FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR

RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar

(senast ändrat genom FAR N 2020:45)

Detta RedU är avsett att tillämpas av företag som tillämpar BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) eller BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

1 Bakgrund

1.1En kapitalförsäkring är en placering i aktier och andra värdepapper eller i fonder men där kapitalförsäkringen ”ligger mellan” berörda värdepapper och ägaren av försäkringen. Det innebär att utställaren av kapitalförsäkringen äger de underliggande värdepapperen, exempelvis en aktieportfölj eller fonder. Ägaren av kapitalförsäkringen har därmed inte någon rösträtt på bolagsstämmor.

1.2Kapitalförsäkringen kan användas för att exempelvis placera överskottslikviditet, bygga upp kapital för framtida investeringar eller täcka en direktpension.

1.3Utställaren är oftast en bank eller ett försäkringsföretag. Som nämnts ovan är det utställaren av kapitalförsäkringen som äger samtliga värdepapper i den depå (eller motsvarande) som har anknytning till kapitalförsäkringen. Det innebär att det är utställaren som innehar alla rättigheter gentemot tredje part. Försäkringsägaren å sin sida är innehavare av en finansiell tillgång (kapitalförsäkringen) genom att ha en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter via uttag från kapitalförsäkringen.

1.4En kapitalförsäkring har normalt inte ett garanterat försäkringskapital utan har mer karaktär av en placering och klassificeras som en finansiell tillgång. Värdet på försäkringen är helt beroende av de placeringar som försäkringstagaren, eller någon annan som har rätt att göra placeringar, väljer. Utställaren friskriver sig därför ofta från ansvar för värdeförändringar i kapitalet. Avkastningen på ett aktieinnehav utgör avkastningen på kapitalförsäkringen och denna påverkar värdet av försäkringen enligt kontoutdraget. Det kan dock förekomma olika villkor i kapitalförsäkringar såsom garanterade belopp. Denna RedU behandlar inte denna typ av kapitalförsäkringar.

(FAR N 2020:45)

1.5har upphävts genom FAR N 2020:45.

2 Frågeställning

2.1De frågor som behandlas i detta uttalande är hur anskaffningsvärdet för en kapitalförsäkring ska fastställas och hur uttag ur kapitalförsäkringen redovisas samt hur den löpande avkastningen på placeringarna inom en kapitalförsäkring ska hanteras i redovisningen.

Det förekommer att kapitalförsäkringar är tecknade i syfte att säkerställa en direktpension. I exemplen illustreras redovisningen av både kapitalförsäkringen och pensionsåtagandet i en sådan situation för företag som tillämpar K3. I K2 finns exempel på redovisning av kapitalförsäkringar (se exempel 16 d i K2).

(FAR N 2020:45)

3 Tillämplighet

3.1I detta uttalande behandlas endast företags placeringar i kapitalförsäkring och dessutom endast svenska kapitalförsäkringar, dvs. kapitalförsäkringar utställda av svenska företag. Vidare behandlas endast redovisningen enligt anskaffningsvärde (4 kap. 3 och 5 §§ ÅRL, K3 kapitel 11 och K2) och inte enligt verkligt värde (4 kap. 14 a–14 e §§ ÅRL och K3 kapitel 12).

(RedP 2016:10)

4 Överväganden

Strukturering av kapitalförsäkring

4.1En kapitalförsäkring är inte ett innehav i aktier utan liknar mer till sin karaktär en rättighet gentemot försäkringsgivaren. Utbetalning från kapitalförsäkringen kan göras med engångsbelopp eller genom utbetalningar månadsvis under viss överenskommen tid.

Värdering av kapitalförsäkring enligt kontoutdrag

4.2Kontoutdragen för kapitalförsäkringar benämns ”värdebesked”, ”årsbesked” och liknande. Ofta finns en uppställning som ser ut ungefär enligt följande:

Ingående försäkringskapital 20xx-01-01

xx

Inbetalningar

xx

Förvaltningsavgift/driftsavgift

– xx

Avgift för försäkringsskydd (efterlevandeskydd etc.)

