Innehåll

FINANSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD

FFFS 2013:1 Säkerställda obligationer

(senast ändrad genom FFFS 2022:12)

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

Tillämpningsområde

1 §1Dessa föreskrifter och allmänna råd gäller för kreditinstitut som enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer

  • ansöker om tillstånd att ge ut säkerställda obligationer,

  • har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer.

Föreskrifterna innehåller bestämmelser om

  • ansökan om tillstånd att ge ut säkerställda obligationer (2 kap.),

  • krav på säkerhetsmassan (3 kap.),

  • villkor för derivatavtal samt beräkning av och villkor för riskexponering och räntebetalningar (4 kap.),

  • registret (5 kap.),

  • den oberoende granskaren (6 kap.),

  • informationsskyldighet till investerarna (7 kap.), och

  • rapportering till Finansinspektionen (8 kap.).

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

Definitioner

2 §2I dessa föreskrifter och allmänna råd betyder termer och uttryck detsamma som i 1 kap. 2 § och 3 kap. 1 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

2 kap. Ansökan om tillstånd att ge ut säkerställda obligationer

1 §3Ett företag som ansöker om tillstånd att ge ut säkerställda obligationer ska till Finansinspektionen lämna

  1. en kopia av styrelseprotokollet där det framgår att företaget har beslutat om att söka tillstånd,

  2. en beskrivning av den planerade verksamheten som visar hur företaget kommer att hantera säkerställda obligationer, säkerhetsmassan och det register över de säkerställda obligationerna som anges i 3 kap. 10 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer,

  3. i förekommande fall, en särskild plan enligt vad som anges i 2 kap. 1 § första stycket 3 lagen om utgivning av säkerställda obligationer, alternativt en beskrivning av hur företaget planerar en omvandling,

  4. en ekonomisk plan, enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 lagen om utgivning av säkerställda obligationer, för de tre närmast kommande verksamhetsåren, som är upprättad i linje med de prognoser som företaget har gjort i sin interna kapitalutvärdering,

  5. en beskrivning av hur verksamheten med säkerställda obligationer ska organiseras för att företaget ska uppnå en god intern kontroll,

  6. uppgifter om de it-system som företaget avser att använda i den planerade verksamheten.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

3 kap. Krav på säkerhetsmassan

1 §4Bestämmelser om till vilken del en hypotekskredit får ingå i säkerhetsmassan finns i 3 kap. 3 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

Allmänna råd

När ett emittentinstitut prövar för vilket ändamål ett pantobjekt huvudsakligen är avsett för, kan det hämta vägledning i Fastighetsregistrets typkoder för taxeringsuppgifter. Om typkoderna inte är uppdaterade eller om de av andra skäl inte visar fastigheters användningsområde på ett rättvisande sätt, kan institutet i samråd med Finansinspektionen fastställa andra mer korrekta grunder för sin bedömning. Om en fastighet omfattar flera taxeringsenheter kan institutet bedöma den huvudsakliga användningen med hjälp av delvärden i taxeringsvärdet. Institutet bör även tillämpa dessa allmänna råd för utländska pantobjekt. I dessa fall bör prövningen dokumenteras.

FFFS (2022:12)

2 §Om en lånefordran som ingår i säkerhetsmassan har varit oreglerad i 60 dagar eller mer får ett emittentinstitut inte räkna med dess värde i säkerhetsmassan vid de prövningar som ska göras enligt 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer.

Hur värderingen ska utföras när kredit lämnas

3 §Den värderingsman som ska utföra en individuell värdering enligt 3 kap. 5 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, ska ha tillräcklig teoretisk och praktisk kunskap om hur värderingen ska utföras samt i övrigt ha god kunskap om den allmänna och lokala fastighetsmarknaden.

4 §Ett emittentinstitut ska se till att erkända och accepterade värderingsmetoder används vid värderingen.

Allmänna råd

Emittentinstitutet bör dokumentera underlag för värderingar som grundas på generella prisnivåer.

Hur kontrollen av marknadsvärdet ska utföras

5 §Bestämmelser om att ett emittentinstitut löpande ska kontrollera marknadsvärdet för egendom som utgör säkerhet för hypotekskrediter finns i 3 kap. 7 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer.

Institutet ska om prisnivåerna sjunker på jämförbara objekt kontrollera om den egendom som utgör säkerhet för hypotekskrediter har samma värde som vid den ursprungliga eller senaste värderingen. Om marknadsförhållandena för jämförbara objekt på orten eller i regionen allvarligt försämras ska värderingen omprövas.

Institutet ska särskilt kontrollera priserna i regioner eller inom de kategorier där prisfallen, eller riskerna för prisfall, är som störst.

Allmänna råd

Emittentinstitutet kan välja att ompröva värderingar av säkerheter i registret utöver det som anges i 5 §. Om institutet väljer att registrera värdeökningar bör det i motsvarande mån registrera värdeminskningar. Indexbaserade uppvärderingar bör, i förekommande fall, endast göras på fast egendom, tomträtter och bostadsrätter som är avsedda för bostadsändamål. För övriga säkerheter bör institutet endast göra en uppvärdering efter en individuell värdering som motsvarar den som anges i 3 kap. 5 § lagen om utgivning av säkerställda obligationer. Institutet bör åtminstone årligen dokumentera ställningstaganden som rör omvärderingar.

Känslighetsanalys

6 §Ett emittentinstitut ska testa och analysera hur framtida förändringar i marknadsvärden kan påverka belåningsgraderna och säkerhetsmassans värde. Institutet ska regelbundet och åtminstone årligen genomföra tester av samtlig egendom som utgör säkerhet för hypotekskrediter i säkerhetsmassan. Testerna ska vara ändamålsenliga och baserade på konservativa antaganden.

