Allmänna villkor – Kontoföring och Clearing

A 2.1 Regelverkets omfattning

ES olika regelverk består primärt av två delar. Den ena delen reglerar kontoföring och emission av finansiella instrument samt följande bolagshändelser som har samband med relationen mellan ES och utgivaren av de finansiella instrumenten (ES Emittentregelverk). Den andra delen reglerar kontoföring, clearing och avveckling (ES Allmänna villkor). Termen ES Kontoföringsregelverk inkluderar ES Allmänna villkor, Särskilda beslut, Användarmanual och Tekniskt gränssnitt inklusive bilagorna till dessa dokument.

ES Kontoföringsregelverk är en uppsättning regler som reglerar avvecklingstjänster såsom villkoren för deltagande i ES kontoförings- och registreringsverksamhet och i clearing och avveckling. ES Kontoföringsregelverk beskriver även vilka villkor, begränsningar och förutsättningar som gäller för kontoföring och clearing liksom processen för avstängning och uteslutning.

A 2.2 Anslutning

Ett företag kan efter ansökan och prövning antas som Kontoförande institut och Clearingmedlem, Emissionsinstitut, Förvaltare och/eller Likvidbank. Genom att underteckna ett anslutningsavtal med ES blir företaget bundet av vid var tid gällande regelverk.

A 2.3 Tidsangivelser

Tidsangivelser som anges i ES Kontoföringsregelverk avser centraleuropeisk tid (CET).

A 2.4 Riksbankens regelverk

De likvidbanker som är deltagare i RIX ska även följa Riksbankens regelverk. Dessa regler gäller exempelvis för överföringar mellan RIX-konton och likvidavvecklingskonton i SEK samt under vilka förutsättningar en RIX-deltagare får förfoga över medel på likvidavvecklingskonton i SEK. Vidare finns villkor för kreditgivning till RIX-deltagare i samband med avvecklingen hos ES.

A 2.5 Efterlevnad av lagar och regler

Såväl ES som Deltagaren är skyldiga att följa vid var tid tillämpliga lagar och regler som gäller för dess verksamhet.

Deltagare ansvarar för att samtliga tillämpliga lagar och regler (såväl svenska som utländska) följs vid dess användande av VPC-systemet och ES tjänster, samt för att dess användande av tjänsterna inte riskerar att bryta mot lagar och regler, eller riskerar att leda till att ES bryter mot lagar och regler.

ES har rätt att, genom Särskilda beslut, meddela ytterligare krav för Deltagare om det är nödvändigt för att ES ska kunna följa skyldigheter som ES har att beakta enligt tillämpliga lagar och regler. Sådana Särskilda beslut har meddelats avseende Deltagares förpliktelser i förhållande till vissa Sanktionsregler.

A 3.1 Tillträdeskrav

A 3.2 Kontaktpersoner

Kontoförande institut ska utse en eller flera kontaktperson/-er med ansvar för teknisk kommunikation med ES och för juridiska frågor rörande kontoföringen. Ett kontoförande institut som enligt A 3.3 har tillstånd att vara emissionsinstitut ska dessutom ha en kontaktperson med ansvar för denna funktion. Kontaktperson kan antingen vara en viss befattningshavare eller särskild enhet inom företaget.

A 3.3 Emissionsinstitut

ES kan ge Kontoförande institut, som enligt 3.1.1 ovan även deltar som Clearingmedlem, tillstånd att agera som Emissionsinstitut. Sådant tillstånd kan ges för antingen AM-delen, PM-delen eller båda delarna. För att erhålla tillstånd att agera som Emissionsinstitut i AM-delen krävs att Emissionsinstitutet även deltar hos ES som Clearingmedlem i AM-delen. För att erhålla tillstånd att agera som Emissionsinstitut i PM-delen, för att exempelvis genomföra emission av Skuldförbindelser under s.k. PM-program, krävs att det Kontoförande institutet även deltar som Clearingmedlem i PM-delen.

Ett Emissionsinstitut ansvarar för att uppgifter som erhållits från Emittenten rörande utgivning av Finansiella Instrument i viss emission eller bolagshändelse registreras i enlighet med Emittentens instruktioner och i överensstämmelse med de regler (se nedan) som vid varje tid gäller för registrering av emissioner eller bolagshändelser i VPC-systemet.

Emissionsinstitutet ska ha ändamålsenlig organisation av sin verksamhet, exempelvis vad gäller ledning, rutiner och bemanning med kompetent personal. Emissionsinstitutet ska ha tillgång till erforderlig teknisk och juridisk sakkunskap för att få vidta registreringsåtgärder som föranleds av en emission. Emissionsinstitutet är bundet av ES vid var tid gällande Emittentregelverk och, i förekommande fall, av ES angivna anvisningar och beslut för viss emission eller bolagshändelse.

Om ett Emissionsinstitut inte uppfyller de krav som ställs ovan i tredje och fjärde styckena ska vad som sägs i A 10 om tidpunkt för upphörande av tillstånd, även gälla för tidpunkt för upphörande av tillstånd som Emissionsinstitut.

När ett företag inte längre har tillstånd att verka som Kontoförande institut eller Clearingmedlem enligt A 10 äger företaget inte längre rätt att verka som Emissionsinstitut.

A 3.4 Prövning av ansökan

Vid prövning av ansökan om att få vara kontoförande institut har ES rätt att på sökandens bekostnad genomföra erforderlig utredning för att kunna bedöma om sökanden uppfyller kraven enligt ES Kontoföringsregelverk. Sådan utredning avseende utländsk sökande kan innefatta utlåtande rörande sökandens juridiska status, giltigheten i sökandens hemland av ES Kontoföringsregelverk och av institutets förpliktelser som kontoförande institut samt möjligheten att verkställa svensk dom eller svensk skiljedom i sökandens hemland.

A 3.5 Avgifter

Ett kontoförande institut ska till ES betala avgifter i enlighet med den prislista som ES vid var tid tillämpar. Information om ändrade priser kommer att sändas ut till samtliga kontoförande institut minst en månad innan den börjar tillämpas. Nya eller höjda avgifter som är föranledda av ändrad lagstiftning eller beslut av domstol eller myndighet ska dock tillämpas fr.o.m. den tidpunkt som följer av den ändrade lagstiftningen eller beslutet. För de tjänster som ES ansett undantagna från mervärdesskatt och där Skatteverket senare skulle bedöma dem som skattepliktiga eller om rättspraxis ändras så att de blir skattepliktiga, äger ES rätt att i efterhand fakturera mervärdesskatt på aktuella tjänster.

A 4.1 Tillträdeskrav

A 4.2 Kontaktpersoner

Förvaltare ska utse en eller flera kontaktperson/-er med ansvar för teknisk kommunikation med ES och för juridiska frågor rörande förvaltarskapet. Kontaktperson kan antingen vara en viss befattningshavare eller särskild enhet inom företaget.

A 4.3 Förteckning över förvaltarens kunder m.m.

En förvaltare ska föra förteckningar i ordnad form över de värdepapper som förvaltas för kunds räkning samt ha rutiner som säkerställer att kunders värdepapper inte sammanblandas med förvaltarens egna innehav. Förvaltarens interna förteckningar över ägare och andra rättighetshavare till förvaltarregistrerade värdepapper ska innehålla de uppgifter som behövs för att dessa ska kunna ta tillvara sin rätt i förhållande till utgivaren av värdepapperen och tredje man. En förvaltare av aktier i ett avstämningsbolag ska ha rutiner som säkerställer att aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade via förvaltaren i rätt tid kan införas tillfälligt i aktieboken inför bolagsstämma i bolaget.

En förvaltare ska utföra avstämning mellan förvaltarens interna förteckningar över innehav av förvaltarregistrerade värdepapper och förvaltarens samlade innehav på förvaltarkonton i VPC-systemet. Sådan avstämning ska ske dagligen alla dagar som är Bankdag.

Alternativ för skattehantering av förvaltarregistrerade innehav, se B 8.5.

A 4.4 Särskilda förutsättningar för vissa utländska värdepapper på förvaltarkonto

Särskilda förutsättningar gäller för vissa utländska värdepapper som kontoförs av ES enligt avtal med utländskt förvaringsinstitut. Information om vilka dessa värdepapper är lämnas på ES hemsida www.euroclear.com/sweden. De särskilda förutsättningarna, som innebär begränsningar i och villkor för ES åtaganden avseende deltagande vid bolagsstämma m.m., framgår av 4.4.1–4.4.3. Om värdepappren registreras på förvaltarkonto ska förvaltaren i avtal med ägare till nämnda värdepapper överenskomma om förutsättningarna nedan, i den mån ägaren till värdepappret berörs.

A 4.5 Uppgiftsskyldighet

På begäran av ES ska en förvaltare lämna uppgift om de aktieägare i avstämningsbolag vilkas aktier är förvaltarregistrerade. Uppgifterna ska avse:

1. namn, person-, organisations- eller registreringsnummer samt postadress avseende aktieägaren; samt

2. det antal aktier av olika slag som varje aktieägare äger.

På begäran av ES ska en förvaltare lämna motsvarande uppgifter om ägare av andra värdepapper än aktier i avstämningsbolag om ES behöver uppgifterna för att kunna fullgöra ett åtagande enligt lag eller ett avtal med emittenten och utlämnandet av uppgifterna inte strider mot en bestämmelse om tystnadsplikt i lag.

Uppgifterna ska avse förhållandena vid den tidpunkt som ES bestämmer. En förvaltare är inte skyldig att lämna de uppgifter som avses i första stycket om Finansinspektionen har medgett undantag från uppgiftsskyldigheten.

A 4.6 Prövning av ansökan

Vid prövning av ansökan om att få vara förvaltare har ES rätt att på sökandens bekostnad genomföra den utredning som behövs för att kunna bedöma om sökanden uppfyller kraven enligt ES Kontoföringsregelverk. Sådan utredning avseende en utländsk sökande kan innefatta ett utlåtande rörande sökandens juridiska status, giltigheten av förvaltarens åtaganden samt möjligheten att verkställa en svensk dom eller en svensk skiljedom i sökandens hemland.

A 4.7 Avgifter

En förvaltare ska till ES betala avgifter i enlighet med den prislista som ES vid var tid tillämpar. Särskild prislista tillämpas för vissa utländska Värdepapper enligt 4.4. Information om ändrade priser kommer att sändas ut till samtliga förvaltare minst en månad innan den börjar tillämpas. Nya eller höjda avgifter som är föranledda av ändrad lagstiftning eller beslut av domstol eller myndighet ska dock tillämpas fr.o.m. den tidpunkt som följer av den ändrade lagstiftningen eller beslutet.

Om avgifterna för ES förvaring av Värdepapper utomlands enligt 4.4 förändras, har ES rätt att från samma tidpunkt göra motsvarande ändring i den särskilda prislistan.

För de tjänster som ES ansett undantagna från mervärdesskatt och där skatteverket senare skulle bedöma dem som skattepliktiga eller om rättspraxis ändras så att de blir skattepliktiga, äger ES rätt att i efterhand fakturera mervärdesskatt på aktuella tjänster.