– xx

Uttag/delåterköp

– xx

Uttags-/återköpsavgift

– xx

Avkastningsskatt

– xx

Värdeförändring

xx

Utgående försäkringskapital 20xx-12-31

xx

Eftersom det finns underliggande aktier och andra värdepapper i kapitalförsäkring genereras avkastning som tillgodoförs kapitalförsäkringen enligt det kontoutdrag som ägaren av kapitalförsäkringen får. Det görs löpande en marknadsvärdering av innehaven enligt kontoutdragen. Löpande dras också avgifter av från värdet på kapitalförsäkringen. Det är förvaltningsavgifter, eventuell försäkring för efterlevandeskydd och avkastningsskatt.

Klassificering och värdering av kapitalförsäkring

4.3Kapitalförsäkringen klassificeras i regel i balansräkningen som en finansiell anläggningstillgång eftersom det oftast är fråga om ett långsiktigt innehav (är det fråga om ett kortfristigt innehav klassificeras innehavet som en omsättningstillgång). Inbetalningar till en kapitalförsäkring kan inte kostnadsföras eftersom inbetalningen inte är en utgift för en förbrukad resurs utan utgör en investering i en finansiell tillgång. Hela premien är balansgill, trots att det ibland kan ingå exempelvis kostnader för drift och risk i premien, eftersom vi – som framgår nedan – utgår från att kapitalförsäkringen är en redovisningsmässig enhet och baserar värderingen på anskaffningsvärdet.

4.4När kapitalförsäkringen klassificeras som en anläggningstillgång får den skrivas upp om villkoren i ÅRL är uppfyllda. Det bör noteras att vid tillämpning av K2 är uppskrivningar av finansiella anläggningstillgångar inte tillåtna.

Redovisning av uppskjuten skatt

4.5I de fall en kapitalförsäkring inte är föremål för inkomstbeskattning hos innehavaren uppkommer ingen temporär skillnad avseende kapitalförsäkring, se kommentaren till K3 p. 29.13 där BFN skriver följande:

”Förväntar sig företaget att återvinna en tillgång eller reglera en skuld till redovisat värde utan att det skattepliktiga resultatet påverkas finns inte någon uppskjuten skatt som avser den tillgången eller skulden.”

(FAR N 2020:45)

5 Bedömning

Klassificering

5.1Kapitalförsäkringen klassificeras som en finansiell tillgång där det finns en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter via uttag. Det innebär att kapitalförsäkringen betraktas som en redovisningsmässig enhet och de underliggande värdepappersinnehaven inte ska redovisas separat eftersom kapitalförsäkringsägaren inte äger de enskilda värdepapperen. Det innebär också att bokföring endast sker när nytt kapital tillförs kapitalförsäkringen och när uttag från kapitalförsäkringen görs. Utdelningar, avgifter och andra värdeförändringar på placeringar inom kapitalförsäkringen enligt kontobeskedet påverkar således inte redovisningen hos försäkringstagaren. Om kapitalförsäkringen klassificeras som en anläggningstillgång ska, som huvudregel1, nedskrivning göras om värdet på kapitalförsäkringen har gått ned och värdenedgången bedöms vara bestående. Även om värdenedgången inte antas vara bestående får den skrivas ned enligt ÅRL. En klassificering som omsättningstillgång innebär att lägsta värdets princip ska tillämpas och en värdenedgång leder således i det fallet omedelbart till en nedskrivning. Uttag från kapitalförsäkringen minskar det redovisade värdet på kapitalförsäkringen (vid tidpunkten för uttaget) endast i den mån uttaget inte täcks av ej redovisade värdeförändringar i kapitalförsäkringen.

Observera att K2 p. 11.20 innehåller en möjlighet att underlåta nedskrivning om beloppet är lågt.

Uttag från kapitalförsäkringen

5.2När uttag görs från kapitalförsäkringen är det viktigt att fastställa vilket verkligt värde som försäkringen hade vid uttagstillfället. Om försäkringens redovisade värde efter uttaget fortfarande är lägre än verkligt värde representerar uttaget en oredovisad värdestegring som redovisas som en finansiell intäkt. Ett uttag kan också delvis utgöras av en oredovisad värdestegring och delvis vara ett uttag av insatta belopp och därmed delas upp mellan intäkt och en minskning av investeringen i kapitalförsäkringen. Kapitalförsäkringens värde får inte minskas så att det understiger det verkliga värdet eftersom företaget då har gjort en otillåten nedskrivning.