Testerna ska omfatta den påverkan sjunkande priser på minst 5, 10, 15, 20, 25 och 30 procent har på belåningsgraderna, säkerhetsmassans värde samt matchningskraven.

Redogörelsen för en sådan känslighetsanalys ska inkludera åtgärder som visar hur institutet kan förbättra matchningen vid sjunkande priser.

Institutet ska lämna redogörelsen till den oberoende granskaren.

4 kap. Villkor för derivatavtal samt beräkning av och villkor för riskexponering och räntebetalningar

Matchningsregler

1 §5Bestämmelser om matchning av säkerhetsmassan mot värdet av de fordringar som kan göras gällande mot ett emittentinstitut på grund av säkerställda obligationer, finns i 3 kap. 8 § första stycket lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

Allmänna råd

Emittentinstitutet bör, när det beräknar matchningen enligt 3 kap. 8 § första stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer, ta hänsyn till såväl eventuella valutakursdifferenser som det bokförda värdet av förekommande derivatavtal.

FFFS (2022:12)

Nuvärdesberäkning

2 §Bestämmelser om nuvärdesberäkning av tillgångar och skulder i säkerhetsmassan finns i 3 kap. 9 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer.

Nuvärdet av tillgångarna i säkerhetsmassan ska vid en daglig beräkning överstiga nuvärdet av skulderna som avser säkerställda obligationer på det sätt som anges i 3 kap. 9 § lagen om utgivning av säkerställda obligationer. Vid beräkningen ska även nuvärdet av derivatavtal beaktas. Den räntekurva för diskontering av framtida kassaflöden (diskonteringsräntekurva) som används ska baseras på swapräntekurvan för respektive valuta.

FFFS (2016:17)

Ränterisk

3 §Kravet enligt 2 § ska vara uppfyllt också efter en parallellförflyttning av swapräntekurvan med en procentenhet i ofördelaktig riktning.

Allmänna råd

Ett emittentinstitut bör utöver nuvärdesberäkningarna även regelbundet göra andra för institutet relevanta beräkningar som grundas på antagna ränteförändringar. I sådana beräkningar kan institutet exempelvis göra uträkningar med antaganden om vridningar av swapräntekurvan.

Valutarisk

4 §Om det i säkerhetsmassan hos ett emittentinstitut ingår tillgångar i en annan valuta än de säkerställda obligationerna, och valutarisken inte är helt säkrad, ska kravet enligt 2 § vara uppfyllt också efter en tioprocentig förändring av relationen mellan obligationsvalutorna och tillgångsvalutorna i ofördelaktig riktning.

FFFS (2016:17)

5 §Ett emittentinstitut ska dokumentera och spara resultatet av de dagliga beräkningarna av nuvärden, ränterisk och valutarisk på ett betryggande sätt i minst fem år.

Villkor för derivatavtal

6 §Ett derivatavtal som ett emittentinstitut har valt att ingå för sin riskhantering enligt matchningsreglerna i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer får enbart avse säkerställda obligationer och tillgångar i säkerhetsmassan.

7 §Ett derivatavtal får inte utformas så att det upphör när motparten påkallar det eller automatiskt upphör om emittentinstitutet går i konkurs.

8 §6har upphävts.

Upphör att gälla den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

9 §7har upphävts.

Upphör att gälla den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

10 §8har upphävts.

Upphör att gälla den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

11 §9har upphävts.

Upphör att gälla den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

5 kap. Registret

Säkerhetskrav

1 §Det register som avses i 3 kap. 10 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer ska förvaras på ett betryggande och överskådligt sätt.

Hur registret ska föras

2 §10De uppgifter som enligt 3 kap. 11 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer ska ingå i registret, och som avser säkerställda obligationer och derivatavtal, ska föras in i registret senast på avtalsdagen. Uppgifter som ska ingå i registret, och som avser tillgångar, ska föras in i registret den dag som den aktuella tillgången räknas in i säkerhetsmassan. Därefter ska de uppgifter som avser amorteringar, aktuella räntesatser och villkorsperioder uppdateras dagligen.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

3 §11Om en hypotekskredit översteg de belåningsgrader som följer av artikel 129.1 d och f i tillsynsförordningen när den lämnades, ska uppgifter om det belopp som krediten får tillgodoräknas säkerhetsmassan föras in i registret.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

4 §Om marknadsvärdet av en tillgång som utgör säkerhet för en hypotekskredit har förändrats så att ett nytt värde måste bestämmas i enlighet med 3 kap. 7 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, ska det nya värdet snarast möjligt föras in i registret.

5 §Ett emittentinstitut ska föra separata register över obligationer som är utgivna med förmånsrätt i olika säkerhetsmassor. Kraven på matchning i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer ska uppfyllas för tillgångar och skulder i varje register.

Tillgänglighet

6 §Ett emittentinstitut ska se till att registret vid varje tidpunkt hålls tillgängligt för Finansinspektionen och den oberoende granskaren.

6 kap. Den oberoende granskaren

Krav på oberoende

1 §En oberoende granskare enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer får inte ha andra uppdrag i emittentinstitutet eller i andra företag inom den koncern i vilken institutet ingår. Den oberoende granskaren ska, i de fall institutets externrevision utförs av revisorer från samma företag som granskaren, för Finansinspektionen kunna visa att det inte finns några intressekonflikter mellan den oberoende granskningen och externrevisionen.

