller indirekt koppling till dem genom nära förbindelser.

3.Ett transaktionsregister ska ha tillräckliga riktlinjer och förfaranden som tryggar att alla bestämmelser i denna förordning följs, inklusive att ledning och anställda följer dem.

4.Ett transaktionsregister ska ha en organisationsstruktur som säkerställer kontinuitet och väl fungerande verksamhet och tillhandahållande av tjänster. Det ska använda lämpliga och passande system, resurser och förfaranden.

5.Om ett transaktionsregister erbjuder anknutna tjänster, bland annat orderavstämning, ordermatchning, kredithändelsetjänster, portföljförliknings- och portföljkompressionstjänster, ska transaktionsregistret hålla dessa anknutna tjänster skilda i operativt hänseende från transaktionsregistrets uppgift att centralt samla in och registerföra uppgifter om derivat.

6.Transaktionsregistrets företagsledning och medlemmarna i dess styrelse ska ha tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet som säkerställer en sund och ansvarsfull ledning av transaktionsregistret.

7.Ett transaktionsregister ska ha objektiva, icke-diskriminerande och offentliggjorda villkor för tillträde för företag som omfattas av rapporteringsskyldighet enligt artikel 9. Ett transaktionsregister ska på icke-diskriminerande grunder ge tjänsteleverantörer tillträde till transaktionsregistrets uppgifter, under förutsättning att de berörda motparterna har samtyckt till detta. Begränsningar av tillträdet ska bara tillåtas om syftet är att kontrollera riskerna för transaktionsregistrets uppgifter.

8.Ett transaktionsregister ska offentliggöra priser och avgifter för tjänster som tillhandahålls enligt denna förordning. Priser och avgifter för varje tjänst som tillhandahålls ska offentliggöras separat, inklusive avdrag och rabatter och villkoren för att åtnjuta dessa. Det ska tillåta rapporterande enheter separat tillträde till särskilda tjänster. Ett transaktionsregisters priser och avgifter ska vara kostnadsrelaterade.

9.Ett transaktionsregister ska fastställa följande förfaranden och riktlinjer:

  1. Förfaranden för effektiv avstämning av uppgifter mellan transaktionsregister.

  2. Förfaranden för att kontrollera att inrapporterade uppgifter är fullständiga och korrekta.

  3. Riktlinjer för överföring under ordnade former av uppgifter till andra transaktionsregister på begäran av de motparter eller centrala motparter som avses i artikel 9 eller i andra fall där detta är nödvändigt.

Förordning (EU) 2019/834

10.För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare fastställer följande:

  1. Förfaranden för avstämning av uppgifter mellan transaktionsregister.

  2. De förfaranden som transaktionsregistret ska tillämpa för att kontrollera att den rapporterande motparten eller inlämnande enheten uppfyller rapporteringskraven och för att kontrollera att de uppgifter som inrapporteras enligt artikel 9 är fullständiga och korrekta.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 18 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/834

Artikel 79 Driftssäkerhet

1.Ett transaktionsregister ska kartlägga operativa riskkällor och minimera dem genom att utveckla lämpliga system, kontroller och förfaranden. Sådana system ska vara tillförlitliga och säkra och ha tillräcklig kapacitet för hantering av mottagen information.

1.6Ett transaktionsregister ska kartlägga operativa riskkällor och minimera dem genom att utveckla lämpliga system, kontroller och förfaranden, inbegripet IKT-system som förvaltas i enlighet med förordning (EU) 2022/2554.

Tillämpas från och med den 17 januari 2025 enligt förordning (EU) 2022/2554 [red.anm.].

Förordning (EU) 2022/2554

2.Ett transaktionsregister ska utforma, tillämpa och upprätthålla tillräckliga riktlinjer för kontinuerlig verksamhet och en katastrofplan för att kunna upprätthålla verksamheten, snabbt kunna återuppta den och fullgöra transaktionsregistrets skyldigheter. En sådan plan ska åtminstone omfatta inrättande av faciliteter för säkerhetskopiering.

2.7Ett transaktionsregister ska utforma, tillämpa och upprätthålla tillräckliga riktlinjer för kontinuerlig verksamhet och en katastrofplan, inbegripet IKT-kontinuitetspolicy och åtgärds- och återställningsplaner avseende IKT som har upprättats i enlighet med förordning (EU) 2022/2554, för att säkerställa verksamheten, snabbt kunna återuppta den och fullgöra transaktionsregistrets skyldigheter.

Tillämpas från och med den 17 januari 2025 enligt förordning (EU) 2022/2554 [red.anm.].

Förordning (EU) 2022/2554

3.Ett transaktionsregister för vilket registreringen återkallats ska se till att det sker en ordnad ersättning, inbegripet överföring av uppgifter till andra transaktionsregister och omdirigering av rapporteringsflöden till andra transaktionsregister.

Artikel 80 Skyddsåtgärder och registrering

1.8Ett transaktionsregister ska säkerställa konfidentialitet, tillförlitlighet och skydd, när det gäller de uppgifter som mottas enligt artikel 9.

Upphör att gälla den 17 januari 2025 enligt förordning (EU) 2022/2554 [red.anm.].

2.Ett transaktionsregister får endast använda de uppgifter det tar emot enligt denna förordning för kommersiella ändamål om de berörda motparterna har gett sitt samtycke till det.

3.Ett transaktionsregister ska omgående registrera de uppgifter som mottas enligt artikel 9 och bevara dem i minst tio år efter det att motsvarande avtal löpt ut. Det ska ha snabba och effektiva registerförfaranden för att dokumentera förändringar av registrerade uppgifter.

4.Ett transaktionsregister ska beräkna positioner per klass av derivat och rapporterande enhet, utifrån de närmare uppgifter om derivatkontrakt som inrapporterats enligt artikel 9.

5.Ett transaktionsregister ska tillåta att parterna i ett kontrakt får åtkomst till uppgifterna och möjlighet att rätta dem i god tid.

5a.Ett transaktionsregister ska på begäran ge motparter som inte är skyldiga att rapportera närmare uppgifter om sina OTC-derivatkontrakt enligt artikel 9.1a–9.1d samt motparter och centrala motparter som har delegerat sin rapporteringsskyldighet enligt artikel 9.1f tillgång till information som inrapporterats för deras räkning.

Förordning (EU) 2019/834

6.Ett transaktionsregister ska vidta alla rimliga åtgärder för att undvika att uppgifter i dess system missbrukas.

En fysisk person som har en nära förbindelse med en central motpart eller en juridisk person med ställning som moder- eller dotterföretag till transaktionsregistret får inte använda konfidentiella uppgifter som registrerats i ett transaktionsregister i kommersiella syften.

Artikel 81 Transparens och tillgång till uppgifter

1.Ett transaktionsregister ska regelbundet och på ett lättillgängligt sätt offentliggöra aggregerade positioner per klass av derivat i de avtal som inrapporterats till det.

2.Ett transaktionsregister ska samla in och registerföra uppgifter samt säkerställa att sådana enheter som avses i punkt 3 ges direkt och omedelbar tillgång till alla de detaljerade uppgifter om derivatkontrakt som de behöver för att kunna fullgöra sina respektive skyldigheter och uppdrag.

3.Ett transaktionsregister ska tillhandahålla nödvändiga uppgifter till följande enheter så att de ska kunna fullgöra sina respektive skyldigheter och uppdrag:

  1. Esma.

  2. EBA.

  3. Eiopa.

  4. ESRB.

  5. Den behöriga myndighet som utövar tillsyn över centrala motparter som utnyttjar transaktionsregistren.

  6. Den behöriga myndighet som utövar tillsyn över handelsplatsen för de rapporterade kontrakten.

  7. Relevanta ECBS-medlemmar, inbegripet ECB när banken utför sina uppgifter inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen enligt rådets förordning (EU) nr 1024/2013.

  8. Relevanta myndigheter i ett tredjeland som har ingått en internationell överenskommelse med unionen enligt artikel 75.

  9. Tillsynsmyndigheter som utsetts enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG.

  10. Unionens relevanta värdepappers- och marknadsmyndigheter vars respektive tillsynsskyldigheter och uppdrag omfattar kontrakt, marknader, aktörer och underliggande tillgångar som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning.

  11. Relevanta myndigheter i ett tredjeland som har ingått ett samarbetsarrangemang med Esma enligt artikel 76.

  12. Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter som har inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009.

  13. De resolutionsmyndigheter som har utsetts enligt artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU.

  14. Den gemensamma resolutionsnämnd som har inrättats genom förordning (EU) nr 806/2014.

  15. De behöriga myndigheter eller nationella behöriga myndigheter enligt förordningarna (EU) nr 1024/2013 och (EU) nr 909/2014 samt direktiven 2003/41/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU och 2014/65/EU liksom tillsynsmyndigheter enligt direktiv 2009/138/EG.

  16. De behöriga myndigheter som har utsetts i enlighet med artikel 10.5 i denna förordning.

  17. Berörda myndigheter i ett tredjeland med avseende på vilka en genomförandeakt har antagits enligt artikel 76a.

  18. De resolutionsmyndigheter som har utsetts enligt artikel 3 i förordning (EU) 2021/23.

Förordning (EU) 2021/23

4.Esma ska till andra berörda unionsmyndigheter förmedla uppgifter som dessa behöver för att fullgöra sitt uppdrag.

5.I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med ECBSs medlemmar, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn vilka närmare anger följande:

  1. Den information som ska offentliggöras eller göras tillgänglig i enlighet med punkterna 1 och 3.

  2. Hur ofta den information som avses i punkt 1 ska offentliggöras.

  3. De operativa standarder som krävs för att aggregera och jämföra uppgifter mellan transaktionsregister och för att de enheter som avses i punkt 3 ska få tillgång till denna information.

  4. Villkor, arrangemang och vilken dokumentation som krävs för att transaktionsregister ska bevilja tillgång för de enheter som avses i punkt 3.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 18 juni 2020.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska Esma säkerställa att offentliggörandet av den information som avses i punkt 1 inte röjer identiteten hos någon av parterna i ett kontrakt.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (EU) 2019/834

Artikel 82 Utövande av delegering

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 1.6, 4.3a, 25.2a, 25.6a, 25a.3, 25d.3, 25i.7, 25o, 64.7, 70, 72.3 och 85.2 ska ges till kommissionen tills vidare.

Förordning (EU) 2019/2099

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 1.6, 4.3a, 25.2a, 25.6a, 25a.3, 25d.3, 25i.7, 25o, 64.7, 70, 72.3 och 85.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den sträva efter att samråda med Esma och ska samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

Förordning (EU) 2019/2099

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

Förordning (EU) 2019/834

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 1.6, 4.3a, 25.2a, 25.6a, 25a.3, 25d.3, 25i.7, 25o, 64.7, 70,72.3 och 85.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Förordning (EU) 2019/2099

Avdelning VIII Allmänna bestämmelser

Artikel 83 Tystnadsplikt

1.Tystnadsplikt ska gälla för alla personer som arbetar eller har arbetat för de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 22 och de myndigheter som avses i artikel 81.3, för Esma eller för revisorer och experter som agerar eller har agerat på uppdrag av de behöriga myndigheterna eller Esma. Utan att det påverkar fall som omfattas av straff- eller skatterättsliga bestämmelser eller denna förordning, får de inte till någon person eller myndighet röja konfidentiella uppgifter som de fått i tjänsten, utom i sammandrag eller i sammanställning som omöjliggör identifiering av enskilda centrala motparter, transaktionsregister eller annan person.

2.Om en central motpart har försatts i konkurs eller tvångslikvideras, får konfidentiella uppgifter som inte rör tredje part röjas i civilrättsliga eller kommersiella förfaranden, om det är nödvändigt för att kunna driva målet.

3.Utan att det påverkar fall som omfattas av straff- eller skatterättsliga bestämmelser får konfidentiella uppgifter enligt denna förordning användas av de behöriga myndigheterna, Esma, organ eller andra fysiska eller juridiska personer än behöriga myndigheter som mottar den, men i de behöriga myndigheternas fall enbart för att utföra sina uppgifter och fullgöra sitt uppdrag inom förordningens ram, eller i andra myndigheters, organs eller fysiska eller juridiska personers fall i det syfte för vilket informationen lämnades till dem och/eller inom ramen för administrativa eller rättsliga förfaranden som har ett samband med fullgörandet av respektive uppdrag. Om Esma, den behöriga myndigheten eller annan myndighet, ett organ eller en person som lämnar information ger sitt samtycke, får den mottagande myndigheten emellertid använda den i andra icke-kommersiella syften.

