FFFS 2015:13 Tillsynsrapportering för försäkringsrörelse

A28 Hyresintäkter och andra intäkter från byggnader och mark

Med hyresintäkter från byggnader och mark avses intäkter från fastigheter upptagna på G53 Direktägda byggnader och mark. Räntebidrag räknas inte in i hyresintäkter, utan ses som en räntesubvention.

A29 Driftskostnader för byggnader och mark

Med driftskostnader för byggnader och mark avses kostnader från fastigheter upptagna på G53 S:a direktägda byggnader och mark avseende fastighetsförvaltning, inklusive underhåll, hyresgästanpassningar, tomträttsavgäld och fastighetsskatt. Däremot ingår inte räntekostnader och andra finansiella kostnader, avskrivningar eller central administration.

A30 Ränteintäkter m.m.

Med ränteintäkter m.m. avses ränteintäkter på räntebärande placeringstillgångar som tjänats in under räkenskapsåret, inklusive ränteintäkter för belopp upptagna under G59 Kassa, banktillgodohavanden. Ränteintäkter från derivat specificeras under A31.

A32 Räntekostnader m.m.

Med räntekostnader m.m. avses bland annat räntekostnader för fastighetslån, reducerade med eventuella räntebidrag. Räntekostnader från derivat specificeras under A33.

A34 Utdelning på aktier och andelar

Med utdelning på aktier och andelar avses utdelning på aktier och andelar inklusive aktier i koncern- och intresseföretag. Utdelning på aktier och andelar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår dock inte.

E65 Överförd vinst/förlust till försäkringstagare

Denna post avser garantier exempelvis vid uppnådd pensionsålder eller dödsfall. Garantierna kan avse både avkastningsgarantier för traditionella försäkringar samt premiegarantier för fond- och depåförsäkring. Här ingår också kostnader/vinster för dödlighetsantaganden, sjukantaganden och driftskostnadsantaganden för vinstutdelande företag.

E66 Överfört till aktieägare

Denna post avser eventuell utdelning till aktieägare. Förklaring till posten ges i kommentarsfältet.

E67 Tillskott från aktieägare

Denna post avser eventuellt aktieägartillskott och kapitaltillskott vid försäljningar m.m. Förklaring till posten ges i kommentarsfältet.

F1–F15 Tjänstepensionsförsäkring

Med tjänstepensionsförsäkring avses livförsäkring enligt 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag som har samband med yrkesutövning och där utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller periodisk utbetalning) är beroende av att en eller flera personer uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder samt försäkring som meddelas som tillägg till sådan livförsäkring.

En konkurrensutsatt försäkring är en sådan försäkring där det finns möjlighet att välja mellan flera försäkringsgivare. Med tjänstepensionsförsäkring via valcentral avses en tjänstepensionsförsäkring där den anställde själv har valt försäkringsgivare och där en valcentral förmedlar premien från arbetsgivaren till försäkringsgivaren.

F3, F7, F10 och F13 Kapitalförsäkring för tjänstepension

Kapitalförsäkringar som har sitt upphov i tjänstepensionsutfästelser (exempelvis direktpension) redovisas under dessa poster. Kapitalförsäkringar i form av tjänstegruppliv (TGL) anges endast under F22.

F1–F3 och F4–F7 Förmånsbestämd respektive avgiftsbestämd

Med förmånsbestämd och avgiftsbestämd traditionell försäkring avses en försäkring, enligt definitionen i 3 § i bilaga 6 till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag.

F11–F13 och F20–F21 Depåförsäkring

Med depåförsäkring avses en livförsäkring, vars premier placeras i värdepapper eller i fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar som premierna placeras i. Dessa placeras i en depå. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses en sådan försäkring vara en fondförsäkring.

F16, F18 och F20 Pensionsförsäkring, privat

Här redovisas privat pensionsförsäkring av sparandetyp som är annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. För denna sparandetyp är försäkringstagaren också den försäkrade. Försäkringen tillhör skattekategori P.

F17, F19 och F21 Kapitalförsäkring, privat

Här redovisas privata kapitalförsäkringar enligt skattekategori K, som är av sparandetyp. Privat grupplivförsäkring redovisas endast under F23. Om inbetalda premier kan hänföras till s.k. privat kapitalpension (för definition, se under avsnitt H. Försäkringsbestånd), får sådana premier inkluderas under motsvarande poster för kapitalförsäkring.

F14 och F24 Premiebefrielseförsäkring

Premiebefrielseförsäkring särskiljs med avseende på om den tecknats av arbetsgivare i anslutning till anställning som ”tjänste” eller om den har tecknats av försäkringstagaren som ”privat”. Särredovisning av försäkringens innehåll görs oavsett om den utgör tilläggsförsäkring till en försäkring inom företaget eller om den tecknats separat (med huvudförsäkring i annat företag).

F15 och F25 Sjukförsäkring

Här redovisas sjukförsäkring som inte kan sägas upp av försäkringsföretaget och därför har klassats inom livförsäkringsrörelse. Sjukförsäkring särskiljs med avseende på om den tecknats av en arbetsgivare i anslutning till anställning som ”tjänste” eller om den tecknats av en försäkringstagare som ”privat”. Sjukförsäkring som erbjuds inom ramen för tjänstepension redovisas under F15, oavsett om försäkringen anses vara konkurrensutsatt eller inte.

F22 och F23 Gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring

Grupplivförsäkring särskiljs med avseende på om den tecknats av arbetsgivare i anslutning till anställning som ”tjänste” eller om den tecknats av en försäkringstagare som ”privat”.

Med privat grupplivförsäkring (F23) avses en sådan försäkring där gruppavtal har tecknats och där gruppföreträdare vanligtvis finns. Här redovisas också redan etablerade grupper som saknar en naturlig gruppföreträdare, men som använder gruppbildningen som en möjlighet att utjämna eller reducera premien.

varav inflyttat försäkringskapital

Med inflyttat försäkringskapital avses hela det försäkringskapital (inkl. återbäringskapital) som överförs genom inflyttning från annat företag för enskilda försäkringstagare. Även flyttning inom företaget mellan olika försäkringsgrenar (t.ex. mellan traditionell livförsäkring och fondförsäkring) beaktas. I uppgiften ingår också inkomna premier (kapital) som avser beståndsöverlåtelser till företaget, även i fall sådana belopp redovisas över balansräkningen.

varav uppräknade fribrev

Med uppräknade fribrev avses värdet av de tekniska premier som avser beslutade höjningar av fribrevsförmåner inom förmånsbestämd – och i vissa fall – avgiftsbestämd tjänstepensionsförsäkring.

I posten inkluderas även omföringar från överskottsmedel. Fribrevsuppräkningsbelopp får dock inte räknas som nytecknad premie.

F26–F28 Skadeförsäkring

Här redovisas skadeförsäkringsrörelse som bedrivs inom ett livförsäkringsföretag.

Med olycksfallsförsäkring avses sådan försäkring som tillhör försäkringsklass 1 inom skadeförsäkring enligt 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Med sjukförsäkring avses sådan försäkring som tillhör försäkringsklass 2 inom skadeförsäkring enligt 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen.

Med annan förmögenhetsskada avses sådan försäkring som tillhör försäkringsklass 16 inom skadeförsäkring enligt 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen.

F29 Inbetalda premier för totala beståndet

Här redovisas summerade premieuppgifter enligt samma anvisningar som anges under Inbetalda premier för totala beståndet.

varav förmånsbestämd försäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F1–F3.

varav avgiftsbestämd traditionell försäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F4–F7.

varav fondförsäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F8–F10.

varav depåförsäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F11–F13.

F31 Inflyttat försäkringskapital

Här redovisas summerade uppgifter enligt samma anvisningar som anges under varav inflyttat försäkringskapital.

F32 Avflyttat försäkringskapital

Med avflyttat försäkringsavtal avses hela det försäkringskapital (tekniskt återköpsvärde samt återbäringskapital) som överförs genom avflyttning till annat företag för enskilda försäkringstagare. I uppgiften ingår även det belopp som avser beståndsöverlåtelser till mottagande företag, även om sådana belopp redovisas över balansräkningen.

G1–G6 Penningmarknadsinstrument

Med penningmarknadsinstrument avses överlåtbara värdepapper som certifikat och statsskuldväxlar med en ursprunglig löptid (ej räntebindningstid) upp till ett år.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar penningmarknadsinstrument utgivna i svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av penningmarknadsinstrument utgivna av svenska låntagare.

G6 och G13 varav tillgångar i depåförsäkring

I denna post särredovisas hur stor del som tillhör depåförsäkring.

Med depåförsäkring avses en livförsäkring vars premier placeras i värdepapper eller fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar som premierna placeras i. Dessa placeras i en depå. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses försäkringen vara en fondförsäkring.

G7–G13 Obligationer

Med obligation avses överlåtbara värdepapper med en ursprunglig löptid (ej räntebindningstid) över ett år. Även nollkupongsinstrument med ursprunglig löptid över ett år klassificeras här som obligation.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar obligationer utgivna i svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av obligationer utgivna av svenska låntagare.

G12 varav aktieindexobligationer

Med aktieindexobligation avses en finansiell produkt som består av en obligation (en skuldförbindelse) och en option. Optionen är ofta kopplad till utvecklingen av ett index eller ett urval av aktier.

Aktieindexobligationer redovisas med hela marknadsvärdet, dvs. utan uppdelning på obligations- eller optionsdel. Aktieindexobligationer omfattar även produkter med en likartad konstruktion där värdet är kopplat till annan tillgång än aktier.

G14–G18 Förlagsbevis och konverteringslån

Under denna rubrik redovisas långa upplåningsinstrument som är åtskilda från obligationer t.ex. partial- och lånebevis, förlagsbevis inklusive förlagsbevis med optionsrätt samt garantifondbevis. Här redovisas även alla konvertibla värdepapper, inklusive konvertibla vinstandelsbevis.