Granskarens uppgifter

2 §12Den oberoende granskaren ska övervaka att registret, enligt 3 kap. 10 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, förs på ett korrekt sätt. Den oberoende granskaren ska särskilt kontrollera att

  1. obligationer och derivatavtal registreras enligt 3 kap. 11 § lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

  2. endast tillgångar som uppfyller kvalifikationskraven tillförs säkerhetsmassan och registreras på ett korrekt sätt,

  3. värderingen av de underliggande säkerheterna överensstämmer med lagens och dessa föreskrifters krav på hur en värdering ska utföras,

  4. hypotekskrediter vars underliggande säkerhet har minskat avsevärt i värde vid matchningen endast räknas in i säkerhetsmassan till ett belopp som ryms inom de nya reducerade belåningsgraderna, och att

  5. matchningsreglerna upprätthålls.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

3 §Den oberoende granskaren ska granska de omvärderingar av underliggande säkerheter som emittentinstitutet har genomfört under året.

4 §13Den oberoende granskningen ska vara riskbaserad. Granskningen av säkerheternas värde ska exempelvis fokusera på geografiska områden och typer av säkerheter där riskerna för prisfall kan bedömas som särskilt stora samt där prisfallen har varit som störst. It- och systemrisker ska granskas mer utförligt efter allvarliga incidenter eller större systemuppdateringar. Vid granskningen ska den oberoende granskaren identifiera om en fördjupad granskning behövs, till exempel mot bakgrund av tidigare iakttagelser, förändringar i verksamheten eller rådande marknadsläge. Om granskningen sker genom att ett urval granskas, exempelvis genom stickprovskontroller, ska den oberoende granskaren redogöra för urvalet och dokumentera det.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

4 a §14Den oberoende granskaren ska granska att verksamheten med säkerställda obligationer organiseras på ett sådant sätt att god intern kontroll upprätthålls. I uppgifterna ingår att granska fastställda riktlinjer och processer för verksamheten.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

4 b §15Den oberoende granskaren ska kontrollera att emittentinstitutet följer de krav som anges i 7 kap., när det lämnar information till investerarna.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

Skyldighet att rapportera

5 §16Innan den oberoende granskaren utför den årliga granskningen ska han eller hon lämna en granskningsplan till Finansinspektionen. Den ska ha kommit in till Finansinspektionen senast 30 kalenderdagar innan kalenderårets utgång.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

5 a §17Granskningsplanen, som anges i 5 §, ska åtminstone innehålla en

  1. övergripande redogörelse för hur granskningsarbetet ska organiseras och utföras,

  2. redogörelse för samtliga granskningsområden och de metoder som ska användas för respektive granskningsområde, inklusive eventuella stickprovskontroller,

  3. redogörelse för den fördjupade granskningen enligt 4 §,

  4. tidsplan och prognos för uppskattat antal timmar som det kommer ta att utföra granskningen, fördelat på de olika granskningsområdena, och

  5. uppskattning av det totala arvodet för granskningen, fördelat på de olika granskningsområdena och arbetsuppgifterna.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

6 §Den oberoende granskaren ska en gång per år lämna en rapport över granskningen till Finansinspektionen. Rapporten ska ha kommit in till Finansinspektionen senast 60 kalenderdagar efter kalenderårets utgång.

7 §18Den årliga rapporten, som anges i 6 §, ska åtminstone innehålla

  1. en övergripande redogörelse för hur granskningsarbetet har organiserats och utförts,

  2. en redogörelse för de olika områden som har granskats och de metoder som har använts,

  3. en redogörelse för gjorda iakttagelser och bedömningar samt dragna slutsatser enligt 2 och 3 §§,

  4. en redogörelse för hur granskningen har utförts på ett riskbaserat sätt enligt 4 §,

  5. iakttagelser, bedömningar och slutsatser av den fördjupade granskningen enligt 4 §,

  6. en redogörelse för gjorda iakttagelser som avser emittentinstitutets verksamhet med säkerställda obligationer, inklusive slutsatser av granskningen enligt 4 a och 4 b §§,

  7. en redogörelse för gjorda iakttagelser och bedömningar samt dragna slutsatser av de värderingsmetoder som har använts och de omvärderingar av underliggande säkerheter som institutet har gjort,

  8. en redogörelse för gjorda iakttagelser och bedömningar samt dragna slutsatser när det gäller institutets känslighetsanalyser av egendom som utgör säkerhet för hypotekskrediter i registret enligt 3 kap. 6 §, och

  9. en sammanfattning av granskningen inklusive iakttagelser, bedömningar och slutsatser.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

8 §Den oberoende granskaren ska utöver det som anges i 6 § informera Finansinspektionen så snart han eller hon får kännedom om förhållanden som avser emittentinstitutets säkerställda obligationer och som kan vara av betydelse för myndigheten i dess tillsyn över institutet.

9 §19Den oberoende granskaren ska varje år lämna uppgifter till Finansinspektionen om det antal timmar som han eller hon har lagt ned på granskningen, fördelningen på huvudsakliga arbetsmoment samt debiterat arvode. Den oberoende granskaren ska redogöra för eventuella avvikelser i förhållande till den prognos som har gjorts enligt 5 a § 4 och 5, samt skälen till avvikelserna.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

7 kap. Informationsskyldighet till investerarna

1 §20Ett emittentinstitut ska minst fyra gånger per år publicera information om säkerhetsmassan, de säkerställda obligationerna och, i förekommande fall, om derivatavtal på sin webbplats.

De uppgifter som ska publiceras framgår av bilaga 1. Det ska framgå av informationen att den publiceras enligt dessa föreskrifter.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

2 §21Informationen enligt 1 § ska avse förhållandena på balansdagarna den 31 mars, den 30 juni, den 30 september och den 31 december.

