IESBAs Etikkod

R120.3Medlemmen ska använda det principbaserade ramverket för att identifiera, utvärdera och hantera hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna som anges i avsnitt 110.

120.3 A1Ytterligare krav och tillämpningsmaterial, som är relevant för tillämpningen i det principbaserade ramverket, anges i:

1. Del 2 – Medarbetare (Professional Accountants in Business),

2. Del 3 – Medlemmar (Professional Accountants in Public Practice), och

3. Internationella standarder om oberoende, enligt nedan:

   1. Del 4A – Oberoende vid revision och översiktlig granskning, och

   2. Del 4B – Oberoende vid andra bestyrkandeuppdrag än revision och översiktlig granskning.

R120.4När medlemmen hanterar en etikfråga ska han eller hon överväga det sammanhang där frågan uppstått eller kan uppstå. När en medlem utför professionella aktiviteter enligt sin roll i medlemsföretaget, vare sig det är som underleverantör, avlönad medarbetare eller ägare, ska han eller hon följa relevanta bestämmelser i del 2.

R120.5När det principbaserade ramverket tillämpas ska medlemmen

1. ha ett ifrågasättande tillvägagångssätt,

2. använda professionellt omdöme, och

3. använda testet som bygger på en omdömesgill och informerad tredje man som beskrivs i punkt 120.5 A6.

(FAR N 2021:41)

Ha ett ifrågasättande tillvägagångssätt

Använda professionellt omdöme

Omdömesgill och informerad tredje man

R120.6Medlemmen ska identifiera hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna.

120.6 A1En förståelse av fakta och omständigheter, däribland eventuella professionella aktiviteter, intressen och relationer som kan äventyra efterlevnaden av de grundläggande principerna, är en förutsättning för att medlemmen ska kunna identifiera hot mot denna efterlevnad. Förekomsten av vissa villkor, riktlinjer och rutiner som inrättats av professionen, lagstiftning, författningar, medlemsföretaget eller arbetsgivaren som kan stärka medlemmens förmåga att agera på ett etiskt sätt kan också underlätta vid identifiering av hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Punkt 120.8 A2 innehåller allmänna exempel på sådana villkor, riktlinjer och rutiner som också är relevanta faktorer vid utvärdering av hotnivån.

120.6 A2Hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna kan uppstå genom många olika slags fakta och omständigheter. Det går inte att definiera alla situationer som ger upphov till hot. Dessutom kan karaktären på uppdrag och arbetsuppgifter skilja sig åt och därmed kan olika typer av hot uppstå.

120.6 A3Hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna kan placeras i en eller flera av nedanstående kategorier:

1. Egenintressehot – hotet att ett ekonomiskt eller annat intresse på ett otillbörligt sätt påverkar en medlems omdöme eller uppträdande.

2. Självgranskningshot – hotet att en medlem inte på rätt sätt utvärderar resultaten av en tidigare gjord bedömning eller tjänst som utförts av en medlem, eller av en annan enskild person inom medlemmens medlemsföretag eller arbetsgivare, på vilken medlemmen förlitar sig när han eller hon gör en bedömning som del av utförandet av en aktuell aktivitet.

3. Partsställningshot – hotet att en medlem ska gynna en kunds eller arbetsgivares ställning i sådan utsträckning att medlemmens objektivitet äventyras.

4. Vänskapshot – hotet att en medlem på grund av en lång eller nära relation med en kund eller arbetsgivare är för välvilligt inställd till deras intressen eller för tolerant i fråga om deras arbete.

5. Skrämselhot – hotet att en medlem ska hindras från att agera objektivt på grund av faktiska eller uppfattade påtryckningar, däribland försök att otillbörligt påverka medlemmen.

(FAR N 2021:41)

120.6 A4En omständighet kan ge upphov till mer än ett hot, och ett hot kan påverka efterlevnaden av mer än en grundläggande princip.

R120.7När medlemmen identifierar ett hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna ska medlemmen utvärdera om ett sådant hot ligger på en godtagbar nivå.

Godtagbar nivå

Faktorer som är relevanta vid utvärdering av hotnivån

Övervägande av ny information eller förändringar i fakta och omständigheter

R120.10Om medlemmen bestämmer att de identifierade hoten mot efterlevnad av de grundläggande principerna inte ligger på en godtagbar nivå ska medlemmen hantera hoten genom att undanröja dem eller minska dem till en godtagbar nivå. Medlemmen ska göra detta genom att

1. undanröja de omständigheter, vilket innefattar intressen eller relationer, som ger upphov till hoten,

2. använda motåtgärder, där dessa är tillgängliga och går att tillämpa, för att minska hoten till en godtagbar nivå, eller

3. avböja eller avsluta den professionella aktiviteten i fråga.

Åtgärder för att undanröja hot

Motåtgärder

Övervägande av betydande bedömningar och övergripande slutsatser

Partiskhet

Organisationskultur

Företagskultur

Oberoende

En professionellt skeptisk inställning

R200.5En medarbetare ska följa de grundläggande principerna i avsnitt 110 och använda det principbaserade ramverket i avsnitt 120 för att identifiera, utvärdera och hantera hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna.

200.5 A1En medarbetare har ett ansvar att verka för de legitima målen hos sin arbetsgivare. Koden vill inte hindra en medarbetare från att uppfylla det ansvaret, utan behandlar de omständigheter i vilka efterlevnaden av de grundläggande principerna kan äventyras.

200.5 A2En medarbetare får gynna en arbetsgivares ställning när han eller hon arbetar för de legitima målen hos sin arbetsgivare, förutsatt att eventuella uttalanden inte är falska eller vilseledande. Ett sådant agerande ger normalt inte upphov till ett partsställningshot.

200.5 A3Ju mer senior ställning en medarbetare har, desto större är förmågan och möjligheten att få tillgång till information och att påverka riktlinjer, beslut och åtgärder av andra som arbetar åt arbetsgivaren. I den mån de kan göra detta, med beaktande av deras befattning och seniora ställning i organisationen, förväntas medarbetare uppmuntra och främja en kultur som präglas av etik i organisationen i enlighet med punkt 120.13 A3. Exempel på åtgärder innefattar introduktion, införande och övervakning av:

• Utbildnings- och vidareutbildningsprogram i etik.

• Ledningsprocesser samt resultatutvärderingar och kriterier för belöning på plats som främjar en kultur med en hög grad av yrkesetik.

• Etik- och visselblåsarpolicyer.

• Riktlinjer och rutiner som är utformade för att förhindra överträdelser av lagar och andra författningar.

(FAR N 2021:41)

200.6 A1Hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna kan uppstå genom många olika slags fakta och omständigheter. De olika hotkategorierna beskrivs i punkt 120.6 A3. Nedan följer exempel på fakta och omständigheter inom var och en av kategorierna, vilka kan ge upphov till hot mot en medarbetare när denna utför en professionell aktivitet:

1. Egenintressehot

   • En medarbetare har ett ekonomiskt intresse i, eller tar emot ett lån eller en garanti av arbetsgivaren.