Förlagsbeviset skiljer sig från obligationer på så sätt att långivaren tar en större risk och därför kan få en högre ränta. Risken består i att långivaren har lägre prioritet än övriga borgenärer vid en eventuell konkurs.

Med konverteringslån avses ett obligations- eller förlagslån, löpande på en viss tid, utan amortering och med en fast kupong.

G19–G44 Aktier och andelar

G19 Svenska aktier noterade

Här redovisas aktier i svenska företag upptagna till handel på reglerad marknad eller annan marknad som är föremål för regelbunden handel och öppen för allmänheten enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Till denna kategori räknas även OMX Nordiska Börs Stockholm och NGM Equity.

Även aktier i svenska företag med kontinuerlig notering vid marknadsmässig, allmänt tillgänglig handelsplats redovisas här. Till denna kategori räknas även First North Stockholm och Nordic MTF.

Ett företag anses som ett svenskt eller utländskt företag beroende på dess hemvist. Även svenska företags aktier som handlas på motsvarande utländsk handelsplats ingår här.

G22 Svenska aktier ej noterade

Här redovisas svenska företags aktier som inte är upptagna till handel på en reglerad marknad eller på marknadsmässig och allmänt tillgänglig handelsplats.

G26 Utländska noterade aktier

Här redovisas innehav av aktier i utländska företag upptagna till handel på utländsk handelsplats som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ och som även i övrigt vad gäller reglering och funktion väsentligen motsvarar vad som gäller anvisningen till G19 Svenska aktier noterade ovan.

Utländska företag noterade på svensk marknad, exempelvis via depåbevis eller parallellnotering, ingår i utländska noterade aktier.

G27 Utländska ej noterade aktier

Här redovisas utländska företags aktier som inte är upptagna till handel på reglerad marknad eller på marknadsmässig, allmänt tillgänglig handelsplats.

G29 Andelar i penningmarknadsfonder

Som andelar i penningmarknadsfonder tas andelar i Sverigeregistrerade värdepappersfonder och specialfonder upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i utlandsregistrerade fonder upp. Dessa specificeras enligt SCBs sektorkod.

Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap. 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värdepappersfonder och specialfonder, och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).

G32 Andelar i värdepappersfonder och specialfonder utom penningmarknadsfonder

Som andelar i svenska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i svenskregistrerade värdepappersfonder och specialfonder, som inte är penningmarknadsfonder, upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i utlandsregistrerade motsvarigheter till dessa upp.

Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap. 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värdepappersfonder och specialfonder och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).

G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar

Här redovisas även teckningsrättsbevis och andelar i riskkapitalfonder, andelar i handelsbolag och ekonomiska föreningar. Uppdelningen på Sverige och utlandet baseras på var företaget som gett ut andelarna har sin hemvist.

Observera att förlagsbevis med optionsrätt redovisas under Förlagsbevis och konverteringslån.

G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring)

Med fondförsäkring avses en livförsäkring, vars premier enbart får placeras i fondandelar. Försäkringstagaren anvisar själv hur premier och avkastning placeras i en eller flera fonder. Fondandelarna ägs av försäkringsföretaget för försäkringstagarens räkning. Fondtillgångar som innehas för egen räkning redovisas inte under denna post.

G42 varav placeringar i korta och långa räntefonder

Här redovisas räntefonder vars placeringar till 100 procent utgörs av räntebärande värdepapper. Denna post avser både räntefonder registrerade i Sverige och i utlandet.

G43 varav placeringar i riskkapitalfonder/private equity

Här redovisas placeringar i riskkapitalfonder/private equity som investerar i företag för att utöka eller utveckla verksamheten i dessa företag. Posten avser både riskkapitalfonder registrerade i Sverige och i utlandet.

G44 varav aktie- och fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (depåförsäkring)

I denna post särredovisas hur mycket av totala aktier och andelar som tillhör depåförsäkring.

G45–G50 Lån

Med lån avses i huvudsak reverser. Här redovisas bl.a. lån med bankgaranti, statlig garanti, byggnadskreditiv, självrisklån, kapitalmarknadsreverser och skuldförbindelser med säkerhet i fast egendom och tomträtt samt företags- och fartygsinteckningar. Även livförsäkringslån och utlåning i form av dagslån ingår i lån.

Vidare redovisas även utlåning till kreditinstitut, där insatta medel är disponibla först efter viss uppsägningstid eller andra uttagsrestriktioner här.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar utlåning i svenska kronor och utländsk valuta till svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av lån till svenska låntagare.

G51–G54 Direktägda byggnader och mark

Här avses endast direktägda byggnader och mark.

Observera att ägande av fastigheter via dotterföretag redovisas med en varav-post, G40 varav aktier i helägda fastighetsbolag.

Marknadsvärdet avser den senast gjorda värderingen. Med svenska respektive utländska byggnader och mark avses byggnader och mark belägna i Sverige respektive i utlandet.

G54 varav för egna verksamheten

För ägande av byggnader och mark som används för den egna verksamheten redovisas inga transaktioner.

G55 och G56 Repotransaktioner

G55 Omvända repor

Under posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Transaktionen är en äkta återköpstransaktion om den mottagande parten förbinder sig att sälja tillbaka tillgångarna vid en tidpunkt som har bestämts eller kommer att bestämmas av den överförande parten.

Omvända repor och repor redovisas separat på G55 och G56, dvs. ingen nettoredovisning.

Med omvända repor avses marknadstransaktioner där en aktör köper ett värdepapper avista och samtidigt ingår avtal om återförsäljning av samma slags värdepapper på termin.

Vid en äkta återköpstransaktion redovisar säljaren tillgångarna i sin balansräkning (omvänd repa) och den mottagna köpeskillingen redovisas som skuld (repa). Mottagaren redovisar i stället den erlagda köpeskillingen som en fordran på säljaren.

En oäkta återköpstransaktion (den mottagande parten har rätt, men inte skyldighet att återlämna tillgångarna till ett i förväg fastställt pris) redovisas ändå som en äkta återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen, dvs. att återlämna tillgångarna, kommer att utnyttjas.

Följande transaktioner anses inte vara återköpstransaktioner:

1. Valutaterminstransaktioner.

2. Optionsinstrument.

3. Transaktioner som omfattar emission av skuldebrev med förbindelse att före förfallodagen återköpa hela emissionen eller delar av denna.

4. Andra liknande transaktioner.

En oäkta återköpstransaktion (rätt men inte skyldighet att återlämna tillgångarna) ska ändå redovisas som en äkta återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen att återlämna tillgångarna kommer att utnyttjas.

G56 Repor

Under posten repor redovisas den erhållna köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Repor och omvända repor redovisas separat, dvs. ingen nettoredovisning.

En äkta återköpstransaktion, s.k. repa, är ett avtal där parter kommit överens om att först sälja av tillgångar (exempelvis växlar, fordringar eller överlåtbara värdepapper) och sedan återköpa motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. I övrigt gäller samma anvisningar som för G55 Omvända repor.

G57–G59 Kassa, banktillgodohavanden

Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

Som svenska banker räknas även utländska bankers filialer i Sverige.

Transaktioner avseende kassa och banktillgodohavanden redovisas inte.

G60–G63 Vissa tillgångsposter

G60 Upplupna ränteintäkter

Här redovisas ränta som på rapportdagen är intjänad men ännu inte inbetald. Inga nettotransaktioner redovisas i denna post.

G61 Upplupna hyresintäkter

Här redovisas hyresintäkter som på rapportdagen är intjänade men ännu inte inbetalda. Inga nettotransaktioner redovisas i denna post.

G62 Övriga finansiella placeringar

Här redovisas sådana finansiella placeringar som inte omfattas av G1–G61. Här ingår t.ex. fordringar avseende ej likviderade affärer. Andelar i riskkapitalfonder redovisas under aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar.

G64–G66 Summa kapitalplaceringar

G65 varav kapitalplaceringar som ägs via utländsk filial

Utländska filialers sammanlagda ställning av G64 Summa Kapitalplaceringar. Mellanhavanden mellan olika filialer exkluderas.

G66 varav depåförsäkring

I denna post särredovisas hur stor del av de totala kapitalplaceringarna som tillhör depåförsäkring.

Med depåförsäkring avses en livförsäkring, vars premier placeras i värdepapper eller fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar som premierna placeras i. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses försäkringen vara en fondförsäkring.

G67–G72 Vissa skuldposter

G67 Efterställda skulder

Med efterställda skulder avses skulder som i händelse av likvidation eller konkurs enligt avtal återbetalas först efter det att övriga borgenärer har tillgodosetts.

G68 Obligationslån

Här redovisas obligationslån och konvertibla lån som försäkringsföretaget har utelöpande.

G69 Skulder till svenska MFI

Här redovisas in- och upplåning från svenska MFI. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering. Här ingår även dagslån.

G70 Skulder till svenska finansiella företag, ej MFI

Här redovisas in- och upplåning från svenska finansiella företag som inte klassas som MFI. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G71 Skulder till övriga svenska långivare

Här redovisas in- och upplåning från svenska långivare som inte är finansiella företag. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G72 Skulder till utländska långivare

Här redovisas in- och upplåning från utländska långivare. Med utländska långivare menas motparter med säte utomlands. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G102–G107 Derivat med positiva marknadsvärden

Här redovisas finansiella derivat som redovisas på balansräkningen med positiva marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte värdet på den underliggande tillgången. Observera att teckningsoptioner redovisas under aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar, samt att hela värdet på aktieindexobligationer redovisas under obligationer.