4.Bestämmelserna om tystnadsplikt i punkterna 1, 2 och 3 ska gälla för allt mottagande, utbyte eller förmedling av konfidentiella uppgifter enligt denna förordning. Dessa villkor ska emellertid inte förhindra att Esma, de behöriga myndigheterna eller de berörda centralbankerna i enlighet med denna förordning, och annan lagstiftning som är tillämplig på värdepappersföretag, kreditinstitut, pensionsfonder, fondföretag, AIF-förvaltare, försäkrings- och återförsäkringsförmedlare, försäkringsföretag, reglerade marknader eller marknadsplatsoperatörer, utbyter eller förmedlar konfidentiella uppgifter med medgivande av den behöriga myndighet eller annan myndighet eller ett organ eller en fysisk eller juridisk person som meddelade informationen.

5.Punkterna 1, 2 och 3 ska inte förhindra att de behöriga myndigheterna i enlighet med nationell lagstiftning utbyter eller förmedlar konfidentiella uppgifter som inte har mottagits från en annan medlemsstats behöriga myndighet.

Artikel 84 Utbyte av information

1.Behöriga myndigheter, Esma och andra relevanta myndigheter ska utan onödigt dröjsmål förse varandra med den information som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.

2.Behöriga myndigheter, Esma, andra relevanta myndigheter och andra organ eller fysiska eller juridiska personer som mottar konfidentiell information vid utförandet av sina uppgifter enligt denna förordning får inte använda den för annat syfte.

3.Behöriga myndigheter ska lämna information till berörda ECBS-medlemmar om sådan information är relevant för fullgörandet av dessas uppdrag.

Avdelning IX Övergångs-och slutbestämmelser

Artikel 85 Rapporter och översyn

1.Kommissionen ska senast den 18 juni 2024 bedöma tillämpningen av denna förordning och upprätta en allmän rapport. Kommissionen ska lägga fram denna rapport för Europaparlamentet och för rådet, åtföljd av eventuella lämpliga förslag.

Förordning (EU) 2019/834

1a.Senast den 17 juni 2023 ska Esma överlämna en rapport till kommissionen om följande:

  1. Effekten av Europaparlaments och rådets förordning (EU) 2019/834 på omfattningen av clearing av finansiella och icke-finansiella motparter och fördelningen av clearing inom varje sådan grupp av motparter, särskilt vad gäller finansiella motparter med en begränsad aktivitet inom OTC-derivat och med avseende på lämpligheten hos de clearingtrösklar som avses i artikel 10.4.

  2. Effekten av förordning (EU) 2019/834 på kvaliteten på och tillgängligheten av de uppgifter som rapporterats till transaktionsregister och kvaliteten på den information som görs tillgänglig av transaktionsregister.

  3. Ändringarna av rapporteringsramverket, inbegripet införandet och genomförandet av delegerad rapportering enligt artikel 9.1a och i synnerhet dess effekt på rapporteringsbördan för icke-finansiella motparter som inte omfattas av clearingkravet.

  4. Clearingtjänsternas tillgänglighet, i synnerhet huruvida kravet på att tillhandahålla clearingtjänster, direkt eller indirekt, på rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta handelsvillkor, enligt vad som avses i artikel 4.3a, har underlättat tillgången till clearing.

Förordning (EU) 2019/834

2.Kommissionen ska senast den 18 juni 2020 och därefter var tolfte månad fram till den slutliga förlängning som avses i tredje stycket upprätta en rapport med en bedömning av om lämpliga tekniska lösningar har utvecklats för pensionssystems överföring av kontanta och icke-kontanta säkerheter som variationssäkerheter och behovet av eventuella åtgärder för att underlätta dessa lämpliga tekniska lösningar.

Esma ska senast den 18 december 2019 och därefter var tolfte månad fram till den slutliga förlängning som avses i tredje stycket och i samarbete med Eiopa, EBA och ESRB lägga fram en rapport för kommissionen med en bedömning av följande:

  1. Om centrala motparter, clearingmedlemmar och pensionssystem har gjort rimliga ansträngningar och utvecklat lämpliga tekniska lösningar som gör det lättare för sådana system att delta i central clearing genom att ställa kontanta och icke-kontanta säkerheter som variationssäkerheter, inbegripet vilka implikationer dessa lösningar har för marknadslikviditet och procyklikalitet och deras möjliga rättsliga eller andra implikationer.

  2. Pensionssystems aktivitet på marknaderna för clearade och icke-clearade OTC-derivat, fördelat på tillgångsklass, i fråga om volym och typ samt eventuella relaterade systemrisker för det finansiella systemet.

  3. Konsekvenserna av att pensionssystemen uppfyller clearingkravet för deras investeringsstrategier, inbegripet eventuella förändringar av fördelningen mellan deras kontanta och icke-kontanta tillgångar.

  4. Implikationerna av de clearingtrösklar som specificeras enligt artikel 10.4 b för pensionssystem.

  5. Effekten av andra rättsliga krav på kostnadsskillnaden mellan clearade och icke-clearade OTC-derivatkontrakt, inbegripet marginalsäkerhetskrav för icke-clearade derivat och beräkning av bruttosoliditetsgraden i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

  6. Om ytterligare åtgärder är nödvändiga för att underlätta en clearinglösning för pensionssystem.

Kommissionen får anta en delegerad akt i enlighet med artikel 82 för att förlänga den tvåårsperiod som avses i artikel 89.1 med ett år två gånger om den drar slutsatsen att ingen lämplig teknisk lösning har utvecklats och att den negativa effekten av central clearing av derivatkontrakt på framtida pensionärers pensionsförmåner är oförändrad.

Centrala motparter, clearingmedlemmar och pensionssystem ska göra sitt bästa för att bidra till utvecklingen av lämpliga tekniska lösningar som underlättar clearing av sådana OTC-derivatkontrakt av sådana system.

Kommissionen ska inrätta en expertgrupp bestående av företrädare för centrala motparter, clearingmedlemmar, pensionssystem och andra relevanta parter av sådana tekniska lösningar för att övervaka deras ansträngningar och bedöma de framsteg som görs inom utvecklingen av lämpliga tekniska lösningar som underlättar clearing av sådana OTC-derivatkontrakt av pensionssystem, inbegripet sådana systems överföring av kontanta och icke-kontanta säkerheter som variationssäkerheter. Denna expertgrupp ska sammanträda åtminstone var sjätte månad. Kommissionen ska beakta de ansträngningar som gjorts av centrala motparter, clearingmedlemmar och pensionssystem vid upprättandet av sina rapporter enligt första stycket.

Förordning (EU) 2019/834

3.Kommissionen ska senast den 18 december 2020 upprätta en rapport med en bedömning av följande:

  1. Huruvida skyldigheten att rapportera transaktioner enligt artikel 26 i förordning (EU) nr 600/2014 och enligt denna förordning skapar överlappande skyldigheter att rapportera transaktioner för derivat som inte är OTC-derivat och huruvida rapporteringen av transaktioner som inte är OTC-transaktioner skulle kunna reduceras eller förenklas för alla motparter utan otillbörlig förlust av information.

  2. Huruvida det är nödvändigt och lämpligt att anpassa handelsskyldigheten för derivat enligt förordning (EU) nr 600/2014 till ändringarna av clearingkravet för derivat enligt förordning (EU) 2019/834, i synnerhet vilka enheter som omfattas av clearingkravet.

  3. Huruvida eventuell handel som är ett direkt resultat av riskreduceringstjänster efter handel, inbegripet portföljkompression, bör undantas från clearingkravet i artikel 4.1, varvid hänsyn ska tas till i vilken utsträckning dessa tjänster minskar riskerna, i synnerhet motpartskreditrisker och operativa risker, samt möjligheterna att clearingkravet kringgås och att negativa incitament uppstår för central clearing.

Kommissionen ska överlämna den rapport som avses i första stycket till Europaparlamentet och rådet, åtföljd av eventuella lämpliga förslag.

Förordning (EU) 2019/834

3a.Esma ska senast den 18 maj 2020 lägga fram en rapport för kommissionen. I rapporten ska en bedömning av följande göras:

  1. Enhetligheten i rapporteringskraven för derivat som inte är OTC-derivat enligt förordning (EU) nr 600/2014 och enligt artikel 9 i den här förordningen, både vad gäller närmare uppgifter om derivatkontrakt som ska rapporteras och de relevanta enheternas tillgång till uppgifter och om dessa krav behöver anpassas.

  2. Möjligheten att ytterligare förenkla rapporteringskedjorna för alla motparter, inbegripet alla indirekta kunder, med beaktande av behovet av rapportering i rätt tid och de åtgärder som antagits i enlighet med artikel 4.4 i denna förordning och artikel 30.2 i förordning (EU) nr 600/2014.

  3. En eventuell anpassning av handelsskyldigheten för derivat enligt förordning (EU) nr 600/2014 till ändringarna av clearingkravet för derivat enligt förordning (EU) 2019/834, i synnerhet vilka enheter som omfattas av clearingkravet.

  4. Huruvida (denna bedömning ska göras i samarbete med ESRB) eventuell handel som är ett direkt resultat av riskreduceringstjänster efter handel, inbegripet portföljkompression, bör undantas från clearingkravet i artikel 4.1. I denna rapport ska

    1. en utredning göras av portföljkompression och andra tillgängliga icke prisbildande riskreduceringstjänster efter handel som reducerar icke-marknadsrisker i derivatportföljer utan att marknadsrisken ändras för portföljerna, såsom ombalanseringstransaktioner,

    2. syftet med och funktionen av sådana riskreduceringstjänster efter handel och i vilken utsträckning de minskar risker, i synnerhet motpartskreditrisker och operativa risker förklaras, och en bedömning av behovet av att cleara sådan handel, eller av att undanta den från clearing, i syfte att hantera systemrisker göras, och

    3. en bedömning göras av i vilken utsträckning eventuella undantag från clearingkravet för sådana tjänster kan leda till negativa incitament för central clearing och till att motparter kringgår clearingkravet.

  5. Huruvida förteckningen över finansiella instrument som anses vara mycket likvida med minimala marknads- och kreditrisker, i enlighet med artikel 47, skulle kunna utvidgas och huruvida denna förteckning skulle kunna inbegripa penningmarknadsfonder som auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131.

Förordning (EU) 2019/834

4.Efter att ha begärt en bedömning av ESRB ska kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna och Esma, ta fram en årsrapport som bedömer möjliga systemrisker och kostnadseffekter av samverkansöverenskommelser.

Rapporten ska åtminstone behandla sådana överenskommelsers antal och komplexitet samt hur adekvata riskhanteringssystem och riskmodeller är. Kommissionen ska lägga fram denna rapport för Europaparlamentet och rådet, åtföljd av eventuella lämpliga förslag.

ESRB ska till kommissionen lämna sin bedömning av möjliga systemrisker och effekter av arrangemang för samverkan mellan centrala motparter.

5.Esma ska årligen överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om de sanktioner som de behöriga myndigheterna ålagt, inklusive tillsynsåtgärder, avgifter och viten.

6.Esma ska, i samarbete med ESRB och i överenskommelse med, i enlighet med artikel 24b.3, de utgivande centralbankerna för alla unionsvalutor för de finansiella instrument som clearas eller ska clearas av den centrala motpart från tredjeland till vilken den genomförandeakt som avses i artikel 25.2c andra stycket riktar sig, lämna en rapport till kommissionen om tillämpningen av bestämmelserna i den genomförandeakten, och särskilt bedöma huruvida den finansiella stabilitetsrisken för unionen eller en eller flera medlemsstater har begränsats tillräckligt. Esma ska lämna sin rapport till kommissionen inom tolv månader efter slutet av den anpassningsperiod som fastställts i enlighet med artikel 25.2c fjärde stycket b. Den utgivande centralbankens samtycke bör endast avse valutan som den ger ut och inte rapporten som helhet.

Inom tolv månader efter det att den rapport som avses i det första stycket har lämnats in ska kommissionen utarbeta en rapport om tillämpningen av bestämmelserna i den genomförandeakten. Kommissionen ska lägga fram sin rapport för Europaparlamentet och rådet, åtföljd av eventuella lämpliga förslag.

Förordning (EU) 2019/2099

7.Senast den 2 januari 2023 ska kommissionen utarbeta en rapport med en bedömning av effektiviteten hos

  1. Esmas utförande av sina uppgifter, särskilt hur effektivt tillsynskommittén för centrala motparter har lyckats främja konvergensen och samstämmigheten i tillämpningen av denna förordning bland de behöriga myndigheter som avses i artikel 22 och de kollegier som avses i artikel 18,

  2. ramverket för godkännande och tillsyn av centrala motparter från tredjeland,

  3. ramverket för säkerställandet av likvärdiga förutsättningar bland centrala motparter som har auktoriserats i enlighet med artikel 14 och bland auktoriserade centrala motparter och centrala motparter från tredjeland som godkänts i enlighet med artikel 25, och

  4. ansvarsfördelningen mellan Esma, de behöriga myndigheterna och de utgivande centralbankerna.