   • En medarbetare deltar i program för incitamentsersättning som erbjuds av arbetsgivaren.

   • En medarbetare har tillgång till företagets tillgångar för privat användning.

   • En medarbetare erbjuds en gåva eller specialbehandling av en leverantör till arbetsgivaren.

2. Självgranskningshot

   • En medarbetare bestämmer den lämpliga redovisningen av ett rörelseförvärv efter att ha gjort en förstudie som stöd för inköpsbeslutet.

3. Partsställningshot

   • En medarbetare har möjlighet att manipulera information i ett prospekt för att få gynnsam finansiering.

4. Vänskapshot

   • En medarbetare har ansvaret för den finansiella rapporteringen hos arbetsgivaren samtidigt som en närstående eller familjemedlem är verksam hos arbetsgivaren och fattar beslut som påverkar organisationens finansiella rapportering.

   • En medarbetare med en långvarig anknytning till personer som påverkar affärsbeslut.

5. Skrämselhot

   • En medarbetare, eller en närstående eller familjemedlem till en medarbetare, ställs inför hot om att avskedas eller bli utbytt vid skiljaktigheter om:

     • Tillämpningen av en redovisningsprincip.

     • Hur finansiell information ska redovisas.

   • En person som försöker påverka medarbetarens beslutsprocess, t.ex. med avseende på tilldelning av kontrakt eller tillämpningen av en redovisningsprincip.

200.7 A1Villkor, principer och rutiner som beskrivs i punkterna 120.6 A1 och 120.8 A2 kan påverka utvärderingen av om ett hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna ligger på en godtagbar nivå.

200.7 A2Utvärdering av hotets nivå påverkas också av karaktären på och omfattningen av den professionella aktiviteten.

200.7 A3Utvärderingen av hotets nivå kan påverkas av arbetsmiljön hos arbetsgivaren och dess verksamhetsmiljö. Exempel:

• Ledarskap som betonar vikten av etiskt uppträdande och förväntningen att medarbetare ska uppträda på ett etiskt sätt.

• Principer och rutiner för att ge medarbetare eget ansvar och uppmuntran att kommunicera etikfrågor som oroar dem till högre ledningsnivåer utan rädsla för repressalier.

• Riktlinjer och rutiner för att införa och övervaka kvaliteten i medarbetarnas prestationer.

• System för företagstillsyn eller andra tillsynsstrukturer och starka interna kontroller.

• Rekryteringsrutiner hos arbetsgivaren som betonar vikten av att anställa kompetent och skicklig personal.

• Kommunikation vid rätt tidpunkt om arbetsgivarens riktlinjer och rutiner, däribland eventuella förändringar i dem, till alla medarbetare samt lämplig utbildning om sådana riktlinjer och rutiner.

• Riktlinjer för etik och uppförandekod.

200.7 A4Medarbetare kan överväga att inhämta juridisk rådgivning när de tror att oetiskt uppträdande eller agerande har inträffat eller kommer att fortsätta att inträffa, hos arbetsgivaren.

200.8 A1Avsnitten 210 till 270 beskriver vissa hot som kan uppstå när professionella aktiviteter utförs och innefattar exempel på åtgärder som kan hantera sådana hot.

200.8 A2I sällsynta fall, om de omständigheter som gav upphov till hoten inte kan undanröjas och motåtgärder inte är tillgängliga eller möjliga att använda för att minska hotet till en godtagbar nivå, kan det vara lämpligt att en medarbetare avslutar sin anställning hos arbetsgivaren.

R200.9När en anställd kommunicerar med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) enligt Etikkoden ska han eller hon fastställa lämplig person eller personer inom arbetsgivarens styrstruktur att kommunicera med. Om medarbetaren kommunicerar med en del av styrelsen ska han eller hon bestämma om det också krävs kommunikation med hela styrelsen så att de är adekvat informerade.

200.9 A1När medarbetaren bestämmer vilka han eller hon ska kommunicera med kan medarbetaren överväga

1. karaktären på och vikten av omständigheterna, och

2. förhållandet som ska kommuniceras.

200.9 A2Exempel på del av styrelsen innefattar ett revisionsutskott eller en enskild ledamot i styrelsen.

R200.10Om en medarbetare kommunicerar med personer som har både ledningsansvar och styrelseansvar ska han eller hon förvissa sig om att kommunikationen med dessa personer på ett fullgott sätt informerar samtliga med styrande roller som medarbetaren annars skulle kommunicera med.

200.10 A1I vissa fall deltar hela styrelsen i ledningen hos arbetsgivaren, t.ex. i ett litet företag där en ensam ägare leder företaget och ingen annan har någon roll i styrningen av företaget. I dessa fall, om förhållanden kommuniceras till en eller flera personer med ledningsansvar, som också har ett styrelseansvar, har medarbetaren uppfyllt kravet att kommunicera med styrelsen.

R210.4En medarbetare ska inte tillåta att en intressekonflikt äventyrar professionell eller affärsmässig bedömning.

210.4 A1Exempel på omständigheter som kan ge upphov till intressekonflikt innefattar att:

• Ingå i en företagsledning eller ha en styrande befattning åt två arbetsgivare och få konfidentiell information av en arbetsgivare som kan användas av medarbetaren till fördel eller nackdel för den andra organisationen.

• Utföra en professionell aktivitet åt var och en av två parter i ett delägarskap som anlitar medarbetaren för att bistå dem i att upplösa delägarskapet.

• Upprätta finansiell information åt vissa personer i ledningen för medarbetarens arbetsgivare, där dessa personer vill köpa ut företaget.

• Vara ansvarig för att välja en leverantör åt medarbetarens arbetsgivare när en närstående till medarbetaren kan gynnas ekonomiskt av affären.

• Ha en styrande funktion hos en arbetsgivare som godkänner vissa investeringar åt företaget där en av dessa investeringar kommer att öka värdet på medarbetarens eller en närståendes privata investeringsportfölj.

R210.5En medarbetare ska vidta rimliga åtgärder för att identifiera omständigheter som kan ge upphov till intressekonflikter och därmed ett hot mot efterlevnaden av en eller flera av de grundläggande principerna. Sådana åtgärder ska innefatta att identifiera

1. karaktären på relevanta intressen och relationer mellan de berörda parterna, och

2. karaktären på aktiviteten och dess följder för relevanta parter.

R210.6En medarbetare ska vara uppmärksam på förändringar över tid i fråga om karaktären på aktiviteter, intressen och relationer, som kan ge upphov till en intressekonflikt när han eller hon utför en professionell aktivitet.

210.7 A1Generellt sett gäller att ju mer direkt koppling det finns mellan den professionella aktiviteten och förhållandet som intressekonflikten handlar om, desto mer troligt är det att hotet inte ligger på en godtagbar nivå.