A 5.1 Tillträdeskrav

A 5.2 Kontaktpersoner

Clearingmedlem ska utse en kontaktperson med ansvar för teknisk kommunikation med ES och för riskhantering och övriga frågor som rör medlemmens clearing och avveckling. Kontaktperson kan antingen vara en viss befattningshavare eller särskild enhet inom företaget.

A 5.3 Prövning av ansökan

Vid prövning av clearingmedlemsansökan har ES rätt att på sökandens bekostnad genomföra erforderlig utredning för att kunna bedöma om sökanden uppfyller kraven enligt ES Kontoföringsregelverk. Sådan utredning avseende utländsk sökande kan innefatta utlåtande rörande sökandens juridiska status, giltigheten i sökandens hemland av ES Kontoföringsregelverk och av medlemmens åtaganden i samband med clearing och avveckling samt möjligheten att verkställa svensk dom eller svensk skiljedom i sökandens hemland.

A 5.4 Likvidbank

Clearingmedlem ska för likvidavvecklingen anlita av ES godkänd likvidbank. Krav för godkännande av likvidbank samt villkoren för sådan framgår av A 6.

A 5.5 Avgifter

Clearingmedlem ska till ES erlägga avgifter i enlighet med den prislista som ES vid var tid tillämpar. Information om ändrade priser kommer att sändas ut till samtliga clearingmedlemmar minst en månad innan ny prislista börjar tillämpas. Nya eller höjda avgifter som är föranledda av ändrad lagstiftning eller beslut av domstol eller myndighet börjar dock tillämpas vid den tidpunkt som följer av den ändrade lagstiftningen eller beslutet.

För de tjänster som ES ansett undantagna från mervärdesskatt och där skatteverket senare skulle bedöma dem som skattepliktiga eller om rättspraxis ändras så att de blir skattepliktiga, äger rätt att i efterhand fakturera mervärdesskatt på aktuella tjänster.

A 6.1 Allmänna krav

Institut som på clearingmedlems uppdrag och för dennes räkning ska ta emot och erlägga betalningar som avvecklas inom ramen för ES Clearing och Avveckling kan godkännas som likvidbank av ES.

Som likvidbank för betalningar i SEK ska institutet vara godkänd deltagare i RIX. Som likvidbank för betalningar i EUR ska institutet:

1. vara deltagare i betalningssystem hos centralbank inom EMU och därvid ha tillgång till kredit i EUR; eller

2. genom avtal med deltagare i sådant betalningssystem ha tillgång till kredit i EUR på villkor som i huvudsak är likvärdiga med de som gäller vid deltagande i systemet.

Som likvidbank för betalningar i Annan valuta ska institutet:

1. vara deltagare i betalningssystem hos centralbank som tillhandahåller Annan valuta och därvid ha tillgång till kredit i Annan valuta; eller

2. genom avtal med deltagare i för specifik Annan valuta relevant betalningssystem ha tillgång till kredit i Annan valuta på villkor som i huvudsak är likvärdiga med de som gäller vid deltagande i systemet.

A 6.2 Kapitalkrav – EUR och Annan valuta

Likvidbank som utför betalningar i EUR och/eller Annan valuta ska ha en kapitalstyrka som motsvarar det belopp som enligt vid var tid gällande lagstiftning i det land där företaget har sitt säte gäller för sådana företag.

A 6.3 Övrigt

A 6.4 Prövning av ansökan

Vid prövning av likvidbanksansökan har ES rätt att på sökandens bekostnad genomföra erforderlig utredning för att kunna bedöma om sökanden uppfyller kraven enligt ES Kontoföringsregelverk. Sådan utredning avseende utländsk sökande kan innefatta utlåtande rörande sökandens juridiska status, giltigheten i sökandens hemland av ES Kontoföringsregelverk och av institutets åtaganden i samband med clearing och avveckling samt möjligheten att verkställa svensk dom eller svensk skiljedom i sökandens hemland.

A 6.5 Avgifter

Likvidbank ska till ES erlägga avgifter i enlighet med den prislista som ES vid var tid tillämpar. Information om ändrade priser kommer att sändas ut till samtliga likvidbanker minst en månad innan ny prislista börjar tillämpas. Nya eller höjda avgifter som är föranledda av ändrad lagstiftning eller beslut av domstol eller myndighet börjar dock tillämpas vid den tidpunkt som följer av den ändrade lagstiftningen eller beslutet.

För de tjänster som ES ansett undantagna från mervärdesskatt och där skatteverket senare skulle bedöma dem som skattepliktiga eller om rättspraxis ändras så att de blir skattepliktiga, äger ES rätt att i efterhand fakturera mervärdesskatt på aktuella tjänster.

A 7.1 Tekniskt gränssnitt för kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem och likvidbank

De tekniska gränssnitten för deltagare med teknisk uppkoppling till VPC-systemet ingår i ES Kontoföringsregelverk. De innehåller en beskrivning av VPC-systemet och behandlar huvudsakligen produkter, transaktioner, rapporter och filer. Gränssnitten ska användas av deltagaren vid utveckling och integration av egna IT-system med VPC-systemet.

För ändringar i gränssnitten gäller vad som anges i A 13.

A 7.2 Kommunikationslänkar och dataöverförd information

Deltagare med teknisk uppkoppling till ES ska ha minst en egen kommunikationslänk till ES, såvida inte annat företag inom samma koncern eller grupp av företag med väsentlig ekonomisk intressegemenskap har det, eller om annat framgår av Särskilda beslut. En kommunikationslänk kan sålunda användas för samtliga deltagare inom sådan koncern eller grupp. För deltagare med teknisk uppkoppling till ES följer ytterligare krav för att sätta upp och bibehålla sådan uppkoppling av Särskilda beslut.

A 7.3 Informationssäkerhet

Deltagare med teknisk uppkoppling ska uppfylla följande krav gällande informationssäkerhet.

A 7.4 Teknisk beskrivning

Deltagaren ska i en teknisk beskrivning, vilken ska biläggas anslutningsavtalet, specificera följande uppgifter:

• data- och operativsystem, typ av teknisk anslutning, kommunikationsutrustning och hastighet avseende kommunikation med ES;

• teknisk utrustning, programvara samt leverantör härav som används vid filöverföring till och från ES; samt

• typ av teknik, teknisk utrustning, programvara samt leverantör härav som används för interaktiv kommunikation med ES.

Deltagaren ansvarar för att det finns tillförlitliga reservalternativ i händelse av drift- eller kommunikationsavbrott i de tekniska systemen hos deltagaren. Även sådant reservalternativ ska anges i den tekniska beskrivningen.

Deltagaren ansvarar för att den ovan angivna utrustningen är anpassad till vid var tid gällande gränssnitt.

A 7.5 Ändring av anslutningsform, utrustning m.m.

Vid ändringar eller rättelser av fel i kommunikationslänk och/eller registreringssystem som ingår i eller är anslutna till VPC-systemet ska tester genomföras enligt ES instruktioner. ES och deltagarna svarar för sina respektive kostnader i samband med sådana tester.

Deltagare ska i god tid underrätta ES om förändringar som påverkar den tekniska beskrivningen samt till ES lämna en ny teknisk beskrivning av de delar som påverkats.

A 7.6 Backup och säkerhet

ES datoranläggningar är placerade på geografiskt åtskilda driftställen. Kommunikationen till datoranläggningarna är dubblerade och anläggningarna driftövervakas dygnet runt. ES tillämpar diskspegling, innebärande att all produktionsdata uppdateras samtidigt.

I händelse av ett centralt driftavbrott är ES målsättning att igångsättning av driften hos ES ska vara möjlig inom en timme.

ES ska snarast möjligt informera samtliga deltagare som berörs, om driftavbrott i VPC-systemet och när igångsättning av driften kan antas ske. Om så erfordras för rekonstruktion av data och återupptagande av driften, ska deltagaren på begäran av ES ånyo tillhandahålla information som före avbrottet överfördes till ES.

A 7.7 Kommunikationstider

Tidsschema för kommunikation mellan ES och deltagare meddelas separat.

A 8.1 Partsförhållanden

Detta avsnitt A 8 reglerar ansvaret mellan ES å ena sidan och Kontoförande institut, Förvaltare, Clearingmedlem respektive Likvidbank å andra sidan avseende förhållanden som regleras av ES Kontoföringsregelverk. Det ska inte innebära någon inskränkning i Deltagarens respektive ES ansvar enligt lag.

Deltagare som använder sig av en tjänsteleverantör för sådant som omfattas av avtalsförhållandet mellan ES och Deltagaren är ansvarig gentemot ES för att de krav som följer av ES Kontoföringsregelverk uppfylls, samt för att säkerställa att samtliga krav uppfylls av såväl Deltagaren som av sådan tjänsteleverantör.

A 8.2 Ansvarsförhållanden vid kontoföring

Kontoförande institut respektive ES ska ersätta skada som uppkommer till följd av brott mot ES Kontoföringsregelverk. Kontoförande institut respektive ES ska vidare ersätta skada som Kontoförande institut respektive ES uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar i samband med kontoföringen i VPC-systemet. Motsvarande gäller om skadan orsakats av någon som anlitats av ES respektive det Kontoförande institutet.

A 8.3 Ansvarsförhållanden vid förvaltarregistrering

En Förvaltare respektive ES ska ersätta skada som uppkommer till följd av brott mot ES Kontoföringsregelverk. En Förvaltare respektive ES ska vidare ersätta skada som Förvaltaren respektive ES uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar i samband med verksamheten som Förvaltare hos ES. Motsvarande gäller om skadan orsakas av någon som anlitats av Förvaltaren respektive av ES.

A 8.4 Ansvarsförhållanden i ES clearingverksamhet

Clearingmedlem, Likvidbank respektive ES ska ersätta skada som uppkommer till följd av brott mot ES Kontoföringsregelverk. Clearingmedlem, Likvidbank respektive ES ska vidare ersätta skada som Clearingmedlem, Likvidbank respektive ES i sin verksamhet som Clearingmedlem, Likvidbank respektive värdepapperscentral uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar. Detta ansvar gäller såväl mellan ES å ena sidan och Clearingmedlemmar och Likvidbanker å andra sidan som inbördes mellan Clearingmedlemmar och Likvidbanker. ES är inte skyldigt att ersätta skada som Clearingmedlem eller Likvidbank lider på grund av åtgärd eller underlåtenhet av annan Clearingmedlem eller Likvidbank.

För transaktioner med Utländska Finansiella Instrument som omfattas av en CSD-Länk med ES som Investor CSD ansvarar Clearingmedlem som deltar i en sådan transaktion för varje utländsk skatt eller av myndighet, eller annan CSD, ålagd avgift som, till följd av Clearingmedlemmens uppdrag, påförs ES eller som ES har att svara för (för egen eller annans räkning) med anledning av att Utländska Finansiella Instrument tillförs respektive avförs från att omfattas av sådan CSD-Länk.

Det ansvar som kan åvila Clearingmedlem eller Likvidbank i egenskap av part i affärstransaktion som avvecklas inom ramen för ES clearingverksamhet regleras inte av ES Kontoföringsregelverk.