Särskilt om pensioner

5.3En direktpension, vars storlek är beroende av värdet på en kapitalförsäkring, ska redovisas till kapitalförsäkringens redovisade värde enligt såväl K3 som K2. Det finns inget utrymme för en kvittning mellan kapitalförsäkringen och pensionsåtagandet enligt varken K3 eller K2. Om kapitalförsäkringen inte täcker särskild löneskatt ska ytterligare en avsättning göras för denna skatt, men detta belopp begränsas enligt K2 till löneskatten på pensionsavsättningens redovisade värde. Enligt K3 ska däremot en sådan avsättning för särskild löneskatt baseras på kapitalförsäkringens verkliga värde och inte på dess redovisade värde. Förpliktelsen enligt K3 är nämligen beroende av det verkliga värdet av kapitalförsäkringen. Ett infriande av pensionsåtagandet innebär en utbetalning utifrån kapitalförsäkringens verkliga värde, vilket leder till erläggande av särskild löneskatt baserad på kapitalförsäkringens verkliga värde.

5.4När uttag görs från kapitalförsäkringen som representerar en oredovisad värdestegring och medlen används till pensionsutbetalningar uppkommer både en realiserad intäkt (finansiell intäkt) och en pensionskostnad (personalkostnad). En sådan pensionsutbetalning påverkar således rörelseresultatet negativt men påverkar inte resultat före skatt.

(RedP 2016:10)

5.5När uttag görs från kapitalförsäkringen som innebär att uttaget överstiger den oredovisade värdeökningen på kapitalförsäkringen vid tidpunkten för uttaget har företaget, vilket nämns ovan, dels en intäkt, dels gjort en minskning av det redovisade värdet på kapitalförsäkringen. I det sistnämnda fallet reduceras pensionsskuldens redovisade värde med ett belopp som motsvarar minskningen av kapitalförsäkringens redovisade värde.

5.6En avsättning för direktpension, liksom avsättning för särskild löneskatt, kan ge upphov till en temporär skillnad om åtagandet är föremål för skattemässigt avdrag och därför redovisar företag som följer K3 en uppskjuten skattefordran, under förutsättning att övriga villkor för att redovisa uppskjutna skattefordringar är uppfyllda enligt K3 kapitel 29 Inkomstskatter.

(FAR N 2020:45)

Ikraftträdande

2018:1

Dessa ändringar ska tillämpas i denna lydelse från och med den 1 juli 2018 men får tillämpas tidigare.

2020:45

Dessa ändringar ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2021 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.

Ändringsförteckning

RedP 2016:10

RedP 2018:1

FAR N 2020:45

Exempel 1 Uttag från kapitalförsäkring som ökat i värde

Nedanstående exempel åskådliggör hur kapitalförsäkring redovisas enligt detta uttalande.

Förutsättningar

För att åskådliggöra redovisningen i enlighet med uttalandet ges ett exempel som baseras på följande förutsättningar (alla belopp i tkr):

Ingående försäkringskapital 20x7-01-01

5.100

Inbetalningar till försäkringen under året

1.140

Förvaltningsavgift/driftsavgift

−    30

Avgift för försäkringsskydd (efterlevandeskydd etc.)

Uttag/delåterköp

− 3.900

Uttags-/återköpsavgift

Avkastningsskatt

−    40

Värdeförändring

    330

Utgående försäkringskapital 20x7-12-31

2.600

Totalt inbetalade premier

5.000

Verkligt värde före uttag (2.600 + 3.900)

6.500

Enligt ovanstående uppställning finns således en orealiserad värdeförändring i kapitalförsäkringen som är skillnaden mellan verkligt värde och det redovisade värdet i balansräkningen, dvs. inbetalda premier. Denna värdeförändring uppgår till 6.500 – 5.000 = 1.500.

Redovisning av kapitalförsäkringen

Eftersom kapitalförsäkringen är den enda tillgång som ska redovisas, utifrån att den betraktas som en redovisningsmässig enhet, redovisas därför enbart de premier som betalas in till kapitalförsäkringen. De underliggande värdepappersinnehaven redovisas således inte separat. Vidare kan det redovisade värdet också påverkas av de uttag som görs från kapitalförsäkringen och eventuella nedskrivningsbehov.