Informationen ska publiceras samma dag som institutet offentliggör sin redovisning för samma period, eller så snart som möjligt därefter.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

8 kap. Rapportering till Finansinspektionen

1 §22Ett emittentinstitut ska fyra gånger per år lämna uppgifter till Finansinspektionen om säkerhetsmassan, de säkerställda obligationerna och, i förekommande fall, om derivatavtal. Om emittentinstitutet för mer än ett register, enligt 5 kap. 5 §, ska institutet lämna uppgifterna separat för varje register.

De uppgifter som ska lämnas till Finansinspektionen framgår av bilaga 2.

Anvisningar till de uppgifter som ska lämnas finns i bilaga 3.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

Allmänna råd

Emittentinstitutet bör lämna uppgifterna via Finansinspektionens inrapporteringssystem, på det sätt som närmare anvisas där.

FFFS (2022:12)

2 §23Uppgifterna enligt 1 § ska lämnas senast den

  1. 30 april för uppgifter med balansdag den 31 mars,

  2. 30 juli för uppgifter med balansdag den 30 juni,

  3. 30 oktober för uppgifter med balansdag den 30 september, samt

  4. 30 januari för uppgifter med balansdag den 31 december.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

4 §24Om ett emittentinstitut är på obestånd enligt 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672), eller försätts i resolution, ska institutet skyndsamt lämna de uppgifter som framgår av bilaga 2 till Finansinspektionen.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2022:12

  1. Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 8 juli 2022.

  2. Bestämmelsen i 8 kap. 1 § tillämpas första gången på rapportering som avser balansdagen den 31 december 2022.

Bilaga 1 Uppgifter som ska lämnas till investerarna25

Uppgifterna ska innehålla följande information:

  1. Värdet av säkerhetsmassan.

  2. Värdet av utestående säkerställda obligationer.

  3. En förteckning över ISIN-koder för alla säkerställda obligationer som är kopplade till registret.

  4. De säkerställda tillgångarnas geografiska fördelning.

  5. Typen av säkerställda tillgångar.

  6. De säkerställda tillgångarnas lånestorlek.

  7. De säkerställda tillgångarnas värderingsmetod.

  8. Marknadsrisker, inklusive ränterisker och valutarisker.

  9. Kreditrisker.

  10. Likviditetsrisker.

  11. Löptidsstrukturen för de säkerställda tillgångarna.

  12. Löptidsstrukturen för de säkerställda obligationerna.

  13. Nivåerna på matchningskrav.

  14. Nivåerna på tillgänglig matchning.

  15. Nivåerna på lagstadgat, och i förekommande fall avtalsenligt och frivilligt, övervärde i säkerhetsmassan.

  16. Procentandelen av lån där ett fallissemang enligt artikel 178 i tillsynsförordningen anses ha inträffat, och under alla omständigheter när lånen är obetalda mer än 90 dagar efter förfallodagen.

  17. Volym och procentandel av krediterna i säkerhetsmassan som har varit oreglerad i 1–30 dagar, 31–60 dagar, 61–90 respektive över 91 dagar.

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

FFFS (2022:12)