A 8.5 Ansvarsbegränsning

ES, kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem och likvidbank ansvarar inte för skada som beror på svensk eller utländsk lag, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, elavbrott, teleavbrott, brand, vattenskada, strejk, blockad, lockout, bojkott eller annan liknande omständighet utanför parts kontroll och vars följder part inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Förbehållet ifråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om part själv är föremål för eller vidtar sådan åtgärd.

ES, kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem och likvidbank är i intet fall ansvariga för indirekt skada.

För utländska värdepapper som för ES räkning förvaras hos en utländsk central värdepappersförvarare, depåbank eller annat förvaringsinstitut och som kontoförs hos ES enligt ett avtal mellan denne och ES, ansvarar inte ES, förvaltare, kontoförande institut eller clearingmedlemmar för skada som kan hänföras till verksamheten hos det utländska institutet. ES ansvarar inte för valutarisk som uppstår från det att ett belopp i utländsk valuta blivit tillgängligt för lyftning av ES för kontohavarens räkning, till dess att eventuell växling skett.

ES ansvar gentemot kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem eller likvidbank ska, under alla förhållanden, förutom vid uppsåt eller grov vårdslöshet, eller då annat följer av tvingande lag eller förordning, vara begränsat till ett totalt belopp (på kollektiv basis) om 100 miljoner SEK per skadetillfälle och 200 miljoner SEK per kalenderår, eller det högre belopp som i det aktuella fallet täcks av ES ansvarsförsäkring. ES åtar sig att vid var tid inneha en ansvarsförsäkring vars belopp är adekvat för ES verksamhet och kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem eller likvidbank har rätt att begära ytterligare information om ES relevanta försäkringar och tillhörande bevis på betalning av försäkringspremierna.

A 9.1 Övervakning

ES övervakar efterlevnaden av ES Kontoföringsregelverk. För att kunna fullgöra sin övervakning har ES rätt att genom en auktoriserad revisor vidta erforderliga kontroller hos kontoförande institut, förvaltare och clearingmedlem och likvidbank. Det kontrollerade institutet ska bistå vid kontrollen och bereda ES tillgång till erforderligt material. En kontroll ska aviseras minst fem bankdagar i förväg, om det inte föreligger särskilda skäl. Om det vid kontrollen konstateras väsentliga brister, ska det kontrollerade institutet svara för kostnaderna för kontrollen.

Resultatet av kontrollen ska snarast möjligt tillställas det kontrollerade institutet.

A 9.2 Upplysnings- och underrättelseskyldighet

Ett företag som deltar som kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem eller likvidbank ska på begäran från ES lämna ES de upplysningar om sin verksamhet och sina förhållanden som behövs för att ES ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt ES Kontoföringsregelverk och enligt lag. Ett företag som deltar som kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem eller likvidbank ska dessutom på begäran från ES lämna ES de upplysningar om sina kunder och sina leverantörer av kritiska tjänster som är nödvändiga för att ES ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt lag.

Företaget ska utan anmodan från ES inkomma till ES med årsredovisning (inklusive revisionsberättelse) samt i förekommande fall kvartalsrapport, så snart dessa blivit vederbörligt fastställda. Företaget ska vidare omedelbart underrätta ES om varje väsentligt förhållande som kommer till dess kännedom och som kan påverka den egna rätten att vara kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem respektive likvidbank.

Om företaget är utländskt ska företaget omedelbart underrätta ES om varje ändring av lag eller annan författning och varje beslut av domstol eller myndighet som påverkar tillämpningen av ES Kontoföringsregelverk eller relevant svensk lag i företagets hemland.

Företaget ska medverka till att uppgifter hos myndigheter och andra behöriga organ som är att hänföra till eller är av betydelse för verksamheten som kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem respektive likvidbank lämnas ut till ES.

A 9.3 Begränsningar på grund av lag

Bestämmelserna i A 9.1 och A 9.2 gäller med de begränsningar som följer av lag, t.ex. beträffande tystnadsplikt.

A 9.4 Övningar

För kontroll av kontoförande instituts, förvaltares, clearingmedlemmars och likvidbankers rutiner för riskhantering ska instituten delta i de larmövningar och andra övningar som ES genomför.

A 10.1 Uppsägning av anslutningsavtal

A 10.2 Uteslutning av kontoförande institut, förvaltare och clearingmedlem

A 10.3 Uteslutning av likvidbank

A 11.1 Rätt för ES att vidta åtgärder

ES ska, om så erfordras till följd av allvarlig marknadsstörning, allvarliga störningar i kommunikationerna, allvarliga tekniska problem eller av andra synnerliga skäl, omedelbart vidta de åtgärder som erfordras för att ES på ett säkert sätt ska kunna upprätthålla sin verksamhet. ES ska vid vidtagandet av sådana åtgärder i möjligaste mån försöka begränsa skadorna av de aktuella störningarna. Vad som ovan angivits inskränker inte det ansvar som kan åvila ES respektive kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem eller likvidbank enligt A 8.

A 11.2 Underrättelse

ES ska snarast möjligt underrätta samtliga kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlemmar och likvidbanker om de extraordinära åtgärderna och om ES bedömer erforderligt även övriga som berörs av åtgärderna. De kontoförande instituten, förvaltarna och clearingmedlemmarna ska i den mån åtgärderna eller störningarna berör deras kunder snarast på lämpligt sätt informera dessa.

A 11.3 ES rätt att vidta åtgärder enligt dom

ES ska, om så erfordras av verkställbar dom avseende svensk rätt meddelad av svensk domstol, ha rätt att vidta de tekniska åtgärderna på Avstämningskonto och avseende de på Avstämningskonto kontoförda Finansiella Instrument som är nödvändiga för att domens beslut ska kunna efterföljas. Detsamma ska även gälla verkställbar skiljedom meddelad av svensk skiljenämnd avseende förhandstillträde till aktier i avstämningsbolag enligt 22 kap. 24 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551).

A 12.1 Kontoförande instituts rätt till insyn

Ett kontoförande institut som är behörigt att vidta en registreringsåtgärd genom anteckning på ett vp-konto har rätt till insyn på det aktuella vp-kontot.

Ett kontoförande institut som utför registreringar i VPC-systemet på uppdrag av förvaltare eller clearingmedlem har rätt till insyn i förvaltarens eller clearingmedlemmens vp-konton och andra konton inom ramen för den behörighet som förvaltaren eller clearingmedlemmen har.

A 12.2 Tystnadsplikt

ES, kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem och likvidbank förbinder sig att inte utan stöd av lag, ES Kontoföringsregelverk eller medgivande röja information som erhållits om kontoförande instituts, förvaltares, clearingmedlems, likvidbanks respektive ES affärs- och driftförhållanden. Den som är eller har varit anställd eller uppdragstagare hos ES, kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem eller likvidbank får inte obehörigen röja eller utnyttja uppgifter som har registrerats i ett avstämningsregister eller på annat konto inom ramen för VPC-systemet eller vad han i anställningen eller under uppdraget fått veta om annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.

Det åligger ES, kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem och likvidbank att tillse att deras respektive anställda och uppdragstagare respekterar skyldigheterna enligt första stycket.

Parterna bekräftar att de i all användning av uppgifter erhållna från varandra iakttar tillämpliga lagar och avtal avseende sekretess och personuppgiftsbehandling.

A 12.3 Användande av erhållna uppgifter

ES förbehåller sig rätten att ta emot, samla in och behandla vissa personuppgifter, inklusive namn, kontaktuppgifter och annan tillhörande information, som avser personer som är anställda eller förknippade med kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem och likvidbank samt företag som ansöker om att bli kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem eller likvidbank. Denna information kommer att användas för att hantera ansökningsförfarandet, tillhandahålla tjänster till kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem och likvidbank, kontakta och kommunicera effektivt med nämnda parter samt andra relaterade ändamål.

I vissa fall kan personuppgifterna delas med kontohavare och andra rättighetshavare, emittenter, kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlemmar, likvidbanker och andra företag inom Euroclear-gruppen eller underleverantörer för att uppnå de ovan beskrivna syftena. ES kan kontaktas för att få tillgång till och, om de visat sig vara felaktiga, korrigera personuppgifter i enlighet med gällande lag om personuppgifter. ES förbehåller sig vidare rätten att publicera viss information rörande clearingmedlemmar och underliggande kunder i enlighet med C 2.8.3.

Ytterligare information om hur ES hanterar personuppgifter finns på ES hemsida.

A 13.1 Initiativ till ändringar

ES äger i enlighet med vad som nedan anges rätt att göra de ändringar av och tillägg till ES Allmänna villkor som ES bedömer erforderliga.

Kontoförande institut, förvaltare eller clearingmedlem kan själv eller genom en intresseorganisation eller annan företrädare föreslå ändringar av ES Allmänna villkor, som ska behandlas av ES.

A 13.2 Förslag till ändringar

ES ska sända ut förslag till ändringar i ES Allmänna villkor till samtliga kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlemmar och likvidbanker, vilka ska beredas möjlighet att inom viss angiven tid lämna synpunkter på förslaget. Tiden för lämnande av synpunkter ska normalt inte understiga en månad. ES ska även sända ut förslag till ändringar enligt ovan till företrädare för kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlemmar och likvidbanker som ES finner lämplig.

A 13.3 Samråd

Sedan ett förslag till ändring i ES Allmänna villkor sänts ut ska ES – om ett kontoförande institut, en förvaltare, clearingmedlem eller en likvidbank så påfordrar – samråda med dessa.

Samråd får i följande fall ske i begränsad omfattning:

1. om en ändring endast avser clearingverksamheten behöver samråd inte ske med de kontoförande instituten eller förvaltarna;

2. om en ändring endast avser kontoföring behöver samråd inte ske med clearingmedlemmarna, likvidbankerna och förvaltarna; och

3. om en ändring endast avser förvaltarregistrering behöver samråd inte ske med de kontoförande instituten, clearingmedlemmarna eller likvidbankerna.

Samråd kan påkallas av sådan intresseorganisation som mottagit förslag till ändringar enligt ovan, i vilken kontoförande institut, förvaltare eller clearingmedlemmar ingår, dock senast tio Bankdagar efter mottagande av förslag till ändringar.

Om det bedöms som lämpligt kan ES för samråd rörande viss eller vissa ändringar tillsätta en särskild samrådsgrupp med företrädare för ES samt kontoförande institut, förvaltare eller clearingmedlemmar. Om samrådsgruppen ska behandla förslag som framställts av ett enskilt kontoförande institut, en förvaltare eller en clearingmedlem ska företrädare för denne ingå i samrådsgruppen.

Samråd ska normalt avslutas inom den tidsperiod som gäller för synpunkter enligt A 13.2.

A 13.4 Villkor för genomförande av ändringar

Ändring av ES Allmänna villkor, i annat fall än som anges i tredje stycket nedan, får inte ske om en tredjedel av samtliga kontoförande institut, förvaltare och clearingmedlemmar motsätter sig ändringen. Den som deltar i verksamheten hos ES i mer än en av dessa egenskaper ska härvid endast räknas en gång. En ändring som endast avser clearingverksamheten får inte genomföras om en tredjedel av samtliga clearingmedlemmar motsätter sig ändringen. På motsvarande sätt gäller att en ändring som endast avser kontoföring inte får genomföras om en tredjedel av de kontoförande instituten motsätter sig ändringen och att en ändring som endast avser förvaltarregistrering inte får genomföras om en tredjedel av förvaltarna motsätter sig ändringen.