210.7 A2Ett exempel på en åtgärd som kan undanröja hot som uppkommit till följd av intressekonflikter är att dra sig ur beslutsprocessen som hänger ihop med det förhållande som ger upphov till intressekonflikten.

210.7 A3Exempel på åtgärder som kan vara motåtgärder för att hantera hot som uppkommer till följd av intressekonflikter innefattar att:

• Omstrukturera eller dela upp vissa ansvarsområden och plikter.

• Etablera lämplig övervakning, t.ex. agera under översyn av en styrelseledamot.

Allmänt

Andra överväganden

220.3 A1Anställda på alla nivåer hos arbetsgivaren involveras i att upprätta och rapportera information både inom och utanför organisationen.

220.3 A2Intressenter till vilka, eller för vilka, sådan information upprättas eller rapporteras inkluderar:

• Företagsledning och styrelse.

• Investerare och långivare eller andra fordringsägare.

• Tillsynsorgan.

Informationen kan hjälpa intressenter att förstå och utvärdera aspekter av arbetsgivarens situation samt att fatta beslut rörande organisationen. Information kan innefatta finansiell och icke-finansiell information som kan offentliggöras eller användas för interna syften.

Exempel innefattar:

• Verksamhets- och resultatrapporter.

• Beslutsunderlag.

• Budgetar och prognoser.

• Information som har lämnats till interna och externa revisorer.

• Riskanalyser.

• Generella finansiella rapporter och finansiella rapporter för särskilt syfte.

• Inkomst- och skattedeklarationer.

• Myndighetsrapportering.

220.3 A3I detta avsnitt avser att upprätta och rapportera information även att dokumentera, upprätthålla och godkänna information.

R220.4När en medarbetare upprättar eller rapporterar information ska han eller hon:

1. upprätta eller rapportera informationen enligt relevant ramverk för rapportering, i tillämpliga fall,

2. upprätta eller rapportera informationen på ett sätt som varken är vilseledande eller påverkar det resultat som ska uppnås enligt krav i avtal eller från myndigheter på ett otillbörligt sätt,

3. använda professionellt omdöme för att

   1. återge fakta korrekt och fullständigt i alla väsentliga avseenden,

   2. tydligt beskriva den verkliga karaktären på affärstransaktioner eller affärsverksamhet, och

   3. klassificera och registrera information på ett riktigt sätt i rätt tid,

4. inte utelämna något med avsikt att informationen ska vara vilseledande eller påverka det resultat som ska uppnås enligt krav i avtal eller från myndigheter på ett otillbörligt sätt,

5. undvika otillbörlig påverkan eller beroende av andra personer, organisationer eller teknik, och

6. vara medveten om risken för partiskhet.

(FAR N 2021:41)

220.4 A1Ett exempel på resultat som ska uppnås enligt krav i avtal eller från myndigheter som har påverkats på ett otillbörligt sätt är att använda en orealistisk uppskattning med avsikt att undvika överträdelse av ett avtalskrav, t.ex. ett lånevillkor, eller av ett myndighetskrav, t.ex. ett kapitalkrav för ett finansinstitut.

R220.5Att upprätta eller rapportera information kräver omdöme när professionella bedömningar görs. Medarbetaren ska inte använda sådan omdöme med avsikt att vilseleda andra eller påverka det resultat som ska uppnås enligt krav i avtal eller från myndigheter på ett otillbörligt sätt.

220.5 A1Exempel på hur omdöme kan användas fel för att uppnå otillbörliga resultat innefattar att:

• Fastställa uppskattningar, t.ex. att fastställa uppskattningar av verkligt värde för att rapportera ett missvisande resultat.

• Välja eller ändra en redovisningsprincip eller -metod bland två eller flera tillåtna alternativ enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, t.ex. att välja en redovisningsprincip för redovisning av långa kontrakt i syfte att rapportera ett missvisande resultat.

• Bestämma tidpunkten för transaktioner, t.ex. att lägga försäljningen av en tillgång nära slutet av räkenskapsåret i vilseledande syfte.

• Bestämma strukturen för transaktioner, t.ex. att strukturera finansieringstransaktioner i syfte att rapportera missvisande belopp för tillgångar och skulder eller klassificeringar av kassaflöden.

• Välja ut vissa upplysningar, t.ex. att utelämna eller dölja information avseende finansiell risk eller rörelserisk i vilseledande syfte.

R220.6När medarbetaren utför professionella aktiviteter, särskilt sådana som inte kräver efterlevnad av ett relevant ramverk för finansiell rapportering, ska han eller hon använda professionellt omdöme för att identifiera och överväga

1. för vilket syfte informationen ska användas,

2. vilket sammanhang som den ges i, och

3. till vem den är ställd.

220.6 A1Exempel: vid upprättande eller rapportering av proformarapporter, budgetar eller prognoser, skulle inkluderande av relevanta uppskattningar, approximationer och antaganden, i tillämpliga fall, ge dem som förlitar sig på sådan information möjlighet att göra sina egna bedömningar.

220.6 A2Medarbetaren kan också överväga att förtydliga avsedd användare, avsett sammanhang och avsett syfte för informationen som ska rapporteras.

R220.7En medarbetare som avser att förlita sig på arbete som utförs av andra personer, vare sig de arbetar åt eller utanför arbetsgivaren eller annan organisation, ska använda professionellt omdöme för att bestämma vilka åtgärder som ska vidtas för att kunna fullgöra det ansvar som anges i punkt R220.4.

(FAR N 2021:41)

220.7 A1Faktorer att överväga vid fastställande av om det är rimligt att förlita sig på arbete som utförs av andra innefattar:

• Anseende för och kompetens hos samt resurser tillgängliga för den andra personen eller organisationen.

• Om den andra personen omfattas av tillämpliga standarder för yrkesutövningen och etikstandarder.

Sådan information kan eventuellt inhämtas från tidigare anknytning till, eller från att rådfråga andra om, den andra personen eller organisationen.

R220.8När medarbetaren känner till eller har skäl att tro att informationen som han eller hon är förknippad med är vilseledande ska medarbetaren vidta lämpliga åtgärder för att försöka lösa förhållandet.

220.8 A1Åtgärder som kan vara lämpliga innefattar att:

• Diskutera oro för att informationen är vilseledande med medarbetarens överordnade och/eller de lämpliga ledningsnivåerna hos medarbetarens arbetsgivare eller styrelsen samt begära att dessa personer vidtar lämpliga åtgärder för att lösa problemet. Sådana åtgärder kan innefatta att:

  • Få informationen korrigerad.

  • Om informationen redan har lämnats till de avsedda användarna, ge dem den rätta informationen.

• Vända sig till riktlinjer och rutiner hos arbetsgivaren (t.ex. en etik- eller visselblåsarpolicy) för hur sådana förhållanden ska hanteras internt.