Kommissionen ska lägga fram denna rapport för Europaparlamentet och rådet, åtföljd av eventuella lämpliga förslag.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 86 Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepapperskommittén som inrättades genom kommissionens beslut 2001/528/EG. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

Förordning (EU) 2019/834

Artikel 87 Ändring av direktiv 98/26/EG

1.I artikel 9.1 i direktiv 98/26/EG ska följande stycke läggas till:

”Om en systemoperatör har ställt säkerhet till en annan systemoperatör i samband med ett samverkande system, ska den systemoperatörens rättigheter till säkerheten inte påverkas av insolvensförfaranden mot den mottagande systemoperatören.”

2.Medlemsstaterna ska anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa punkt 1 senast den 17 augusti 2014. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till direktiv 98/26/EG eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 88 Webbplatser

1.Esma ska upprätthålla en webbplats där följande uppgifter tillhandahålls:

  1. Kontrakt som är godtagbara för clearingkravet enligt artikel 5.

  2. Sanktioner som ålagts för överträdelser av artiklarna 4, 5 och 7–11.

  3. Centrala motparter som är auktoriserade för tillhandahållande av tjänster eller verksamheter i unionen och som är etablerade i unionen, samt de tjänster eller verksamheter som de auktoriserats att tillhandahålla eller utföra, inklusive de typer av finansiella instrument som auktorisationen omfattar.

  4. Sanktioner som ålagts för överträdelser av avdelningarna IV och V.

  5. Centrala motparter som är auktoriserade för tillhandahållande av tjänster eller verksamheter i unionen och som är etablerade i tredjeland, samt de tjänster eller verksamheter som de auktoriserats att tillhandahålla eller utföra, inklusive de typer av finansiella instrument som auktorisationen omfattar.

  6. Transaktionsregister som är auktoriserade att tillhandahålla tjänster eller verksamheter i unionen.

  7. Avgifter och viten som ålagts i enlighet med artiklarna 65 och 66.

  8. Det offentliga register som avses i artikel 6.

2.Med avseende på tillämpningen av punkt 1 b, c och d ska de behöriga myndigheterna upprätthålla webbplatser, vilka ska tillhandahålla länkar till Esmas webbplats.

3.Alla webbplatser som avses i denna artikel ska vara tillgängliga för allmänheten, uppdateras regelbundet och ska tillhandahålla information i ett tydligt format.

Artikel 89 Övergångsbestämmelser

1.Fram till den 18 juni 2023 ska clearingkravet i artikel 4 inte tillämpas för OTC-derivatkontrakt som på ett objektivt mätbart sätt minskar investeringsrisker med direkt anknytning till pensionssystemens finansiella solvens eller enheter som etableras för att ersätta medlemmar i sådana system om systemet fallerar.

Dessutom ska clearingkravet i artikel 4 inte tillämpas för OTC-derivatkontrakt som avses i första stycket i denna punkt och som ingåtts av pensionssystem från och med den 17 augusti 2018 och till och med den 16 juni 2019.

De OTC-derivatkontrakt som dessa enheter ingår under denna tid och som annars skulle omfattas av clearingkravet enligt artikel 4 ska omfattas av de krav som fastställs i artikel 11.

Förordning (EU) 2022/1671

2.När det gäller de pensionssystem som avses i artikel 2.10 c och d ska det undantag som avses i punkt 1 i den här artikeln beviljas av den berörda behöriga myndigheten för typer av enheter och typer av arrangemang. Efter att ha mottagit ansökan ska den behöriga myndigheten meddela Esma och Eiopa. Inom 30 kalenderdagar efter mottagandet av meddelandet ska Esma, efter samråd med Eiopa, utfärda ett yttrande med en bedömning av huruvida enheten eller arrangemanget överensstämmer med artikel 2.10 c eller d och av skälen till varför ett undantag är motiverat på grund av svårigheter att uppfylla marginalsäkerhetskraven. Den behöriga myndigheten ska endast bevilja undantag om den är helt övertygad om att enheten eller systemet överensstämmer med artikel 2.10 c eller d och att dessa har svårt att uppfylla marginalsäkerhetskraven. Den behöriga myndigheten ska anta ett beslut inom tio arbetsdagar från det att Esmas yttrande mottagits, med vederbörlig hänsyn till detta yttrande. Om den behöriga myndigheten inte instämmer i Esmas yttrande ska den i sitt beslut ange alla skäl till och förklara alla viktiga avvikelser från yttrandet.

Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över enheter och system som avses i artikel 2.10 c och d och som i enlighet med första stycket har beviljats undantag. För att ytterligare förstärka överensstämmelsen när det gäller resultatet av tillsynen ska Esma i enlighet med artikel 30 i förordning (EU) nr 1095/2010 genomföra en årlig inbördes utvärdering av de enheter som är upptagna i förteckningen.

3.En central motpart som i sin etableringsmedlemsstat har auktoriserats att tillhandahålla clearingtjänster i enlighet med medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder för tillsyn enligt artiklarna 4, 5, 8–11, 16, 18, 25, 26, 29, 34, 41, 42, 44, 45, 46, 47, 49, 56 och 81 antagits av kommissionen, ska ansöka om auktorisation enligt artikel 14 med avseende på tillämpningen av denna förordning inom sex månader från och med dagen för ikraftträdandet av alla tekniska standarder för tillsyn enligt artiklarna 16, 25, 26, 29, 34, 41, 42, 44, 45, 47 och 49.

En central motpart som är etablerad i ett tredjeland och som har godkänts för att tillhandahålla clearingtjänster i en medlemsstat i enlighet med den medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder för tillsyn enligt artiklarna 16, 26, 29, 34, 41, 42, 44, 45, 47 och 49 antagits av kommissionen, ska ansöka om godkännande enligt artikel 25 med avseende på tillämpningen av denna förordning inom sex månader från och med dagen för ikraftträdandet av alla tekniska standarder för tillsyn enligt artiklarna 16, 26, 29, 34, 41, 42, 44, 45, 47 och 49.

3a.Esma ska inte utöva sina befogenheter enligt artikel 25.2a, 25.2b och 25.2c förrän dagen för ikraftträdandet av den delegerade akt som avses i artikel 25.2a andra stycket och i artikel 25a.3 och vad gäller centrala motparter för vilka Esma inte har antagit ett godkännandebeslut enligt artikel 25 före den 1 januari 2020, förrän den tillämpliga genomförandeakt som avses i artikel 25.6 träder i kraft.

Förordning (EU) 2019/2099

3b.Esma ska inrätta och förvalta ett kollegium enligt artikel 25c för alla centrala motparter som har godkänts i enlighet med artikel 25 före den 1 januari 2020 inom fyra månader från och med dagen för ikraftträdande av den delegerade akt som avses i artikel 25.2a andra stycket.

Förordning (EU) 2019/2099

3c.Esma ska ompröva godkännandebeslut som antagits enligt artikel 25.1 före dagen för ikraftträdande av de delegerade akter som avses i artikel 25.2a andra stycket och 25a.3 i enlighet med artikel 25.5 och inom 18 månader från ikraftträdandet av den delegerade akt som avses i artikel 25.2a andra stycket.

Om Esma efter den omprövning som avses i första stycket i denna punkt slår fast att en central motpart som har godkänts före den 1 januari 2020 bör klassificeras som central motpart i kategori 2 i enlighet med artikel 25.2a, ska Esma fastställa en lämplig anpassningsperiod som inte får överskrida 18 månader inom vilken den centrala motparten måste uppfylla de krav som avses i artikel 25.2b. Esma får förlänga anpassningsperioden med högst ytterligare sex månader efter en motiverad begäran från den centrala motparten eller någon av de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av clearingmedlemmar som är etablerade i unionen, om en sådan förlängning är motiverad av exceptionella omständigheter och konsekvenserna för de clearingmedlemmar som är etablerade i unionen.

Förordning (EU) 2019/2099

4.Innan ett beslut enligt denna förordning om auktorisation eller godkännande av en central motpart har fattats ska respektive nationella regler om auktorisation och godkännande av centrala motparter fortsätta att gälla och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad eller godkänd ska fortsätta att utöva tillsynen över denna.

5.Om en behörig myndighet har auktoriserat en central motpart för clearing av en viss klass av derivat i enlighet med medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder för tillsyn enligt artiklarna 16, 26, 29, 34, 41, 42, 45, 47 och 49 antagits av kommissionen ska den behöriga myndigheten i den medlemsstaten underrätta Esma om auktorisationen inom en månad från och med dagen för ikraftträdandet av de tekniska standarder för tillsyn som avses i artikel 5.1.

Om en behörig myndighet har godkänt en i ett tredjeland etablerad central motpart för clearing av en viss OTC-klass av derivat i enlighet med medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder för tillsyn enligt artiklarna 16, 26, 29, 34, 41, 42, 45, 47 och 49 antagits av kommissionen, ska den behöriga myndigheten i denna medlemsstat underrätta Esma om godkännandet inom en månad från och med dagen för ikraftträdandet av de tekniska standarder för tillsyn som avses i artikel 5.1.

5 a.Under den övergångsperiod som anges i artikel 497 i förordning (EU) nr 575/2013 ska en central motpart som avses i den artikeln, i den information som den ska rapportera i enlighet med artikel 50 c.1 i den här förordningen rapportera det totala värdet av den initiala marginalsäkerhet, enligt definitionen i artikel 4.1.140 i förordning (EU) nr 575/2013, som den har erhållit från sina clearingmedlemmar, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

  1. Den centrala motparten har ingen obeståndsfond.

  2. Den centrala motparten har inte något bindande arrangemang med sina clearingmedlemmar som tillåter den att använda hela eller delar av den initiala marginalsäkerhet som den har mottagit från dessa clearingmedlemmar som om den vore förfinansierade bidrag.

Förordning (EU) 2019/876

6.Ett transaktionsregister som har auktoriserats eller registrerats i sin etableringsmedlemsstat för insamling och registerföring av uppgifter om derivat i enlighet med den medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder för tillsyn och genomförande enligt artiklarna 9, 56 och 81 antagits av kommissionen, ska ansöka om registrering enligt artikel 55 inom sex månader från och med dagen för ikraftträdandet av dessa tekniska standarder för tillsyn och genomförande.

Ett i ett tredjeland etablerat transaktionsregister som har fått tillstånd för insamling och registerföring av uppgifter om derivat i en medlemsstat i enlighet med den medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder för tillsyn och genomförande enligt artiklarna 9, 56 och 81 antagits av kommissionen, ska ansöka om registrering enligt artikel 77 inom sex månader från och med dagen för ikraftträdandet av dessa tekniska standarder för tillsyn och genomförande.

7.Innan ett beslut enligt denna förordning om registrering eller godkännande av ett transaktionsregister har fattats ska respektive nationella regler om auktorisation, registrering och godkännande av transaktionsregister fortsätta att gälla och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där transaktionsregistret är etablerat eller godkänt ska fortsätta att utöva tillsynen över detta.

8.Ett transaktionsregister som har auktoriserats eller registrerats i sin etableringsmedlemsstat för insamling och registerföring av uppgifter om derivat i enlighet med den medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder för tillsyn och genomförande enligt artiklarna 56 och 81 antagits av kommissionen, får användas för att uppfylla rapporteringskraven enligt artikel 9 tills ett beslut om transaktionsregistrets registrering eller godkännande enligt denna förordning har fattats.

Ett i ett tredjeland etablerat transaktionsregister som har fått tillstånd för insamling och registerföring av uppgifter om derivat i enlighet med en medlemsstats nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder för tillsyn och genomförande enligt artiklarna 56 och 81 antagits av kommissionen, får användas för att uppfylla rapporteringskraven enligt artikel 9 tills ett beslut om transaktionsregistrets godkännande enligt denna förordning har fattats.

9.Utan hinder av artikel 81.3 f får ett transaktionsregister, om det inte finns någon sådan internationell överenskommelse mellan ett tredjeland och unionen som avses i artikel 75, förse de relevanta myndigheterna i tredjelandet med nödvändig information fram till den 17 augusti 2013, under förutsättning att det underrättar Esma.

Artikel 90 Esmas personal och resurser

Senast den 2 januari 2022 ska Esma bedöma personal- och resursbehoven till följd av de befogenheter och uppgifter Esma får i enlighet med denna förordning och förelägga Europaparlamentet, rådet och kommissionen en rapport.

Förordning (EU) 2019/2099

Artikel 91 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 16 augusti 2012.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser för ändringsrättsakter

Förordning (EU) 2019/460

Denna förordning träder i kraft den 23 mars 2019.