Marknadsvärdet för derivat delas upp på de underliggande tillgångarna aktier och andelar, räntebärande papper, valuta samt övriga underliggande tillgångar. Övriga underliggande tillgångar kan vara råvaruderivat där derivatets värde baseras på priset på exempelvis olja eller guld. Övriga underliggande tillgångar kan också vara fall där den underliggande tillgången inte kan klassificeras enligt någon av de andra kategorierna, exempelvis sammansatta index. För transaktioner redovisas ingen uppdelning på underliggande tillgång.

När kontraktet avslutas eller utnyttjas ger den realiserade vinsten eller förlusten upphov till en transaktion. En realiserad vinst för derivat med positiva marknadsvärden ger upphov till motsvarande negativ transaktion på tillgångssidan medan en realiserad förlust för derivat med negativa marknadsvärden ger en motsvarande negativ transaktion på skuldsidan. Att transaktionerna i båda fallen är negativa beror på att derivat med negativa marknadsvärden redovisas med positivt värde på skuldsidan.

Vid handel på andrahandsmarknad är köp en positiv transaktion och försäljning en negativ transaktion oavsett om derivaten har positiva eller negativa marknadsvärden. Även premiebetalningar räknas som transaktion.

Transaktioner under perioden, avseende derivat som inte längre finns i balansräkningen på rapporteringsdagen, förs till den sida de befann sig den senaste transaktionsdagen.

G107 varav kontrakt med svenska motparter

Avser motparter belägna i Sverige. Derivatets motpart avser derivatavtalets motpart, inte handelsmotpart (köpare/säljare) eller utgivare av underliggande instrument. För standardiserade kontrakt är det vanligtvis ett clearinginstitut som är motpart.

G108–G113 Derivat med negativa marknadsvärden

Här redovisas finansiella derivat som i balansräkningen redovisas med negativa marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte värdet på underliggande tillgång.

Marknadsvärdet för derivat med negativa marknadsvärden redovisas som ett positivt värde. Transaktioner redovisas positivt eller negativt beroende på typ av transaktion.

För derivat med negativa marknadsvärden gäller i övrigt samma anvisningar som för derivat med positiva marknadsvärden.

1. Staten

Hit hänförs enheter som kontrolleras av staten och som inte är marknadsproducenter samt enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet. Även Riksgäldskontoret och de allmänna försäkringskassorna ingår här.

[SCB sektorkod 131110, 131120, 131130]

2. Kommuner och landsting

Hit hänförs enheter som kontrolleras av kommun, kommunalförbund eller landsting och som inte är marknadsproducenter samt enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet.

[SCB sektorkod 131311, 131312, 131313, 131321, 131322, 131323]

3. Icke-finansiella företag

Hit hänförs företag och företagsliknande enheter som är marknadsproducenter och vars huvudsakliga aktivitet är produktion av varor eller icke-finansiella tjänster.

Här ingår bl.a. bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar, bostadsstiftelser, holdingbolag som kontrollerar icke-finansiella företag, s.k. internbanker som kontrolleras av icke-finansiella företag, marknadsproducerande företag som kontrolleras av den offentliga sektorn samt statliga affärsverk.

Till denna sektor räknas juridiska personer vars styrelse har sitt säte i Sverige eller vars huvudkontor finns i Sverige samt utländska icke-finansiella företags filialer med fast verksamhetsställe i Sverige. Här ingår även icke-finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer (t.ex. bransch- och arbetsgivarorganisationer).

[SCB sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]

4. Banker (MFI)

Hit hänförs finansiella företag vars verksamhet kännetecknas av att ta emot inlåning på räkning från allmänheten. Här ingår bl.a. bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker samt utländska bankers filialer i Sverige.

[SCB sektorkod 122100, 122200]

5. Bostadsinstitut (MFI)

Hit hänförs kreditinstitut som enligt bolagsordningen har till huvuduppgift att ge krediter för bostadsändamål.

[SCB sektorkod 122300]

6. Övriga MFI

Hit hänförs övriga svenska företag som räknas som monetära finansinstitut enligt av Sveriges Riksbank tillhandahållen förteckning. Det innefattar monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder och monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer. Även Sveriges Riksbank ingår under denna post.

[SCB sektorkod 121000, 122400, 122500, 122900, 123000]

7. Finansiella företag, ej MFI

Hit hänförs institut som ägnar sig åt finansförmedling genom att anskaffa medel på annat sätt än genom inlåning. Det innefattar kreditmarknadsföretag, värdepappersfonder, värdepappersbolag och fondkommissionärer som inte klassas som monetära finansinstitut enligt Sveriges Riksbanks förteckning.

Även riskkapitalbolag, private equity-fonder, investmentbolag, försäkringsföretag, pensionsinstitut, finansiella serviceföretag och finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer ingår i denna kategori. Det som avser premiepensionen ingår här i sektorn Försäkringsföretag och pensionsinstitut.

[SCB sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

8. Övriga svenska låntagare

Hit hänförs socialförsäkringsfonder, hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (exempelvis ideella föreningar, fackföreningar och trossamfund).

[SCB sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300, 151000, 152100, 152200]

1. Svenska MFI

Se punkterna 4–6 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 121000, 122100, 122200, 122300, 122400, 122500, 122900, 123000]

2. Svenska finansiella företag, ej MFI

Se punkt 7 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

3. Övriga svenska låntagare/långivare

Se punkt 8 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300, 151000, 152100, 152200]

4. Utländska låntagare/långivare

Hit hänförs privatpersoner med hemvist i utlandet och företag belägna i utlandet som har ekonomiska relationer med Sverige. Även utländska ambassader och konsulat i Sverige räknas hit.

[SCB sektorkod 211100, 212100, 212100, 212200, 220000]

1. Finansiella företag

Se punkterna 4–7 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 122100, 122200, 122300, 121000, 122400, 122500, 122900, 123000, 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

2. Icke-finansiella företag

Se punkt 3 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]

H19, H23 och H27 Kapitalpension

Kapitalpension är en privat försäkring som i skattehänseende innehåller regler som kan hänföras både till kapitalförsäkring och till pensionsförsäkring. Denna verksamhet särredovisas endast i detta avsnitt, då nyteckning av denna försäkringsprodukt inte längre förekommer.

H30 Förtids- och sjukkapitalförsäkring inom privat grupplivförsäkring

Förtids- och sjukkapitalförsäkring inom privat grupplivförsäkring redovisas separat från huvudförsäkringen.

H35 Annan förmögenhetsskada

Beroende på försäkringsförmånens karaktär redovisas antingen årligt belopp eller försäkringsbelopp.

Antal försäkringar

Om det förekommer att ett försäkringsavtal avser fler än en försäkrad, redovisas antal försäkrade och medförsäkrade i stället för antal försäkringar.

Om ett försäkringsavtal omfattar flera verksamheter, redovisas antal försäkringar för respektive verksamhet.

Fördelade tillgångsvärden

Fördelade tillgångsvärden är tillgångsvärden som har fördelats på försäkringstagare eller försäkringsavtal. Fördelade tillgångsvärden anges för samtliga relevanta poster.

Årligt belopp

Årligt belopp redovisas endast för de verksamheter som saknar fördelade tillgångsvärden och där begreppet är relevant.

Försäkringsbelopp

Försäkringsbelopp avseende posterna H18, H22 samt H26 redovisas endast för de kapitalförsäkringar för vilka företaget inte beräknat fördelade tillgångsvärden. Ett exempel är en ren individuell riskförsäkring utan återköpsvärde.

För olycksfallsförsäkring under H33 redovisas försäkringsbeloppet vid 100 procent invaliditet. Om olycksfallsförsäkringen saknar invaliditetsskydd, redovisas i stället den högsta möjliga ersättningen.

Redovisning av bestånd under periodisk utbetalning

För varje relevant verksamhet görs dessutom en särredovisning av den andel av samtliga gällande försäkringar som är under periodisk utbetalning vid kalenderårets slut. Antal försäkringar och aktuella fördelade tillgångsvärden redovisas. En försäkring vars första utbetalning görs efter årsskiftet medräknas normalt inte.

J15 och J42 Kapitalavkastning, netto

Här redovisas orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar samt värdeökningar och värdeminskningar på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk. Posten redovisas efter avdrag för driftskostnader för kapitalförvaltning och fastighetsförvaltning.

Avkastning på kapital som tillhör ägarna och förräntningsrörelseränta redovisas på motsvarande plats som i företagets årsredovisning.

Depåräntor för avgiven återförsäkring redovisas under posten J10 och J37 Avgiven återförsäkring.

J16 och J43 Kapitalavkastning tillförd FTA

Här redovisas den kapitalavkastning som enligt beräkningsunderlaget, före antagna belastningar, påförs företagets olika former av försäkringstekniska avsättningar (FTA). I de fall avsättningarna beräknats med realränteantagande, grundas kapitalavkastningen på realräntan med tillägg av tillämpad uppräkning för värdesäkring under året.

Tillämpningen av realistiska (marknadsmässiga) ränteantaganden inom såväl tjänstepensionsförsäkring som övrig livförsäkring försvårar beräkningen av denna post. Ett lämpligt tillvägagångssätt kan vara att skatta posten under förutsättning att tillämpade marknadsräntor vid ingången av året förblir oförändrade. Den förändring i avsättningarna som uppstår på grund av räntornas nivåer vid årets slut, redovisas under J17 och J44.

J17 och J44 Förändring i avsättningar pga. ändrat ränteantagande

Det nettoresultat som uppstår som effekt av skillnader i ränteantagande vid premieberäkningar samt vid omedelbar livförsäkringsavsättning redovisas under J8 och J35. Se även anvisningar till J16 och J43.

J19 och J46 Skattekostnadsuttag, FTA

Här redovisas det uttag eller den uttryckliga belastning på den kapitalavkastning enligt J16 och J43 och eventuellt J17 och J44 som gjorts för att täcka den avkastningsskatt som företaget måste betala. Notera att både avkastningsskatt på kapital och eventuell avkastningsskatt på premie redovisas här.