Intresseorganisationer för kontoförande institut, förvaltare eller clearingmedlemmar, ska ha rätt att för sina medlemmars räkning avge bindande samtycke enligt första stycket såvida inte en medlem till ES skriftligen reserverar sig mot den föreslagna ändringen. Om det föreligger särskilda skäl eller om en ändring föranleds av svensk eller utländsk lagstiftning eller av avgörande eller beslut av domstol eller myndighet, får ändring av ES Allmänna villkor beslutas och genomföras utan utsändande av förslag enligt A 13.2 eller samråd enligt A 13.3 första och andra styckena. ES ska i sådant fall underrätta berörda kontoförande institut, förvaltare eller clearingmedlemmar om skälen till att samråd ej skett.

A 13.5 Underrättelse om ändringar

Kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlemmar och likvidbanker ska – sedan tiden för synpunkter enligt A 13.2 löpt ut – underrättas av ES om beslutade ändringar av ES Allmänna villkor. Om en ändring berör kunder hos, eller avtalsparter till kontoförande institut, förvaltare eller clearingmedlemmar åligger det respektive företag att underrätta sina berörda kunder eller avtalsparter.

A 13.6 Ikraftträdande av ändringar

Ändringar av ES Allmänna villkor ska träda ikraft den dag ES bestämmer och som infaller tidigast 30 dagar efter det att ES avsänt underrättelse om ändringar enligt A 13.5, såvida inte en annan tidigare ikraftträdandetidpunkt överenskommits. I sistnämnda fall ska bestämmelserna i A 13.4 första och andra styckena gälla i tillämpliga delar. ES äger dock föreskriva att ändringar som genomförs med stöd av bestämmelsen i A 13.4 tredje stycket ska träda ikraft vid en tidigare tidpunkt än vad som nyss angivits.

A 14.1 Lagval

Tolkning och tillämpning av regelverket ska vara underkastade svensk rätt.

A 14.2 Gällande lag för förfoganden avseende vp-konton och finansiella instrument kontoförda på vp-konto

Den sakrättsliga verkan av förfoganden avseende vp-konton och finansiella instrument som är kontoförda på vp-konto regleras av 6 kap. LKF.

A 14.3 Tvistelösning

Tvister med anledning av regelverket mellan ES och kontoförande institut, förvaltare, clearingmedlem eller likvidbank eller mellan clearingmedlemmar ska slutligt avgöras av skiljemän enligt vid tidpunkten för påkallandet av skiljeförfarande gällande svensk lagstiftning om skiljeförfarande. Rättegångsbalkens regler om omröstning, förening av mål och fördelning av rättegångskostnader ska äga tillämpning.

Skiljeförfarandet ska hållas på svenska och äga rum i Stockholm, Sverige.

A 14.4 Tvist rörande betalning av avgift

Utan hinder av A 14.3 får tvister rörande betalning av avgift till ES föras vid allmän domstol i Sverige.

B 1.1 VPC-systemet

VPC-systemet är den övergripande beteckningen på ES tekniska system för registrering och kontoföring av värdepapper och för clearing och avveckling av handel med värdepapper. VPC-systemet omfattar det operativa systemet för informations- och transaktionshantering m.m. För en översikt över VPC-systemets olika delsystem och komponenter hänvisas till Användarmanualen.

Företag som ansluts till ES som kontoförande institut, erhåller tillgång till VPC-systemets kontoföringsfunktioner via terminal, filöverföringar och/eller dator- datorkommunikation. Villkoren för den tekniska anslutningen återfinns i A 7 samt i de Tekniska gränssnitten för kontoförande institut, clearingmedlem och likvidbank.

B 1.2 Kontoförande institutets åtagande

Företag som erhåller tillstånd som Kontoförande institut får behörighet att på ES vägnar öppna vp-konton och/eller registrera nya eller ändrade uppgifter på vp-konton. Dessa åtgärder betecknas som kontoföring. Kontoförande institut ansvarar gentemot ES för att inga andra åtgärder vidtas än sådana där det föreligger ett klart och tydligt uppdrag från Kontohavare eller blivande Kontohavare, antingen denne är ägare, Förvaltare, Emittent (gäller Emissionsinstitut) eller annan rättighetshavare.

Ett Kontoförande institut får inte utan godtagbara skäl vägra att öppna vp-konto för förvärvare eller innehavare av Finansiellt Instrument som kontoförs av ES. Vissa Finansiella Instrument får endast kontoföras på viss typ av vp-konton (PM-konto, förvaltarkonto, ägarkonto eller servicekonto).

Kontoförande institut ansvarar även gentemot ES för att slutföra kontanta utbetalningsuppdrag avseende Finansiella Instrument som kontoförs inom AM-delen och som sker enligt avsnitt B i ES Emittentregelverk. Detta gentemot behöriga mottagare enligt Avstämningsregistret per avstämningsdagen för de vp-konton som respektive Kontoförande institut är registrerat för, och så länge kontospärr eller förutsättningar enligt avsnitt B 6.5 inte föreligger. Se även avsnitt C 8 och ES Emittentregelverk avsnitt B 3.

B 1.3 Kontoförande institutets uppdragsgivare

Den som förvärvar värdepapper väljer vilket kontoförande institut som ska öppna vp-konto för registrering av förvärvet. Vid emission av värdepapper bestämmer emittenten vilket eller vilka kontoförande institut som ska vidta de registreringsåtgärder som föranleds av emissionen och på vilka konton registrering ska ske. För kontoföring i samband med emittentuppdrag gäller både ES Kontoföringsregelverk och ES Emittentregelverk.

Uppdraget från kontohavaren ska om möjligt regleras i skriftligt avtal mellan denne och det kontoförande institutet.

Det kontoförande institut som har öppnat ett vp-konto ska vidta registreringsåtgärder såvitt avser det vp-kontot. Andra kontoförande institut kan endast registrera överföringar till kontot.

Ett kontoförande institut som endast har rätt att vidta registreringsåtgärder för egen räkning, har enbart tillgång till funktioner för att vidta registreringsåtgärder på vp-konton identifierade med det egna organisations- eller identifieringsnumret.

Ett kontoförande institut identifieras i VPC-systemet med organisations- eller registreringsnummer och en särskild s.k. KI-identitet.

B 1.4 Fullmakt för kontoförande institut

Annat kontoförande institut än det som öppnat ett visst vp-konto kan ges rätt till insyn i alla uppgifter på vp-kontot (insynsfullmakt) genom anteckning om fullmakt för detta kontoförande institut. Sådan fullmakt lämnas av kontohavaren och registreras på aktuellt vp-konto av det kontoförande institut som öppnat kontot. Fullmakt gäller till dess att den avregistrerats från vp-kontot. Fullmakt kan inte registreras på PM-konto eller servicekonto.

Följande olika slag av fullmakter för annat kontoförande institut, utöver insynsfullmakt enligt ovan, kan registreras efter godkännande av det kontoförande institutet som öppnat vp-kontot:

1. dispositionsfullmakt – ger rätt till insyn i alla uppgifter på och dispositionsrätt till vp-kontot; och

2. säljfullmakt – ger dispositionsrätt under en begränsad tid till ett bestämt antal värdepapper av ett visst slag på vp-kontot.

B 1.5 Behörighet för användare

Ett kontoförande institut ska ha en väl fungerande behörighetsadministration i syfte att undvika otillbörlig registrering i eller otillbörligt utnyttjande av VPC-systemet. Det kontoförande institutet ska ha regler och rutiner för bestämmande av vilka personer som ska få rätt till insyn i och/eller rätt att vidta registreringsåtgärder i VPC-systemet samt rutiner för kontroll och uppföljning av användningen av utdelade behörigheter.

B 1.6 Behörighetsadministration

Ett kontoförande institut kan välja att för sin behörighetsadministration använda s.k. kontorsbehörighet. Rätt till insyn i och/eller rätt att vidta registreringsåtgärder begränsas därigenom till behörig personal under visst angivet kontor eller arbetsställe.

VPC-systemet innehåller funktioner som ger möjlighet att kontrollera vilken person hos det kontoförande institutet som vidtagit en viss registreringsåtgärd. ES kan medge att det kontoförande institutet beträffande viss specifik kommunikation med VPC-systemet, använder sig av ett system, varigenom sådan kontroll inte utförs inom ramen för VPC-systemet. Det kontoförande institutet svarar i sådana fall för att behörighetskontrollen sker inom det egna datasystemet och ska till ES lämna en skriftlig redogörelse för hur detta görs och är på ES anmodan skyldig att bistå med information om vilken person hos det kontoförande institutet som vidtagit en viss registreringsåtgärd.

B 1.7 Ändrings- och incidentrapporter

Till stöd för kontroll och uppföljning av behörighetsadministrationen framställs dagligen i VPC-systemet en rapport till respektive kontoförande institut över alla namn-, adress- och bankkontoändringar som görs via terminal. Rapporten innehåller ändringar avseende kontohavare, förmyndare, ombud, panthavare och annan rättighetshavare och är uppdelad på ägarkonton respektive förvaltarkonton.

Vidare framställs också rapporter över tillbud i VPC-systemet, s.k. incidentrapporter. Av rapporterna framgår om försök har gjorts att få tillgång till VPC-systemet utan erforderlig behörighet.

B 2.1 Avstämningsregister och avstämningskonto

Ett avstämningsregister upprättas för varje slag av finansiellt instrument som kontoförs enligt LKF. ES upprättar avstämningsregister enligt avtal med emittenten av instrumentet eller – i vissa fall – med utländsk kontohållare eller depåbank. Avstämningsregister består av avstämningskonton, som i sin tur består av sådan information som enligt LKF ska registreras avseende (i) visst antal av visst slag av finansiellt instrument och (ii) viss innehavare. Information på avstämningskonto sammanställs för visuell presentation i form av vp-konto.

En förvärvare av kontoförda finansiella instrument måste för att bli registrerad på avstämningskonto i eget namn, låta öppna ett (eller valfritt antal) vp-konto(-n) hos valfritt kontoförande institut. Vp-kontot kommer, sedan förvärvet blivit slutligt registrerat i avstämningsregister, att innehålla information om aktuellt avstämningskonto.

B 2.2 Anmälan för registrering

När en uppgift som ska registreras på avstämningskonto enligt lag anmäls av vp-kontohavaren till det kontoförande institutet, ska institutet genast göra registreringen. Registreringsåtgärder med anledning av anmälningar från statliga myndigheter utförs av ES, som också vidtar erforderliga registreringsåtgärder med anledning av överföringar av utländskt värdepapper mellan vp-konto och kontosystem hos annan central värdepappersförvarare eller depåbank, hos vilken värdepapperet är registrerat. För de åtgärder som föregår en sådan registrering kan ES föreskriva särskilda rutiner.

En registreringsanmälan får avslås av det kontoförande institutet om det saknas förutsättningar för registrering. Det kontoförande institutet ska skriftligen underrätta den som gjort anmälan om beslutet och ange skälen härför.

B 2.3 Ofullständig anmälan m.m.