Bilaga 2 Uppgifter som ska lämnas till Finansinspektionen26

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

1 Generell information

1.1 Institutnummer

1.2 Period

1.3 Registrets id

1.4 Adress till institutets webbsida för information till investerare

2 Matchningskrav

2.1 Tillgångar, totalt värde inklusive derivattillgångar

2.2 Varav derivattillgångar

2.3 Skulder, totalt värde inklusive derivatskulder

2.4 Varav derivatskulder

2.5 Övervärde

2.6 Likviditetsbuffert i relation till buffertkrav

3 Tillgångar i säkerhetsmassan

Översikt säkerhetsmassan

3.1 Krediter

3.2 Låntagare

3.3 Säkerheter

3.4 Genomsnittlig kreditvolym per låntagare

Hypotekskrediter

3.5 Typ av kredit

3.6 Typ av säkerhet

3.7 Genomsnittlig kreditvolym

3.8 Antal krediter

3.9 Total kreditvolym

3.10 Kreditens valuta

3.11 Genomsnittlig belåningsgrad

3.12 Geografisk fördelning

3.13 Senaste använda värderingsmetod

3.14 Genomsnittlig tid sedan senaste omvärdering

Offentliga krediter

3.15 Låntagare/garant

3.16 Genomsnittlig kreditvolym

3.17 Antal krediter

3.18 Total kreditvolym

3.19 Kreditens valuta

3.20 Geografisk fördelning

Räntevillkor

3.21 Total kreditvolym

3.22 Valuta

3.23 Räntebindningstyp

3.24 Räntebindningstid

3.25 Amortering

Krediternas löptidsstruktur

3.26 Total kreditvolym

3.27 Andel av total kreditvolym

3.28 Viktad återstående löptid

Tid sedan krediten utbetalades

3.29 Total kreditvolym

3.30 Andel av total kreditvolym

3.31 Genomsnittlig belåningsgrad

Belåningsgrader

3.32 Total kreditvolym

3.33 Andel av total kreditvolym

Tid sedan omvärdering

3.34 Värderingsmetod

3.35 Typ av kredit

3.36 Typ av säkerhet

Oreglerade fordringar

3.37 Total volym

3.38 Andel av volymen

4 Säkerställda obligationer

Översikt säkerställda obligationer

4.1 Utestående volym av säkerställda obligationer inklusive repor

4.2 Varav repor

4.3 Kreditbetyg

Benchmarkobligationer

4.4 ISIN-kod

4.5 Utestående volym

4.6 Emitterad volym

4.7 Valuta

4.8 Emissionsdatum

4.9 Premiumbenämning

4.10 Räntebindningstyp

4.11 Räntesats

4.12 Ordinarie förfallodag

4.13 Förlängningsbar löptidsstruktur

4.14 Förfallodag vid löptidsförlängning

Övriga säkerställa obligationer

4.15 ISIN-kod

4.16 Utestående volym

4.17 Emitterad volym

4.18 Valuta

4.19 Emissionsdatum

4.20 Premiumbenämning

4.21 Räntebindningstyp

4.22 Räntesats

4.23 Ordinarie förfallodag

4.24 Förlängningsbar löptidsstruktur

4.25 Förfallodag vid löptidsförlängning

Förfalloprofil för säkerställda obligationer

4.26 Utestående volym

4.27 Total volym

4.28 Viktad återstående löptid

5 Risksäkring

Valutarisk

5.1 Valuta

5.2 Säkerställda tillgångar före risksäkring

5.3 Säkerställda tillgångar efter risksäkring

5.4 Säkerställda obligationer före risksäkring

5.5 Säkerställda obligationer efter risksäkring

5.6 Koncerninterna derivat

Ränterisk

5.7 Räntebindningstyp

5.8 Säkerställda tillgångar före risksäkring

5.9 Säkerställda tillgångar efter risksäkring

5.10 Säkerställda obligationer före risksäkring

5.11 Säkerställda obligationer efter risksäkring

5.12 Koncerninterna derivat

Likviditetsbuffert

5.13 Typ av tillgång

5.14 Klassificering av tillgång

5.15 Typ av motpart

5.16 ISIN-kod

5.17 Valuta

5.18 Nominellt belopp

5.19 Nuvärde

5.20 Om tillgången ingår i beräkningen av likviditetstäckningskvoten

Likviditetsflöden

5.21 Dag i perioden

5.22 Tillgängliga tillgångar per dag

5.23 Skulder per dag

5.24 Dagligt nettolikviditetsflöde

5.25 Ackumulerat nettolikviditetsflöde per dag

5.26 Högsta ackumulerade nettolikviditetsutflöde

FFFS (2022:12)

Bilaga 3 Anvisningar för rapportering till Finansinspektionen27

Träder i kraft den 8 juli 2022 enligt FFFS 2022:12 [red.anm.].

Belopp och valuta

Om inte annat anges ska belopp anges i kronor. Utländsk valuta ska omräknas till svenska kronor med ledning av de avistakurser som gäller på balansdagen.

1 Generell information

1.2 Med period avses rapporteringsperiodens balansdag.

1.3 Här anges id för eller namn på det register över säkerställda obligationer, säkerhetsmassa och, i förekommande fall, derivatavtal som ska föras enligt 3 kap. 10 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och 5 kap. 5 § föreskrifterna.

1.4 Här anges adressen till den webbsida där institutet har publicerat information enligt 7 kap.

2 Matchningskrav

2.1 Det totala värdet av alla tillgångar, inklusive derivattillgångar (betalningsfordringar kopplade till derivatavtal), som ingår i säkerhetsmassan.

2.2 Här redovisas värdet av derivattillgångar separat.

2.3 Det totala värdet av alla skulder, inklusive derivatskulder (betalningsförpliktelser kopplade till derivatkontrakt), som ingår i säkerhetsmassan.

2.4 Här redovisas värdet av derivatskulder separat.

2.5 Det värde av säkerhetsmassan som på balansdagen överstiger värdet av de fordringar som görs gällande mot emittentinstitutet på grund av säkerställda obligationer (övervärde).

2.6 Värdet på likviditetsbufferten enligt 3 kap. 9 a § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer jämfört med det lagstadgade kravet.

3 Tillgångar i säkerhetsmassan

Översikt säkerhetsmassan

3.1 Här anges det totala antalet krediter och den totala kreditvolymen.

3.2 Här anges det totala antalet enskilda låntagare.

3.3. Här anges det totala antalet säkerheter och deras totala marknadsvärde.

3.4. Här anges ett genomsnitt av den totala kreditvolymen per enskild låntagare.

Hypotekskrediter

3.5 Med typ av kredit avses hypotekskredit, enligt 3 kap. 1 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, uppdelat på krediter som har lämnats mot säkerhet i bostadsfastigheter och krediter som har lämnats mot säkerhet i kommersiella fastigheter.

3.6 Med typ av säkerhet avses följande när det gäller:

  • Bostadsfastigheter: Den typ av bostad som hör till den fastighet, tomträtt eller bostadsrätt som utgör säkerhet för krediten. Här anges enfamiljshus, bostadsrätt, flerfamiljshus som ägs av en bostadsrättsförening, flerfamiljshus som inte ägs av en bostadsrättsförening, jord- eller skogsbruk eller övrigt.

  • Kommersiella fastigheter: Den typ av verksamhet som hör till den fastighet, tomträtt eller bostadsrätt som utgör säkerhet för krediten. Här anges jord- eller skogsbruk, kontors- eller affärsändamål eller övrigt.

3.7 Med genomsnittlig kreditvolym avses total genomsnittlig kreditvolym av hypotekskrediter.

3.8 Här anges antal hypotekskrediter.

3.9 Här anges total kreditvolym av hypotekskrediter.

3.10 Med kreditens valuta avses den valuta som krediten är utställd i.

3.11 Här anges ett genomsnitt av krediternas belåningsgrad, det vill säga den del av krediten som ingår i säkerhetsmassan i förhållande till marknadsvärdet för säkerheten.

3.12 Värdet ska anges per län och för det land som säkerheten är belägen i. Om län inte finns som geografiskt område anges endast information om vilket land som säkerheten är belägen i.