220.8 A2Medarbetaren kan komma att fastställa att arbetsgivaren inte har vidtagit rätt åtgärder. Om medarbetaren fortsätter att ha skäl att tro att informationen är vilseledande, kan följande åtgärder vara lämpliga förutsatt att medarbetaren är fortsatt uppmärksam på principen om tystnadsplikt:

• Rådfråga:

  • En relevant yrkesorganisation.

  • Arbetsgivarens interna eller externa revisorer.

  • Juridisk expertis.

• Fastställa om det finns krav på att kommunicera med:

  • Tredje man, däribland användare av informationen.

  • Tillsynsmyndigheter och andra övervakningsmyndigheter.

R220.9Om medarbetaren efter att ha uttömt alla möjliga alternativ fastställer att lämplig åtgärd inte har vidtagits och att det finns skäl att tro att informationen fortfarande är vilseledande ska medarbetaren vägra att vara eller fortsätta vara förknippad med informationen.

220.9 A1I dessa omständigheter kan det vara lämpligt för en medarbetare att säga upp sig från arbetsgivaren.

220.10 A1Den anställda uppmuntras att dokumentera följande:

• Fakta.

• Redovisningsprinciper eller andra berörda standarder för yrkesutövningen.

• Kommunikation och parter med vilka förhållanden har diskuterats.

• Övervägda åtgärder.

• Hur medarbetaren har försökt hantera förhållandena.

220.11 A1I de fall hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna avseende upprättande och rapportering av information uppstår till följd av ett ekonomiskt intresse, däribland ersättning och incitament som har koppling till finansiell rapportering och beslutsfattande, gäller kraven och tillämpningsmaterialet i avsnitt 240.

220.11 A2I de fall den vilseledande informationen innefattar överträdelser av lagar och andra författningar gäller kraven och tillämpningsmaterialet i avsnitt 260.

220.11 A3I de fall hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna avseende upprättande och rapportering av information uppstår till följd av påtryckningar, gäller kraven och tillämpningsmaterialet i avsnitt 270.

R230.3En medarbetare ska inte avsiktligt vilseleda en arbetsgivare i fråga om sin nivå av sakkunskap eller erfarenhet.

230.3 A1Principen om professionell kompetens och vederbörlig omsorg kräver att en medarbetare endast utför betydelsefulla uppgifter för vilka han eller hon har, eller kan inhämta, tillräcklig utbildning eller erfarenhet.

230.3 A2Ett egenintressehot mot efterlevnaden av principen om professionell kompetens och vederbörlig omsorg kan uppstå om en medarbetare har:

• Otillräckligt med tid för att utföra eller slutföra de relevanta uppgifterna.

• Ofullständig, begränsad eller på annat sätt otillräcklig information för att utföra uppgifterna.

• Otillräcklig erfarenhet eller utbildning.

• Otillräckliga resurser för att utföra uppgifterna.

230.3 A3Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för sådana hot innefattar:

• I vilken omfattning medarbetaren arbetar med andra.

• Medarbetarens relativa rang.

• Nivån för övervakning och granskning som tillämpas på arbetet.

230.3 A4Exempel på åtgärder som kan fungera som motåtgärder för att hantera ett sådant egenintressehot innefattar att:

• Inhämta stöd eller utbildning från någon med nödvändig sakkunskap.

• Säkerställa att det finns tillräckligt med tid för att utföra de relevanta uppgifterna.

R230.4Om ett hot mot efterlevnaden av professionell kompetens och vederbörlig omsorg inte kan hanteras ska en medarbetare avgöra om han eller hon ska avböja att utföra uppgifterna i fråga. Om medarbetaren kommer fram till att det är lämpligt att avböja uppgifterna, ska han eller hon kommunicera skälen.

230.5 A1Kraven och tillämpningsmaterialet i avsnitt 270 gäller när en medarbetare utsätts för påtryckningar att agera på ett sätt som kan leda till en överträdelse av professionell kompetens och vederbörlig omsorg.

R240.3En medarbetare ska inte manipulera information eller använda konfidentiell information för personlig vinning eller för andras ekonomiska vinning.

240.3 A1Anställda kan ha ekonomiska intressen, eller kan ha vetskap om ekonomiska intressen hos närstående eller familjemedlemmar som, under vissa omständigheter, kan ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Ekonomiska intressen innefattar sådana som uppstår till följd av ersättning eller incitamentsarrangemang med koppling till finansiell rapportering och beslutsfattande.

240.3 A2Exempel på omständigheter som kan ge upphov till egenintressehot inbegriper situationer där medarbetaren eller en närstående eller familjemedlem:

• Har motiv och möjlighet att manipulera priskänslig information med ekonomisk vinning som syfte.

• Har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i arbetsgivaren och värdet på det ekonomiska intresset direkt kan påverkas av beslut som fattas av medarbetaren i fråga.

• Har rätt till resultatrelaterad bonus och värdet på den bonusen direkt kan påverkas av beslut som fattas av medarbetaren i fråga.

• Har, direkt eller indirekt, rätt till aktier eller aktieoptioner i arbetsgivaren och värdet på dem direkt kan påverkas av beslut som fattas av medarbetaren i fråga.

• Deltar i ersättningsarrangemang med incitament att uppnå mål eller bistå vid ansträngningar att maximera värdet på arbetsgivarens aktier. Ett exempel på ett sådant arrangemang kan vara genom att delta i incitamentsprogram som är kopplade till att vissa resultatvillkor uppfylls.

240.3 A3Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för sådana hot innefattar:

• Det ekonomiska intressets betydelse. Vad som utgör ett betydande ekonomiskt intresse är beroende av personliga omständigheter och hur väsentligt det ekonomiska intresset är för en person.

• Riktlinjer och rutiner för ett utskott som är oberoende av företagsledningen för att fastställa nivån eller formen för företagsledningens ersättning.

• Enligt eventuella interna riktlinjer lämnas upplysningar till styrelsen om:

  • Alla relevanta intressen.

  • Eventuella planer på att utnyttja rätter eller handla i berörda aktier.

• Interna och externa granskningsåtgärder som särskilt hanterar frågor som ger upphov till det ekonomiska intresset.

240.3 A4Hot som uppkommer till följd av ersättnings- eller incitamentsarrangemang kan vara sammansatta av uttryckliga eller underförstådda påtryckningar från överordnade eller kollegor. Se avsnitt 270 Påtryckningar att överträda de grundläggande principerna.

250.4 A1En förmån är en sak, en situation eller ett agerande som används för att påverka en annan persons beteende, utan att avsikten behöver vara att otillbörligt påverka beteendet. Förmåner kan variera från enklare representation mellan affärskollegor till agerande som leder till överträdelse av lagar och andra författningar. Förmåner kan vara av olika slag, t.ex.:

• Gåvor.

• Gästfrihet.

• Representation.

• Donationer till politiska organisationer eller välgörenhet.

• Vädjan till vänskap och lojalitet.