Det innebär följande bokföring under år 20x7 enligt förutsättningarna ovan:

1385 Värde av kapitalförsäkring

1930 Bank

IB…3.860 

 Återbet.…2.400

Återbet.…3.900 

 Premie…1.140

Premie…1.140 

 UB…2.600

8254 Skattefria intäkter

 Återbet.…1.500

Den oredovisade värdeförändringen på 1.500 anses i och med uttaget vara en realiserad intäkt, dvs. uttaget görs först från den oredovisade värdeökningen. Eftersom värdeökningen inte har redovisats i resultaträkningen tidigare, görs detta i och med uttaget från kapitalförsäkringen. När hela den oredovisade värdeökningen har intäktsredovisats minskas resterande del av uttaget från det redovisade värdet på kapitalförsäkringen.

Det redovisade värdet på kapitalförsäkringen kan inte vara högre än det utgående försäkringskapitalet per balansdagen. Av återbetalningen på totalt 3.900 redovisas därför 2.400 som en reducering av det redovisade värdet på kapitalförsäkringen och den orealiserade värdeökningen på 1.500 intäktsredovisas.2

En minskning av kapitalförsäkringens redovisade belopp med hela återbetalningen skulle innebära en otillåten nedskrivning enligt ÅRL. En minskning av kapitalförsäkringens redovisade värde med ett lägre belopp än i exemplet skulle innebära en otillåten övervärdering av kapitalförsäkringen.

Ytterligare kommentarer till exemplet

Det utgående försäkringskapitalet per 20x7-12-31 uppgår till 2.600, dvs. samma belopp som det redovisade värdet på kapitalförsäkringen vid årets slut. Utgångspunkten är att någon värdetillväxt inte har skett efter uttaget under 20x7, för om så hade varit fallet hade det utgående försäkringskapitalet uppgått till ett större belopp än det redovisade värdet vid årets slut eftersom denna värdetillväxt hade varit orealiserad.

Det utgående försäkringskapitalet per 20x7-12-31 hade också uppgått till ett större belopp än det redovisade värdet på kapitalförsäkringen vid årets slut om uttaget hade varit mindre än den oredovisade värdestegringen som uppgår till 1.500. Ett uttag på t.ex. 1.400 hade inneburit att utgående försäkringskapital hade uppgått till 5.100 (verkligt värde före uttag 6.500 med avdrag för uttaget om 1.400).

Det ingående försäkringskapitalet per 20x7-12-31 (5.100) uppgår till ett större belopp än det redovisade värdet på kapitalförsäkringen vid årets början (3.860). Det beror på att det vid den tidpunkten föreligger en oredovisad värdeförändring i kapitalförsäkringen som uppgår till 1.240. Denna värdeförändring ökar netto under 20x7 med 260 (värdeförändring 330 med avdrag för avgift 30 och skatt 40) för att vid årets slut uppgå till 1.500.

Exempel 2 Nedskrivning av kapitalförsäkring som minskat i värde

Ingående försäkringskapital 20x7-01-01

5.100

Inbetalningar till försäkringen under året

1.140

Förvaltningsavgift/driftsavgift

−    30

Avgift för försäkringsskydd (efterlevandeskydd etc.)

Uttag/delåterköp 20x7-12-30

− 3.900

Uttags-/återköpsavgift

Avkastningsskatt

−    40

Värdeförändring

− 2.000

Utgående försäkringskapital 20x7-12-31

270

Totalt inbetalade premier

5.000

1385 Värde av kapitalförsäkring

1930 Bank

IB…3.860 

 Uttag…3.900

Uttag…3.900 

 Premie…1.140

Premie…1.140 

1388 Nedskrivning kapitalförsäkring

8272 Nedskr. långfristiga fordringar

 Nedskr. 31/12…830

Nedskr. 31/12…830 

Ytterligare kommentarer till exemplet

Uttaget har gjorts i slutet av året. Om uttag görs under året behöver bedömning av verkligt värde och nedskrivningsbehov som huvudregel göras vid uttagstillfället.

(RedP 2016:10)

Referenser

K3 p. 2.12 om tillgångsdefinition

K2 p. 6.4, 6.6 om intäkter

K3 p. 2.16 om intäktsdefinition

K2 kap. 11 om finansiella anläggningstillgångar

K3 kap. 27 om nedskrivningar

K2 p. 16.16–19 om pensioner

K3 p. 28.12A om direktpension

(RedP 2016:10)

Exempel 3 Redovisning av direktpension säkerställd med kapitalförsäkring

Det förekommer att företag innehar kapitalförsäkringar i syfte att säkerställa ett pensionsåtagande. Nedanstående exempel åskådliggör hur redovisning sker av både pensionsåtagandet och kapitalförsäkringen när kapitalförsäkringen innehas i syfte att säkerställa en direktpension.