J20 och J47 Avkastningsskatt

Här redovisas den faktiska avkastningsskatt som hör till direkt försäkring av svenska risker. Notera att både avkastningsskatt på kapital och eventuell avkastningsskatt på premie redovisas här.

J22 och J49 Övrigt per försäkringsgren

Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.

J23 och J50 Oanalyserat belopp

Ett oanalyserat belopp beräknas för varje försäkringsgren på så sätt att summan av delresultaten motsvarar posten J24 och J51. Posten redovisas för försäkringsgrenar med verksamhet.

J24 och J51 Delresultat per försäkringsgren

Delresultat per försäkringsgren beräknas som summan av:

• tekniskt resultat enligt årsredovisningens resultatanalys, och

• avkastningsskatt som hör till årsredovisningens post direkt försäkring av svenska risker, minskat med,

• den del av årsredovisningens post kapitalavkastning överförd till finansrörelsen som hör till direkt försäkring av svenska risker.

J25 Delresultat för gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring

Här redovisas resultatet för försäkringsgrenen utan närmare specifikation och analys.

J26 Övrigt resultat, netto

Övrigt resultat är en summering av följande resultatposter:

• tekniskt resultat för skadeförsäkringsrörelsen samt övriga försäkringsgrenar inom livförsäkringsrörelsen,

• kapitalavkastning – skadeförsäkringsrörelsen,

• kapitalavkastning överförd från/till övriga försäkringsgrenar (t.ex. mottagen återförsäkring) inom livförsäkringsrörelsen,

• övriga och extraordinära intäkter/kostnader,

• bokslutsdispositioner,

• företagsskatt, samt

• avkastningsskatt för övriga grenar inom livförsäkringsrörelsen.

J27 Årets resultat enligt årsredovisningen

Uppgiften motsvarar årets resultat i resultaträkningen.

J53, J58, J64 och J69 Årsrisksumma

Med årsrisksumma avses de försäkrades genomsnittliga risksumma under räkenskapsåret. Årsrisksumma redovisas med minustecken vid negativt värde.

J54 och J59 Riskpremie

Med riskpremie avses de försäkrades riskpremier under räkenskapsåret.

J65 och J70 Riskkompensation/Arvsvinst

Med riskkompensation/arvsvinst avses de försäkrades riskkompensation/arvsvinst under räkenskapsåret. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde.

J55, J60, J66 och J71 Risksumma inträffade dödsfall

Här redovisas frigjorda/avsatta risksummor i de fall den försäkrade avlidit. Risksummorna redovisas med minustecken vid negativt värde.

J56, J61, J67 och J72 Justeringspost pga. ändrade antaganden

Om en reservförändring har skett pga. förändrade beräkningsantaganden, avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att beräkna riskpremier och risksummor, baserat på nya antaganden, får använda posten för att korrigera resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används redovisas förklaring i kommentarsfältet.

J63 Resultat dödsfallsdödlighet

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J1 respektive J28 under Resultatanalys.

J74 Resultat livsfallsdödlighet

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J2 respektive J29 under Resultatanalys.

J75 Riskpremie för insjuknande

Riskpremien beräknas utan några explicita driftskostnadsbelastningar.

J76 Risksumma för nya skador under året

Med nya skador avses sådana sjukförsäkringar där utbetalning har påbörjats under året. Här inkluderas även beräknad avsättning för sjukfall som ligger inom karensperioden och som företaget har fått vetskap om. Sådana beräkningar baseras på regler i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget.

J77 Förändring i avsättning för okända skador

I de fall företaget inte känner till eller inte har registrerat sjukfall som ligger inom karensperioden kan dessa inkluderas i avsättningen för okända skador. Beräkningarna baseras på regler i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget och görs utan att beakta explicita driftskostnadsbelastningar.

J79 Beräknad frigjord avsättning pga. avveckling

Beräkningen kvantifierar den avveckling av avsättningar för sjukförsäkringar som skulle inträffat om beståndet följde företagets avvecklingsantaganden. Beräkning görs utan beaktande av explicita driftskostnadsbelastningar.

För varje sjukfall görs beräkningen bäst genom numerisk kalkylering av integralen:

Andra approximativa metoder som ger ett likartat resultat kan accepteras.

J80 Verklig frigjord avsättning pga. avveckling

Här redovisas den avsättning som gällde vid tidpunkten för avveckling.

J81 Justeringspost pga. ändrade antaganden

Om en reservförändring har skett pga. förändrade beräkningsantaganden avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar baserade på det nya antagandet, får använda posten för att korrigera resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.

J83 Resultat sjuklighet

Resultatet motsvarar relevant post J3 respektive J30 under Resultatanalys.

J84 och J92 Beräknade driftskostnader

Här redovisas förväntade frigjorda driftskostnadsbelastningar.

Observera att provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring inte tas upp här, utan under J10 eller J37. Flytt, återköp och annullation redovisas separat.

J85, J86, J93 och J94 Verkliga anskaffningskostnader respektive Verkliga administrations- och skaderegleringskostnader

Här redovisas verkliga driftskostnader exklusive kostnader för flytt, återköp och annullationer som redovisas separat.

J87 och J95 Avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader

Här redovisas endast årets avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader.

J89 och J97 Återförd fondförvaltningsavgift

Här redovisas ersättning i form av så kallad kick-back eftersom den får anses som en intäkt i driftskostnadssammanhang.

J90 och J98 Justeringspost pga. ändrade antaganden

Om en reservförändring har gjorts pga. förändrade beräkningsantaganden avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar baserade på det nya antagandet, får använda posten för att korrigera resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.

J91 och J99 Resultat driftskostnader

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J4 respektive J31 under Resultatanalys.

J100 Beräknad avgift vid flytt, återköp och annullation

Här redovisas förväntade avgifter vid flytt, återköp och annullation.

J101 Verklig kostnad vid flytt, återköp och annullation

Här redovisas verkliga kostnader vid flytt, återköp och annullation.

J102 Beräknad minskad avsättning

Här redovisas frigjorda avsättningar vid flytt, återköp och annullation.

J103 Verkligt minskad avsättning

Här redovisas företagets realiserade frigjorda avsättningar vid flytt, återköp och annullation.

J104 Justeringspost pga. ändrade antaganden

Om en reservförändring har gjorts pga. förändrade beräkningsantaganden avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar baserade på det nya antagandet, får använda posten för att korrigera resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.

J105 Resultat flytt, återköp och annullationer

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J5 respektive J32 under Resultatanalys.

J106 och J110 Beräknad förändring i avsättning

Här redovisas den förväntade förändringen i avsättningen pga. garantier och optioner.

J107 och J111 Verklig förändring i avsättning

Här redovisas den verkliga förändringen i avsättningen pga. garantier och optioner.

J108 och J112 Justeringspost pga. ändrade antaganden

Om en reservförändring har skett pga. förändrade beräkningsantaganden avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar baserade på det nya antagandet får använda posten för att korrigera resultatet. Posten avser nuvärdet av garantier och optioner och redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används ges en förklaring i kommentarsfältet.

J109 och J113 Resultat garantier, optioner

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J6 respektive J33 under Resultatanalys.

L1 Uppdelning i delbestånd

I de fall företagen tillämpar olika regler och förutsättningar för att hantera t.ex. sammansättning av investeringar (mot bakgrund av t.ex. olika garantiräntor) eller andra delar av verksamheten (t.ex. olika dödlighetsantaganden) som påverkar resultat och överskott, delas redovisningen upp på delbestånd A, B, C och D.

Ömsesidigt bedriven verksamhet där vissa bestånd har rätt till villkorad återbäring (VÅB), redovisas specifikt i kolumnen som markerats med delbestånd D. För vinstutdelande företag finns därmed möjlighet till uppdelning i fyra delbestånd medan i ömsesidigt bedriven verksamhet endast tre delbestånd med allokerad återbäring kan redovisas samt eventuellt delbestånd med rätt till VÅB. I den mån det finns fler än fyra delbestånd i dessa avseenden, får lämplig sammanläggning göras. Om förutsättningar för att göra uppdelning i delbestånd inom en försäkringsgren saknas, redovisas endast delbestånd A. Delbestånden redovisas i fallande ordning efter storlek på retrospektivreserv V’.

Företaget får avgöra hur delbestånden utifrån verksamhetens inriktning lämpligen avgränsas, men måste förklara kortfattat hur avgränsningen gjorts och vad som utmärker de olika bestånden på rad L1. Vald avgränsning behålls i redovisningen under flera år framåt.

L2 Kapitalavkastning, netto

Posten inkluderar orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar samt värdeökningar och värdeminskningar på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk. Posten redovisas efter avdrag för driftskostnader avseende kapitalförvaltning och fastighetsförvaltning.

Avkastning på kapital som tillhör ägarna exkluderas om företaget är vinstutdelande. Förräntningsrörelseränta exkluderas också.

L3 Kapitalavkastning tillförd V’

Posten avser bruttoavkastning, dvs. kapitalavkastning före avdrag för avkastningsskatt och driftskostnadsavgifter och redovisas som ett positivt värde under förutsättning att avkastningen är positiv. Om ett vinstutdelande företag utifrån försäkringsvillkorens regler tvingats tillskjuta egna medel till V’ på grund av låg faktisk kapitalavkastning inkluderas sådana värden i det redovisade beloppet som ett positivt värde.

L4 Differens kapitalavkastning

För ett vinstutdelande företag utgörs denna post normalt av det belopp (redovisas med minustecken) som företaget enligt försäkringsvillkorens regler om avkastningsdelning har rätt till, under förutsättning att sådan delning kunnat göras, dock med beaktande av vad som sagts under posten L3.