• Anställning eller andra affärsmöjligheter.

• Förmånlig behandling, rättigheter eller privilegier.

R250.5I många jurisdiktioner finns det lagar och andra författningar, t.ex. rörande mutor och korruption, som förbjuder erbjudande eller accepterande av förmåner under vissa omständigheter. Medarbetaren ska skaffa sig en förståelse för relevanta lagar och andra författningar och följa dem när han eller hon träffar på sådana omständigheter.

250.6 A1Att erbjuda eller acceptera förmåner som inte är förbjudna enligt lagar och andra författningar kan ändå ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna.

Förmåner med avsikt att otillbörligt påverka beteende

Förmåner utan avsikt att otillbörligt påverka beteende

R250.12En medarbetare ska vara uppmärksam på potentiella hot mot medarbetarens efterlevnad av de grundläggande principerna som uppkommer genom att en förmån erbjuds

1. av medarbetares närstående eller familjemedlem till en motpart med vilken medarbetaren har en yrkesrelation, eller

2. till medarbetares närstående eller familjemedlem av en motpart med vilken medarbetaren har en yrkesrelation.

R250.13I de fall medarbetaren får kännedom om att en förmån erbjuds till eller av en närstående eller familjemedlem och drar slutsatsen att det finns en avsikt att otillbörligt påverka medarbetarens eller motpartens beteende, eller anser att en omdömesgill och informerad tredje man sannolikt skulle dra slutsatsen att sådan avsikt föreligger, ska medarbetaren råda den närstående eller familjemedlemmen att inte erbjuda eller acceptera förmånen.

250.13 A1De faktorer som anges i punkt 250.9 A3 är relevanta för fastställandet av om det finns en faktisk eller uppfattad avsikt att otillbörligt påverka medarbetarens eller motpartens beteende. En annan faktor som är relevant är karaktären på relationen eller hur nära relationen är, mellan

1. medarbetaren och den närstående eller familjemedlemmen,

2. den närstående eller familjemedlemmen och motparten, samt

3. medarbetaren och motparten.

T.ex. kan ett erbjudande om anställning, utanför den normala rekryteringsprocessen, till medarbetarens make/maka av en motpart med vilken medarbetaren förhandlar om ett betydande kontrakt tyda på en sådan avsikt.

250.13 A2Tillämpningsmaterialet i punkt 250.10 A2 är också relevant för att hantera hot som kan uppstå när det finns en faktisk eller uppfattad avsikt att otillbörligt påverka medarbetarens eller motpartens beteende även om den närstående eller familjemedlemmen har följt rådet som givits enligt punkt R250.13.

Tillämpning av det principbaserade ramverket

250.15 A1Om en medarbetare erbjuds en förmån av arbetsgivaren med avseende på ekonomiska intressen, ersättning och prestationsrelaterade incitament, gäller kraven och tillämpningsmaterialet i avsnitt 240.

250.15 A2Om en medarbetare upptäcker eller får kännedom om förmåner som kan leda till identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar av andra personer som arbetar åt eller under ledning av arbetsgivaren, gäller kraven och tillämpningsmaterialet i avsnitt 260.

250.15 A3Om en medarbetare utsätts för påtryckningar att erbjuda eller acceptera förmåner som kan ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna, gäller kraven och tillämpningsmaterialet i avsnitt 270.

260.4Något som utmärker revisions- och redovisningsprofessionen är att dess utövare åtar sig att agera i allmänhetens intresse. När en medarbetare hanterar en överträdelse eller en misstänkt överträdelse, är målen att

1. följa principerna om integritet och professionellt uppträdande,

2. informera företagsledningen eller, i tillämpliga fall, styrelsen hos arbetsgivaren för att försöka

   1. ge dem möjlighet att korrigera, åtgärda eller minska följderna av överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen, eller

   2. förhindra att överträdelsen sker i de fall den ännu inte har inträffat, och

3. vidta ytterligare åtgärder som ligger i allmänhetens intresse.

260.5 A1Överträdelser av lagar och andra författningar (”överträdelser”) består av underlåtelser eller handlingar, med eller utan avsikt, som bryter mot gällande lagar och andra författningar som görs av följande parter

1. medarbetarens arbetsgivare,

2. styrelsen hos arbetsgivaren,

3. företagsledningen hos arbetsgivaren, eller

4. andra personer som arbetar åt eller under arbetsgivarens ledning.

260.5 A2Exempel på lagar och andra författningar som detta avsnitt berör innefattar de som behandlar:

• Oegentligheter, korruption och mutor.

• Penningtvätt, terrorismfinansiering och intäkter från brott.

• Värdepappersmarknader och -handel.

• Bankprodukter och -tjänster samt andra finansiella produkter och tjänster.

• Datasäkerhet.

• Skatter, avgifter och pensioner.

• Miljöskydd.

• Hälsa och säkerhet.

260.5 A3Överträdelser kan medföra böter, rättstvister eller andra konsekvenser för arbetsgivaren, och potentiellt ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna. Framför allt kan sådana överträdelser ha mer vittgående effekter för allmänhetens intresse i form av t.ex. betydande skada för investerare, fordringsägare, medarbetare eller allmänheten. För detta avsnitts syften är en överträdelse som orsakar betydande skada en handling som har allvarliga negativa konsekvenser för någon av dessa parter i ekonomiska eller icke-finansiella avseenden. Exempel: att begå oegentligheter som leder till betydande ekonomiska förluster för investerare och brott mot miljölagar och andra författningar som äventyrar hälsa eller säkerhet hos medarbetare eller allmänheten.

R260.6I vissa jurisdiktioner finns bestämmelser i lagar eller andra författningar som styr hur medarbetare måste hantera överträdelser eller misstänkta överträdelser. Dessa bestämmelser i lagar och andra författningar kan skilja sig från eller gå utöver bestämmelserna i detta avsnitt. När medarbetaren träffar på en sådan överträdelse eller misstänkt överträdelse ska han eller hon skaffa sig en förståelse av dessa bestämmelser i lagar eller andra författningar och följa dessa, däribland

1. varje krav att rapportera förhållandet till behörig myndighet, och

2. varje förbud mot att informera berörd part.

260.6 A1Ett förbud mot att informera berörd part kan t.ex. vara en följd av lagstiftning mot penningtvätt.

260.7 A1Detta avsnitt gäller oavsett vilken typ av arbetsgivare det rör sig om, vilket innefattar både företag av allmänt intresse och andra företag.

260.7 A2En medarbetare som träffar på eller får kännedom om frågor som är uppenbart betydelselösa behöver inte följa detta avsnitt. Om ett förhållande är uppenbart betydelselöst ska bedömas utifrån på dess karaktär och dess effekt, ekonomisk eller på annat sätt, på arbetsgivaren, dess intressenter och allmänheten.

