FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR

RedU 12 Avskrivning av byggnad

(senast ändrat genom FAR N 2020:44)

Detta RedU är avsett att tillämpas av företag som tillämpar BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2).

1 Inledning

1.1Företag vilka innehar fastigheter som utgör anläggningstillgångar har tolkat årsredovisningslagens (1995:1554), ÅRL, regler avseende avskrivningar på olika sätt. Detta har i praxis lett till väsentliga olikheter vad avser bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder avseende byggnader. Mot bakgrund av detta har FAR funnit det angeläget att klargöra frågan samt tolka lag och annan normgivning på området. Redan inledningsvis klargörs att nedanstående tolkning även är tillämplig för bostadsrättsföreningar.

1.2Byggnadsavskrivning kan ske enligt två olika konceptuella synsätt. Det ena är komponentmetoden som är den metod BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) anvisar. Det andra är enhetsavskrivning som är den metod som K2 anger. Detta uttalande behandlar tolkning av enhetsavskrivning som anvisas av K2. När det gäller tillämpningsfrågor avseende komponentmetod hänvisas till K3, RedU 13 samt branschvägledningar i dessa frågor.

(RedP 2017:6)

2 Frågeställningar

2.1Kan företag avstå från avskrivning av byggnad alternativt tillämpa mycket långa avskrivningstider med motivering att byggnaden har en obegränsad eller mycket lång nyttjandeperiod till följd av underhåll som vidmakthåller byggnadens prestanda och/eller ett ökande marknadsvärde som överstiger redovisat värde? En följdfråga blir vilken eller vilka avskrivningsmetoder som kan anses vara mest lämpliga att tillämpa när det gäller byggnader.

2.2I detta sammanhang har bland annat bostadsrättsföreningar lyfts fram vars underhållsplan tillsammans med föreningens stadgar har till syfte att byggnaden ska prestera nytta för evigt och att byggnaden därigenom skulle ha en obegränsad nyttjandeperiod. Notera dock att bostadsrättslagens (1991:614) krav på att stadgarna ska ange hur medel ska avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus helt eller delvis tillgodoses genom en adekvat avskrivning av föreningens byggnader.

2.3Enligt K2 kan inte komponentavskrivning tillämpas. Mark, markanläggning och byggnad är separata avskrivningsenheter liksom aktiverade tillkommande utgifter för mark, markinventarier, markanläggningar, byggnad och byggnadsinventarier. Endast den delen som är en förbättring i jämförelse med byggnadens ursprungliga skick ska aktiveras varvid resterande delen av tillkommande utgifter kostnadsförs som reparation och underhåll (se kommentaren till K2 punkt 10.18).

(FAR N 2020:44)

3 Bedömning

Avskrivning av byggnad

3.1Avskrivning av en tillgång innebär en periodisering av utgiften som uppkom vid anskaffandet av tillgången. Vid förvärv av en fastighet1 med tillhörande byggnad delas anskaffningsvärdet vanligtvis upp på mark och byggnad baserat på taxeringsvärdet vid förvärvstillfället. Avskrivningen av byggnaden ska spegla den ekonomiska förbrukning som sker av tillgången och denna förbrukning sker i takt med att tillgången används. Normalt sker denna förbrukning i form av att tillgången förslits.

En fastighet är ett mark- eller vattenområde eller en volym som är fast egendom med tillhörande fastighetstillbehör (till exempel byggnader, andra anläggningar och växtlighet), som utgör en rättslig enhet. I dagligt tal används ordet fastighet ofta felaktigt om en byggnad, trots att denna användning inte har stöd i lagen.

(FAR N 2020:44)

3.2Som framgår av lag och annan normgivning ska avskrivning ske på en byggnad eftersom denna har en begränsad nyttjandeperiod. Att marknadsvärdet kan öka över tiden utgör ingen grund för att avstå från avskrivningar. Dessutom är det i praktiken ofta marken som ökar i värde sett över längre tidsperspektiv. Det är inte möjligt att underlåta avskrivning på en byggnad med motivet att marknadsvärdet har ökat eller kan öka i framtiden. Enligt lag och annan normgivning sker ingen avskrivning av markens anskaffningsvärde över nyttjandeperioden. Det bör noteras att i företag som tillämpar K2 är beaktande av restvärde avseende byggnad inte tillåtet enligt punkt 10.25 tredje stycket. Som framgår av förarbeten till ÅRL bedöms avskrivningsplanen för varje anläggningstillgång separat. Det finns normalt ingen möjlighet att skriva av viss typ av tillgångar, exempelvis byggnader, med enhetliga avskrivningsprocentsatser utan att först ha bedömt huruvida sådana enhetliga avskrivningsprocentsatser är representativa för den specifika byggnadens förbrukningsmönster vad avser ekonomiskt värde/nytta.

(RedP 2016:8)

Tillvägagångssätt vid bedömning av lämplig avskrivningstid och avskrivningsmetod

3.3Såvitt framgår av K2 kan nyttjandeperiod i huvudsak bedömas på två olika sätt:

  1. Göra en bedömning av lämplig avskrivningsplan för den individuella byggnaden baserat på den bedömda nyttjandeperioden.