Om en registreringsanmälan är ofullständig men bristen går att avhjälpa, får det kontoförande institutet anmoda anmälaren att komplettera sin anmälan. I avvaktan på komplettering kan kontospärr och kontotext registreras på det aktuella vp-kontot, se B 6.5.

Ett kontoförande institut får också, om det finns särskilda skäl, vidta en ofullständig registreringsåtgärd och samtidigt hänskjuta frågan till ES för beslut.

B 2.4 Rättelser

Om den som har vidtagit en registreringsåtgärd upptäcker att det skett en felaktig registrering, får den rättas av det kontoförande institutet endast om oriktigheten uppkommit till följd av att den som vidtagit registreringsåtgärden eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den som berörs av åtgärden ska lämnas tillfälle att yttra sig, om inte rättelsen är till förmån för denne eller yttrande annars är uppenbart obehövligt.

B 2.5 Omprövning

ES ska på begäran av den som berörs av en registreringsåtgärd ompröva beslut om registreringsåtgärd som ett kontoförande institut har fattat.

Ett kontoförande institut som vidtar en åtgärd eller fattar ett beslut som går en kontohavare eller någon annan emot, ska skriftligen underrätta den berörde om beslutet, om skälen för detta och om möjligheten att begära omprövning hos ES.

B 3.1 Olika slag av konton

I VPC-systemet förekommer olika slag av konton för att möjliggöra en effektiv och ändamålsenlig hantering av kontoföring och clearing och avveckling. Flertalet konton utgör vp-konton.

Vp-konton är en sammanfattande benämning på sådana konton som kan innehålla ett eller flera avstämningskonton, vilka beskrivs under 3.1.1. Den grundläggande indelningen av vp-konton beskrivs närmare under 3.2. För att underlätta särskild hantering av olika vp-konton för olika ändamål och kontohavare finns vissa funktioner som kan registreras på vissa vp-konton. Dessa beskrivs under 3.3. Utöver vp-konton förekommer i VPC-systemet även konton för hantering av likvidbelopp, som beskrivs under 3.4.

Vp-konton möjliggör segregering av egna värdepapper från andras, exempelvis kontoförande instituts och förvaltares egna värdepapper från dessas kunders värdepapper, i enlighet med beskrivning under 3.2.1 och 3.2.2 nedan. Kontoförande institut respektive förvaltare har möjlighet att erbjuda sina kunder segregering av kundens innehav på ett ägarkonto eller ett förvaltarkonto samt informera kunderna om de kostnader och risker som respektive alternativ innebär.

B 3.2 Indelning av vp-konton

Ett vp-konto är registrerat antingen i ägarens namn (ägarkonto) eller i förvaltares namn i ägares ställe (förvaltarkonto). Med förvaltare avses i det följande företag som erhållit tillstånd av ES att registreras som förvaltare. Reglerna om vp-konton omfattar både ägarkonton och förvaltarkonton, såvida annat inte särskilt anges.

B 3.3 Särskilda ändamål och funktioner för vissa vp-konton

B 3.4 Andra konton än vp-konton

Utöver ovannämnda konton för registrering av värdepappersinnehav tillhandahåller ES inom ramen för clearing- och avvecklingsverksamheten olika slag av konton för clearingmedlemmar och likvidbanker, t.ex. likvidavvecklingskonton och likvidnoteringskonton. För en närmare beskrivning av dessa konton hänvisas till avsnitt C 3.

B 4.1 Kontoavisering

Innehavare av vp-konto underrättas om alla förändringar av uppgifter på kontot och om utbetalningar som sker avseende värdepapper som är registrerade på kontot (se dock handelslagerkonto B 3.3.2). Underrättelserna skickas som vp-avier, per post eller via internet eller efter särskild överenskommelse i annan form. Förutom kontohavaren, underrättas registrerade panthavare och andra rättighetshavare som berörs av registreringen.

Underrättelserna framställs antingen på svenska eller engelska. Svensk text skrivs på underrättelser till mottagare bosatta i Sverige, Norge och Danmark samt till personer med svenskt personnummer bosatta i övriga världen. Övriga mottagare underrättas på engelska.

Uppgifter om innehavsförändringar aviseras normalt på avvecklingsdagen medan övriga förändringar av kontouppgifter aviseras på registreringsdagen. Utbetalningar aviseras normalt på bankdagen efter avstämningsdagen för utbetalningen ifråga. Avvikande tidsschema kan förekomma i särskilda fall och efter särskild överenskommelse på marknaden.

Ett kontoförande institut kan överenskomma med ES om att aviseringar ska ombesörjas av institutet.

B 4.2 Årskontoutdrag m.m.

B 4.3 Kontohistorik

Varje ändring av kontoinformation medför automatiskt att den gamla uppgiften kompletteras med datum för förändringen och lagras i ett register för kontohistorik.

Alla transaktioner som avser innehavsförändringar på vp-konto och kontohistorik lagras i minst 10 år. Informationen är under lagringstiden åtkomlig för kontoförande institut genom VPC-systemet.

B 5.1 Grunduppgifter

Ett vp-konto identifieras med ett kontonummer som genereras med automatik vid öppnandet av kontot. För varje vp-konto anges vilket kontoförande institut som ansvarar för kontoföringen.

På vp-kontot ska kontohavarens namn och personnummer eller annat identifieringsnummer anges. Om svenskt personnummer eller annat identifieringsnummer saknas kommer kontohavaren på kontot att tilldelas ett registreringsnummer av ES.

På vp-konto ska vidare kontohavarens postadress anges. Adressuppgifterna för fysiska personer folkbokförda i Sverige uppdateras normalt varje vecka med uppgifter från SPAR adressregister. På samma sätt uppdateras adressuppgifterna för förmyndare, ombud, panthavare och annan rättighetshavare.

B 5.2 Avkastningskonto m.m.

Vid öppnande av ett vp-konto ska minst ett avkastningskonto anges för insättning av utfallen avkastning och andra kontanta belopp enligt avsnitt B 3.7 i ES Emittentregelverk. Avkastningskonto som anges ska om möjligt vara konto hos det kontoförande institutet, alternativt hos bank eller värdepappersinstitut som det kontoförande institutet anvisar.

I de fall avkastningskonto är konto hos annan bank eller värdepappersinstitut än det kontoförande institutet bör det kontoförande institutet vidta åtgärder för att tillse att vp-kontot och avkastningskontot är konton hos samma institut. Om kontoförande institut bedömer att avkastningskonto i det egna institutet, av legala eller andra skäl, inte lämpligen kan eller bör anges för ett vp-konto ska det kontoförande institutet tillse att det institut där avkastningskontot finns även registreras som kontoförande institut för det aktuella vp-kontot. Detta förutsätter att sådant mottagande institut är ett kontoförande institut och godtar att bli registrerat som kontoförande institut för det aktuella vp-kontot.

Ett av avkastningskontona ska anvisas för avkastning som utbetalas i SEK. Endast ett avkastningskonto per valuta får anges. Ett avkastningskonto hos en utländsk bank ska anges med de uppgifter som erfordras enligt SWIFTs regler.

B 5.3 Underårig kontohavare

På vp-konto med underårig kontohavare ska förmyndare anges. Om förmyndare saknar svenskt personnummer, tilldelas denne på kontot ett registreringsnummer av ES. Myndighetsdagen för underårig kontohavare med svenskt personnummer bevakas automatiskt. I samband med myndighetsdagen tas uppgiften om förmyndare bort från vp-kontot.

B 5.4 Dödsbo

Genom SPAR adressregister erhåller ES uppgift om avliden kontohavare folkbokförd i Sverige. Härigenom införs uppgiften automatiskt på samtliga vp-konton för kontohavaren. Samtidigt registreras med automatik dispositionsförbehåll för behörig företrädare för dödsboet på sådana konton.

B 5.5 God man och förvaltare enligt föräldrabalken

Om tingsrätt eller överförmyndare utsett god man för fysisk person ska den gode mannen normalt registreras som ombud på huvudmannens vp-konton. Tingsrätt kan även utse förvaltare med uppdrag som omfattar förvaltning av värdepapper. På huvudmannens vp-konto ska sådan förvaltare antecknas som ombud med ensam dispositionsrätt över konton.

B 5.6 Överförmyndarspärr

En fysisk persons värdepappersinnehav kan vara överförmyndarspärrat enligt 13 kap. 19 § eller 14 kap. 21 § föräldrabalken. Överförmyndarspärr registreras på vp-konto genom att dispositionsförbehåll och kontotext antecknas. Av kontotext ska tydligt framgå dispositionsförbehållets innehåll.

B 5.7 Samägare

Om det finns flera ägare till ett värdepappersinnehav (samägare), kan endast en av ägarna registreras som Kontohavare och företrädare för vp-kontot. Som kontoföreträdare måste någon utses som har skatterättsligt hemvist i Sverige. Det har tidigare varit möjligt att anteckna särskilt på vp-konto att samägare finns. Sådan uppgift kan inte avregistreras från kontot, innebärande att om samägarförhållandet avslutas för befintligt konto som har denna anteckning måste befintligt innehav överföras till nytt vp-konto, som öppnas för den ägare som därvid anmäls.

B 5.8 Ombud för kontohavare

Ombud för kontohavaren kan antecknas på vp-konto som är ägarkonto. Ombudet kan ges en begränsad dispositionsrätt genom att dispositionsförbehåll antecknas. Om ej annat antecknats får ombudet samma rätt till insyn i och dispositionsrätt över vp-kontot som kontohavaren.

Ombud registreras med angivande av adress och personnummer eller annat identifieringsnummer.

B 5.9 Avimottagare

Om kontohavaren önskar att en annan person ska vara mottagare av aviseringar rörande vp-kontot, utan att på något annat sätt ha rätt till insyn i eller dispositionsrätt över ett vp-konto, ska mottagarens namn och adress registreras som c/o-adress. Mottagaren ska således i sådant fall inte registreras som ombud.

B 5.10 Avslutande av vp-konto

Kontoförande institut får avsluta tomma vp-konton, dvs. som inte innehåller något avstämningskonto, och ansvarar för att kontohavaren därvid inte förorsakas skada eller olägenhet.

B 6.1 Dispositionsförbehåll

Begränsningar i en kontohavares eller ett ombuds rätt att förfoga över de på vp-konto kontoförda värdepapperen kan registreras som dispositionsförbehåll. Det kontoförande institutet ansvarar för att i varje enskilt fall pröva dels om förutsättningar föreligger för att registrera ett dispositionsförbehåll, dels om en anmälan om innehavsförändring på ett vp-konto med dispositionsförbehåll får föranleda registreringsåtgärd.

B 6.2 Myndighetsbelastning

På begäran av konkursförvaltare, kronofogdemyndighet eller annan statlig myndighet ska ES registrera respektive avregistrera s.k. myndighetsbelastning på vp-konto, t.ex. beslut avseende konkurs, utmätning, kvarstad och betalningssäkring. Registrering av myndighetsbelastning innebär att konkursförvaltaren eller myndigheten registreras som företrädare för vp-kontot med rätt att ensam disponera över kontot och att lämna uppdrag och anmälningar om transaktioner och överföringar från vp-kontot.