260.7 A3Detta avsnitt behandlar inte:

1. personlig misskötsel som inte har något samband med arbetsgivarens affärsverksamhet, och

2. överträdelse av andra parter än dem som anges i punkt 260.5 A1.

Medarbetaren kan ändå få hjälp av vägledningen i detta avsnitt vid övervägande av hur dessa situationer ska hanteras.

260.8 A1Arbetsgivarens företagsledning har under tillsyn av styrelsen ansvar för att säkerställa att arbetsgivarens affärsverksamhet följer lagar och andra författningar. Företagsledningen och styrelsen har också ansvar för att identifiera och hantera varje överträdelse av

1. arbetsgivaren,

2. en styrelseledamot hos arbetsgivaren,

3. en medlem i företagsledningen, eller

4. andra personer som arbetar åt eller under arbetsgivarens ledning.

R260.9Om det finns regler och rutiner hos medarbetarens arbetsgivare för att hantera överträdelser eller misstänka överträdelser ska han eller hon överväga dem vid övervägande av hur överträdelsen ska hanteras.

260.9 A1Många arbetsgivare har inrättat regler och rutiner för hur överträdelser och misstänkta överträdelser ska tas upp internt. Sådana regler och rutiner innefattar t.ex. en etikpolicy eller intern mekanism för visselblåsning. Dessa regler och rutiner kan tillåta att frågor rapporteras anonymt via särskilt utsedda kanaler.

R260.10I de fall en medarbetare får kännedom om ett förhållande för vilket detta avsnitt gäller, ska de åtgärder han eller hon vidtar för att följa detta avsnitt vidtas utan onödigt dröjsmål. När medarbetaren vidtar åtgärder utan onödigt dröjsmål ska han eller hon beakta förhållandets karaktär och potentiella skada på företagets, investerares, fordringsägares, medarbetares eller allmänhetens intressen.

260.11 A1Seniora medarbetare är styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller högre chefer som har möjlighet att utöva betydande inflytande över, och fatta beslut om, förvärv, utnyttjande och kontroll av mänskliga, ekonomiska, teknologiska, fysiska och immateriella resurser. Det finns en större förväntan på sådana personer att vidta åtgärder som är lämpliga för allmänhetens intresse för att hantera överträdelser eller misstänkta överträdelser jämfört med andra medarbetare hos arbetsgivaren. Detta beror på de seniora medarbetares roller, befattningar och intressesfärer hos arbetsgivaren.

Skaffa sig en förståelse av förhållandet

Hantera förhållandet

Fastställa om ytterligare åtgärder krävs

Nära förestående överträdelse

Dokumentation

R260.24Om en medarbetare, när han eller hon utför professionella aktiviteter, får kännedom om information som rör överträdelser eller misstänkta överträdelser ska han eller hon försöka skaffa sig en förståelse av förhållandet. Denna förståelse ska inbegripa överträdelsen eller den misstänkta överträdelsens karaktär och i vilka omständigheter den har förekommit eller kan förekomma.

260.24 A1Medarbetaren förväntas använda kompetens, sakkunskap och professionellt omdöme. Men medarbetaren förväntas inte ha kunskap om lagar och andra författningar utöver vad som krävs för medarbetarens roll hos arbetsgivaren. Huruvida det rör sig om en faktisk överträdelse är i sista hand en fråga som ska avgöras av en domstol eller annat lämpligt dömande organ.

260.24 A2Beroende på förhållandets karaktär och vikt kan medarbetaren under tystnadsplikt rådfråga andra hos arbetsgivaren, en yrkesorganisation eller en juridisk rådgivare.

R260.25Om medarbetaren identifierar eller misstänker att en överträdelse har inträffat eller kan inträffa, ska han eller hon, med beaktande av punkt R260.9, informera närmast överordnade så att vederbörande kan vidta lämpliga åtgärder. Om medarbetarens närmaste överordnade verkar vara inblandad i förhållandet, ska han eller hon informera närmast högre nivå hos arbetsgivaren.

R260.26I undantagsfall får medarbetaren fastställa att en lämplig åtgärd är att informera behörig myndighet om förhållandet. Om medarbetaren gör detta enligt punkterna 260.20 A2 och A3 är det tillåtet enligt punkt R114.1 (d). När sådan upplysning lämnas ska medarbetaren agera i god tro och vara försiktig när han eller hon gör uttalanden och påståenden.

260.27 A1När det gäller en överträdelse eller misstänkt överträdelse som ligger inom detta avsnitts tillämpningsområde uppmuntras medarbetaren att dokumentera följande:

• Förhållandet.

• Resultaten av diskussion med medarbetarens överordnade, företagsledningen och, i tillämpliga fall, med styrelsen och andra parter.

• Hur medarbetarens överordnade har hanterat förhållandet.

• De åtgärder medarbetaren övervägde, vilka bedömningar som gjordes och beslut som fattades.

R270.3En medarbetare ska inte

1. tillåta att påtryckningar från andra leder till en överträdelse av efterlevnaden av de grundläggande principerna, eller

2. utsätta andra för påtryckningar som medarbetaren vet eller har anledning att tro skulle leda till att dessa andra personer överträder de grundläggande principerna.

(FAR N 2023:5)

270.3 A1En medarbetare kan utsättas för påtryckningar som ger upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna, t.ex. ett skrämselhot, när en professionell aktivitet utförs. Påtryckningen kan vara uttrycklig eller underförstådd och kan komma från:

• Arbetsgivaren, t.ex. från en kollega eller överordnad.

• En extern person eller organisation, t.ex. en leverantör, kund eller långivare.

• Interna eller externa mål och förväntningar.

(FAR N 2023:5)

270.3 A2Exempel på påtryckningar som kan ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna är:

• Påtryckningar med koppling till intressekonflikter:

  • Påtryckningar från en familjemedlem som lämnar anbud som leverantör till medarbetarens arbetsgivare att välja familjemedlemmen före en annan möjlig leverantör.

  Se även avsnitt 210 Intressekonflikter.

• Påtryckningar i syfte att påverka upprättande eller rapportering av information:

  • Påtryckningar att rapportera vilseledande finansiella resultat för att möta förväntningar hos investerare, analytiker eller långivare.

  • Påtryckningar från förtroendevalda tjänstemän på medlemmar att ge en missvisande bild av program eller projekt för väljare.

  • Påtryckningar från kollegor att redovisa intäkter, utgifter eller avkastningsnivåer felaktigt för att påverka beslut om investeringsprojekt och förvärv.

  • Påtryckningar från överordnade att godkänna eller bearbeta utgifter som inte är legitima företagsomkostnader.

  • Påtryckningar att hemlighålla interna revisionsrapporter som innehåller ogynnsamma iakttagelser.

  Se även avsnitt 220 Upprättande och rapportering av information.

• Påtryckningar att agera utan tillräcklig sakkunskap eller vederbörlig omsorg:

  • Påtryckningar från överordnade att otillbörligt minska omfattningen av det arbete som utförs.