Den ska tillämpas från och med dagen efter det att förordning (EU) nr 648/2012 upphör att vara tillämplig på och i Förenade kungariket.

Förordning (EU) 2019/834

Denna förordning träder i kraft den 17 juni 2019.

Den ska tillämpas från och med den dag som den träder i kraft, med undantag för följande:

  1. Artiklarna 38.6, 38.7 och 39.11 ska tillämpas från och med den 18 december 2019.

  2. Artikel 9.1a–9.1d ska tillämpas från och med den 18 juni 2020.

  3. Artiklarna 4.3a, 78.9 och 78.10 ska tillämpas från och med den 18 juni 2021.

Förordning (EU) 2019/876

  1. Denna förordning träder i kraft den 27 juni 2019.

  2. Denna förordning ska tillämpas från och med den 28 juni 2021.

Förordning (EU) 2019/2099

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2020.

Förordning (EU) 2021/23

Denna förordning ska tillämpas från och med den 12 augusti 2022 med undantag av artikel 13a som ska tillämpas från och med den 11 februari 2021.

Förordning (EU) 2021/168

Denna förordning ska tillämpas från och med den 13 februari 2021.

Förordning (EU) 2021/962

Denna förordning träder i kraft den 17 juni 2021.

Förordning (EU) 2022/1671

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2022.

Förordning (EU) 2022/2554

Denna förordning ska tillämpas från och med den 17 januari 2025.

Bilaga I Förteckning över överträdelser som avses i artikel 65.1

  1. Överträdelser som gäller organisatoriska krav eller intressekonflikter:

    1. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.1 om det inte har stabila styrformer, som omfattar en tydlig organisationsstruktur med en väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning och tillfredsställande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för administration och redovisning, vilket förhindrar att konfidentiella uppgifter lämnas ut.

    2. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.2 om det inte har eller tillämpar effektiva skriftliga organisatoriska och administrativa förfaranden för att identifiera och hantera eventuella intressekonflikter när det gäller dess ledning, dess anställda eller andra personer med direkt eller indirekt koppling till dem genom nära förbindelser.

    3. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.3, om det inte infört riktlinjer och förfaranden som säkerställer att alla bestämmelser i denna förordning följs, inklusive att ledning och anställda följer dem.

    4. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.4 om det inte har eller tillämpar en tillfredsställande organisationsstruktur som säkerställer kontinuitet och väl fungerande verksamhet och tillhandahållande av tjänster.

    5. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.5 om det inte i operativt hänseende håller anknutna tjänster skilda från uppgiften att centralt samla in och registerföra uppgifter om derivat.

    6. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.6 om det inte säkerställer att företagsledningen och styrelsen har tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet som säkerställer en sund och ansvarsfull ledning av transaktionsregistret.

    7. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.7 om det inte har objektiva, icke-diskriminerande och offentliggjorda villkor för tillträde för tjänsteleverantörer och företag som omfattas av rapporteringsskyldighet enligt artikel 9.

    8. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.8 om det inte offentliggör priser och avgifter för tjänster som tillhandahålls enligt denna förordning, om det inte ger rapporterande enheter separat tillgång till särskilda tjänster eller om det tar ut priser och avgifter som inte är kostnadsrelaterade.

    9. Ett transaktionsregister överträder artikel 78.9 a om det inte fastställer lämpliga förfaranden för avstämning av uppgifter mellan transaktionsregister.

    10. Ett transaktionsregister överträder artikel 78.9 b om det inte fastställer lämpliga förfaranden för att kontrollera att de inrapporterade uppgifterna är fullständiga och korrekta.

    11. Ett transaktionsregister överträder artikel 78.9 c om det inte fastställer lämpliga riktlinjer för överföring under ordnade former av uppgifter till andra transaktionsregister om detta begärs av de motparter och centrala motparter som avses i artikel 9 eller är nödvändigt av andra skäl.

  2. Överträdelser som gäller operativa krav:

    1. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 79.1 om det inte identifierar operativa riskkällor eller inte minimerar dessa risker genom att utveckla lämpliga system, kontroller och förfaranden.

    2. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 79.2 om det inte utformar, tillämpar eller upprätthåller en lämplig strategiplan för kontinuerlig verksamhet och en katastrofplan för att kunna upprätthålla verksamheten, snabbt kunna återuppta den och fullgöra transaktionsregistrets skyldigheter.

    3. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.1 om det inte säkerställer konfidentialitet, tillförlitlighet eller skydd när det gäller de uppgifter som mottas enligt artikel 9.

    4. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.2 om det använder de uppgifter det tar emot enligt denna förordning för kommersiella ändamål utan att de berörda motparterna har givit sitt samtycke till det.

    5. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.3 om det inte omgående registrerar de uppgifter som mottas enligt artikel 9 eller inte bevarar dem i minst tio år efter det att motsvarande kontrakt löpt ut eller om det inte har snabba och effektiva registerförfaranden för att dokumentera förändringar av registrerade uppgifter.

    6. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.4 om det inte beräknar positioner per klass av derivat och rapporterande enhet, utifrån de närmare uppgifter om derivatkontrakt som inrapporterats i enlighet med artikel 9.

    7. Ett transaktionsregister bryter mot bestämmelserna i artikel 80.5 om det inte säkerställer att parterna i ett kontrakt tillåts åtkomst till uppgifterna och möjlighet att rätta dem i god tid.

    8. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.6 om det inte vidtar alla rimliga åtgärder för att undvika att uppgifter i dess system missbrukas.

  3. Överträdelser som gäller transparens och tillgång till information:

    1. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 81.1 om det inte regelbundet och på ett lättillgängligt sätt offentliggör aggregerade positioner per klass av derivat i de kontrakt som inrapporterats till det.

    2. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 81.2 om det inte ger de enheter som avses i artikel 81.3 direkt och omedelbar tillgång till alla de detaljerade uppgifter om derivatkontrakt som de behöver för att kunna fullgöra sina respektive skyldigheter och uppdrag.

  4. Överträdelser som gäller hinder för tillsynsverksamheten:

    1. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 61.1, om det lämnar oriktig eller vilseledande information som svar på en enkel begäran om information från Esma i enlighet med artikel 61.2 eller som svar på ett beslut från Esma om begäran om information i enlighet med artikel 61.3.

    2. Transaktionsregistret lämnar oriktiga eller vilseledande svar på frågor som ställs enligt artikel 62.1 c.

    3. Transaktionsregistret inte i rimlig tid rättar sig efter de tillsynsåtgärder som Esma antar i enlighet med artikel 73.

    4. Ett transaktionsregister överträder artikel 55.4 om det inte i tid underrättar Esma om alla väsentliga ändringar av villkoren för dess registrering.

Förordning (EU) 2019/834

Bilaga I Förteckning över överträdelser som avses i artikel 65.19

  1. Överträdelser som gäller organisatoriska krav eller intressekonflikter:

    1. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.1 om det inte har stabila styrformer, som omfattar en tydlig organisationsstruktur med en väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning och tillfredsställande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för administration och redovisning, vilket förhindrar att konfidentiella uppgifter lämnas ut.

    2. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.2 om det inte har eller tillämpar effektiva skriftliga organisatoriska och administrativa förfaranden för att identifiera och hantera eventuella intressekonflikter när det gäller dess ledning, dess anställda eller andra personer med direkt eller indirekt koppling till dem genom nära förbindelser.

    3. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.3, om det inte infört riktlinjer och förfaranden som säkerställer att alla bestämmelser i denna förordning följs, inklusive att ledning och anställda följer dem.

    4. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.4 om det inte har eller tillämpar en tillfredsställande organisationsstruktur som säkerställer kontinuitet och väl fungerande verksamhet och tillhandahållande av tjänster.

    5. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.5 om det inte i operativt hänseende håller anknutna tjänster skilda från uppgiften att centralt samla in och registerföra uppgifter om derivat.

    6. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.6 om det inte säkerställer att företagsledningen och styrelsen har tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet som säkerställer en sund och ansvarsfull ledning av transaktionsregistret.

    7. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.7 om det inte har objektiva, icke-diskriminerande och offentliggjorda villkor för tillträde för tjänsteleverantörer och företag som omfattas av rapporteringsskyldighet enligt artikel 9.

    8. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.8 om det inte offentliggör priser och avgifter för tjänster som tillhandahålls enligt denna förordning, om det inte ger rapporterande enheter separat tillgång till särskilda tjänster eller om det tar ut priser och avgifter som inte är kostnadsrelaterade.

    9. Ett transaktionsregister överträder artikel 78.9 a om det inte fastställer lämpliga förfaranden för avstämning av uppgifter mellan transaktionsregister.

    10. Ett transaktionsregister överträder artikel 78.9 b om det inte fastställer lämpliga förfaranden för att kontrollera att de inrapporterade uppgifterna är fullständiga och korrekta.

    11. Ett transaktionsregister överträder artikel 78.9 c om det inte fastställer lämpliga riktlinjer för överföring under ordnade former av uppgifter till andra transaktionsregister om detta begärs av de motparter och centrala motparter som avses i artikel 9 eller är nödvändigt av andra skäl.

  2. Överträdelser som gäller operativa krav:

    1. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 79.1 om det inte identifierar operativa riskkällor eller inte minimerar dessa risker genom att utveckla lämpliga system, kontroller och förfaranden, inbegripet IKT-system som förvaltas i enlighet med förordning (EU) 2022/2554.

    2. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 79.2 om det inte utformar, tillämpar eller upprätthåller en lämplig strategiplan för kontinuerlig verksamhet och en katastrofplan som har upprättats i enlighet med förordning (EU) 2022/2554, för att säkerställa verksamheten, snabbt kunna återuppta den och fullgöra transaktionsregistrets skyldigheter.

    3. [utgått]

    4. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.2 om det använder de uppgifter det tar emot enligt denna förordning för kommersiella ändamål utan att de berörda motparterna har givit sitt samtycke till det.

    5. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.3 om det inte omgående registrerar de uppgifter som mottas enligt artikel 9 eller inte bevarar dem i minst tio år efter det att motsvarande kontrakt löpt ut eller om det inte har snabba och effektiva registerförfaranden för att dokumentera förändringar av registrerade uppgifter.

    6. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.4 om det inte beräknar positioner per klass av derivat och rapporterande enhet, utifrån de närmare uppgifter om derivatkontrakt som inrapporterats i enlighet med artikel 9.

    7. Ett transaktionsregister bryter mot bestämmelserna i artikel 80.5 om det inte säkerställer att parterna i ett kontrakt tillåts åtkomst till uppgifterna och möjlighet att rätta dem i god tid.

    8. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.6 om det inte vidtar alla rimliga åtgärder för att undvika att uppgifter i dess system missbrukas.

  3. Överträdelser som gäller transparens och tillgång till information:

    1. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 81.1 om det inte regelbundet och på ett lättillgängligt sätt offentliggör aggregerade positioner per klass av derivat i de kontrakt som inrapporterats till det.

    2. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 81.2 om det inte ger de enheter som avses i artikel 81.3 direkt och omedelbar tillgång till alla de detaljerade uppgifter om derivatkontrakt som de behöver för att kunna fullgöra sina respektive skyldigheter och uppdrag.

  4. Överträdelser som gäller hinder för tillsynsverksamheten:

    1. Ett transaktionsregister bryter mot artikel 61.1, om det lämnar oriktig eller vilseledande information som svar på en enkel begäran om information från Esma i enlighet med artikel 61.2 eller som svar på ett beslut från Esma om begäran om information i enlighet med artikel 61.3.

    2. Transaktionsregistret lämnar oriktiga eller vilseledande svar på frågor som ställs enligt artikel 62.1 c.

    3. Transaktionsregistret inte i rimlig tid rättar sig efter de tillsynsåtgärder som Esma antar i enlighet med artikel 73.

    4. Ett transaktionsregister överträder artikel 55.4 om det inte i tid underrättar Esma om alla väsentliga ändringar av villkoren för dess registrering.

Tillämpas från och med den 17 januari 2025 enligt förordning (EU) 2022/2554 [red.anm.].

Förordning (EU) 2022/2554

Bilaga II Förteckning över koefficienter kopplade till försvårande och förmildrande faktorer vid tillämpning av artikel 65.3

Följande koefficienter ska vara kumulativt tillämpliga på de basbelopp som avses i artikel 65.2:

  1. Justeringskoefficienter kopplade till försvårande omständigheter:

    1. Om överträdelsen har begåtts upprepade gånger ska koefficienten 1,1 tillämpas för varje gång den upprepats.

    2. Om överträdelsen har begåtts i mer än sex månader ska koefficienten 1,5 tillämpas.

    3. Om överträdelsen har visat på systembrister i transaktionsregistrets organisation, särskilt i dess förfaranden, ledningssystem eller interna kontroller, ska koefficienten 2,2 tillämpas.