B 6.3 Hembudsförbehåll

Aktier som enligt bolagsordningen omfattas av hembudsskyldighet får inte vara förvaltarregistrerade, utan ska alltid registreras i ägarens namn. Vid överföring av sådana aktier från ett vp-konto till ett vp-konto med annan innehavare öppnas automatiskt ett nytt konto för mottagaren, s.k. hembudskonto. Detta konto är spärrat för vidare överföringar av aktierna under den tid som förvärvet prövas i enlighet med de aktuella hembudsvillkoren. Endast ES kan göra registreringar på ett hembudskonto. Det kontoförande institutet för det vp-konto, som förvärvaren angivit för kreditering av de mottagna aktierna, har rätt till insyn i hembudskontot under den tid som prövningen av lösningsrätten pågår.

Under prövningstiden utfallande avkastning från aktieinnehavet utbetalas till innehavaren av hembudskontot. Tilldelningar i samband med emissioner registreras på hembudskontot och följer sedan grundposten vid överföring av aktierna efter hembudsprövningen. Teckningsrätter som bokas in på hembudskontot under prövningstiden, tillfaller innehavaren av hembudskontot.

B 6.4 Förbehåll vid emission och uppköp

I samband med apportemission och uppköpserbjudanden kan aktier tillhörande sådana aktieägare som anmäler intresse för emissionen eller uppköpserbjudandet avskiljas intill dess att anmälningstiden går ut och i enlighet med villkoren för emissionen respektive uppköpserbjudandet. De berörda aktierna registreras därvid på ett s.k. apportkonto med aktieägaren som kontohavare. Kontot blir spärrat för affärs- och överföringstransaktioner men fungerar i övrigt som vanligt.

B 6.5 Kontospärr

Kontoförande institut har följande tekniska möjlighet att på vp-konto begränsa eller förhindra Överföringsuppdrag avseende Finansiella Instrument och kontant utbetalning.

Om en handling, anmälan eller ett uppdrag som utgör underlag för en registreringsåtgärd på vp-konto, eller för en kontant utbetalning, är ofullständig, eller för det fall Kontoförande institut till följd av tillämpliga lagar och förordningar inte kan administrera en sådan åtgärd eller kontantutbetalning (exempelvis på grund av otillräcklig kundkännedom, eller för att det saknas ett aktivt Avkastningskonto kopplat till det aktuella vp-kontot) kan kontot tillfälligt spärras. Orsaken till spärren ska anges som kontotext på kontot. Avhjälps bristen, ska kontospärren tas bort. Kontospärren innebär att överföringar av Värdepapper från vp-konto eller kontant utbetalning mot det på vp-kontot angivna Avkastningskontot inte kan ske.

Såvitt avser kontanta utbetalningar åligger det Kontoförande institut att identifiera de vp-konton i förhållande till vilka utbetalningar inte kommer att kunna slutföras och spärra dessa konton för kontant utbetalning enligt stycket ovan. För det fall Kontoförande institut inte spärrat ett visst vp-konto för kontant utbetalning och det visar sig att en utbetalning inte kan slutföras till kontohavaren finns en möjlighet för det Kontoförande institutet att returnera betalningen avseende det aktuella vp-kontot till ES för slutredovisning till Emittenten. Sådan retur från Kontoförande institut till ES följer en manuell process och ska endast ske i undantagsfall, och då så snart som möjligt och senast inom två månader från den avsedda utbetalningsdagen.

B 6.6 Kontotext

För att underlätta administrationen av vp-konton kan ett kontoförande institut registrera kontotext med information om orsak till dispositionsförbehåll eller annan anteckning. Kontotext är endast åtkomlig via terminal.

B 7.1 Pantsättning av vp-konto och/eller värdepapper

En Kontohavare kan pantsätta hela eller delar av sitt värdepappersinnehav. Pantsättning av ägarregistrerade Värdepapper sker – såvitt annat inte anges nedan under B 7.7 – genom överföring av de pantsatta Värdepapperen till ett särskilt vp-konto, s.k. pantkonto, på vilket panthavaren ska registreras. Panthavaren får skydd mot pantsättarens borgenärer i och med registreringen på pantkontot. Panthavares namn, adress och personnummer eller annat identifieringsnummer ska registreras. För Medlemskonto kan endast förvärvspant enligt B 7.7.1 registreras. För att kontant utbetalning ska gå till panthavaren och inte Kontohavaren av vp-kontot måste Kontoförande institut registrera panthavaren som rättighetsinnehavare samt ange dennes Avkastningskonto. Som anges i avsnitt B 1.2 ansvarar Kontoförande institut för att slutföra kontanta utbetalningar till behöriga mottagare.

B 7.2 Flera panthavare

Flera panthavare kan registreras som innehavare av panträtt i samma värdepapper. Varje panthavare registreras på pantkontot samt erhåller vid registreringen ett pantordningsnummer. Den först registrerade panthavaren erhåller pantordningsnummer ett osv.

B 7.3 Byte av panthavare

En panthavare kan överlåta sin panträtt till en annan panthavare, se B 7.8. Pantordningsnumret ändras inte vid byte av panthavare.

B 7.4 Byte av ägare

Pantsatta värdepapper kan med panthavarens samtycke och med bibehållen pantförskrivning överföras till nytt pantkonto med ny ägare. Vid överföringen kommer registreringen av samtliga panthavare överföras till det nya pantkontot. Samtliga panthavare behåller sina pantordningsnummer.

B 7.5 Avregistrering av panträtt

Avregistrering av panträtt får endast ske efter anmälan från den registrerade panthavaren. Avregistreringen påverkar inte eventuella övriga panthavares pantordningsnummer.

B 7.6 Kommissionspant

En kommissionär har i vissa situationer en lagstadgad rätt till pant i värdepapper. Kommissionären får skydd mot kommittentens borgenärer genom registrering av panträtten på vp-konto. Sådan registrering krävs dock inte om värdepapperen är förvaltarregistrerade.

För en kommissionär som är clearingmedlem kan kommissionspant registreras, varvid kommissionären registreras som panthavare och – om så erfordras – som rättighetshavare. Kommissionspant kan inte registreras vid köp av värdepapper som ska registreras på ett vp-konto som redan är pantsatt till annan (pantkonto) eller ett vp-konto med myndighetsbelastning och ej heller ett Medlemskonto eller PM-konto.

B 7.7 Förvärvspant på PM-konto

Vid förvärv av värdepapper som ska registreras på ett säkerhetskonto sker – vid utnyttjande av riksbankskredit för avvecklingen hos ES i SEK – en registrering av panträtt (förvärvspant) till förmån för Riksbanken. Sådan panträtt kommer att omfatta de förvärvade värdepapperen i enlighet med C 5.

Vid registrering av överföringsuppdrag av förvärv till övriga PM-konton sker samtidigt en automatisk registrering av panträtt (förvärvspant) till förmån för clearingmedlemmen omfattande förvärvade värdepapper. Registreringen gäller längst till och med kl 18.00 på avvecklingsdagen. Förvärvspant som registreras i enlighet med denna punkt B 7.7 gäller till säkerhet för den likvid som angetts i överföringsuppdraget och gäller före varje annan särskild rätt som registreras på PM-kontot.

Om förvärvspant enligt andra stycket inte ska gälla för visst PM-konto, ansvarar clearingmedlemmen för att särskild registrering härom införs på kontot.

B 7.8 Återpantsättning3

B 7.9 Registrering av annan rättighet än panträtt4

En kontohavare kan låta registrera annan person som rättighetshavare på vp-kontot. En rättighetshavare ska registreras med namn, adress och person-, organisations- eller annat identifieringsnummer.

För följande typer av rättigheter kan annan mottagare än kontohavaren registreras:

1. rätt att delta i nyemission;

2. rätt att delta i fondemission;

3. rätt att erhålla utdelning eller ränta; samt

4. rätt att erhålla kapitalbelopp vid förfall eller inlösen av emitterade värdepapper.

För ett vp-konto kan endast en rättighetshavare för varje typ av rättighet registreras. Om flera personer avses få rättighet av samma typ, måste innehavet delas upp på flera vp-konton.

B 7.10 Konto för mottagande av rättighet

För registrering av rättighetshavare avseende rättighet enligt (1), (2) och (3) (såvitt avser utdelning i form av finansiella instrument) ovan ska anges det vp-konto för rättighetshavaren där värdepapperet kan registreras. Om särskilt vp-konto inte har registrerats kommer rättighetshavaren inte att erhålla tilldelade värdepapper. För registrering av rättighetshavare avseende rättighet enligt (3) och (4) ovan ska anges det avkastningskonto till vilket utbetalning ska ske i enlighet med avsnitt B 3.7 i ES Emittentregelverk. Om rättighetshavaren har skatterättsligt hemvist i utlandet, kan utländskt bankkonto registreras med angivande av de uppgifter som erfordras enligt SWIFTs regler.

B 8.1 Allmänt

I de fall ES betalar ut avkastning hänförlig till Värdepapper på vp-konto, är ES i regel skyldigt att innehålla svensk källskatt – preliminärskatt eller kupongskatt – samt att svara för att kontrolluppgifter lämnas.

Det kontoförande institutet ansvarar för att korrekt uppgift om skattekod och skatteland (om annat än Sverige) registreras på vp-konto för varje kontohavare. Institutet ska därför tillse att kontohavaren (ägare eller förvaltare) lämnar erforderliga uppgifter. I de fall utländsk skattekod registreras, ska den skattskyldige lämna intyg om sitt skatterättsliga hemvist samt styrka sin identitet.

B 8.2 Preliminärskatt

ES innehåller preliminärskatt på aktieutdelning och räntebetalning som utbetalas genom ES. Skatteavdrag görs för fysiska personer, dödsbon och rättighetshavare (fysisk person eller dödsbo) med skatterättsligt hemvist i Sverige. Preliminärskatt uttas med 30 %. Om jämkning ska ske av preliminärskatt för fysisk person eller dödsbo, får detta registreras på ett vp-konto endast om jämkningen ska ske till 0 %.

För utdelning på utländska aktier och svenska depåbevis ska preliminärskatt uttas, om avräknad utländsk skatt understiger 30 %, med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den källskatt som innehållits i bolagets hemland och 30 %.

B 8.3 Kupongskatt

ES ska enligt svensk lag innehålla kupongskatt på aktieutdelning från avstämningsbolag som utbetalas genom ES. Kupongskatten innehålls för fysiska och juridiska personer, som vid utdelningstillfället har skatterättsligt hemvist utomlands. Kupongskatt tas ut med 30 %, om inte annat följer av tillämpning av dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och det land där mottagaren har sitt skatterättsliga hemvist. Kupongskatteavdragets storlek beror på vilket skatteland och vilken skattekod som är registrerad på vp-kontot.

B 8.4 Utländsk källskatt

När det gäller utdelning från utländska bolag innehålls normalt utländsk källskatt av bolaget eller av utländsk depåbank. ES kan normalt inte åta sig att innehålla eller redovisa utländsk skatt. Innan ES sänder ut utbetalningen till mottagare med skattehemvist i Sverige innehålls preliminärskatt i enlighet med B 8.2. Mottagare erhåller ej direktnedsättning av den utländska källskatten i andra fall än då särskild skattehantering tillämpas.

