Givandet i Sverige ökar stadigt. Mellan 2010 och 2015 har gåvorna från allmänhet, organisationer och företag till FRIIs medlemsorganisationer ökat med 74 %, från 4,6 miljarder kronor till drygt 8 miljarder kronor. Till alla organisationer med 90-konto registrerades totalt 10,4 miljarder kronor i gåvor och medlemsavgifter 2015. Till detta kommer gåvor och donationer till universitet och kulturinstitutioner som också ökat kraftigt de senaste tio åren.

Gåvor och donationer är nödvändiga för ett oberoende och livskraftigt civilsamhälle. Oavsett de personliga motiven till att ge en gåva är människors förtroende för insamlande organisationers förmåga att göra nytta och sköta sin verksamhet på ett så effektivt sätt som möjligt helt avgörande för att givandet ska öka.

Så även om vi har sett en positiv utveckling av gåvogivandet i Sverige under de senaste tio åren är det framtida givandet helt beroende av hur väl ideella och insamlande organisationer lyckas upprätthålla samhällets förtroende. Såväl allmänheten som företag, myndigheter, institutioner och media har ökade förväntningar på öppenhet och transparens i redovisningen av organisationernas effektivitet både när det gäller användningen av insamlade medel och hur organisationerna styrs och leds. Det växande intresset för information om de långsiktiga effekterna av organisationernas arbete är också mycket positivt för organisationernas trovärdighet.

FRII (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd) arbetar med olika åtgärder för att stärka förtroendet för insamlande organisationer eftersom ett vikande förtroende hos givarna för någon del av gåvoinsamling också påverkar alla andra organisationer.

Kvalitetskoden är en byggsten för ett starkt och långsiktigt förtroende

FRII antog år 2007 en gemensam kvalitetskod som alla medlemsorganisationerna ska tillämpa. FRIIs kvalitetskod syftar till att säkerställa insyn i organisationernas styrning, ledning och kontroll och samtidigt säkerställa god kvalitet i insamlingsarbetet. Detta bidrar till att bygga ett starkt och långsiktigt förtroende för insamling och användning av gåvor. Från 2014 har det tidigare systemet med ”följ eller förklara” ersatts av en kravstandard som alla FRIIs medlemmar måste följa. Revideringen innebar också att en extern revisor nu ska granska och intyga att organisationen följer FRIIs kvalitetskod. Denna rapportering sker till FRII vartannat år.

En viktig del av den nya kravstandarden är att varje medlemsorganisation årligen ska upprätta en effektrapport utifrån FRIIs mall för effektrapportering. Effektrapportens syfte är att visa på de långsiktiga effekterna av organisationens arbete för givare, allmänheten och andra intressenter.

Kvalitetskoden är branschens eget initiativ. I Sverige är insamling av gåvor inte reglerat i lag eller under tillsyn. FRIIs kvalitetskod fyller därför en mycket viktig funktion genom den självreglering det innebär när branschen tar ett eget ansvar.

Vad som slås fast i kvalitetskoden är att betrakta som god sed inom svensk insamling. Kvalitetskoden, som gäller för föreningar, stiftelser och samfund, måste följas av alla FRIIs medlemmar. Där synnerliga skäl för avvikelse från kravstandarden föreligger kan detta förklaras. För att fånga upp skillnader mellan stora och små organisationer avseende både förväntningar på och förutsättningar för vissa formella styrprocesser, har kraven i koden delvis differentierats med avseende på storlek.

Även om kvalitetskoden är initierad av FRII och bara måste följas av de drygt 150 medlemsorganisationerna är förhoppningen att den också kan vara till inspiration och användning för andra aktörer som samlar in gåvor, både inom och utanför den ideella sektorn.