Exempel 3 a

Förutsättningar

Villkor för direktpension och kapitalförsäkringar liksom beskattning av dessa (inkl. företagets åtagande att betala särskild löneskatt) kan skilja sig åt mellan olika typer av pensionslösningar varför det är av särskild betydelse att enskilda pensionsåtaganden analyseras separat för att säkerställa en korrekt redovisning. Redovisningen som åskådliggörs i detta exempel är baserad på förutsättningarna nedan (alla belopp i tkr).

Företaget har under år 20x1 utfäst en pension till anställd. Pensionen säkerställs genom en av företaget tecknad och ägd kapitalförsäkring. Kapitalförsäkringen pantskrivs till den anställde. Enligt det avtal som finns mellan företaget och den anställde är företagets åtagande för den anställdes pension begränsat till utfallet på kapitalförsäkringen, dvs. det är den anställde som står risken och fördelarna för att de belopp som företaget betalat in till kapitalförsäkringen minskar eller ökar till följd av värdeutveckling. Företagets åtagande är således att betala in de överenskomna premierna till kapitalförsäkringen. Det finns inga garanterade belopp i försäkringen.

Företaget har åtagit sig att betala in 1.000 tkr per år 20x1.

Vid utbetalning av pensionen sker utbetalning från försäkringsbolaget till företaget, som därefter betalar ut pensionen till den anställde.

Pensionsutfästelsen är inte tryggad i enlighet med tryggandelagen. Företaget är ålagt att erlägga löneskatt om 24,26 % till Skatteverket när utbetalning av pensionen sker. Företagets pensionsutfästelse inkluderar inte löneskatt utan detta tillkommer för företaget att betala.

Exemplet beaktar inte redovisning av uppskjuten skatt liksom personbeskattning såsom redovisning av källskatt.

Värdet på kapitalförsäkringen uppgick per 20x1-12-31 till 1.100 tkr, per 20x2-12-31 till 950 tkr och per 20x3-12-31 till 570 tkr.

Under 20x3 görs uttag med 400 tkr. Det verkliga värdet före uttaget uppgick till 970 tkr.

Företaget har kalenderår som räkenskapsår och tillämpar anskaffningsvärdemetoden för finansiella instrument (K3 kapitel 11).

Redovisning av kapitalförsäkringen och pensionsåtagandet

Eftersom kapitalförsäkringen är den enda tillgång som ska redovisas, utifrån att den betraktas som en redovisningsmässig enhet, redovisas därför enbart de premier som betalas in till kapitalförsäkringen som anskaffningsvärde. De underliggande värdepappersinnehaven redovisas således inte separat. Vidare kan det redovisade värdet också påverkas av de uttag som görs från kapitalförsäkringen och eventuella nedskrivningsbehov. Se vidare exempel 1 och 2 ovan.

Företaget äger kapitalförsäkringen. Inbetalda premier till kapitalförsäkringen om 1.000 tkr redovisas som en tillgång i balansräkningen. Värdet på kapitalförsäkringen uppgick per 20x1-12-31 till 1.100 tkr vilket innebär att en värdeökning skett med 100 tkr. Kapitalförsäkringen och pensionsutfästelsen redovisas till samma värde3, dvs. pensionsutfästelsen redovisas till det belopp som kapitalförsäkringen är redovisad till. Eftersom företaget tillämpar anskaffningsvärdemetoden för finansiella instrument redovisas inte den orealiserade värdeökningen om 100 tkr.

Åtagande att betala särskild löneskatt redovisas och baseras på det verkliga värdet av kapitalförsäkringen, dvs. baseras på 1.100 tkr.

K3 punkt 28.12A.