  • Påtryckningar från överordnade att utföra en uppgift utan tillräcklig skicklighet eller utbildning eller med orealistiska slutdatum.

  Se även avsnitt 230 Agera med tillräcklig sakkunskap.

• Påtryckningar med koppling till ekonomiska intressen:

  • Påtryckningar från överordnade, kollegor eller andra, t.ex. sådana som kan gynnas av att delta i ersättnings- eller incitamentsarrangemang, att manipulera nyckeltal.

  Se även avsnitt 240 Ekonomiska intressen, ersättning och incitament med koppling till finansiell rapportering och beslutsfattande.

• Påtryckningar med koppling till incitament:

  • Påtryckningar från andra, antingen inom eller utanför arbetsgivaren, att erbjuda incitament att otillbörligt påverka en persons eller organisations bedömnings- eller beslutsprocess.

  • Påtryckningar från kollegor att ta emot en muta eller andra incitament, t.ex. att acceptera otillbörliga gåvor eller representation av potentiella leverantörer i en anbudsprocess.

  Se även avsnitt 250 Incitament, däribland gåvor och representation.

• Påtryckningar med koppling till överträdelser av lagar och andra författningar:

  • Påtryckningar att strukturera en affär för att kringgå skatt.

  Se även avsnitt 260 Hantera överträdelser av lagar och andra författningar.

• Påtryckningar med koppling till arvodesnivåer:

  • Påtryckningar som utövas av en revisor mot en annan revisor för att tillhandahålla professionella tjänster till en arvodesnivå som inte ger utrymme för tillräckliga och lämpliga resurser (inklusive personal samt tekniska och intellektuella resurser) för att utföra tjänsterna i enlighet med tekniska och professionella standarder.

  Se även avsnitt 330 Arvoden och andra typer av ersättningar.

(FAR N 2023:5)

270.3 A3Faktorer som är relevanta vid utvärdering av nivån för det hot som uppstår till följd av påtryckningar innefattar:

• Avsikten hos den person som utövar påtryckningen samt påtryckningens karaktär och omfattning.

• Tillämpningen av lagar och andra författningar samt standarder för yrkesutövningen utifrån omständigheterna.

• Kulturen och ledarskapet hos arbetsgivaren, däribland i vilken omfattning de avspeglar eller understryker vikten av etiskt uppträdande och förväntningen att medarbetare ska agera på ett etiskt sätt. Exempel: en företagskultur som tolererar oetiskt uppträdande kan innebära att sannolikheten ökar för att påtryckningar skulle leda till ett hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna.

• Riktlinjer och rutiner, om sådana finns, som arbetsgivaren har inrättat, t.ex. etik- eller personalpolicyer som behandlar påtryckningar.

(FAR N 2023:5)

270.3 A4Att diskutera de omständigheter som skapar påtryckningar och rådfråga andra om dessa omständigheter kan hjälpa medarbetaren att utvärdera hotnivån. Sådan diskussion och rådfrågning, som kräver uppmärksamhet i fråga om principen om tystnadsplikt, kan innefatta att:

• Diskutera förhållandet med den person som utövar påtryckningen för att försöka lösa den.

• Diskutera förhållandet med medarbetarens överordnade, om det inte är den överordnade som utövar påtryckningen.

• Vända sig till en högre nivå hos arbetsgivaren med förhållandet, däribland i tillämpliga fall, att förklara eventuella följdrisker för organisationen, t.ex. till:

  • Högre ledningsnivåer.

  • Interna eller externa revisorer.

  • Styrelsen.

• Upplysa om förhållandet enligt arbetsgivarens riktlinjer, vilket innefattar etik- och visselblåsarpolicyer, via en etablerad rutin.

• Rådfråga

  • en kollega, överordnad, medarbetare på personalavdelningen eller annan medarbetare,

  • relevanta yrkesorganisationer eller tillsynsmyndigheter eller branschorgan, eller

  • juridisk expertis.

270.3 A5Ett exempel på en åtgärd som kan undanröja hot som uppkommer till följd av påtryckningar är medarbetarens begäran om att omstrukturera, eller dela upp, vissa ansvarsområden och plikter så att medarbetaren inte längre är involverad med den person eller det företag som utövar påtryckningar.

270.4 A1Den anställda uppmuntras att dokumentera följande:

• Fakta.

• Kommunikation och parter med vilka dessa förhållanden har diskuterats.

• Övervägda åtgärder.

• Hur förhållandet hanterades.

R300.4En medlem ska följa de grundläggande principerna i avsnitt 110 och använda det principbaserade ramverket i avsnitt 120 för att identifiera, utvärdera och hantera hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna.

R300.5När medlemmen hanterar en etikfråga ska han eller hon överväga sammanhanget där frågan uppstått eller kan uppstå. När en medlem utför professionella aktiviteter som följer av dennes relation med medlemsföretaget, vare sig det är som underleverantör, anställd eller ägare, ska personen följa bestämmelserna i del 2 som gäller i sådana situationer.

300.5 A1Bestämmelserna i del 2 gäller till exempel i situationer när en medlem

• ställs inför en intressekonflikt när man är ansvarig för att välja en leverantör åt medlemsföretaget när en närstående till medlemmen kan gynnas ekonomiskt av affären. Kraven och tillämpningsmaterialet i avsnitt 210 gäller under sådana omständigheter,

• upprättar eller presenterar finansiell information åt en kund eller åt medlemsföretaget. Kraven och tillämpningsmaterialet i avsnitt 220 gäller under sådana omständigheter,

• erbjuds incitament t.ex. att återkommande erbjudas gratis biljetter till idrottsevenemang av en leverantör till medlemsföretaget. Kraven och tillämpningsmaterialet i avsnitt 250 gäller under sådana omständigheter, och

• utsätts för påtryckningar av en uppdragsansvarig att felaktigt rapportera debiterbara timmar under ett kunduppdrag. Kraven och tillämpningsmaterialet i avsnitt 270 gäller under sådana omständigheter.

300.6 A1Hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna kan uppstå genom många olika slags fakta och omständigheter. De olika hotkategorierna beskrivs i punkt 120.6 A3. Nedan följer exempel på fakta och omständigheter inom var och en av kategorierna, som kan ge upphov till hot mot en medlem när medlemmen utför en professionell tjänst:

1. Egenintressehot

   • En medlem har ett direkt ekonomiskt intresse i en kund.

   • En medlem offererar ett lågt arvode för att få ett nytt uppdrag och arvodet är så lågt att det kan vara svårt att utföra den professionella tjänsten enligt tillämpliga tekniska och professionella standarder till det priset.

   • En medlem har en nära affärsrelation med en kund.

   • En medlem har tillgång till konfidentiell information som kan användas för personlig vinning.

   • En medlem upptäcker ett betydande fel när han eller hon utvärderar resultaten av en tidigare professionell tjänst som utförts av en person på medlemmens revisionsföretag.