  2. Anpassa avskrivningsprocentsatser så att dessa överensstämmer med de avskrivningar (värdeminskningsavdrag) som medges skattemässigt för den aktuella byggnadstypen.

(FAR N 2020:44)

Tillvägagångssätt vid bedömning av lämplig avskrivningsplan för individuella byggnader

3.4I huvudsak finns tre olika tillvägagångssätt att bedöma lämplig avskrivningsplan/-metod för individuella byggnader:

  1. Linjär avskrivning av byggnaden baserat på de delar av byggnaden som har längst nyttjandeperiod (modertillgången, exempelvis byggnadsstommen). Ofta kan byggnadsstommens nyttjandeperiod vara längre än vad en viktad avskrivning enligt b nedan reflekterar. Om modertillgången har en betydligt längre avskrivningstid än enskilda delar måste detta bedömas med beaktande av huruvida fastighetens läge, användning av byggnaden, byggmaterial och byggteknik övertygande stödjer bedömningen att det mest sannolika framtida utfallet är att modertillgångens nyttjandeperiod väsentligt överstiger en nyttjandeperiod som blir resultatet av tillämpning enligt b nedan. Det ska vara sannolikt att flera generationer av olika byggnadskomponenter, med kortare nyttjandeperioder än modertillgången, kommer att bytas ut under modertillgångens nyttjandeperiod samt att utgifter motsvarande ursprunglig prestandanivå på dessa utbytta byggnadskomponenter kommer att kostnadsföras i samband med utbyten.

  2. Komponentavskrivning enligt K3 kan ses som en viktad avskrivning ur ett K2-perspektiv eftersom den totala avskrivningen tar hänsyn till att olika delar har olika avskrivningstider. Efter övergång från K3 till K2 tillämpas K2s regler om avskrivningar i kapitel 10. Det innebär att det som tidigare redovisats som komponenter enligt K3 och som inte utgör en egen avskrivningsenhet enligt punkt 10.22 i K2 ska redovisas till komponenternas sammanlagda bokförda värde och skrivas av som en avskrivningsenhet. En viktad avskrivning kan vara tillåten enligt K2 om den görs över avskrivningsenhetens nyttjandeperiod.

  3. Degressiv avskrivning av byggnaden där avskrivningstiden bedöms baserat på de delar i byggnaden som har längst nyttjandeperiod (modertillgången, exempelvis byggnadsstommen).

  4. Produktionsberoende där avskrivningsbeloppet bestäms på basis av förväntad användning eller produktion.

Enligt FARs uppfattning bör en uppskattning av nyttjandeperiodens längd göras med viss försiktighet eftersom företagen behöver beakta vad som framgår av förarbetena till ÅRL när det gäller försiktigt synsätt, vilket också omnämns i punkt 3.6 nedan.

(FAR N 2020:44)

3.5Olika avskrivningsmetoder är tänkbara vid periodisering av byggnaders anskaffningsvärde. Sådana metoder kan vara linjär avskrivning och degressiv avskrivning. Periodiseringen ska ske med den metod som bäst ger uttryck för hur det ekonomiska värdet av tillgången förbrukas under nyttjandeperioden. Det relevanta värdebegreppet är anskaffningsvärde, med andra ord är det förbrukningen av nyttorna förknippade med anskaffningsvärdet som ska periodiseras med den tillämpade avskrivningsmetoden. Förslitningen av tillgången bör vara utgångspunkten för vilken avskrivningsmetod som ska tillämpas. FARs bedömning är att i normalfallet sker denna förslitning, eller annorlunda uttryckt förbrukning av nyttan, linjärt över nyttjandeperioden om inte annat förlopp kan styrkas på övertygande sätt. Enligt FARs uppfattning är det inte möjligt att utifrån matchningsargument tillämpa progressiv avskrivning med motivet att avskrivningskostnaden ska matchas mot högre nominella intäkter i framtiden. FAR baserar denna uppfattning på att en sådan avskrivningsmetod normalt inte återspeglar hur de ekonomiska nyttorna förknippade med anskaffningsvärdet förbrukas över tid. Progressiv avskrivningsmetod är inte tillåten enligt K2 avseende byggnader.

(FAR N 2020:44)

3.6Förarbetena till ÅRL2 ger uttryck för ett försiktigt synsätt när det gäller bedömning av nyttjandeperioden (i förarbetena benämnt som den ekonomiska livslängden) och därmed också avskrivningsperioden. FARs bedömning är att detta försiktiga synsätt rimligen också måste vägas in vad avser tillämpad avskrivningsmetod/-tid och hur kostnaderna för avskrivning allokeras under tillgångens nyttjandeperiod. Det är viktigt att beakta att den ekonomiska livslängden ofta kan vara kortare än den strikt tekniska livslängden för en byggnad. Det kan vara tekniskt möjligt att underhålla en byggnad så att livslängden blir mycket lång, men sådant underhåll kan efter hand bli så kostsamt att det är mer ekonomiskt att riva byggnaden och uppföra en ny istället för att förlänga livslängden för den gamla byggnaden.

Prop. 1995/96:10, del 2, s. 200 (författningskommentar).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2020:44

Dessa ändringar ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2021 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.

Ändringsförteckning

RedP 2016:8

RedP 2017:6

FAR N 2020:44

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...