    4. Om överträdelsen påverkar kvaliteten på de registerförda uppgifterna negativt ska koefficienten 1,5 tillämpas.

    5. Om överträdelsen har begåtts uppsåtligen ska koefficienten 2 tillämpas.

    6. Om inga korrigerande åtgärder har vidtagits sedan överträdelsen konstaterades ska koefficienten 1,7 tillämpas.

    7. Om transaktionsregistrets företagsledning inte har samarbetat med Esma i samband med myndighetens utredningar ska koefficienten 1,5 tillämpas.

  2. Justeringskoefficienter kopplade till förmildrande omständigheter:

    1. Om överträdelsen har begåtts under en kortare period än tio arbetsdagar ska koefficienten 0,9 tillämpas.

    2. Om transaktionsregistrets företagsledning kan visa att den har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att förebygga överträdelsen ska koefficienten 0,7 tillämpas.

    3. Om transaktionsregistret har uppmärksammat Esma på överträdelsen på ett snabbt, ändamålsenligt och fullständigt sätt ska koefficienten 0,4 tillämpas.

    4. Om transaktionsregistret frivilligt har vidtagit åtgärder för att se till att dylika överträdelser inte kan begås på nytt ska koefficienten 0,6 tillämpas.

Bilaga III Förteckning över överträdelser som avses i artikel 25j.1

  1. Överträdelser som gäller kapitalkrav:

    1. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 16.1 om den inte ständigt har tillgång till ett startkapital på minst 7,5 miljoner EUR.

    2. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 16.2 om dess kapital – inklusive balanserade vinstmedel och reserver – inte står i proportion till den risk som är kopplad till den centrala motpartens verksamhet och inte alltid är tillräckligt för att vid behov och inom rimlig tid kunna säkerställa en ordnad avveckling eller omstrukturering av verksamheten och erbjuda den centrala motparten tillräckligt skydd mot kreditrisker, motpartsrisker, marknadsrisker, operativa risker, rättsliga risker och affärsrisker som inte redan täcks av särskilda finansiella resurser enligt artiklarna 41–44.

  2. Överträdelser som gäller organisatoriska krav eller intressekonflikter:

    1. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.1 om den inte har stabila styrformer som omfattar en tydlig organisationsstruktur med en väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning, effektiva metoder för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker som denna motpart är eller kan bli utsatt för och inte har tillfredsställande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för administration och redovisning.

    2. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.2 om den inte infört regler och rutiner som är tillräckligt effektiva för att säkerställa efterlevnad, inklusive av ledningen och de anställda, av denna förordning.

    3. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.3 om den inte upprätthåller en organisationsstruktur som säkerställer en kontinuerlig och väl fungerande verksamhet och tillhandahållande av tjänster, eller om den inte använder lämpliga och proportionella system, resurser och förfaranden.

    4. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.4 om den inte klart skiljer på rapporteringsrutinerna för dess riskhantering och för dess övriga verksamhet.

    5. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.5 om den inte inför, tillämpar eller upprätthåller en lönepolitik som främjar sund och effektiv riskhantering och som inte skapar incitament för mildrade riskstandarder.

    6. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.6 om den inte har tillräckliga IT-system som kan hantera dess tjänsters och verksamhets komplexitet, mångfald och inriktning, så att den tryggar hög säkerhetsstandard och att dess uppgifter är säkra och konfidentiella.

    7. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.7 om den inte kostnadsfritt offentliggör sina styrformer, regelverket för verksamheten, eller sina inträdeskriterier för clearingmedlemskap.

    8. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.8 om den inte är föremål för ofta förekommande och oberoende revisioner eller om inte resultaten av dessa revisioner meddelas styrelsen eller tillhandahålls Esma.

    9. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 27.1 eller artikel 27.2 andra stycket om den inte säkerställer att företagsledningen och styrelsen har tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet som säkerställer en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten.

    10. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 27.2 om den inte säkerställer att minst en tredjedel och minst två av ledamöterna av styrelsen är oberoende eller genom att inte bjuda in företrädare för clearingmedlemmarnas kunder till styrelsemöten när det gäller frågor som avser artiklarna 38 och 39 eller om den kopplar ersättningen till de oberoende och andra icke arbetande styrelseledamöterna till den centrala motpartens affärsresultat.

    11. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 27.3 om den inte klart anger styrelsens roll och ansvar eller om den inte tillhandahåller styrelsemötenas protokoll till Esma eller till revisorerna.

    12. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 28.1 om den inte inrättar en riskkommitté eller inte har en riskkommitté bestående av företrädare för dess clearingmedlemmar, oberoende styrelseledamöter och företrädare för dess kunder, om den tillsätter riskkommittén på ett sätt som ger en av dessa grupper majoritet i riskkommittén eller om den inte informerar Esma om riskkommitténs aktiviteter och beslut om Esma har begärt att bli informerad.

    13. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 28.2 om den inte klart anger riskkommitténs mandat, styrformer för att trygga dess oberoende, verksamhetsregler, valbarhetskriterier och valförfarande för ledamöterna av riskkommittén, om den inte gör dessa styrformer offentliga eller inte fastställer att riskkommitténs ordförande ska vara en oberoende styrelseledamot och att riskkommittén rapporterar direkt till styrelsen och håller regelbundna möten.

    14. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 28.3 om den inte låter riskkommittén ge råd till styrelsen om omständigheter som kan påverka den centrala motpartens riskhantering eller inte gör rimliga ansträngningar för att samråda med riskkommittén om utveckling som kan påverka den centrala motpartens riskhantering i krissituationer.

    15. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 28.5 om den inte skyndsamt underrättar Esma om alla beslut där styrelsen beslutar att inte följa riskkommitténs råd.

    16. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 29.1 om den inte i minst tio år bevarar alla registeruppgifter om sina tjänster och sin verksamhet, som krävs för att Esma ska kunna kontrollera den centrala motpartens efterlevnad av denna förordning.

    17. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 29.2 om den inte i minst tio år efter att avtal löpt ut bevarar alla uppgifter om alla avtal som den har behandlat på ett sätt som gör det möjligt att fastställa de ursprungliga villkoren i en transaktion innan den clearades av den centrala motparten.

    18. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 29.3 om den inte på begäran av Esma och relevanta ECBS-medlemmar tillhandahåller registeruppgifter och information enligt artikel 29.1 och 29.2 eller all information om clearade avtals positioner, oberoende av den handelsplats där transaktionerna verkställdes.

    19. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 30.1 om den inte ger information, eller ger falsk eller ofullständig information, till Esma om vilka av dess aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är fysiska eller juridiska personer, som direkt eller indirekt har kvalificerade innehav eller upplysningar om storleken på sådana innehav.

    20. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 30.4 om den låter de personer som avses i artikel 30.1 utöva ett inflytande som sannolikt inverkar menligt på en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten.

    21. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 31.1 om den inte anmäler, eller ger falsk eller ofullständig information, till Esma om förändringar av sin ledning eller inte lämnar alla upplysningar som krävs för att Esma ska kunna bedöma efterlevnaden av artikel 27.1 eller artikel 27.2 andra stycket.

    22. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 33.1 om den inte upprätthåller effektiva organisatoriska och administrativa skriftliga förfaranden för att påvisa eller hantera eventuella intressekonflikter mellan den centrala motparten, inklusive dess ledning, anställda eller personer med direkt eller indirekt kontroll eller nära förbindelser, och dess clearingmedlemmar eller kunder som den centrala motparten känner till, eller om den inte upprätthåller och genomför lämpliga förfaranden för lösande av sådana eventuella intressekonflikter.

    23. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 33.2 om den inte, innan den accepterar nya transaktioner från en clearingmedlem, klart och tydligt underrättar denna clearingmedlem eller en berörd kund till denna clearingmedlem som är känd för den centrala motparten om intressekonflikters allmänna karaktär eller orsaker, om den centrala motpartens organisatoriska och administrativa förfaranden för hantering av intressekonflikter inte med tillfredsställande säkerhet kan utesluta risken att en clearingmedlems eller kunds intressen skadas.

    24. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 33.3 om den i sina skriftliga förfaranden inte beaktar sådana omständigheter som kan skapa intressekonflikter som motparten är eller bör vara medveten om och som är en följd av strukturen och affärsverksamheten i andra företag som den är moder- eller dotterföretag till.

    25. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 33.5 om den inte vidtar alla rimliga åtgärder för att undvika att uppgifter i dess system missbrukas eller förhindra att sådana uppgifter används för annan affärsverksamhet eller att en fysisk person som har en nära förbindelse med en central motpart eller en juridisk person med ställning som moder- eller dotterföretag till den centrala motparten använder konfidentiella uppgifter som registrerats vid den centrala motparten i kommersiella syften, såvida inte den kund som de konfidentiella uppgifterna tillhör har gett sitt förhandsgodkännande.

    26. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 36.1 om den inte agerar rättvist och professionellt i sina clearingmedlemmars och kunders intresse.

    27. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 36.2 om den inte har tillgängliga, transparenta och rättvisa regler för skyndsam hantering av klagomål.

    28. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 37.1 eller 37.2 om den fortlöpande tillämpar diskriminerande, oklara eller subjektiva tillträdeskriterier, på annat sätt fortlöpande underlåter att säkerställa ett rättvist och öppet tillträde till den centrala motparten, fortlöpande underlåter att säkerställa att dess clearingmedlemmar har tillräckliga finansiella resurser och operativ förmåga att fullgöra de skyldigheter som följer av ett deltagande i denna centrala motpart eller underlåter att göra en årlig omfattande genomgång av sina clearingmedlemmars regelefterlevnad.

    29. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 37.4 om den inte har objektiva och transparenta förfaranden för avstängning och utträde under ordnade former för clearingmedlemmar som inte längre uppfyller de kriterier som avses i artikel 37.1.

    30. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 37.5 om den nekar clearingmedlemmar som uppfyller de kriterier som avses i artikel 37.1 tillträde om detta inte vederbörligen motiverats skriftligt och är grundat på en omfattande riskanalys.

    31. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.1 om den inte erbjuder sina clearingmedlemmars kunder separat tillgång till de specifika tjänster som tillhandahålls.

    32. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 39.7 om den inte erbjuder de separeringsnivåer som avses i den punkten på skäliga affärsmässiga villkor.

  3. Överträdelser som gäller operativa krav:

    1. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 34.1 om den inte utformar, genomför eller upprätthåller lämpliga riktlinjer för kontinuerlig verksamhet och en katastrofplan för att trygga verksamheten, snabbt kunna återuppta den och fullgöra den centrala motpartens skyldigheter, vilket åtminstone ger möjlighet att återställa alla transaktioner till vad de var vid tidpunkten för störningen, så att den centrala motpartens verksamhet är fortsatt säker och den kan fullfölja avvecklingen vid fastställt datum.

    2. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 34.2 om den inte upprättar, genomför och upprätthåller ett adekvat förfarande som syftar till att säkerställa en ordnad avveckling eller överföring vid rätt tidpunkt och på rätt sätt av kunders och clearingmedlemmars tillgångar och positioner om ett godkännande skulle återkallas till följd av ett beslut enligt artikel 25.

    3. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 35.1 andra stycket om den utkontrakterar central verksamhet kopplad till riskhantering utan Esmas samtycke.

    4. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 39.1 om den inte har separata register och separat bokföring som gör att man när som helst och utan dröjsmål på den centrala motpartens konton klart och tydligt kan separera tillgångar och positioner som innehas för en clearingmedlems räkning från tillgångar och positioner som innehas för en annan clearingmedlems räkning och från den centrala motpartens egna tillgångar.

    5. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 39.2 om den inte erbjuder eller på begäran har separata register och separat bokföring som gör att varje clearingmedlem på konton hos denna centrala motpart klart och tydligt kan separera clearingmedlemmens tillgångar och positioner från tillgångar och positioner som innehas för clearingmedlemmens kunders räkning.

    6. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 39.3 om den inte erbjuder eller på begäran har separata register och separat bokföring som gör att varje clearingmedlem på konton hos den centrala motparten klart och tydligt kan separera en kunds tillgångar och positioner från dem som innehas för andra kunders räkning, eller genom att inte på begäran erbjuda clearingmedlemmarna möjligheten att öppna fler konton i eget namn för sina kunders räkning.

    7. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 40 om den inte mäter och bedömer sin likviditet och kreditexponering mot varje clearingmedlem och i tillämpliga fall mot annan central motpart som den ingått samverkansöverenskommelse med, på nära realtidsbasis, eller om den inte har tillgång till relevanta prisuppgifter för att effektivt kunna mäta sin exponering till en rimlig kostnad.