B 8.5 Särskild skattehantering

Kontoförande institut och förvaltare, som önskar erbjuda sina kunder direktnedsättning av amerikansk eller annan i VPC-systemet hanterbar utländsk källskatt, kan genom tillämpning av den för respektive land av ES föreskrivna rutinen erbjudas detta.

B 8.6 FATCA

I enlighet med svensk lagstiftning som följer av genomförandet av avtal mellan Sverige och Amerikas förenta stater för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA (Foreign Accounts Tax Compliance Act) svarar ES respektive kontoförande institut för följande åtgärder relaterade till vp-kontona:

1. ES ska sammanställa och tillhandahålla det kontoförande institutet den information som krävs enligt lag (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet för att det kontoförande institutet ska kunna genomföra granskningen av vp-kontohavare enligt nämnda lag;

2. det kontoförande institutet granskar vp-kontohavare samt lämnar ES de uppgifter som krävs för att ES ska kunna identifiera rapporteringspliktiga vp-konton; och

3. det åligger ES att rapportera rapporteringspliktiga vp-konton till Skatteverket.

B 8.7 CRS och DAC 2

Efter implementeringen av det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter gällande CRS (eng. Common Reporting Standard) och Rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (DAC 2) är ES och respektive kontoförande institut enligt svensk lag ansvariga för åtgärder gällande vp-kontona enligt följande:

1. ES ska sammanställa och tillhandahålla det kontoförande institutet den information som krävs enligt lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton för att möjliggöra att det kontoförande institutet kan utföra granskningen av Kontohavarna i enlighet med nämnda lag;

2. det kontoförande institutet granskar kontohavarna och tillhandahåller ES sådan nödvändig information som krävs för att ES ska kunna identifiera rapporteringspliktiga vp-konton; och

3. det åligger ES att rapportera rapporteringspliktiga vp-konton till Skatteverket.

B 8.8 Dokumentationsavgift

För det fall ES av Skatteverket åläggs att betala dokumentationsavgift i enlighet med bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) angående FATCA, CRS och DAC 2 och påförandet av dokumentationsavgift har sin grund i att kontoförande institut inte har samlat in och bevarat handlingar, uppgifter och annan dokumentation avseende ett vp-konto på sätt som ankommer kontoförande institut enligt relevant svensk lagstiftning kommer ES att återkräva avgiften från ansvarigt kontoförande institut.

I de fall då kontoförande institut av ES har beretts tillfälle att föra eller bistå ES talan om avgiften mot Skatteverket, förbinder sig institutet att fullt ut hålla ES skadeslöst innebärande att institutet är skyldigt att utge ersättning för täckande av varje kostnad som ES åsamkas till följd av krav eller anspråk i enlighet med föregående stycke.

B 9.1 Avstämning av register och emissionens integritet

ES kommer vidta lämpliga avstämningsåtgärder för att säkerställa att antalet värdepapper som utgör värdepappersemissioner eller del av värdepappersemissioner överlämnande till ES, är samma antal värdepapper som totalt kontoförts på vp-konton i VPC-systemet. Sådana avstämningsåtgärder kommer genomföras minst en gång varje bankdag.

I tillämpliga fall, om ett kontoförande institut eller en förvaltare är involverad i avstämningsprocessen för vissa värdepappersemissioner, ska denne organisera adekvata åtgärder för samarbete och utbyte av information med ES, och i förekommande fall även mellan kontoförande institut och förvaltare, så att integriteten av emissionen bibehålls. Se även C 2.9.

B 9.2 Information som krävs för avstämning

Ett kontoförande institut eller en förvaltare ska, på begäran av ES, tillhandahålla ES sådan information som ES anser vara relevant för att tillse integriteten av emissionen. Detta är särskilt relevant för information som krävs för att lösa problem gällande avstämning.

ES ska, på begäran av kontoförande institut eller förvaltare, i tillämpliga fall om denne är involverad i avstämningsprocessen för vissa värdepappersemissioner tillhandahålla det kontoförande institutet eller förvaltaren information enligt A 12 och B 4 i den mån det krävs för att tillse integriteten av emissionen samt för att lösa problem gällande avstämning.

C 1.1 DVP-avveckling

VPC-systemet för clearing och avveckling syftar till att garantera clearingmedlemmarna slutgiltig och oåterkallelig avveckling genom leverans mot betalning (DVP). Detta betyder bland annat att kapitalrisk ej uppstår för clearingmedlemmarna i avvecklingen, dvs. ingen clearingmedlem riskerar att leverera till annan clearingmedlem utan att få betalt och vice versa. Avvecklingen sker brutto, antingen vid på förhand bestämda tidpunkter (DTGS) eller i realtid (RTGS). I det följande behandlas DTGS i avsnitten C 2–C 6 och RTGS i avsnitt C 7. Vidare beskrivs avveckling av kontant betalning inom AM-delen genom betalning utan leverans (PFOD) i avsnitt C 8.

C 1.2 Avvecklingslikviditet

Avvecklingen av betalningsuppdrag sker i antingen centralbankspengar (fordran på Riksbanken) eller i sådana tillgodohavanden som är backade av tillgodohavanden i annan centralbank. Clearingmedlem som önskar erhålla och erlägga betalning i centralbankspengar eller i sådana tillgodohavanden som är backade av tillgodohavanden i centralbank direkt på likvidavvecklingskonton måste även vara likvidbank i enlighet med A 6 alternativt anlita en likvidbank för att erlägga och ta emot betalningar. För likvidbank gäller de krav och villkor som framgår av A 6.

C 1.3 Administration av konton för betalningsavveckling

För överföring av kontoförda pengar avseende SEK har Riksbanken uppdragit åt ES att administrera särskilda riksbankskonton, såvitt avser överföringar mellan likvidbankerna, s.k. likvidavvecklingskonton i SEK.

För avvecklingen av betalningar av EUR mellan likvidbankerna, innehar ES ett konto i BoF för likvidbankernas räkning. Respektive likvidbanks tillgodohavande på kontot redovisas i VPC-systemet på s.k. likvidavvecklingskonton i EUR. På likvidavvecklingskonton i EUR finns alltså tillgodohavanden som är backade av tillgodohavanden i centralbank.

För avvecklingen av betalningar av Annan valuta mellan likvidbankerna, innehar ES, om inte annat framgår av Särskilda beslut, ett konto i centralbank som tillhandahåller Annan valuta för likvidbankernas räkning. Respektive likvidbanks tillgodohavande på kontot redovisas i VPC-systemet på s.k. likvidavvecklingskonton i respektive valuta. På likvidavvecklingskonton i Annan valuta finns alltså, om inte annat framgår av Särskilda beslut, tillgodohavanden som är backade av tillgodohavanden i centralbank.

Härigenom kommer samtliga betalningar att avvecklas i samma tekniska system som avvecklingen av värdepappersleveranser.

C 1.4 Av ES kontoförda värdepapper

Avvecklingen av värdepappersleveranser avser enbart sådana Värdepapper som kontoförs av ES i enlighet med LKF. Sådana Värdepapper utgörs av såväl aktier och aktierelaterade instrument som obligationer och andra Skuldförbindelser.

Värdepapperen kan vara antingen sådana som emitterats i VPC-systemet enligt avtal mellan Emittenten och ES eller utländska instrument där registreringen på vp-konto möjliggörs genom avtal mellan ES och utländsk Värdepapperscentral eller depåbank.

C 1.5 Avveckling

C 2.1 Översikt över avvecklingsprocessen

C 2.2 Införande av överföringsuppdrag

C 2.3 Matchning

C 2.4 Täckningskontroll

C 2.5 Klarmarkering

C 2.6 Slutförande av avvecklingsprocessen

C 2.7 Deltagare och övriga berörda i avvecklingsprocessen

C 2.8 Avvecklingsincitament

C 2.9 Emissionens integritet och avstängning av värdepappersemission (ISIN)

C 3.1 Clearingmedlems ansvar för leverans och betalning

Clearingmedlem ansvarar för fullgörande av samtliga överföringsuppdrag som registreras i VPC-systemet för clearingmedlemmens räkning. Även om den underliggande värdepappersaffären som gett upphov till överföringsuppdraget skulle ha ingåtts av någon annan än clearingmedlemmen själv, åligger det således clearingmedlemmen att säkerställa att de värdepappersleveranser och betalningar som registrerats under clearingmedlemmens clearingmedlemsidentitet kan avvecklas på överenskommen avvecklingsdag.

C 3.2 Värdepapper

C 3.3 Likvider

C 3.4 Ersättningsköp

Clearingmedlem är skyldig att i tillämpliga fall i enlighet med vad som anges i CSDR artikel 7.10 genomföra och medverka till ersättningsköp i enlighet med den process som anges i CSDR artikel 7.3–8 samt i avsnitt 3-4 i CSDR RTS 1229.

C 4.1 Clearingmedlems överföringsuppdrag avseende betalningar

C 4.2 Likvidbanks åtagande

Genom att åta sig att vara likvidbank för clearingmedlem åtar sig likvidbanken dels gentemot clearingmedlemmen och dess motparter, dels gentemot ES att ta emot och erlägga betalningar för medlemmens räkning i enlighet med ES Kontoföringsregelverk.

Likvidbankens skyldighet att notera betalningar som likvidbanken mottagit för clearingmedlemmens räkning på clearingmedlemmens bankkonto hos likvidbanken regleras ej av ES Kontoföringsregelverk, liksom ej heller villkoren för hur clearingmedlemmen har rätt att disponera över sådant belopp för annat ändamål än för avveckling i ES. Dessa förhållanden får således överenskommas i annan ordning mellan likvidbanken och clearingmedlemmen.

C 4.3 Modeller för likvidavveckling

Det förekommer flera erkända lösningar för att arrangera likvidavveckling i samband med värdepappersavveckling. Nedan beskrivs de lösningar som används av ES för avvecklingen i SEK samt för avveckling i EUR samt Annan valuta. Avseende Annan valuta kan likvidavveckling för specifika valutor även beskrivas i Särskilda beslut.

C 4.4 Säkerställande av avvecklingen

C 4.5 Funktioner för övervakning av kunders exponeringar

C 5.1 Allmänt om kreditfaciliteterna

De kreditfaciliteter som regleras av ES Kontoföringsregelverk erbjuds endast likvidbanker som är deltagare i RIX. Kreditgivningen, dvs. relationen mellan Riksbanken som långivare och likvidbanken som låntagare, regleras i Riksbankens regelverk. Kreditfaciliteterna syftar till att ge likvidbanken möjlighet att anskaffa centralbankslikviditet för avvecklingen hos ES. Likviditeten kommer att bokföras på likvidbankens likvidavvecklingskonto i SEK (avvecklingsutrymme). I tjänsten ingår registrering av pantsättning och kontroll av belåningsvärde och omfattar dels förvärvade värdepapper, dels befintligt innehav på särskilt angivna vp-konton (PM-konton), som öppnats i likvidbankens namn. Dessa konton benämns säkerhetskonton, se B 3.3.7.