Bokföring under år 20x1 enligt förutsättningarna ovan

13XX Värde kapitalförsäkring

74XX Pensionskostnader

Premie (2) …1.000 

Åtagande (1) …1.000 

22XX Avsättningar pensioner

Åtagande (1) …1.000 

22XX Avsättning för särskild löneskatt

75XX Särskild löneskatt

Löneskatt (3) …267 

Löneskatt (3) …267 

19XX Bank

Premie (2) …1.000 

Förklaringar
  1. Utställande av pensionsutfästelse

  2. Utfästelsen säkerställs via en kapitalförsäkring

  3. Löneskatten beräknas på verkligt värde

I årsredovisningen redovisas pensionsåtagandet om 1.000 tkr i posten ”Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser” under rubriken avsättningar. Den särskilda löneskatten redovisas i posten ”Övriga avsättningar” om inte företaget har valt att redovisa både pension och särskild löneskatt i samma post i balansräkningen enligt K3 punkt 8.11.

I årsredovisningen anges:

Ställda säkerheter: 1.000 tkr, avseende eget pensionsåtagande

Bokföring under år 20x2 enligt förutsättningarna ovan

Värdet på kapitalförsäkringen uppgick per 20x2 till 950 tkr vilket innebär att en värdeminskning skett med 50 tkr jämfört med det ingående redovisade värdet på kapitalförsäkringen. Nedskrivning sker av försäkringen då företaget anser att värdenedgången är bestående. På motsvarande sätt justeras även skuldsidan dvs. avsättningen för pensionsförpliktelsen med 50 tkr och särskild löneskatt med 36 tkr. Enligt 4 kap. 5 § ÅRL får dock en finansiell anläggningstillgång skrivas ned även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående. För klassificering i balansräkningen, se 20x1 ovan.

13XX Värde kapitalförsäkring

74XX Pensionskostnader

IB …1.000 

Justering (2) …50 

Nedskrivning (1) …50

22XX Avsättningar pensioner

75XX Särskild löneskatt

IB …1.000 

Justering (3) …36 

Justering (2) …50 

22XX Avsättning för särskild löneskatt

82XX Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar

IB …267 

Nedskrivning (1) …50

Justering (3) …36 

Förklaringar
  1. Nedskrivning av tillgångens värde

  2. Pensionsutfästelsen följer tillgångens värde

  3. Löneskatten följer verkligt värde på utfästelsen

I årsredovisningen anges:

Ställda säkerheter: 950 tkr, avseende eget pensionsåtagande

Bokföring under år 20x3 enligt förutsättningarna ovan

Under 20x3 sker utbetalning om 400 tkr. Det verkliga värdet på kapitalförsäkringen per ingången av året uppgick till 950 tkr (se ovan), det verkliga värdet före uttaget uppgick till 970 tkr och värdet per 31 december år 20x3 uppgick till 570 tkr. Om uttag görs under året behöver bedömning av verkligt värde och nedskrivningsbehov göras vid uttagstillfället.

Då det verkliga värdet på kapitalförsäkringen före uttagstillfället uppgick till ett högre belopp än det ingående redovisade värdet om 950 tkr, sker en återföring av tidigare nedskrivning vilket innebär en återföring om 20 tkr. Återföring av nedskrivning sker eftersom det verkliga värdet understiger det ursprungliga anskaffningsvärdet om 1.000 tkr. Motsvarande justering sker av pensionsåtagandet samt justering av särskild löneskatt.

Efter detta uppgår redovisat värde för kapitalförsäkring samt pensionsåtagande till 970 tkr.

Uttag av belopp om 400 tkr minskar kapitalförsäkringens redovisade värde med 400 tkr och uppgår därefter till 570 tkr. En motsvarande justering sker av pensionsåtagandet. Det verkliga värdet uppgår till 570 tkr per den 31 december år 20x3, dvs. det redovisade värdet motsvarar det redovisade värdet per den 31 december år 20x3.

Total redovisad löneskatt i balansräkningen uppgår till 235 tkr, varav 97 tkr betalas till Skatteverket4. Detta belopp motsvarar 24,26 % på utbetalat belopp om 400 tkr. Resterande belopp om 138 tkr avser särskild löneskatt på redovisad avsättning för pension (motsvarande verkligt värde på tillgången), dvs. 570 tkr * 24,26 %.

För klassificering i balansräkningen, se 20x1 ovan.