    8. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 41.1 om den inte, för att begränsa sin kreditexponering, tillämpar, kräver och driver in marginalsäkerheter från sina clearingmedlemmar och i tillämpliga fall från de centrala motparter som den har samverkansöverenskommelse med, eller genom att inte tillämpa, kräva och driva in marginalsäkerheter som är tillräckliga för att täcka eventuella exponeringar som den centrala motparten beräknar skulle kunna föreligga tills motsvarande positioner avvecklats, för att över en lämplig tidshorisont täcka förluster från minst 99 % av exponeringsrörelserna eller för att säkerställa att en central motpart åtminstone på dagsbasis från alla sina clearingmedlemmar har fullständiga säkerheter för alla sina exponeringar, och i tillämpliga fall från de centrala motparter som den har samverkansöverenskommelser med, eller för att vid behov ta hänsyn till eventuella procykliska effekter.

    9. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 41.2 om den inte för fastställandet av sina marginalsäkerhetskrav tillämpar modeller och parametrar som inbegriper de clearade produkternas riskegenskaper och tar hänsyn till intervallet mellan indrivningar av marginalsäkerheter, till marknadens likviditet och till möjliga förändringar under transaktionens löptid.

    10. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 41.3 om den inte kräver och driver in marginalsäkerheter under loppet av dagen, åtminstone när i förväg fastställda tröskelvärden överskridits.

    11. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 42.3 om den inte har en obeståndsfond som åtminstone ger den möjlighet att vid extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden klara att den clearingmedlem som den har störst exponering mot hamnar på obestånd, eller att den näst största och tredje största clearingmedlemmen gör det, om deras sammanlagda exponering är större, eller genom att inte utarbeta scenarier som inkluderar de mest volatila perioder som har förekommit på de marknader där den centrala motparten tillhandahåller sina tjänster eller en rad potentiella framtidsscenarier som tar hänsyn till plötsliga utförsäljningar av finansiella medel och snabbt minskad marknadslikviditet.

    12. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 43.2 om den obeståndsfond som avses i artikel 42 och de andra finansiella medel som avses i artikel 43.1 inte säkerställer att den klarar av att minst de två clearingmedlemmar som den har störst exponering mot hamnar på obestånd vid extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden.

    13. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 44.1 om den inte alltid har tillgång till tillräcklig likviditet för att kunna utföra sina tjänster och utöva sin verksamhet, eller genom att inte dagligen mäta sitt potentiella likviditetsbehov.

    14. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 45.1, 45.2 och 45.3 om den, när en clearingmedlem hamnar på obestånd, inte använder de marginalsäkerheter som denna clearingmedlem ställt för att täcka förlusterna innan andra medel tas i anspråk.

    15. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 45.4 om den inte använder avsatta egna medel innan den använder bidragen till obeståndsfonden från clearingmedlemmar som inte är på obestånd.

    16. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 46.1 om den för att täcka sin inledande och fortlöpande exponering mot sina clearingmedlemmar godtar något annat än mycket likvida säkerheter med minimala kredit- och marknadsrisker om andra säkerheter inte är tillåtna enligt den delegerade akt som kommissionen antar enligt artikel 46.3.

    17. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 47.1 om den investerar sina finansiella medel på annat sätt än i kontanter eller mycket likvida finansiella instrument med minimala marknads- och kreditrisker som kan realiseras snabbt och med minimala negativa priseffekter.

    18. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 47.3 om den inte deponerar de finansiella instrument som ställs som marginalsäkerheter eller utgör bidrag till obeståndsfonder hos operatörer av avvecklingssystem för värdepapper som erbjuder fullständigt skydd av dessa finansiella instrument och där dessa är tillgängliga, eller inte använder andra mycket säkra arrangemang med auktoriserade finansinstitut.

    19. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 47.4 om den inte gör kontantinsättningar genom mycket säkra arrangemang med auktoriserade finansinstitut eller genom centralbankers stående inlåningsfaciliteter eller med andra jämförbara faciliteter som centralbanker ställer till förfogande.

    20. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 47.5 om den deponerar tillgångar hos en tredje part utan att se till att tillgångar som tillhör clearingmedlemmarna kan identifieras separat från de tillgångar som tillhör den centrala motparten och från tillgångar som tillhör den tredje parten genom konton med olika benämningar i den tredje partens räkenskaper eller genom andra likvärdiga åtgärder som ger samma skyddsnivå, eller om den inte vid behov snabbt kan få tillgång till de finansiella instrumenten.

    21. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 47.6 om den investerar sitt kapital eller medel kopplade till de krav som fastställs i artiklarna 41–44 i sina egna eller sitt moder- eller dotterföretags värdepapper.

    22. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 48.1 om den inte har detaljerade förfaranden som ska tillämpas när en clearingmedlem inte följer den centrala motpartens deltagandekrav enligt artikel 37 inom tidsfristen och i enlighet med de förfaranden som den centrala motparten inrättat inte preciserar vilka förfaranden som ska tillämpas om det inte är den centrala motparten som förklarar att clearingmedlemmen har hamnat på obestånd eller inte ser över dessa förfaranden årligen.

    23. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 48.2 om den när en clearingmedlem hamnar på obestånd inte agerar snabbt för att begränsa förluster och likviditetspåfrestningar och säkerställer att avvecklingen av en clearingmedlems positioner inte stör den centrala motpartens verksamhet eller utsätter clearingmedlemmar som inte är på obestånd för förluster som de inte kunde förutse eller kontrollera.

    24. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 48.3 om den inte omedelbart underrättar Esma innan obeståndsförfarandet har tillkännagivits eller utlösts.

    25. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 48.4 om den inte kontrollerar att dess obeståndsförfaranden kan genomföras och vidtar alla rimliga åtgärder för att säkerställa att den har rättslig befogenhet att avveckla de positioner som den clearingmedlem som har hamnat på obestånd innehar och att överföra eller realisera de positioner som tillhör den clearingmedlemmens kunder.

    26. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 49.1 om den inte regelbundet ser över sina modeller och parametrar för att beräkna sina marginalsäkerhetskrav, bidrag till obeståndsfonden, krav på säkerheter och andra mekanismer för riskkontroll, om den inte utsätter modellerna för rigorösa och återkommande stresstester för att bedöma motståndskraften vid extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden, om den inte genomför utfallstester för bedömning av den använda metodens tillförlitlighet, om den inte erhåller en oberoende validering, inte underrättar Esma om de genomförda testernas resultat eller inte får Esmas validering innan den genomför någon betydande ändring av modellerna eller parametrarna om Esma inte preliminärt tillåtit den ändringen innan den validerats.

    27. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 49.2 om den inte regelbundet testar de viktigaste komponenterna i sina förfaranden för obestånd eller vidtar alla rimliga åtgärder för att säkerställa att samtliga clearingmedlemmar förstår dem och har etablerat lämpliga förfaranden för att agera vid en händelse av obestånd.

    28. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50.1 om den inte använder centralbanksmedel för avveckling av sina transaktioner när detta är praktiskt genomförbart och sådana är tillgängliga eller om den inte vidtar åtgärder för att strikt begränsa kontantavvecklingsrisker om centralbanksmedel inte används.

    29. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50.3 om den inte, när den är skyldig att leverera eller motta finansiella instrument, i möjligaste mån eliminerar den huvudsakliga risken genom att använda system för leverans mot betalning.

    30. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50a eller artikel 50b om den inte beräknar KCCP på det sätt som fastställs i dessa artiklar eller inte följer de regler för beräkning av KCCP som anges i artiklarna 50a.2, 50b och 50d.

    31. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50a.3 om den inte beräknar KCCP minst en gång i kvartalet eller mer sällan än Esma kräver i enlighet med artikel 50a.3.

    32. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 51.2 om den inte har en icke-diskriminerande tillgång både till de uppgifter den behöver från en handelsplats för att kunna fullgöra sitt uppdrag, under förutsättning att den centrala motparten uppfyller handelsplatsens operativa och tekniska krav, och till det relevanta avvecklingssystemet.

    33. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 52.1 om den ingår en samverkansöverenskommelse utan att uppfylla kraven i leden a–d i den punkten.

    34. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 53.1 om den inte klart och tydligt på kontona separerar tillgångar och positioner som innehas för en annan central motparts räkning med vilken den har ingått en samverkansöverenskommelse.

    35. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 54.1 om den ingår en samverkansöverenskommelse utan Esmas föregående godkännande.

  4. Överträdelser som gäller transparens och tillgång till information:

    1. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.1 om den inte offentliggör priser och avgifter för varje tjänst som tillhandahålls separat, inklusive avdrag och rabatter och villkoren för att åtnjuta dessa.

    2. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.1 om den inte lämnar information om kostnader och intäkter för sina tjänster till Esma.

    3. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.2 om den inte lämnar information till sina clearingmedlemmar och deras kunder om de risker som de tjänster som tillhandahålls är förenade med.

    4. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.3 om den inte till sina clearingmedlemmar och Esma rapporterar den prisinformation som den har använt för att beräkna sina exponeringar vid dagens slut mot sina clearingmedlemmar eller om den inte offentliggör clearade transaktionsvolymer för varje instrument som clearats av den centrala motparten i aggregerad form.

    5. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.4 om den inte offentliggör de operativa och tekniska kraven med avseende på kommunikationsprotokollen för de format för innehåll och meddelanden som den använder för att kommunicera med tredje parter, inklusive de operativa och tekniska krav som avses i artikel 7.

    6. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.5 om den inte offentliggör clearingmedlemmars eventuella överträdelser av de kriterier som avses i artikel 37.1 eller de krav som fastställs i artikel 38.1, utom i de fall då Esma anser att offentliggörandet skulle utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten eller förtroendet för marknaden, skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda parterna oproportionerlig skada.

    7. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.6 om den inte tillhandahåller ett simuleringsverktyg till sina clearingmedlemmar som gör det möjligt för dem att fastställa den mängd ytterligare initialsäkerheter på bruttobasis, som den centrala motparten kan kräva vid clearing av en ny transaktion eller gör det verktyget tillgängligt på osäkrad basis.

    8. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.7 om den inte tillhandahåller information till sina clearingmedlemmar om de modeller för initialsäkerheter som den använder enligt andra meningen a, b och c i den punkten.

    9. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 39.7 om den inte offentliggör skyddsnivåerna och kostnaderna för de olika separeringsnivåer som den tillhandahåller.

    10. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 49.3 om den inte offentliggör nyckeluppgifter om sin riskhanteringsmodell eller sina antaganden för genomförandet av de stresstester som avses i artikel 49.1.

    11. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50.2 om den inte klart anger sina skyldigheter i fråga om leveranser av finansiella instrument, inklusive om den är skyldig att leverera eller motta ett finansiellt instrument eller om den ersätter parter vid förluster i samband med leverans.

    12. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50c.1 om den inte rapporterar de uppgifter som avses i artikel 50c.1 a–e till de clearingmedlemmar som är institut eller till deras behöriga myndigheter.

    13. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50c.2 om den inte informerar de clearingmedlemmar som är institut minst kvartalsvis eller mer sällan än Esma kräver i enlighet med artikel 50c.2.

  5. Överträdelser som gäller hinder för tillsynsverksamheten:

    1. En central motpart överträder artikel 25f om den underlåter att tillhandahålla information som svar på ett beslut om begäran av information enligt artikel 25f.3, eller lämnar oriktig eller vilseledande information som svar på en enkel begäran om information från Esma i enlighet med artikel 25f.2 eller som svar på ett beslut från Esma om begäran om information i enlighet med artikel 25f.3.

    2. En central motpart eller dess företrädare lämnar oriktiga eller vilseledande svar på frågor som ställs enligt artikel 25g.1 c.

    3. En central motpart överträder artikel 25g.1 e om den inte tillmötesgår Esmas begäran om uppgifter över tele- eller datatrafik.

    4. En central motpart i kategori 2 rättar sig inte i rimlig tid efter en tillsynsåtgärd som Esma antagit enligt artikel 25q.

    5. En central motpart i kategori 2 underkastar sig inte den kontroll på plats som krävs enligt ett kontrollbeslut som Esma antagit enligt artikel 25h.

Förordning (EU) 2019/2099

Bilaga III Förteckning över överträdelser som avses i artikel 25j.110

  1. Överträdelser som gäller kapitalkrav:

    1. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 16.1 om den inte ständigt har tillgång till ett startkapital på minst 7,5 miljoner EUR.