3.13 Med värderingsmetod avses den metod som används för att bedöma marknadsvärdet enligt 3 kap. 4 § lagen om utgivning av säkerställda obligationer. Här ska anges om värderingsmetoden senast baserades på en individuell värdering eller på generella prisnivåer.

3.14 Här anges genomsnittlig tid uttryckt i år sedan säkerheten omvärderades (faktisk registrering av nytt värde).

Offentliga krediter

3.15. Med låntagare/garant avses de kategorier som räknas upp i artikel 129.1 a och b i tillsynsförordningen.

3.16 Här anges den totala genomsnittliga kreditvolymen för offentliga krediter.

3.17 Här anges antalet offentliga krediter.

3.18 Här anges den totala kreditvolymen för offentliga krediter.

3.19 Här anges den valuta som krediten är utställd i.

3.20 Värdet ska anges för det land som krediten är utställd i.

Räntevillkor

3.21 Här anges den totala kreditvolymen för alla krediter i säkerhetsmassan.

3.22 Här anges den valuta som krediten är utställd i.

3.23 Räntebindningstyp ska anges som fast eller rörlig. Med rörlig räntebindningstyp avses en bindningstid på upp till tre månader. En ränta med en bindningstid på över tre månader betraktas som fast ränta.

3.24 Innevarande räntebindningstid för krediten ska anges i år.

3.25 Här anges om det finns en avtalsmässig amortering för krediten.

Krediternas löptidsstruktur

3.26 Den totala kreditvolymen i säkerhetsmassan ska anges fördelad på olika löptidsintervall. Informationen ska anges i årliga löptidsintervall från 0–10 eller >10 år för krediter vars löptid överstiger 10 år. Informationen lämnas som nominellt utestående belopp. Värdet anges per intervall och på totalnivå.

3.27 Andel av total kreditvolym fördelad på olika löptidsintervall. Informationen ska anges i årliga löptidsintervall från 0–10 eller >10 år för krediter vars löptid överstiger 10 år. Värdet anges i procent per intervall och på totalnivå.

3.28. Den viktade återstående löptiden är den genomsnittliga återstående löptiden för alla krediter i säkerhetsmassan, viktad efter utestående belopp. Med löptid avses den förfallodag som har avtalats i kreditavtalet. Värdet anges i år.

Tid sedan krediten utbetalades

3.29 Den totala kreditvolymen i säkerhetsmassan ska anges fördelad på olika löptidsintervall sedan krediten utbetalades. Informationen ska anges i årliga löptidsintervall från 0–5 år eller >5 år för krediter vars löptid överstiger 5 år. Informationen ska anges per intervall och på totalnivå.

3.30 Andel av total kreditvolym fördelad på olika löptidsintervall sedan krediten utbetalades. Informationen ska anges i årliga löptidsintervall från 0–5 år eller >5 år för krediter vars löptid överstiger 5 år. Informationen ska anges per intervall och på totalnivå.

3.31 Här anges den genomsnittliga belåningsgraden för alla krediter i säkerhetsmassan, viktad efter utestående belopp. Med belåningsgrad avses den del av krediten som ingår i säkerhetsmassan i förhållande till marknadsvärdet för säkerheten. Informationen ska anges i procent per intervall och på totalnivå.

Belåningsgrader

3.32 Total kreditvolym i säkerhetsmassan anges fördelad på olika intervall.

3.33 Andel av total kreditvolym fördelad på olika intervall.

Med belåningsgrad avses den del av krediten som ingår i säkerhetsmassan i förhållande till marknadsvärdet för säkerheten.

Informationen i 3.32 och 3.33 anges i intervall på 10 procentenheter från 0–70 procent, och i intervall på 5 procentenheter från 70–80 procent eller >80 procent för krediter vars belåningsgrad överstiger 80 procent. Informationen ska anges även på totalnivå.

Krediter där belåningsgrad saknas, till exempel offentliga krediter, behöver inte ingå i den information som lämnas i 3.32 och 3.33.

Tid sedan omvärdering

3.34 Med värderingsmetod avses den metod som används för att bedöma säkerhetens marknadsvärde enligt 3 kap. 4 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. Här ska anges om värderingsmetoden senast baserades på en individuell värdering eller på generella prisnivåer.

3.35 Med typ av kredit avses hypotekskredit enligt 3 kap. 1 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, uppdelat på krediter som har lämnats mot säkerhet i bostadsfastigheter och krediter som har lämnats mot säkerhet i kommersiella fastigheter.

3.36 Med typ av säkerhet avses följande när det gäller:

  • Bostadsfastigheter: Den typ av bostad som hör till den fastighet, tomträtt eller bostadsrätt som utgör säkerhet för krediten. Här anges enfamiljshus, bostadsrätt, flerfamiljshus som ägs av en bostadsrättsförening, flerfamiljshus som inte ägs av en bostadsrättsförening, jord- eller skogsbruk eller övrigt.

  • Kommersiella fastigheter: Den typ av verksamhet som hör till den fastighet, tomträtt eller bostadsrätt som utgör säkerhet för krediten. Här anges jord- eller skogsbruk, kontors- eller affärsändamål eller övrigt.

Informationen i 3.34–3.36 anges i årliga intervall från 0–3 år i både volym och antal, eller >3 år för säkerheter som inte har omvärderats de senaste tre åren. Informationen ska även anges på totalnivå.

Oreglerade fordringar

Med oreglerad fordran avses en fordran där en betalningsförpliktelse (räntor, amorteringar) har förfallit till betalning sedan mer än 60 dagar. Intervall som överstiger 60 dagar avser oreglerade fordringar som ingår i säkerhetsmassan, men som inte kan räknas med i säkerhetsmassans värde.