L5 Avdrag för avkastningsskatt på V’

Beloppet redovisas som negativt värde.

L6 Avkastningsskatt, inbetald

Här redovisas endast den avkastningsskatt som hör till direkt försäkring av svenska risker. Avkastningsskatt avseende tillgångar som tillhör ägarna i ett vinstutdelande företag exkluderas. Beloppet redovisas som ett positivt värde.

L7 Differens avkastningsskatt

För ett vinstutdelande företag utgörs normalt denna differens av den skatt som hänförs till de tillgångar som motsvarar den avkastningsdelning som företaget enligt försäkringsvillkoren har rätt till.

L8 och L12 Riskpremie på V’

Beloppet redovisas som ett negativt värde. Ren riskförsäkring utan återköpsvärde exkluderas ur denna redovisning.

L9 och L13 Risksumma inträffade dödsfall (andra ordningens plan)

Beloppet redovisas som ett positivt värde. Ren riskförsäkring utan återköpsvärde exkluderas ur denna redovisning.

L10 och L14 Vinst på avsaknad av förmånstagare (fmt) vid dödsfall

Här redovisas en kvantifiering av den vinst som uppstår på försäkringar (eller försäkringsdelar) som ett positivt värde eller som noll i teknisk risksumma, där det vid dödsfall under året visat sig att förmånstagare som kan uppbära förmån saknas och att utbetalning därför inte kan ske. Risksumman redovisas som ett negativt värde.

L17 och L20 Riskkompensation/arvsvinst på V’

Beloppet redovisas som ett positivt värde.

L18 och L21 Risksumma inträffade dödsfall (andra ordningens plan)

Beloppet redovisas som ett negativt värde.

L26–L27 Verkliga anskaffningskostnader respektive verkliga administrations- och skaderegleringskostnader

Här redovisas de verkliga driftskostnaderna enligt årsredovisningen. Posten redovisas som ett positivt värde.

L28 Avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader

Här redovisas endast årets avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader. Posten redovisas som ett negativt värde.

L30 Återförd fondförvaltningsavgift

Här redovisas ersättning i form av så kallad kick-back eftersom den får anses som en intäkt för företaget i driftskostnadssammanhang och posten redovisas som ett negativt värde.

L31 Differens driftskostnader

Här jämförs de uttagna avgifterna med de verkliga nettodriftskostnader som företaget haft. En positiv differens betyder att uttagna avgifter inte täcker de faktiska driftskostnaderna.

L32 Engångsallokering/-reallokering

Här redovisas det belopp som momentant förändrat V’ positivt eller negativt under året beroende på ekonomiskt utfall i verksamheten och som baserats på ett specifikt företagsbeslut utifrån styrdokument avseende företagets kollektiva konsolidering.

L33 och L34 Förändringar av underskott under året med avseende på TÅKV respektive VP

Med TÅKV avses tekniska återköpsvärden och med VP utbetalningsreserver för gällande periodiska belopp inklusive tilläggsbelopp pga. återbäring.

En ökning av underskottet redovisas som ett positivt värde, medan en reduktion redovisas som ett negativt värde. Om underskott saknas redovisas värdet som noll.

L35, L38 och L39 Utgående underskott i V’ med avseende på TÅKV samt VP

Här specificeras belopp under uppskovstid respektive utbetalningstid. Det högsta av två angivna variabler (max-funktioner) indikerar ett positivt värde för underskott, annars anges värdet som noll.

L36 och L37 Utgående TÅKV och utgående V’

Här redovisas en summering av beståndets tekniska återköpsvärden respektive retrospektivreserver under uppskovstid vid årets slut.

L40–L42 Utgående TÅKV, utgående VP och utgående V’

Här redovisas en summering av beståndets tekniska återköpsvärden dvs. utbetalningsreserver baserat på gällande utbetalt belopp inkl. tilläggsbelopp pga. återbäring samt retrospektivreserver under utbetalningstiden vid årets slut.

L43 och L44 Utgående TÅKV och V’

Här redovisas den slutliga summeringen av TÅKV och V’ under såväl uppskovstid som utbetalningstid.

M1 Inbetalat aktiekapital eller garantikapital

Här redovisas enbart inbetalat startkapital och eventuella kapitaltillskott. Finansinspektionen kan efter ansökan medge att hälften av ännu ej inbetalat aktie- eller garantikapital får medräknas i kapitalbasen.

M2 Övrigt eget kapital och obeskattade reserver

Här redovisas överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond, dvs. summan av posterna AA.II, AA.III, AA IV och AA.V(1) på balansräkningens skuldsida.

Livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst.

I posten ingår:

• överkursfond (AA.II),

• konsolideringsfond (AA.IV),

• eventuell kapitalandelsfond (AA.V2a), och

• obeskattade reserver (BB).

Livförsäkringsföretag som får dela ut vinst.

I posten ingår:

• överkursfond (AA.II),

• reservfond (AA.V1),

• kapitalandelsfond (AA.V2),

• övriga fonder (AA.V4), och

• obeskattade reserver (BB).

Fond för verkligt värde jämställs i detta sammanhang med övervärden och redovisas under M6.

M3 Balanserat resultat

Här redovisas summan av posterna övriga fonder och balanserad vinst eller förlust. Här inkluderas den justering som gjorts av årsredovisningens post balanserad vinst eller förlust till följd av att verkligt värde tillämpas som värderingsprincip.

M4 Årets resultat

Här redovisas årets resultat, inklusive orealiserad vinst eller förlust, (AA.VII på balansräkningens skuldsida).

M5 Förlagslån upp till maximalt 25 procent (fast löptid) eller 50 procent av kapitalkravet

Här redovisas endast förlagslån som Finansinspektionen medgivit efter ansökan. Lånen är förenade med vissa villkor. Förlagslån får utgöra högst 50 procent av det lägsta av kapitalbas och kapitalkrav, dock högst 25 procent om det är förlagslån med fast löptid. I normala fall är kapitalkravet lägre än kapitalbasen. Kapitalkravet beräknas först, för att fylla i det belopp som får räknas in i kapitalbasen. Kapitalkravet utgörs av det högsta av kapitalkrav och garantibelopp enligt M24.

M6 Öppet redovisade övervärden (netto) i tillgångar

Här redovisas övervärden i redovisade tillgångar. Finansinspektionen får enligt 3 kap. 2 § andra stycket Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek, medge att poster utöver de som anges i den ovan angivna bestämmelsens första stycke får ingå i ett försäkringsföretags kapitalbas.

Företag får medräkna tillgångar i sin kapitalbas genom att redovisa dessa i avsnittet. Övervärden (netto) i tillgångar får medräknas under förutsättning att dessa övervärden finns upptagna i företagets årsredovisning. Med övervärden jämställs i detta sammanhang sådana övervärden i fond för verkligt värde hänförliga till finansiella tillgångar som kan säljas samt materiella tillgångar. Andra övervärden än de som redovisas i fond för verkligt värde måste framgå av tilläggsupplysningarna eller förvaltningsberättelsen för att få medräknas i kapitalbasen.

Nettot av övervärden och undervärden i tillgångar får i förekommande fall tas upp som öppet redovisade övervärden. Övervärden eller undervärden i posten fond för verkligt värde beaktas före eventuell uppskjuten skatt. Även uppskjuten skatt på orealiserade vinster som tidigare bokförts mot fond för orealiserade vinster får tas upp under M6. Om ett sådant beräknat värde netto utvisar ett undervärde görs ett avdrag från kapitalbasen under avdragspost M13.

M8 Immateriella poster i balansräkningen

Här redovisas, oavsett vilka redovisningsregler som tillämpas, avdrag för sådana immateriella tillgångar som hänförs till posten B. Immateriella tillgångar i balansräkningen enligt bilaga 1 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

M9 Avdrag för stämmodispositioner

Här redovisas avdrag för stämmodispositioner, så som utdelning till aktieägare.

M10 Kassaflödessäkringsjustering

Kapitalbasen justeras för redovisade värdeförändringar i det egna kapitalet om dessa hänför sig till derivatinstrument som ingår i kassaflödessäkringar för tillgångar och skulder.

M11 Poster som har omklassificerats

Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå vad som skulle ha klassificerats som eget kapital, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS klassificeras som skuld.

Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå vad som skulle ha klassificerats som skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS klassificeras som eget kapital.

Med redovisningsregler anpassade till IFRS avses:

1. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag eller redovisningsföreskrifter som ersätter dessa föreskrifter, och

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

Med äldre redovisningsregler avses Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2003:13) om årsredovisning i försäkringsföretag med begränsningar och tillägg enligt föreskrifter och allmänna råd i punkterna 4 och 5 i övergångsreglerna till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2005:34) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Exempel på post som kan omklassificeras är inbäddade derivat som enligt äldre redovisningsregler redovisats som en del av ett instrument vilket klassificerats som skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS kan klassificeras som eget kapital.

M12 Förvaltningstillgångar och oredovisade pensionsförpliktelser

Om förvaltningstillgångar, eller motsvarande rättigheter till ersättning, värderas i balansräkningen till ett belopp som överstiger därtill relaterade förpliktelser för pensioner eller andra ersättningar till anställda, dras mellanskillnaden av från kapitalbasen, efter att uppskjuten skatt har beaktats. Detta gäller dock inte sådant överskott i pensionsstiftelse som kan tas i anspråk genom gottgörelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Kapitalbasen reduceras även med ett enligt tillämpade redovisningsprinciper beräknat negativt netto av aktuariella vinster och förluster samt andra beräknade ökningar av förpliktelser för ersättningar till anställda, som inte redovisas direkt i balansräkningen och inte heller täcks av därtill relaterade förvaltningstillgångar eller motsvarande ersättningar enligt försäkringsbrev. Detta gäller dock inte om förpliktelser för pensioner eller andra ersättningar till anställda redovisas i balansräkningen med minst ett belopp motsvarande det som skulle ha redovisats om företaget tillämpat beräkningsmetoder enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller motsvarande utländska regler om tryggande av pensionsutfästelser. Undantaget gäller under förutsättning att företagets externa revisorer verifierat beloppen.