    2. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 16.2 om dess kapital – inklusive balanserade vinstmedel och reserver – inte står i proportion till den risk som är kopplad till den centrala motpartens verksamhet och inte alltid är tillräckligt för att vid behov och inom rimlig tid kunna säkerställa en ordnad avveckling eller omstrukturering av verksamheten och erbjuda den centrala motparten tillräckligt skydd mot kreditrisker, motpartsrisker, marknadsrisker, operativa risker, rättsliga risker och affärsrisker som inte redan täcks av särskilda finansiella resurser enligt artiklarna 41–44.

  2. Överträdelser som gäller organisatoriska krav eller intressekonflikter:

    1. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.1 om den inte har stabila styrformer som omfattar en tydlig organisationsstruktur med en väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning, effektiva metoder för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker som denna motpart är eller kan bli utsatt för och inte har tillfredsställande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för administration och redovisning.

    2. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.2 om den inte infört regler och rutiner som är tillräckligt effektiva för att säkerställa efterlevnad, inklusive av ledningen och de anställda, av denna förordning.

    3. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.3 om den inte upprätthåller en organisationsstruktur som säkerställer en kontinuerlig och väl fungerande verksamhet och tillhandahållande av tjänster, eller om den inte använder lämpliga och proportionella system, resurser eller förfaranden, inbegripet IKT-system som förvaltas i enlighet med förordning (EU) 2022/2554.

    4. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.4 om den inte klart skiljer på rapporteringsrutinerna för dess riskhantering och för dess övriga verksamhet.

    5. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.5 om den inte inför, tillämpar eller upprätthåller en lönepolitik som främjar sund och effektiv riskhantering och som inte skapar incitament för mildrade riskstandarder.

    6. [utgått]

    7. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.7 om den inte kostnadsfritt offentliggör sina styrformer, regelverket för verksamheten, eller sina inträdeskriterier för clearingmedlemskap.

    8. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 26.8 om den inte är föremål för ofta förekommande och oberoende revisioner eller om inte resultaten av dessa revisioner meddelas styrelsen eller tillhandahålls Esma.

    9. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 27.1 eller artikel 27.2 andra stycket om den inte säkerställer att företagsledningen och styrelsen har tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet som säkerställer en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten.

    10. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 27.2 om den inte säkerställer att minst en tredjedel och minst två av ledamöterna av styrelsen är oberoende eller genom att inte bjuda in företrädare för clearingmedlemmarnas kunder till styrelsemöten när det gäller frågor som avser artiklarna 38 och 39 eller om den kopplar ersättningen till de oberoende och andra icke arbetande styrelseledamöterna till den centrala motpartens affärsresultat.

    11. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 27.3 om den inte klart anger styrelsens roll och ansvar eller om den inte tillhandahåller styrelsemötenas protokoll till Esma eller till revisorerna.

    12. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 28.1 om den inte inrättar en riskkommitté eller inte har en riskkommitté bestående av företrädare för dess clearingmedlemmar, oberoende styrelseledamöter och företrädare för dess kunder, om den tillsätter riskkommittén på ett sätt som ger en av dessa grupper majoritet i riskkommittén eller om den inte informerar Esma om riskkommitténs aktiviteter och beslut om Esma har begärt att bli informerad.

    13. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 28.2 om den inte klart anger riskkommitténs mandat, styrformer för att trygga dess oberoende, verksamhetsregler, valbarhetskriterier och valförfarande för ledamöterna av riskkommittén, om den inte gör dessa styrformer offentliga eller inte fastställer att riskkommitténs ordförande ska vara en oberoende styrelseledamot och att riskkommittén rapporterar direkt till styrelsen och håller regelbundna möten.

    14. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 28.3 om den inte låter riskkommittén ge råd till styrelsen om omständigheter som kan påverka den centrala motpartens riskhantering eller inte gör rimliga ansträngningar för att samråda med riskkommittén om utveckling som kan påverka den centrala motpartens riskhantering i krissituationer.

    15. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 28.5 om den inte skyndsamt underrättar Esma om alla beslut där styrelsen beslutar att inte följa riskkommitténs råd.

    16. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 29.1 om den inte i minst tio år bevarar alla registeruppgifter om sina tjänster och sin verksamhet, som krävs för att Esma ska kunna kontrollera den centrala motpartens efterlevnad av denna förordning.

    17. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 29.2 om den inte i minst tio år efter att avtal löpt ut bevarar alla uppgifter om alla avtal som den har behandlat på ett sätt som gör det möjligt att fastställa de ursprungliga villkoren i en transaktion innan den clearades av den centrala motparten.

    18. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 29.3 om den inte på begäran av Esma och relevanta ECBS-medlemmar tillhandahåller registeruppgifter och information enligt artikel 29.1 och 29.2 eller all information om clearade avtals positioner, oberoende av den handelsplats där transaktionerna verkställdes.

    19. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 30.1 om den inte ger information, eller ger falsk eller ofullständig information, till Esma om vilka av dess aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är fysiska eller juridiska personer, som direkt eller indirekt har kvalificerade innehav eller upplysningar om storleken på sådana innehav.

    20. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 30.4 om den låter de personer som avses i artikel 30.1 utöva ett inflytande som sannolikt inverkar menligt på en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten.

    21. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 31.1 om den inte anmäler, eller ger falsk eller ofullständig information, till Esma om förändringar av sin ledning eller inte lämnar alla upplysningar som krävs för att Esma ska kunna bedöma efterlevnaden av artikel 27.1 eller artikel 27.2 andra stycket.

    22. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 33.1 om den inte upprätthåller effektiva organisatoriska och administrativa skriftliga förfaranden för att påvisa eller hantera eventuella intressekonflikter mellan den centrala motparten, inklusive dess ledning, anställda eller personer med direkt eller indirekt kontroll eller nära förbindelser, och dess clearingmedlemmar eller kunder som den centrala motparten känner till, eller om den inte upprätthåller och genomför lämpliga förfaranden för lösande av sådana eventuella intressekonflikter.

    23. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 33.2 om den inte, innan den accepterar nya transaktioner från en clearingmedlem, klart och tydligt underrättar denna clearingmedlem eller en berörd kund till denna clearingmedlem som är känd för den centrala motparten om intressekonflikters allmänna karaktär eller orsaker, om den centrala motpartens organisatoriska och administrativa förfaranden för hantering av intressekonflikter inte med tillfredsställande säkerhet kan utesluta risken att en clearingmedlems eller kunds intressen skadas.

    24. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 33.3 om den i sina skriftliga förfaranden inte beaktar sådana omständigheter som kan skapa intressekonflikter som motparten är eller bör vara medveten om och som är en följd av strukturen och affärsverksamheten i andra företag som den är moder- eller dotterföretag till.

    25. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 33.5 om den inte vidtar alla rimliga åtgärder för att undvika att uppgifter i dess system missbrukas eller förhindra att sådana uppgifter används för annan affärsverksamhet eller att en fysisk person som har en nära förbindelse med en central motpart eller en juridisk person med ställning som moder- eller dotterföretag till den centrala motparten använder konfidentiella uppgifter som registrerats vid den centrala motparten i kommersiella syften, såvida inte den kund som de konfidentiella uppgifterna tillhör har gett sitt förhandsgodkännande.

    26. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 36.1 om den inte agerar rättvist och professionellt i sina clearingmedlemmars och kunders intresse.

    27. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 36.2 om den inte har tillgängliga, transparenta och rättvisa regler för skyndsam hantering av klagomål.

    28. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 37.1 eller 37.2 om den fortlöpande tillämpar diskriminerande, oklara eller subjektiva tillträdeskriterier, på annat sätt fortlöpande underlåter att säkerställa ett rättvist och öppet tillträde till den centrala motparten, fortlöpande underlåter att säkerställa att dess clearingmedlemmar har tillräckliga finansiella resurser och operativ förmåga att fullgöra de skyldigheter som följer av ett deltagande i denna centrala motpart eller underlåter att göra en årlig omfattande genomgång av sina clearingmedlemmars regelefterlevnad.

    29. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 37.4 om den inte har objektiva och transparenta förfaranden för avstängning och utträde under ordnade former för clearingmedlemmar som inte längre uppfyller de kriterier som avses i artikel 37.1.

    30. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 37.5 om den nekar clearingmedlemmar som uppfyller de kriterier som avses i artikel 37.1 tillträde om detta inte vederbörligen motiverats skriftligt och är grundat på en omfattande riskanalys.

    31. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.1 om den inte erbjuder sina clearingmedlemmars kunder separat tillgång till de specifika tjänster som tillhandahålls.

    32. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 39.7 om den inte erbjuder de separeringsnivåer som avses i den punkten på skäliga affärsmässiga villkor.

  3. Överträdelser som gäller operativa krav:

    1. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 34.1 om den inte utformar, genomför eller upprätthåller lämpliga riktlinjer för kontinuerlig verksamhet och en åtgärds- och återställningsplan som har upprättats i enlighet med förordning (EU) 2022/2554, för att säkerställa verksamheten, snabbt kunna återuppta den och fullgöra den centrala motpartens skyldigheter, vilket åtminstone ger möjlighet att återställa alla transaktioner till vad de var vid tidpunkten för störningen, så att den centrala motpartens verksamhet är fortsatt säker och den kan fullfölja avvecklingen vid fastställt datum.

    2. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 34.2 om den inte upprättar, genomför och upprätthåller ett adekvat förfarande som syftar till att säkerställa en ordnad avveckling eller överföring vid rätt tidpunkt och på rätt sätt av kunders och clearingmedlemmars tillgångar och positioner om ett godkännande skulle återkallas till följd av ett beslut enligt artikel 25.

    3. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 35.1 andra stycket om den utkontrakterar central verksamhet kopplad till riskhantering utan Esmas samtycke.

    4. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 39.1 om den inte har separata register och separat bokföring som gör att man när som helst och utan dröjsmål på den centrala motpartens konton klart och tydligt kan separera tillgångar och positioner som innehas för en clearingmedlems räkning från tillgångar och positioner som innehas för en annan clearingmedlems räkning och från den centrala motpartens egna tillgångar.

    5. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 39.2 om den inte erbjuder eller på begäran har separata register och separat bokföring som gör att varje clearingmedlem på konton hos denna centrala motpart klart och tydligt kan separera clearingmedlemmens tillgångar och positioner från tillgångar och positioner som innehas för clearingmedlemmens kunders räkning.

    6. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 39.3 om den inte erbjuder eller på begäran har separata register och separat bokföring som gör att varje clearingmedlem på konton hos den centrala motparten klart och tydligt kan separera en kunds tillgångar och positioner från dem som innehas för andra kunders räkning, eller genom att inte på begäran erbjuda clearingmedlemmarna möjligheten att öppna fler konton i eget namn för sina kunders räkning.

    7. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 40 om den inte mäter och bedömer sin likviditet och kreditexponering mot varje clearingmedlem och i tillämpliga fall mot annan central motpart som den ingått samverkansöverenskommelse med, på nära realtidsbasis, eller om den inte har tillgång till relevanta prisuppgifter för att effektivt kunna mäta sin exponering till en rimlig kostnad.

    8. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 41.1 om den inte, för att begränsa sin kreditexponering, tillämpar, kräver och driver in marginalsäkerheter från sina clearingmedlemmar och i tillämpliga fall från de centrala motparter som den har samverkansöverenskommelse med, eller genom att inte tillämpa, kräva och driva in marginalsäkerheter som är tillräckliga för att täcka eventuella exponeringar som den centrala motparten beräknar skulle kunna föreligga tills motsvarande positioner avvecklats, för att över en lämplig tidshorisont täcka förluster från minst 99 % av exponeringsrörelserna eller för att säkerställa att en central motpart åtminstone på dagsbasis från alla sina clearingmedlemmar har fullständiga säkerheter för alla sina exponeringar, och i tillämpliga fall från de centrala motparter som den har samverkansöverenskommelser med, eller för att vid behov ta hänsyn till eventuella procykliska effekter.

    9. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 41.2 om den inte för fastställandet av sina marginalsäkerhetskrav tillämpar modeller och parametrar som inbegriper de clearade produkternas riskegenskaper och tar hänsyn till intervallet mellan indrivningar av marginalsäkerheter, till marknadens likviditet och till möjliga förändringar under transaktionens löptid.

    10. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 41.3 om den inte kräver och driver in marginalsäkerheter under loppet av dagen, åtminstone när i förväg fastställda tröskelvärden överskridits.

    11. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 42.3 om den inte har en obeståndsfond som åtminstone ger den möjlighet att vid extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden klara att den clearingmedlem som den har störst exponering mot hamnar på obestånd, eller att den näst största och tredje största clearingmedlemmen gör det, om deras sammanlagda exponering är större, eller genom att inte utarbeta scenarier som inkluderar de mest volatila perioder som har förekommit på de marknader där den centrala motparten tillhandahåller sina tjänster eller en rad potentiella framtidsscenarier som tar hänsyn till plötsliga utförsäljningar av finansiella medel och snabbt minskad marknadslikviditet.