13XX Värde kapitalförsäkring

74XX Pensionskostnader

IB …950 

Uttag (2) …400

Justering (1) …20

Återföring nedskrivning (1) …20

19XX Bank

Insättning (2) …400

IB …1.000

Uttag (3) …400

22XX Avsättningar pensioner

75XX Särskild löneskatt

IB …950 

Justering (5) …5 

Uttag (3) …400

Justering (1) …20

22XX Avsättning för särskild löneskatt

82XX Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar

IB …230 

Utbetalning pension (4) …97

Justering (5) …5 

25XX Löneskatt att betala till SKV

82XX Finansiell intäkt

Utbetalning pension (4) …97

Återföring nedskrivning (1) …20

Enligt förutsättningarna uppkommer företagets åtagande att betala in särskild löneskatt i samband med utbetalning för pensionen.

Förklaringar
  1. Delåterföring av tidigare gjord nedskrivning samt motsvarande justering av skulden

  2. Uttag från kapitalförsäkringen sätts in på bank

  3. När utbetalning sker av pensionen minskar företagets pensionsåtagande vilket innebär att pensionsavsättningen debiteras

  4. Utbetalad pension föranleder att särskilt löneskatt ska betalas in till Skatteverket

  5. Löneskatten följer verkligt värde på pensionsutfästelsen

Ställda säkerheter: 570 tkr, avseende eget pensionsåtagande

Exempel 3 b

I ovanstående förutsättningar uppgick kapitalförsäkringens verkliga värde, tillika redovisade värde, vid utbetalningstillfället till ett lägre belopp än ursprungligt anskaffningsvärde. Nedan exemplifieras redovisningen i en situation där kapitalförsäkringens verkliga värde istället överstiger ursprungligt anskaffningsvärde vid utbetalningstillfället.

Värdet på kapitalförsäkringen uppgick per 20x1-12-31 till 1.100 tkr, per 20x2-12-31 till 1.150 tkr och per 20x3-12-31 till 1.300 tkr. Under 20x3 görs uttag med 100 tkr. Det verkliga värdet före uttaget uppgick till 1.170 tkr.

I övrigt är förutsättningarna är desamma som ovanstående exempel.

Bokföring under år 20x1 och 20x2 enligt förutsättningarna ovan

Inbetalade premier redovisas som en tillgång. Pensionsåtagandet uppgår till motsvarande belopp. Särskild löneskatt redovisas baserat på det verkliga värdet om 1.150 tkr och uppgår till 279 tkr. Sammanfattningsvis finns följande saldon på balansräkningsposterna per 20x2-12-31:

13XX Värde kapitalförsäkring

IB …1.000 

19XX Bank

IB …1.000

22XX Avsättningar pensioner

IB …1.000 

225X Avsättning för särskild löneskatt

IB …279

Bokföring under år 20x3 enligt förutsättningarna ovan

Under 20x3 sker utbetalning om 100 tkr. Då det verkliga värdet på kapitalförsäkringen före uttagstillfället om 1.170 tkr är ett högre belopp än det ingående redovisade värdet om 1.000 tkr sker ingen omvärdering (finansiella instrument värderas inte till verkligt värde i detta exempel dvs. vi tillämpar kapitel 11 i K3). Det finns således en oredovisad värdestegring om 170 tkr per uttagstillfället.

Uttag av belopp om 100 tkr ryms inom den oredovisade värdestegringen om 170 tkr, vilket innebär att uttaget i praktiken realiserar denna tidigare oredovisade värdeökning. 100 tkr redovisas som en finansiell intäkt och motsvarande belopp redovisas som en pensionskostnad.

För klassificering i balansräkningen, se 20x1 ovan.

13XX Värde kapitalförsäkring

74XX Pensionskostnader

IB …1.000 

Uttag (2) …100

19XX Bank

Insättning (1) …100

IB …1.000

Uttag (2) …100

22XX Avsättningar pensioner

75XX Särskild löneskatt

IB …1.000 

Justering (4) …61

225X Avsättning för särskild löneskatt

82XX Finansiell intäkt

IB …279

Realisering (1) …100

Utbetalning pension (3) …24

Justering (4) …61

25XX Löneskatt att betala till SKV

Utbetalning pension (3) …24

Förklaringar
  1. Uttag sker från kapitalförsäkringen. Realiserad intäkt

  2. Uttag sker och ökar pensionskostnaden

  3. Utbetalad pension föranleder att särskild löneskatt ska betalas in till Skatteverket

  4. Löneskatten följer verkligt värde på utfästelsen

(FAR N 2020:45)

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...