M13 Övriga avdrag

Här redovisas t.ex. avdrag för bokförda värdet av aktier och tillskott i vissa företag enligt 3 kap. 3 § Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek.

M15 Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring)

Här redovisas försäkringstekniska avsättningar med avdrag för återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar enligt definitionerna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Villkorad återbäring läggs till vid beräkning av kapitalkravet. Avsättning för fondförsärkingsåtagande samt återförsäkrares andel av fondförsäkringsåtaganden beaktas inte vid kapitalkravsberäkningen. Uppgiften motsvarar posterna D5, D33 och D36 enligt avsnitt D. Balansräkning i blanketten och beräknas D33 plus D36 minus D5.

M16 Summan av alla positiva risksummor (efter avgiven återförsäkring)

Här redovisas företagets summa av alla positiva risksummor (efter avgiven återförsäkring) i verkligt värde.

M17 Fastigheter, tomträtter och byggnader

Här redovisas företagets innehav av fastigheter, tomträtter och byggnader i verkligt värde.

M18 Andelar eller aktier i företag som äger byggnader och mark

Här redovisas företagets innehav av andelar eller aktier i anknutna företag som äger byggnader och mark i verkligt värde.

M20 Övriga innehav i aktier och andelar

Här redovisas företagets övriga innehav av aktier och andelar som inte ingår i M17 i verkligt värde.

M21 Andelar i värdepappersfonder m.m.

Här redovisas företagets innehav av andelar i värdepappersfonder och i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt i sådana specialfonder som avses i 1 kap. 11 § 23 lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får användas som förmånsrättstillgångar i verkligt värde. Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som avses i 1 kap. 7 § lagen om värdepappersfonder.

M22 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Här redovisas företagets övriga innehav i obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller motsvarande utländskt företag svarar för i verkligt värde.

M23 Byggnader och mark

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav i fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar eller aktier i företag som äger sådan egendom minskar med 20 procent.

M24 Övriga innehav i aktier och andelar

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav av aktier som inte ingår i M23 minskar med 40 procent.

M25 Andelar i värdepappersfonder m.m.

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav av tillgångar som avses i 2 kap. 3 § 19 minskar med 40 procent.

M26 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav i obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för minskar med 20 procent.

M27 Kapitalkrav om riskreducerade instrument ej använts

Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges i kolumn 2.

M28 Kapitalkrav om riskreducerade instrument använts

Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges när kapitalkravet beräknas med riskreducerande instrument samt M15 Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) och M22 Summan av alla positiva risksummor (efter avgiven återförsäkring).

FFFS (2023:24)

A24 Hyresintäkter och andra intäkter från byggnader och mark

Med hyresintäkter från byggnader och mark avses intäkter från fastigheter upptagna på G53 S:a direktägda byggnader och mark. Räntebidrag räknas inte in i hyresintäkter, utan ses som en räntesubvention.

A25 Driftskostnader för byggnader och mark

Med driftskostnader för byggnader och mark avses kostnader för fastigheter upptagna på G53 S:a direktägda byggnader och mark avseende fastighetsförvaltning, inklusive underhåll, hyresgästanpassningar, tomträttsavgäld och fastighetsskatt. Däremot ingår inte räntekostnader och andra finansiella kostnader, avskrivningar eller central administration.

A26 Ränteintäkter m.m.

Med ränteintäkter m.m. avses ränteintäkter på räntebärande placeringstillgångar som tjänats in under räkenskapsåret, inklusive ränteintäkter för belopp upptagna under G59 S:a kassa, banktillgodohavanden. Ränteintäkter från derivat specificeras under A27.

A28 Räntekostnader m.m.

Med räntekostnader m.m. avses bland annat räntekostnader för fastighetslån, reducerade med eventuella räntebidrag. Räntekostnader för derivat specificeras under A29.

A30 Utdelning på aktier och andelar

Med utdelning på aktier och andelar avses utdelning på aktier och andelar inklusive aktier i koncern- och intresseföretag.

G1–G6 Penningmarknadsinstrument

Med penningmarknadsinstrument avses överlåtbara värdepapper som certifikat och statsskuldväxlar med en ursprunglig löptid (ej räntebindningstid) upp till ett år.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar penningmarknadsinstrument utgivna i svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av penningmarknadsinstrument utgivna av svenska låntagare.

G6 och G13 varav tillgångar i depåförsäkring

I denna post särredovisas hur stor del som tillhör depåförsäkring.

Med depåförsäkring avses en livförsäkring vars premier placeras i värdepapper eller fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar som premierna placeras i. Dessa placeras i en depå. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses försäkringen vara en fondförsäkring.

G7–G13 Obligationer

Med obligation avses överlåtbara värdepapper med en ursprunglig löptid (ej räntebindningstid) över ett år. Även nollkupongsinstrument med ursprunglig löptid över ett år klassificeras här som obligation.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar obligationer utgivna i svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av obligationer utgivna av svenska låntagare.

G12 varav aktieindexobligationer

Med aktieindexobligation avses en finansiell produkt som består av en obligation (en skuldförbindelse) och en option. Optionen är ofta kopplad till utvecklingen av ett index eller ett urval av aktier.

Aktieindexobligationer redovisas med hela marknadsvärdet, dvs. utan uppdelning på obligations- eller optionsdel. Aktieindexobligationer omfattar även produkter med en likartad konstruktion där värdet är kopplat till annan tillgång än aktier.

G14–G18 Förlagsbevis och konverteringslån

Under denna rubrik redovisas långa upplåningsinstrument som är åtskilda från obligationer t.ex. partial- och lånebevis, förlagsbevis inklusive förlagsbevis med optionsrätt samt garantifondbevis. Här redovisas även alla konvertibla värdepapper, inklusive konvertibla vinstandelsbevis.

Förlagsbeviset skiljer sig från obligationer på så sätt att långivaren tar en större risk och därför kan få en högre ränta. Risken består i att långivaren har lägre prioritet än övriga borgenärer vid en eventuell konkurs.

Med konverteringslån avses ett obligations- eller förlagslån, löpande på en viss tid, utan amortering och med en fast kupong.

G19–G44 Aktier och andelar

G19 Svenska aktier noterade

Här redovisas aktier i svenska företag upptagna till handel på reglerad marknad eller annan marknad som är föremål för regelbunden handel och öppen för allmänheten enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Till denna kategori räknas även OMX Nordiska Börs Stockholm och NGM Equity.

Även aktier i svenska företag med kontinuerlig notering vid marknadsmässig, allmänt tillgänglig handelsplats redovisas här. Till denna kategori räknas i Sverige exempelvis First North Stockholm och Nordic MTF.

Ett företag anses som ett svenskt eller utländskt företag beroende på dess hemvist. Även svenska företags aktier som handlas på motsvarande utländsk handelsplats ingår här.

G22 Svenska aktier ej noterade

Här redovisas svenska företags aktier som inte är upptagna till handel på reglerad marknad eller på marknadsmässig och allmänt tillgänglig handelsplats.

G26 Utländska noterade aktier

Här redovisas innehav av aktier i utländska företag upptagna till handel på utländsk handelsplats som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ och som även i övrigt vad gäller reglering och funktion väsentligen motsvarar vad som gäller anvisningen till G19 Svenska aktier noterade ovan.

Utländska företag noterade på svensk marknad, exempelvis via depåbevis eller parallellnotering, ingår i utländska noterade aktier.

G27 Utländska ej noterade aktier

Här redovisas utländska företags aktier som inte är upptagna till handel på reglerad marknad eller på marknadsmässig, allmänt tillgänglig handelsplats.

G29 Andelar i penningmarknadsfonder

Som andelar i penningmarknadsfonder tas andelar i Sverigeregistrerade värdepappersfonder och specialfonder upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i utlandsregistrerade fonder upp. Dessa specificeras enligt SCBs sektorkod.

Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap. 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värdepappersfonder och specialfonder, och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).

G32 Andelar i värdepappersfonder och specialfonder utom penningmarknadsfonder

Som andelar i svenska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i svenskregistrerade värdepappersfonder och specialfonder, som inte är penningmarknadsfonder, upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i utlandsregistrerade motsvarigheter till dessa upp.

Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap. 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värdepappersfonder och specialfonder och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).

G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar

Här redovisas även teckningsrättsbevis och andelar i riskkapitalfonder, andelar i handelsbolag och ekonomiska föreningar. Uppdelningen på Sverige och utlandet baseras på var företaget som gett ut andelarna har sin hemvist.

Observera att förlagsbevis med optionsrätt redovisas på förlagsbevis och konverteringslån.

G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring)

Med fondförsäkring avses en livförsäkring, vars premier enbart får placeras i fondandelar. Försäkringstagaren anvisar själv hur premier och avkastning placeras i en eller flera fonder. Fondandelarna ägs av försäkringsföretaget för försäkringstagarens räkning. Fondtillgångar som innehas för egen räkning redovisas inte under denna post.

G42 varav placeringar i korta och långa räntefonder

I denna post redovisas räntefonder vars placeringar till 100 procent utgörs av räntebärande värdepapper. Denna post avser både räntefonder registrerade i Sverige och i utlandet.

G43 varav placeringar i riskkapitalfonder/private equity

I denna post redovisas placeringar i riskkapitalfonder/private equity som investerar i företag för att utöka eller utveckla verksamheten i dessa företag. Posten avser både riskkapitalfonder registrerade i Sverige och i utlandet.

G44 varav aktie- och fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (depåförsäkring)

Under denna post särredovisas hur mycket av totala aktier och andelar som tillhör depåförsäkring.