    12. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 43.2 om den obeståndsfond som avses i artikel 42 och de andra finansiella medel som avses i artikel 43.1 inte säkerställer att den klarar av att minst de två clearingmedlemmar som den har störst exponering mot hamnar på obestånd vid extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden.

    13. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 44.1 om den inte alltid har tillgång till tillräcklig likviditet för att kunna utföra sina tjänster och utöva sin verksamhet, eller genom att inte dagligen mäta sitt potentiella likviditetsbehov.

    14. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 45.1, 45.2 och 45.3 om den, när en clearingmedlem hamnar på obestånd, inte använder de marginalsäkerheter som denna clearingmedlem ställt för att täcka förlusterna innan andra medel tas i anspråk.

    15. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 45.4 om den inte använder avsatta egna medel innan den använder bidragen till obeståndsfonden från clearingmedlemmar som inte är på obestånd.

    16. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 46.1 om den för att täcka sin inledande och fortlöpande exponering mot sina clearingmedlemmar godtar något annat än mycket likvida säkerheter med minimala kredit- och marknadsrisker om andra säkerheter inte är tillåtna enligt den delegerade akt som kommissionen antar enligt artikel 46.3.

    17. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 47.1 om den investerar sina finansiella medel på annat sätt än i kontanter eller mycket likvida finansiella instrument med minimala marknads- och kreditrisker som kan realiseras snabbt och med minimala negativa priseffekter.

    18. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 47.3 om den inte deponerar de finansiella instrument som ställs som marginalsäkerheter eller utgör bidrag till obeståndsfonder hos operatörer av avvecklingssystem för värdepapper som erbjuder fullständigt skydd av dessa finansiella instrument och där dessa är tillgängliga, eller inte använder andra mycket säkra arrangemang med auktoriserade finansinstitut.

    19. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 47.4 om den inte gör kontantinsättningar genom mycket säkra arrangemang med auktoriserade finansinstitut eller genom centralbankers stående inlåningsfaciliteter eller med andra jämförbara faciliteter som centralbanker ställer till förfogande.

    20. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 47.5 om den deponerar tillgångar hos en tredje part utan att se till att tillgångar som tillhör clearingmedlemmarna kan identifieras separat från de tillgångar som tillhör den centrala motparten och från tillgångar som tillhör den tredje parten genom konton med olika benämningar i den tredje partens räkenskaper eller genom andra likvärdiga åtgärder som ger samma skyddsnivå, eller om den inte vid behov snabbt kan få tillgång till de finansiella instrumenten.

    21. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 47.6 om den investerar sitt kapital eller medel kopplade till de krav som fastställs i artiklarna 41–44 i sina egna eller sitt moder- eller dotterföretags värdepapper.

    22. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 48.1 om den inte har detaljerade förfaranden som ska tillämpas när en clearingmedlem inte följer den centrala motpartens deltagandekrav enligt artikel 37 inom tidsfristen och i enlighet med de förfaranden som den centrala motparten inrättat inte preciserar vilka förfaranden som ska tillämpas om det inte är den centrala motparten som förklarar att clearingmedlemmen har hamnat på obestånd eller inte ser över dessa förfaranden årligen.

    23. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 48.2 om den när en clearingmedlem hamnar på obestånd inte agerar snabbt för att begränsa förluster och likviditetspåfrestningar och säkerställer att avvecklingen av en clearingmedlems positioner inte stör den centrala motpartens verksamhet eller utsätter clearingmedlemmar som inte är på obestånd för förluster som de inte kunde förutse eller kontrollera.

    24. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 48.3 om den inte omedelbart underrättar Esma innan obeståndsförfarandet har tillkännagivits eller utlösts.

    25. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 48.4 om den inte kontrollerar att dess obeståndsförfaranden kan genomföras och vidtar alla rimliga åtgärder för att säkerställa att den har rättslig befogenhet att avveckla de positioner som den clearingmedlem som har hamnat på obestånd innehar och att överföra eller realisera de positioner som tillhör den clearingmedlemmens kunder.

    26. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 49.1 om den inte regelbundet ser över sina modeller och parametrar för att beräkna sina marginalsäkerhetskrav, bidrag till obeståndsfonden, krav på säkerheter och andra mekanismer för riskkontroll, om den inte utsätter modellerna för rigorösa och återkommande stresstester för att bedöma motståndskraften vid extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden, om den inte genomför utfallstester för bedömning av den använda metodens tillförlitlighet, om den inte erhåller en oberoende validering, inte underrättar Esma om de genomförda testernas resultat eller inte får Esmas validering innan den genomför någon betydande ändring av modellerna eller parametrarna om Esma inte preliminärt tillåtit den ändringen innan den validerats.

    27. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 49.2 om den inte regelbundet testar de viktigaste komponenterna i sina förfaranden för obestånd eller vidtar alla rimliga åtgärder för att säkerställa att samtliga clearingmedlemmar förstår dem och har etablerat lämpliga förfaranden för att agera vid en händelse av obestånd.

    28. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50.1 om den inte använder centralbanksmedel för avveckling av sina transaktioner när detta är praktiskt genomförbart och sådana är tillgängliga eller om den inte vidtar åtgärder för att strikt begränsa kontantavvecklingsrisker om centralbanksmedel inte används.

    29. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50.3 om den inte, när den är skyldig att leverera eller motta finansiella instrument, i möjligaste mån eliminerar den huvudsakliga risken genom att använda system för leverans mot betalning.

    30. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50a eller artikel 50b om den inte beräknar KCCP på det sätt som fastställs i dessa artiklar eller inte följer de regler för beräkning av KCCP som anges i artiklarna 50a.2, 50b och 50d.

    31. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50a.3 om den inte beräknar KCCP minst en gång i kvartalet eller mer sällan än Esma kräver i enlighet med artikel 50a.3.

    32. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 51.2 om den inte har en icke-diskriminerande tillgång både till de uppgifter den behöver från en handelsplats för att kunna fullgöra sitt uppdrag, under förutsättning att den centrala motparten uppfyller handelsplatsens operativa och tekniska krav, och till det relevanta avvecklingssystemet.

    33. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 52.1 om den ingår en samverkansöverenskommelse utan att uppfylla kraven i leden a–d i den punkten.

    34. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 53.1 om den inte klart och tydligt på kontona separerar tillgångar och positioner som innehas för en annan central motparts räkning med vilken den har ingått en samverkansöverenskommelse.

    35. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 54.1 om den ingår en samverkansöverenskommelse utan Esmas föregående godkännande.

  4. Överträdelser som gäller transparens och tillgång till information:

    1. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.1 om den inte offentliggör priser och avgifter för varje tjänst som tillhandahålls separat, inklusive avdrag och rabatter och villkoren för att åtnjuta dessa.

    2. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.1 om den inte lämnar information om kostnader och intäkter för sina tjänster till Esma.

    3. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.2 om den inte lämnar information till sina clearingmedlemmar och deras kunder om de risker som de tjänster som tillhandahålls är förenade med.

    4. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.3 om den inte till sina clearingmedlemmar och Esma rapporterar den prisinformation som den har använt för att beräkna sina exponeringar vid dagens slut mot sina clearingmedlemmar eller om den inte offentliggör clearade transaktionsvolymer för varje instrument som clearats av den centrala motparten i aggregerad form.

    5. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.4 om den inte offentliggör de operativa och tekniska kraven med avseende på kommunikationsprotokollen för de format för innehåll och meddelanden som den använder för att kommunicera med tredje parter, inklusive de operativa och tekniska krav som avses i artikel 7.

    6. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.5 om den inte offentliggör clearingmedlemmars eventuella överträdelser av de kriterier som avses i artikel 37.1 eller de krav som fastställs i artikel 38.1, utom i de fall då Esma anser att offentliggörandet skulle utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten eller förtroendet för marknaden, skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda parterna oproportionerlig skada.

    7. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.6 om den inte tillhandahåller ett simuleringsverktyg till sina clearingmedlemmar som gör det möjligt för dem att fastställa den mängd ytterligare initialsäkerheter på bruttobasis, som den centrala motparten kan kräva vid clearing av en ny transaktion eller gör det verktyget tillgängligt på osäkrad basis.

    8. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 38.7 om den inte tillhandahåller information till sina clearingmedlemmar om de modeller för initialsäkerheter som den använder enligt andra meningen a, b och c i den punkten.

    9. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 39.7 om den inte offentliggör skyddsnivåerna och kostnaderna för de olika separeringsnivåer som den tillhandahåller.

    10. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 49.3 om den inte offentliggör nyckeluppgifter om sin riskhanteringsmodell eller sina antaganden för genomförandet av de stresstester som avses i artikel 49.1.

    11. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50.2 om den inte klart anger sina skyldigheter i fråga om leveranser av finansiella instrument, inklusive om den är skyldig att leverera eller motta ett finansiellt instrument eller om den ersätter parter vid förluster i samband med leverans.

    12. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50c.1 om den inte rapporterar de uppgifter som avses i artikel 50c.1 a–e till de clearingmedlemmar som är institut eller till deras behöriga myndigheter.

    13. En central motpart i kategori 2 överträder artikel 50c.2 om den inte informerar de clearingmedlemmar som är institut minst kvartalsvis eller mer sällan än Esma kräver i enlighet med artikel 50c.2.

  5. Överträdelser som gäller hinder för tillsynsverksamheten:

    1. En central motpart överträder artikel 25f om den underlåter att tillhandahålla information som svar på ett beslut om begäran av information enligt artikel 25f.3, eller lämnar oriktig eller vilseledande information som svar på en enkel begäran om information från Esma i enlighet med artikel 25f.2 eller som svar på ett beslut från Esma om begäran om information i enlighet med artikel 25f.3.

    2. En central motpart eller dess företrädare lämnar oriktiga eller vilseledande svar på frågor som ställs enligt artikel 25g.1 c.

    3. En central motpart överträder artikel 25g.1 e om den inte tillmötesgår Esmas begäran om uppgifter över tele- eller datatrafik.

    4. En central motpart i kategori 2 rättar sig inte i rimlig tid efter en tillsynsåtgärd som Esma antagit enligt artikel 25q.

    5. En central motpart i kategori 2 underkastar sig inte den kontroll på plats som krävs enligt ett kontrollbeslut som Esma antagit enligt artikel 25h.

Tillämpas från och med den 17 januari 2025 enligt förordning (EU) 2022/2554 [red.anm.].

Förordning (EU) 2022/2554

Bilaga IV Förteckning över koefficienter kopplade till försvårande och förmildrande faktorer vid tillämpning av artikel 25j.3

Följande koefficienter ska vara kumulativt tillämpliga på de basbelopp som avses i artikel 25j.2:

  1. Justeringskoefficienter kopplade till försvårande omständigheter:

    1. Om överträdelsen har begåtts upprepade gånger ska koefficienten 1,1 tillämpas för varje gång den upprepats.

    2. Om överträdelsen har begåtts i mer än sex månader ska koefficienten 1,5 tillämpas.

    3. Om överträdelsen har visat på systembrister i den centrala motpartens organisation, särskilt i dess förfaranden, ledningssystem eller interna kontroller, ska koefficienten 2,2 tillämpas.

    4. Om överträdelsen påverkar kvaliteten på en central motparts verksamhet och tjänster negativt ska koefficienten 1,5 tillämpas.

    5. Om överträdelsen har begåtts uppsåtligen ska koefficienten 2 tillämpas.

    6. Om inga korrigerande åtgärder har vidtagits sedan överträdelsen konstaterades ska koefficienten 1,7 tillämpas.

    7. Om den centrala motpartens företagsledning inte har samarbetat med Esma i samband med myndighetens utredningar ska koefficienten 1,5 tillämpas.

  2. Justeringskoefficienter kopplade till förmildrande omständigheter:

    1. Om överträdelsen har begåtts under en kortare period än tio arbetsdagar ska koefficienten 0,9 tillämpas.

    2. Om den centrala motpartens företagsledning kan visa att den har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att förebygga överträdelsen ska koefficienten 0,7 tillämpas.

    3. Om den centrala motparten har uppmärksammat Esma på överträdelsen på ett snabbt, ändamålsenligt och fullständigt sätt ska koefficienten 0,4 tillämpas.

    4. Om den centrala motparten frivilligt har vidtagit åtgärder för att säkerställa att dylika överträdelser inte kan begås på nytt ska koefficienten 0,6 tillämpas.

Förordning (EU) 2019/2099