C 5.2 Pantsättning av förvärvade värdepapper

Förvärvspantfunktionen innebär att de värdepapper, som i avvecklingen avses levereras till likvidbanken, vid klarmarkeringen pantregistreras till förmån för Riksbanken som säkerhet för kredit, som erfordras för erläggande av likvid för förvärvet. Kreditbeloppet noteras på likvidbankens likvidavvecklingskonto i SEK genom en kreditering, vilken ökar avvecklingsutrymmet för detta konto. Kreditbeloppet bestäms utifrån Riksbankens regler om belåningsvärde för värdepapper. Avvecklingsutrymmet kan omedelbart tas i anspråk för klarmarkering av betalning av likvid för de pantförskrivna värdepapperen.

C 5.3 Pantsättning av innehav

Pantsättningsfunktionen innebär att samtliga finansiella instrument på ett av likvidbanken särskilt anvisat säkerhetskonto pantregistreras till Riksbanken till säkerhet för kredit för betalningar i SEK i samband med avvecklingen hos ES. Kreditbeloppet noteras på likvidbankens likvidavvecklingskonto i SEK genom en kreditering, vilken ökar avvecklingsutrymmet för detta konto. Kreditbeloppet bestäms utifrån Riksbankens regler om belåningsvärden för värdepapper. Samtliga värdepapper på säkerhetskontot ingår i beräkningen av belåningsvärdet. Pantsättningsfunktionen kan omfatta flera av likvidbanken anvisade säkerhetskonton.

Eftersom endast PM-konton kan anges som säkerhetskonto, innebär detta en begränsning i jämförelse med pantsättningsbara värdepapper för kredit i RIX.

C 5.4 Frisläppande av panten

Riksbanken har medgivit – genom föreskrift i Riksbankens regelverk – att pantsättaren/likvidbanken får förfoga över de enligt C 5.2 och C 5.3 pantförskrivna värdepapperen under förutsättning att och så länge som belåningsvärdet för den återstående panten minst uppgår till den av Riksbanken vid var tid medgivna krediten.

C 6.1 Likvidnoteringskonto för emittent

För utbetalning av ränta på och inlösen av värdepapper som emitteras på PM-konto används för emittent av sådant instrument en PM-kontogrupps likvidnoteringskonto. Utbetalningarna kommer att ske på angiven förfallodag genom debitering av det likvidnoteringskonto som anvisats av den av emittenten anlitade clearingmedlemmen och kreditering av likvidbankernas likvidavvecklingskonton och clearingmedlemmarnas likvidnoteringskonton. Därvid ökar respektive minskar utbetalarens respektive betalningsmottagarnas avvecklingsutrymme i enlighet med beskrivningen under C 4.3 och C 4.4. Avseende Annan valuta kan utbetalning ske på motsvarande sätt även för berörda Finansiella Instrument emitterade inom AM-delen.

C 6.2 Avvecklingsutrymme för emittent

Det åligger den clearingmedlem som är emittentens emissionsinstitut att senast på förfallodagen registrera erforderligt avvecklingsutrymme på emittentens likvidnoteringskonto. Regler avseende lägsta nivå för avvecklingsutrymme som ska finnas tillgängligt på avvecklingsdagen återfinns i Särskilda beslut.

C 6.3 Ränte- och inlösenprocessen

För att minska likviditetsbehovet för ränte- och inlösenbetalningar tillämpas en särskild ränte- och inlösenrutin, som innefattar täckningskontroller och likviditetsbesparande åtgärder, se Användarmanualen för vidare information.

C 6.4 Överföringsuppdrag

För införande av överföringsuppdrag avseende utbetalning av ränta och inlösen från den clearingmedlem som är emittentens emissionsinstitut respektive leverans av värdepapper som är föremål för inlösen från kontohavarens clearingmedlem gäller vad som anges i C 2.2.2.

C 6.5 Säkerställande och slutförande av avvecklingsprocessen

För säkerställande och slutförande av avvecklingsprocessen gäller C 2.4–C 2.6.

C 7.1 Allmänt

Bruttoavveckling i realtid kan ske genom RTGS-funktionen. Avveckling genom RTGS kan ske med eller utan likvid.

Samtliga av ES kontoförda värdepapper, med undantag av premieobligationer, kan avvecklas genom RTGS. Avveckling genom RTGS utan likvid kan ske då VPC-systemet håller öppet och RTGS med likvid då även RIX och i förekommande fall TARGET 2 håller öppet för registrering av överföringsuppdrag, se Användarmanual. Avseende Annan valuta kan avveckling genom RTGS endast ske utan likvid.

C 7.2 Överföringsuppdrag

För införande av överföringsuppdrag gäller C 2.2.2.

C 7.3 Matchning

För matchning av överföringsuppdrag gäller C 2.3.

C 7.4 Säkerställande och avveckling

RTGS med likvid kan ske antingen i SEK eller i EUR. Vid RTGS med likvid avvecklas betalning i SEK i RIX och betalningar i EUR i TARGET 2.

C 8.1 Avveckling av uppdrag om kontant betalning inom AM-delen

VPC-systemets funktioner för clearing och avveckling hanterar även, i relation till Värdepapper som emitterats inom AM-delen, clearing och avveckling av uppdrag avseende kontanta betalningar hänförliga till bolagshändelser (enligt vad som närmare beskrivs i avsnitt B i ES Emittentregelverk). Sådana Överföringsuppdrag avvecklas i VPC-systemet genom så kallad betalning utan värdepappersleverans (PFOD, Payment Free of Delivery) med användande av avvecklingslikvid och konton för betalningsavveckling så som beskrivs i avsnitt C 1.2–C 1.3 och C 4.3 ovan. De särskilda förutsättningar som gäller för denna avveckling beskrivs i detta avsnitt C 8. I övrigt gäller C 1–C 4 i tillämpliga delar. Se även Service Description Corporate Action Payments (AM sub-market).

C 8.2 Överföringsuppdrag och matchning

Överföringsuppdrag avseende kontant betalning i relation till Värdepapper som emitterats inom AM-delen genomförs på uppdrag av Emittent av sådant Värdepapper, vilket mellan ES och Emittent regleras i ES Emittentregelverk. För att dessa uppdrag ska kunna hanteras genom VPC-systemet krävs att Emittenten har utbetalningskonto hos en Likvidbank som är Deltagare hos ES enligt ES Allmänna villkor.11

Överföringsuppdrag avseende kontant utbetalning initieras av Emittenten i enlighet med vad som anges i avsnitt B i ES Emittentregelverk. Emittenten anvisar i samband härmed ett utbetalningskonto som ska belastas för utbetalningen. Vid mottagande av sådant uppdrag från Emittent skickar ES en förfrågan, på uppdrag av Emittenten, till aktuell Likvidbank om att godkänna debitering av det av Emittenten angivna kontot. Vid sådan förfrågan åligger det Likvidbanken att utan dröjsmål bekräfta mottagande av förfrågan till ES samt att, så snart som möjligt, bekräfta till ES om täckning finns på angivet utbetalningskonto och säkerställa motsvarande avvecklingsutrymme i VPC-systemet. Överföringsuppdraget registreras i VPC-systemet som matchad PFOD-instruktion.

I den förfrågan som skickas av ES till Likvidbank kan inkluderas information om ett av Likvidbanken till ES meddelat konto avsett för kreditering hos Likvidbanken, vilket Likvidbanken avser använda sig av vid överföringarna. Om den funktionen ska användas av Likvidbanken åligger det Likvidbanken att i god tid meddela sådant konto till ES samt att tillse att informationen om detta konto alltid är uppdaterad och korrekt.

C 8.3 Täckningskontroll och klarmarkering

Täckningskontroll för Överföringsuppdrag avseende kontant betalning vilka registrerats och bekräftats enligt 8.2 ovan genomförs, i syfte att bekräfta betalningskapacitet för relevanta konton inför slutgiltig avveckling, på utbetalningsdagen vid ett antal bestämda klockslag. Efter godkänd täckningskontroll klarmarkeras instruktionen för avveckling vid närmast efterföljande avvecklingstidpunkt (se även C 2.5.1–C 2.5.2 ovan).

C 8.4 Slutförande av avvecklingsprocessen

Efter klarmarkering slutförs avvecklingsprocessen för klarmarkerade Överföringsuppdrag vid närmast efterföljande avvecklingstidpunkt (se avsnitt C 2.6) genom att betalningen görs tillgänglig för de Clearingmedlemmar som är registrerade som Kontoförande institut för de vp-konton som omfattas av Överföringsuppdraget. Detta sker genom kreditering av sådan Clearingmedlems konto/konto hos Likvidbank i enlighet med reglerna för likvidhantering i avsnitt C 4.4.

C 8.5 Deltagarens ansvar i avvecklingsprocessen

Likvidbank ansvarar som anges i avsnitt C 2.7.1 och C 4.2 för att utföra och ta emot de betalningar som följer av godkända Överföringsuppdrag (enligt avsnitt 8.2 ovan). Likvidbank ansvarar även för att medverka i relevanta täckningskontroller samt att säkerställa övriga förutsättningar på Likvidbankens sida för genomförande av uppdrag avseende kontant utbetalning i enlighet med detta avsnitt. Efter lämnad bekräftelse enligt 8.2 ovan åligger det Likvidbank att tillse att täckning/avvecklingsutrymme finns för relevanta konton i VPC-systemet för täckningskontroll, clearing och avveckling. Likvidbanken ansvarar emellertid inte för brister på Emittentens sida, exempelvis om Emittenten inte tillser att tillräcklig likvid finns på dennes utbetalningskonto inom av ES och Likvidbanken angivna frister.

Mottagande Deltagare enligt avsnitt 8.4 ovan är i egenskap av Clearingmedlem och Kontoförande institut för de vp-konton som betalningen avser skyldiga att ta emot och på utbetalningsdagen slutföra distribution av kontant utbetalning enligt Överföringsuppdraget till behöriga mottagare genom bokning på respektive Avkastningskonto (enligt instruktion från ES), samt utföra de registreringar i VPC-systemet som följer härav (se avsnitt C 2.7.3 samt avsnitt B 1.2).

Om mottagande Deltagare inte är Likvidbank måste denne anlita en Likvidbank för att hantera likvid i enlighet med vad som anges i C 3.3.2.

C 8.6 Övergångsbestämmelse avseende detta avsnitt C 8

Från och med den 26 september 2023 kommer sådana uppdrag avseende kontant betalning hänförliga till bolagshändelser i Värdepapper som emitterats inom AM-delen att hanteras via ES Clearing och Avveckling (istället för som tidigare via Bankgirot) i enlighet med vad som beskrivs i detta avsnitt C 8. Det innebär att denna version 2023:2 av Euroclear Swedens Allmänna villkor Kontoföring och Clearing ska tillämpas för relevanta uppdrag om kontant betalning med utbetalningsdag12 från och med den 26 september 2023. För relevanta uppdrag avseende kontant utbetalning med utbetalningsdag12 till och med den 25 september 2023 gäller i stället tidigare process via Bankgirot. De första instruktionerna för avveckling av uppdrag avseende kontant betalning i relation till Värdepapper som emitterats inom AM-delen enligt detta avsnitt C 8 kommer att genereras i VPC-systemet innan öppning den 25 september 2023.