G45–G50 Lån

Med lån avses i huvudsak reverser. Här redovisas bl.a. lån med bankgaranti, statlig garanti, byggnadskreditiv, självrisklån, kapitalmarknadsreverser och skuldförbindelser med säkerhet i fast egendom och tomträtt samt företags- och fartygsinteckningar. Även livförsäkringslån och utlåning i form av dagslån ingår i lån.

Vidare redovisas även utlåning till kreditinstitut, där insatta medel är disponibla först efter viss uppsägningstid eller andra uttagsrestriktioner här.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar utlåning i svenska kronor och utländsk valuta till svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av lån till svenska låntagare.

G51–G54 Direktägda byggnader och mark

Här avses endast direktägda byggnader och mark.

Observera att ägande av fastigheter via dotterföretag redovisas med en varav-post, G40 varav aktier i helägda fastighetsbolag.

Marknadsvärdet avser den senast gjorda värderingen. Med svenska respektive utländska byggnader och mark avses byggnader och mark belägna i Sverige respektive i utlandet.

G54 varav för egna verksamheten

För ägande av byggnader och mark som används för den egna verksamheten redovisas inga transaktioner.

G55 och G56 Repotransaktioner

G55 Omvända repor

Under posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Transaktionen är en äkta återköpstransaktion om den mottagande parten förbinder sig att sälja tillbaka tillgångarna vid en tidpunkt som har bestämts eller kommer att bestämmas av den överförande parten.

Omvända repor och repor redovisas separat på G55 och G56, dvs. ingen nettoredovisning.

Med omvända repor avses marknadstransaktioner där en aktör köper ett värdepapper avista och samtidigt ingår avtal om återförsäljning av samma slags värdepapper på termin.

Vid en äkta återköpstransaktion redovisar säljaren tillgångarna i sin balansräkning (omvänd repa) och den mottagna köpeskillingen redovisas som skuld (repa). Mottagaren redovisar i stället den erlagda köpeskillingen som en fordran på säljaren.

En oäkta återköpstransaktion (den mottagande parten har rätt, men inte skyldighet att återlämna tillgångarna till ett i förväg fastställt pris) redovisas ändå som en äkta återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen att återlämna tillgångarna kommer att utnyttjas.

Följande transaktioner anses inte vara återköpstransaktioner:

1. Valutaterminstransaktioner.

2. Optionsinstrument.

3. Transaktioner som omfattar emission av skuldebrev med förbindelse att före förfallodagen återköpa hela emissionen eller delar av denna.

4. Andra liknande transaktioner.

En oäkta återköpstransaktion (rätt men inte skyldighet att återlämna tillgångarna) ska ändå redovisas som en äkta återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen att återlämna tillgångarna kommer att utnyttjas.

G56 Repor

Under posten repor redovisas den erhållna köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Repor och omvända repor redovisas separat, dvs. ingen nettoredovisning.

En äkta återköpstransaktion, s.k. repa, är ett avtal där parter kommit överens om att först sälja av tillgångar (exempelvis växlar, fordringar eller överlåtbara värdepapper) och sedan återköpa motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. I övrigt gäller samma anvisningar som för G55 Omvända repor.

G57–G59 Kassa, banktillgodohavanden

Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

Som svenska banker räknas även utländska bankers filialer i Sverige.

Transaktioner avseende kassa och banktillgodohavanden redovisas inte.

G60–G63 Vissa tillgångsposter

G60 Upplupna ränteintäkter

Här redovisas ränta som på rapportdagen är intjänad men ännu inte inbetald. Inga nettotransaktioner redovisas i denna post.

G61 Upplupna hyresintäkter

Här redovisas hyresintäkter som på rapportdagen är intjänade men ännu inte inbetalda. Inga nettotransaktioner redovisas i denna post.

G62 Övriga finansiella placeringar

Här redovisas sådana finansiella placeringar som inte omfattas av G1–G61. Här ingår t.ex. fordringar avseende ej likviderade affärer. Andelar i riskkapitalfonder redovisas under Aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar.

G64–G66 Summa kapitalplaceringar

G65 varav kapitalplaceringar som ägs via utländsk filial

Utländska filialers sammanlagda ställning av G64 S:a kapitalplaceringar. Mellanhavanden mellan olika filialer exkluderas.

G66 varav depåförsäkring

I denna post särredovisas hur stor del av de totala kapitalplaceringarna som tillhör depåförsäkring.

Med depåförsäkring avses en livförsäkring, vars premier placeras i värdepapper eller fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar som premierna placeras i. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses försäkringen vara en fondförsäkring.

G67–G72 Vissa skuldposter

G67 Efterställda skulder

Med efterställda skulder avses skulder som i händelse av likvidation eller konkurs, enligt avtal återbetalas först efter det att övriga borgenärer har tillgodosetts.

G68 Obligationslån

Här redovisas obligationslån och konvertibla lån som försäkringsföretaget har utelöpande.

G69 Skulder till svenska MFI

Här redovisas in- och upplåning från svenska MFI. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering. Här ingår även dagslån.

G70 Skulder till svenska finansiella företag, ej MFI

Här redovisas in- och upplåning från svenska finansiella företag som inte klassas som MFI. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G71 Skulder till övriga svenska långivare

Här redovisas in- och upplåning från svenska långivare som inte är finansiella företag. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G72 Skulder till utländska långivare

Här redovisas in- och upplåning från utländska långivare. Med utländska långivare menas motparter med säte utomlands. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G102–G107 Derivat med positiva marknadsvärden

Här redovisas finansiella derivat som redovisas på balansräkningen med positiva marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte värdet på den underliggande tillgången. Observera att teckningsoptioner redovisas under Aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar samt att hela värdet på aktieindexobligationer redovisas under obligationer.

Marknadsvärdet för derivat delas upp på de underliggande tillgångarna aktier och andelar, räntebärande papper, valuta samt övriga underliggande tillgångar. Övriga underliggande tillgångar kan vara råvaruderivat där derivatets värde baseras på priset på exempelvis olja eller guld. Övriga underliggande tillgångar kan också vara fall där den underliggande tillgången inte kan klassificeras enligt någon av de andra kategorierna, exempelvis sammansatta index. För transaktioner redovisas ingen uppdelning på underliggande tillgång.

När kontraktet avslutas eller utnyttjas ger den realiserade vinsten eller förlusten upphov till en transaktion. En realiserad vinst för derivat med positiva marknadsvärden ger upphov till motsvarande negativ transaktion på tillgångssidan medan en realiserad förlust för derivat med negativa marknadsvärden ger en motsvarande negativ transaktion på skuldsidan. Att transaktionerna i båda fallen är negativa beror på att derivat med negativa marknadsvärden redovisas med positivt värde på skuldsidan.

Vid handel på andrahandsmarknad är köp en positiv transaktion och försäljning en negativ transaktion oavsett om derivaten har positiva eller negativa marknadsvärden. Även premiebetalningar räknas som transaktion.

Transaktioner under perioden, avseende derivat som inte längre finns i balansräkningen på rapporteringsdagen, förs till den sida de befann sig den senaste transaktionsdagen.

G107 varav kontrakt med svenska motparter

Avser motparter belägna i Sverige. Derivatets motpart avser derivatavtalets motpart, inte handelsmotpart (köpare/säljare) eller utgivare av underliggande instrument. För standardiserade kontrakt är det vanligtvis ett clearingsinstitut som är motpart.

G108–G113 Derivat med negativa marknadsvärden

Här redovisas finansiella derivat som i balansräkningen redovisas med negativa marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte värdet på underliggande tillgång.

Marknadsvärdet för derivat med negativa marknadsvärden redovisas som ett positivt värde. Transaktioner redovisas positivt eller negativt beroende på typ av transaktion.

För derivat med negativa marknadsvärden gäller i övrigt samma anvisningar som för derivat med positiva marknadsvärden.

1. Staten

Hit hänförs enheter som kontrolleras av staten och som inte är marknadsproducenter samt enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet. Även Riksgäldskontoret och de allmänna försäkringskassorna ingår här.

[SCBs sektorkod 131110, 131120, 131130]

2. Kommuner och landsting

Hit hänförs enheter som kontrolleras av kommun, kommunalförbund eller landsting och som inte är marknadsproducenter samt enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet.

[SCBs sektorkod 131311, 131312, 131313, 131321, 131322, 131323]

3. Icke-finansiella företag

Hit hänförs företag och företagsliknande enheter som är marknadsproducenter och vars huvudsakliga aktivitet är produktion av varor eller icke-finansiella tjänster.

Här ingår bl.a. bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar, bostadsstiftelser, holdingbolag som kontrollerar icke-finansiella företag, s.k. internbanker som kontrolleras av icke-finansiella företag, marknadsproducerande företag som kontrolleras av den offentliga sektorn samt statliga affärsverk.

Till denna sektor räknas juridiska personer vars styrelse har sitt säte i Sverige eller vars huvudkontor finns i Sverige samt utländska icke-finansiella företags filialer med fast verksamhetsställe i Sverige. Här ingår även icke-finansiella företags ickevinstdrivande organisationer (t.ex. bransch- och arbetsgivarorganisationer).

[SCBs sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]

4. Banker (MFI)

Hit hänförs finansiella företag vars verksamhet kännetecknas av att ta emot inlåning på räkning från allmänheten. Här ingår bl.a. bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker samt utländska bankers filialer i Sverige.

[SCBs sektorkod 122100, 122200]

5. Bostadsinstitut (MFI)

Hit hänförs kreditinstitut som enligt bolagsordningen har till huvuduppgift att ge krediter för bostadsändamål.

[SCBs sektorkod 122300]

6. Övriga MFI

Hit hänförs övriga svenska företag som räknas som monetära finansinstitut enligt av Sveriges Riksbank tillhandahållen förteckning. Det innefattar monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder och monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer. Även Sveriges Riksbank ingår under denna post.