3.37 De oreglerade fordringarnas totala volym i säkerhetsmassan ska anges fördelad på intervall sedan krediten blev oreglerad. Informationen lämnas som nominellt utestående belopp.

3.38 De oreglerade fordringarnas andel av den totala volymen av säkerhetsmassan ska anges fördelad på olika intervall med utgångspunkt i när krediten blev oreglerad. Informationen anges i procent.

Informationen i 3.37 och 3.38 anges i intervall på 1–30 dagar, 31–60 dagar, 61–90 dagar och över 90 dagar. Informationen ska anges per intervall och på totalnivå.

4 Säkerställda obligationer

Översikt säkerställda obligationer

4.1 Den totala volymen av alla säkerställda obligationer inklusive repor ska anges. Om obligationerna är utgivna i olika valutor, används det sammanlagda värdet i svenska kronor som används i registret. Med repa avses ett avtal om köp av finansiella instrument (återköpsavtal och i vissa fall säkerhetsöverlåtelse). I avtalet ingår en samtidig överenskommelse om en försäljning av sådana instrument av samma mängd och slag vid en viss senare tidpunkt till ett förutbestämt pris, eller omvänt.

4.2 Här anges den totala volymen av repor i säkerställda obligationer separat.

4.3 Här anges det kreditbetyg som emittentinstitutet har på sitt långfristiga upplåningsprogram för säkerställda obligationer. Om emittentinstitutet har olika upplåningsprogram som har olika kreditbetyg, anges det lägsta betyget. Betygen anges från kreditvärderingsinstituten Standard & Poor´s, Moody´s och Fitch. Om det inte finns något kreditbetyg från dessa institut kan ett annat kreditvärderingsinstitut och dess kreditbetyg anges under fältet Övrigt.

Benchmarkobligationer

Alla benchmarkobligationer ska rapporteras under 4.4–4.14. Det är emittentinstitutet som bedömer om obligationen ska redovisas under 4.4–4.14 eller som övriga säkerställda obligationer under 4.15–4.25.

4.4 När en säkerställd obligation emitteras tilldelas den en unik identitetskod, en så kallad ISIN-kod (International Securities Identification Number). För så kallade on tap-emissioner, där obligationens volym utökas under löptiden, anges en total volym av hela obligationsutgåvan med samma ISIN-kod.

4.5 Volymen av de benchmarkobligationer som finns utestående i emittentinstitutets program för säkerställda obligationer ska anges. Med benchmarkobligationer avses här både svenska benchmarkobligationer och de benchmarkobligationer som används internationellt.

4.6 Här anges den totala emitterade volymen som har emitterats för den enskilda obligationsutgåvan med samma ISIN-kod.

4.7 Med valuta avses den valuta som obligationen är utställd i.

4.8 Med emissionsdatum avses datumet från den tidpunkt då obligationen var säljbar (emitterades). Om volymen utökas anges det ursprungliga datumet då obligationen emitterades. Man tar alltså ingen hänsyn till datum för nya volymer.

4.9 Ange om benämningen europeisk säkerställd obligation (premium) används.

4.10 Räntebindningstyp ska anges som fast eller rörlig. Rörlig räntebindningstyp innebär att obligationen är emitterad med en rörlig ränta, en så kallad Floating Rate Note (FRN) där räntan binds om med hög frekvens, oftast var tredje månad. Med fast räntebindning avses obligationer där räntesatsen är fast under hela löptiden. Om obligationens räntebindningstyp enligt villkor kan ändras under obligationens löptid, anges den räntebindningstyp som är aktuell vid rapporteringstillfället.

4.11 Den räntesats i procent som är aktuell på balansdagen.

4.12 Här anges obligationens ordinarie förfallodag enligt avtalsvillkoren.

4.13 Här anges om obligationen har ett avtalsvillkor om att löptiden kan förlängas efter Finansinspektionens godkännande.

4.14 Här anges den förfallodag som obligationen enligt avtalsvillkor kan förlängas till. Kan återbetalningstidpunkten enligt avtalsvillkoren skjutas upp flera gånger anges det datum som är närmast den ordinarie förfallodagen.

Informationen i 4.5 och 4.6 anges även på totalnivå.

Övriga säkerställda obligationer

4.15 Vid emission av en säkerställd obligation tilldelas obligationen en unik identitetskod, ISIN-kod. För så kallade on tap-emissioner, där obligationens volym utökas under löptiden, anges en total volym av hela obligationsutgåvan med samma ISIN-kod.

4.16 Här anges den volym av säkerställda obligationer som emittentinstitutet har utestående och som inte har rapporterats enligt 4.4–4.14. Här rapporteras mindre volymer av säkerställda obligationer, så kallade private placements.

4.17 Här anges den totala emitterade volymen som har emitterats för den enskilda obligationsutgåvan med samma ISIN-kod.

4.18 Med valuta avses den valuta som obligationen är utställd i.

4.19 Med emissionsdatum avses datumet från den tidpunkt då obligationen var säljbar (emitterades). Om volymen utökas anges det ursprungliga datumet då obligationen emitterades. Man tar alltså ingen hänsyn till datum för nya volymer.

4.20 Ange om benämningen europeisk säkerställd obligation (premium) används.

4.21 Räntebindningstyp ska anges som fast eller rörlig. Om obligationens räntebindningstyp enligt villkor kan ändras under obligationens löptid, anges den räntebindningstyp som är aktuell vid rapporteringstillfället.