[SCBs sektorkod 121000, 122400, 122500, 122900, 123000]

7. Finansiella företag, ej MFI

Hit hänförs institut som ägnar sig åt finansförmedling genom att anskaffa medel på annat sätt än genom inlåning. Det innefattar kreditmarknadsföretag, värdepappersfonder, värdepappersbolag och fondkommissionärer som inte klassas som monetära finansinstitut enligt Sveriges Riksbanks förteckning.

Även riskkapitalbolag, private equity-fonder, investmentbolag, försäkringsföretag, pensionsinstitut, finansiella serviceföretag och finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer ingår i denna kategori. Det som avser premiepensionen ingår här i sektorn Försäkringsföretag och pensionsinstitut.

[SCBs sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

8. Övriga svenska låntagare

Hit hänförs socialförsäkringsfonder, hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (exempelvis ideella föreningar, fackföreningar och trossamfund).

[SCBs sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300, 151000, 152100, 152200]

1. Svenska MFI

Se punkterna 4–6 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCBs sektorkod 121000, 122100, 122200, 122300, 122400, 122500, 122900, 123000]

2. Svenska finansiella företag, ej MFI

Se punkt 7 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCBs sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

3. Övriga svenska låntagare/långivare

Se punkt 8 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCBs sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300, 151000, 152100, 152200]

4. Utländska låntagare/långivare

Hit hänförs privatpersoner med hemvist i utlandet och företag belägna i utlandet som har ekonomiska relationer med Sverige. Även utländska ambassader och konsulat i Sverige räknas hit.

[SCBs sektorkod 211100, 212100, 212100, 212200 och 220000]

1. Finansiella företag

Se punkterna 4–7 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCBs sektorkod 122100, 122200, 122300, 121000, 122400, 122500, 122900, 123000, 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

2. Icke-finansiella företag

Se punkt 3 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCBs sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]

J1 Inbetalat aktiekapital eller garantikapital

Här redovisas enbart inbetalat startkapital och eventuella kapitaltillskott. Finansinspektionen kan efter ansökan medge att hälften av ännu ej inbetalat aktie- eller garantikapital får medräknas i kapitalbasen.

J2 Övrigt eget kapital och obeskattade reserver

Här redovisas överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond, dvs. summan av posterna AA.II, AA.III, AA IV och AA.V(1) på balansräkningens skuldsida. Fond för verkligt värde jämställs i detta sammanhang med övervärden och redovisas under J6. Här redovisas även säkerhetsreserv och andra obeskattade reserver.

J3 Balanserat resultat

Här redovisas summan av posterna övriga fonder och balanserad vinst eller förlust. Här inkluderas den justering som gjorts av årsredovisningens post balanserad vinst eller förlust till följd av att verkligt värde tillämpas som värderingsprincip.

J4 Årets resultat

Här redovisas årets resultat, inklusive orealiserad vinst eller förlust, (AA.VII på balansräkningens skuldsida).

J5 Förlagslån upp till maximalt 25 procent (fast löptid) eller 50 procent av kapitalkravet

Här redovisas endast förlagslån som Finansinspektionen medgivit efter ansökan. Lånen är förenade med vissa villkor. Förlagslån får utgöra högst 50 procent av det lägsta av kapitalbas och kapitalkrav, dock högst 25 procent om det är förlagslån med fast löptid. I normala fall är kapitalkravet lägre än kapitalbasen. Kapitalkravet beräknas först, för att fylla i det belopp som får räknas in i kapitalbasen. Kapitalkravet utgörs av det högsta av kapitalkrav och garantibelopp enligt J24.

J6 Öppet redovisade övervärden (netto) i tillgångar

Här redovisas övervärden i redovisade tillgångar. Finansinspektionen får enligt 3 kap. 2 § andra stycket Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek, medge att poster utöver de som anges i den ovan angivna bestämmelsens första stycke får ingå i ett försäkringsföretags kapitalbas.

Företag får medräkna tillgångar i sin kapitalbas genom att redovisa dessa i avsnittet. Övervärden (netto) i tillgångar får medräknas under förutsättning att dessa övervärden finns upptagna i företagets årsredovisning. Med övervärden jämställs i detta sammanhang sådana övervärden i fond för verkligt värde hänförliga till finansiella tillgångar som kan säljas samt materiella tillgångar. Andra övervärden än de som redovisas i fond för verkligt värde måste framgå av tilläggsupplysningarna eller förvaltningsberättelsen för att få medräknas i kapitalbasen.

Nettot av övervärden och undervärden i tillgångar får i förekommande fall tas upp som öppet redovisade övervärden. Övervärden eller undervärden i posten fond för verkligt värde beaktas före eventuell uppskjuten skatt. Även uppskjuten skatt på orealiserade vinster som tidigare bokförts mot fond för orealiserade vinster får tas upp under J6. Om ett sådant beräknat värde netto utvisar ett undervärde görs ett avdrag från kapitalbasen under avdragspost J13.

J8 Immateriella poster i balansräkningen

Här redovisas, oavsett vilka redovisningsregler som tillämpas, avdrag för sådana immateriella tillgångar som hänförs till posten B. Immateriella tillgångar i balansräkningen enligt bilaga 1 till lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

J9 Avdrag för stämmodispositioner

Här redovisas avdrag för stämmodispositioner, så som utdelning till aktieägare.

J10 Kassaflödessäkringsjustering

Kapitalbasen justeras för redovisade värdeförändringar i det egna kapitalet, om dessa hänför sig till derivatinstrument som ingår i kassaflödessäkringar för tillgångar och skulder.

J11 Poster som har omklassificerats

Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå vad som skulle ha klassificerats som eget kapital, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS klassificeras som skuld.

Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå poster som skulle ha klassificerats som skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS klassificeras som eget kapital.

Med redovisningsregler anpassade till IFRS avses:

1. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag eller redovisningsföreskrifter som ersätter dessa föreskrifter, och

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

Med äldre redovisningsregler avses Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2003:13) om årsredovisning i försäkringsföretag med begränsningar och tillägg enligt föreskrifter och allmänna råd i punkterna 4 och 5 i övergångsreglerna till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2005:34) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Exempel på post som kan omklassificeras är inbäddade derivat som enligt äldre redovisningsregler redovisats som en del av ett instrument vilket klassificerats som skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS kan klassificeras som eget kapital.

J12 Förvaltningstillgångar och oredovisade pensionsförpliktelser

Om förvaltningstillgångar, eller motsvarande rättigheter till ersättning, värderas i balansräkningen till ett belopp som överstiger därtill relaterade förpliktelser för pensioner eller andra ersättningar till anställda, dras mellanskillnaden av från kapitalbasen, efter att uppskjuten skatt har beaktats. Detta gäller dock inte sådant överskott i pensionsstiftelse som kan tas i anspråk genom gottgörelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Kapitalbasen reduceras även med ett enligt tillämpade redovisningsprinciper beräknat negativt netto av aktuariella vinster och förluster samt andra beräknade ökningar av förpliktelser för ersättningar till anställda, som inte redovisas direkt i balansräkningen och inte heller täcks av därtill relaterade förvaltningstillgångar eller motsvarande ersättningar enligt försäkringsbrev. Detta gäller dock inte om förpliktelser för pensioner eller andra ersättningar till anställda redovisas i balansräkningen med minst ett belopp motsvarande det som skulle ha redovisats om företaget tillämpat beräkningsmetoder enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller motsvarande utländska regler om tryggande av pensionsutfästelser. Undantaget gäller under förutsättning att företagets externa revisorer verifierat beloppen.

J13 Övriga avdrag

Här redovisas t.ex. avdrag för bokförda värdet av aktier och tillskott i vissa företag enligt 3 kap. 3 § Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek.

J15 Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring)

Här redovisas försäkringstekniska avsättningar med avdrag för återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar enligt definitionerna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Uppgiften motsvarar posterna D4 och D30 enligt avsnitt D. Balansräkning i blanketten och beräknas som D30 minus D4.

J16 Fastigheter, tomträtter och byggnader

Här redovisas företagets innehav av fastigheter, tomträtter och byggnader i verkligt värde.

J17 Andelar eller aktier i företag som äger byggnader och mark

Här redovisas företagets innehav av andelar eller aktier i anknutna företag som äger byggnader och mark i verkligt värde.

J19 Övriga innehav i aktier och andelar

Här redovisas företagets övriga innehav av aktier och andelar som inte ingår i J17 i verkligt värde.

J20 Andelar i värdepappersfonder m.m.

Här redovisas företagets innehav av andelar i värdepappersfonder och i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt i specialfonder som avses i 1 kap. 11 § 23 lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får användas som förmånsrättstillgångar i verkligt värde. Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som avses i 1 kap. 7 § lagen om värdepappersfonder.

J21 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Här redovisas företagets övriga innehav i obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller motsvarande utländskt företag svarar för i verkligt värde.

J22 Byggnader och mark

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav i fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar eller aktier i företag som äger sådan egendom minskar med 20 procent.

J23 Övriga innehav i aktier och andelar

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav av aktier som inte ingår i J22 minskar med 40 procent.

J24 Andelar i värdepappersfonder m.m.

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav av tillgångar som avses i 2 kap. 3 § 19 minskar med 40 procent.

J25 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav i obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för minskar med 20 procent.

J26 Kapitalkrav om riskreducerade instrument ej använts

Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges i kolumn 2.

J27 Kapitalkrav om riskreducerade instrument använts

Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges när kapitalkravet beräknas med riskreducerande instrument samt J15 Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring).

FFFS (2023:24)

varav: Tjänstepensionsförsäkring

Här redovisas en varav-post till pensionsförsäkring som avser uppgift om tjänstepension.