4.22 Här anges den räntesats i procent som är aktuell på balansdagen.

4.23 Här anges obligationens ordinarie förfallodatum enligt avtalsvillkoren.

4.24 Här anges om obligationen har ett avtalsvillkor om att löptiden kan förlängas efter Finansinspektionens godkännande.

4.25 Här anges den förfallodag som obligationen enligt avtalsvillkor kan förlängas till. Kan återbetalningstidpunkten enligt avtalsvillkoren skjutas upp flera gånger anges det datum som är närmast den ordinarie förfallodagen.

Informationen i 4.16 och 4.17 anges även på totalnivå.

Förfalloprofil för säkerställda obligationer

4.26 Den volym av säkerställda obligationer som finns utestående i emittentinstitutets program för säkerställda obligationer. Informationen anges i årliga löptidsintervall på 0–10 år eller >10 år för obligationer vars löptid överstiger 10 år.

4.27 Andel av utestående volym av säkerställda obligationer i förhållande till den totala volymen fördelad på olika löptidsintervall. Informationen anges i årliga löptidsintervall på 0–10 år eller >10 år för den andel av obligationer vars löptid överstiger 10 år. Informationen anges i procent.

4.28 Den volymviktade återstående löptiden för alla utestående säkerställda obligationer uttryckt i år. Med löptid avses den förfallodag som har avtalats i obligationsavtalet.

5 Risksäkring

Valutarisk

5.1 Med valuta avses den valuta som tillgångarna i säkerhetsmassan och de säkerställda obligationerna är utgiven i.

5.2 Här anges tillgångarna i säkerhetsmassan fördelade per valuta, exklusive eventuella derivatavtal.

5.3 Här anges tillgångarna i säkerhetsmassan fördelade per valuta, inklusive eventuella derivatavtal.

5.4 Här anges säkerställda obligationer fördelade på den valuta som obligationen är utgiven i, exklusive eventuella derivatavtal.

5.5 Här anges säkerställda obligationer fördelade på den valuta som obligationen är utgiven i, inklusive eventuella derivatavtal.

5.6 Här anges andelen derivatavtal av det totala antalet derivatavtal som är koncerninterna. Med koncerninterna derivat avses derivatavtal som har träffats inom koncernen. Informationen anges i procent.

Informationen i 5.2–5.5 lämnas som nominellt utestående belopp.

Ränterisk

5.7 Här anges räntebindningstyp (fast eller rörlig) för tillgångarna i säkerhetsmassan och de säkerställda obligationerna.

5.8 Här anges volymen av de säkerställda tillgångarna i säkerhetsmassan fördelad på räntebindningstyp, exklusive eventuella derivatavtal.

5.9 Här anges volymen av de säkerställda tillgångarna i säkerhetsmassan fördelad på räntebindningstyp, inklusive eventuella derivatavtal.

5.10 Här anges volymen av säkerställda obligationer fördelad på den räntebindningstyp som obligationen är utgiven i, exklusive eventuella derivatavtal.

5.11 Här anges volymen av säkerställda obligationer fördelad på den räntebindningstid som obligationen är utgiven i, inklusive eventuella derivatavtal.

5.12 Här anges andelen derivatavtal av det totala antalet derivatavtal som är koncerninterna. Med koncerninterna derivat avses derivatavtal som har ingåtts med andra företag inom samma koncern. Informationen anges i procent.

Informationen i 5.8–5.11 lämnas som nominellt utestående belopp.

Likviditetsbuffert

5.13 Här anges den typ av tillgångar som ingår i likviditetsbufferten enligt 3 kap. 9 a § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. Med typ av tillgång avses de tillgångar som definieras i artiklarna 10–13 i likviditetstäckningsförordningen, inklusive insättningar i kreditinstitut.

5.14 Här anges tillgångarnas klass. Tillgångarna klassificeras enligt följande:

  1. Tillgångar på nivå 1 enligt likviditetstäckningsförordningen.

  2. Tillgångar på nivå 2A enligt likviditetstäckningsförordningen.

  3. Tillgångar på nivå 2B enligt likviditetstäckningsförordningen.

  4. Kortfristiga exponeringar och kortfristiga insättningar som avses i 3 kap. 9 a § andra stycket 2 lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer.

  5. Exponeringar mot kreditinstitut som endast uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 3.

5.15 Här anges typ av motpart enligt kategorierna i artikel 129.1 a–f i tillsynsförordningen.

5.16 Om tillgången har en ISIN-kod ska denna anges här.

5.17 Här anges den valuta som tillgången är utställd i.

5.18 Här anges tillgångens nominella belopp.

5.19 Här anges tillgångens nuvärde.

5.20 Här anges om tillgången inkluderas i beräkningen av likviditetstäckningskvoten enligt artikel 4.1 i likviditetstäckningsförordningen.

Informationen i 5.18–5.19 anges även på totalnivå.

Likviditetsflöden

5.21 Här anges en daglig tidsperiod från och med dag 0 till och med dag 360.

5.22 Här anges värdet av totala kassaflöden från tillgångar i säkerhetsmassan. Dessa anges per dag under den aktuella perioden enligt vad som anges i 5.21.

5.23 Här anges värdet av totala kassaflöden från skulderna kopplade till säkerhetsmassan. Dessa anges per dag under den aktuella perioden som anges i 5.21.

5.24 Här anges nettobeloppet av kassaflödena, vilket innebär skillnaden mellan de värden som har angetts i 5.22 och 5.23.

5.25 Här anges ackumulerat nettolikviditetsutflöde per dag. Vid beräkningen ska hänsyn tas till nettolikviditetsflödet föregående dag.

5.26 Här anges värdet för det högsta ackumulerade nettolikviditetsutflödet mellan dag 0 och 180.

FFFS (2022:12)