2. Självgranskningshot

   • En medlem utfärdar en bestyrkanderapport om effektiviteten i finansiella systems funktion efter att ha implementerat systemen.

   • En medlem har upprättat de ursprungliga data som har använts för att ta fram material som är granskningsobjekt för ett bestyrkandeuppdrag.

3. Partsställningshot

   • En medlem framhåller en kunds intressen, eller aktier i ett kundföretag.

   • En medlem fungerar som ombud åt en kund vid en rättstvist eller andra tvister med tredje man.

   • En medlem ägnar sig åt lobbyverksamhet till förmån för viss lagstiftning å en kunds vägnar.

4. Vänskapshot

   • En medlem har en familjemedlem eller närstående som är styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos kunden.

   • En styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos kunden eller en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över uppdragets granskningsobjekt har nyligen varit ansvarig revisor.

   • En medlem i revisionsteamet har haft en långvarig anknytning till revisionskunden.

   • En person som övervägs för rollen som lämplig kvalitetsgranskare, som en motåtgärd för att hantera ett hot, har en nära relation med en av personerna som har utfört arbetet.

5. Skrämselhot

   • En medlem hotas med att tvingas lämna ett kunduppdrag eller revisionsföretag på grund av en oenighet rörande ett professionellt förhållande.

   • En medlem känner sig pressad att hålla med om en kunds bedömning eftersom kunden har mer sakkunskap om förhållandet i fråga.

   • En medlem informeras om att en planerad befordran inte kommer att bli av såvida inte medlemmen går med på otillbörliga redovisningsmetoder.

   • En medlem har tagit emot en betydande gåva av en kund och hotas med att gåvan ska göras offentlig.

(FAR N 2023:3)

300.7 A1Villkor, riktlinjer och rutiner som beskrivs i punkterna 120.6 A1 och 120.8 A2 kan påverka utvärderingen av om ett hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna ligger på en godtagbar nivå. Sådana villkor, riktlinjer och rutiner kan avse

1. kunden och dess verksamhetsmiljö, och

2. medlemsföretaget och dess verksamhetsmiljö.

(FAR N 2021:4)

300.7 A2Medlemmens utvärdering av nivån för ett hot påverkas också av karaktären på och omfattningen av den professionella tjänsten.

Kunden och dess verksamhetsmiljö

Revisionsföretaget och dess verksamhetsmiljö

Övervägande av ny information eller förändringar av fakta och omständigheter

300.8 A1Punkterna R120.10 till 120.10 A2 innehåller krav och tillämpningsmaterial för att hantera hot som inte ligger på en godtagbar nivå.

(FAR N 2023:3)

Exempel på motåtgärder

R300.9När en medlem kommunicerar med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) enligt Etikkoden ska han eller hon fastställa lämplig person eller personer i företagets styrstruktur att kommunicera med. Om medlemmen kommunicerar med en del av styrelsen ska medlemmen avgöra om det också krävs kommunikation med hela styrelsen så att de är adekvat informerade.

300.9 A1När medlemmen bestämmer med vilka kommunikationen ska ske kan han eller hon överväga

1. karaktären på och vikten av omständigheterna, och

2. det förhållande som ska kommuniceras.

300.9 A2Exempel på del av styrelsen innefattar ett revisionsutskott eller en enskild ledamot i styrelsen.

R300.10Om en medlem kommunicerar med personer som har både ledningsansvar och styrelseansvar ska han eller hon förvissa sig om att kommunikationen med dessa personer på ett fullgott sätt informerar samtliga med styrande roller som medlemmen annars skulle kommunicera med.

300.10 A1I vissa omständigheter deltar hela styrelsen i ledningen av företaget, t.ex. i ett litet företag där en ensam ägare leder företaget och ingen annan har någon roll i styrningen av företaget. I dessa fall, om frågor kommuniceras till en eller flera personer med ledningsansvar, och dessa personer också har styrelseansvar, har medlemmen uppfyllt kravet att kommunicera med styrelsen.

R310.4En medlem ska inte tillåta att en intressekonflikt äventyrar den yrkesmässiga eller affärsmässiga bedömningen.

310.4 A1Exempel på omständigheter som kan ge upphov till en intressekonflikt innefattar:

• Affärsrådgivning till en kund som vill förvärva en revisionskund, där medlemsföretaget under revisionens gång har inhämtat konfidentiell information, som kan vara relevant för affären.

• Samtidig rådgivning till två kunder som konkurrerar om att förvärva samma företag, där råden kan vara relevanta för parternas konkurrensställning.

• Tillhandahållandet av tjänster till både en säljare och köpare avseende samma transaktion.

• Upprättande av värderingar av tillgångar åt två parter i motpartsställning med avseende på tillgångarna.

• Representera två kunder i samma fråga, när parterna är i rättslig tvist med varandra, t.ex. under skilsmässoförhandlingar eller upplösande av ett partnerskap.

• När det gäller licensavtal, att tillhandahålla en bestyrkanderapport åt en licensgivare om royaltyavgifter samtidigt som man ger råd till licenstagaren om de belopp som ska betalas.

• Ge råd till en kund att investera i en verksamhet i vilken t.ex. maken/makan till en medlem har ett ekonomiskt intresse.

• Ge strategiska råd till kund om kundens konkurrensställning samtidigt som man har ett joint venture eller liknande intresse med en stor konkurrent till kunden.

• Ge en kund råd om att förvärva en verksamhet som medlemsföretaget också är intresserat av att förvärva.

• Ge en kund råd om att köpa en produkt eller tjänst samtidigt som man har ett royalty- eller provisionsavtal med den potentiella leverantören av den produkten eller tjänsten.

(FAR N 2021:4)

Allmänt

Förändrade omständigheter

Nätverksföretag

310.8 A1Generellt gäller att ju mer direkt kopplingen är mellan den professionella tjänsten och förhållandet som ger upphov till intressekonflikten, desto mer troligt är det att hotet inte ligger på en godtagbar nivå.

310.8 A2Faktorer som är relevanta vid utvärdering av en hotnivå som är följden av en intressekonflikt innefattar åtgärder som förhindrar obehörigt utlämnande av konfidentiell information när medlemmen utför professionella tjänster avseende ett visst förhållande åt två eller flera kunder där det finns en intressekonflikt i fråga om förhållandet. Dessa åtgärder innefattar:

• Skilda verksamhetsområden för specialistfunktioner inom medlemsföretaget, som kan fungera som en spärr mot överföring av konfidentiell information mellan verksamhetsområdena.

• Riktlinjer och rutiner för att begränsa åtkomst till kunddokumentation.

• Sekretessavtal som undertecknas av medarbetare och delägare på medlemsföretaget.

• Uppdelning mellan konfidentiell information fysiskt och elektroniskt.

• Specifik och riktad utbildning och kommunikation.

310.8 A3Exempel på åtgärder som kan vara motåtgärder för att hantera hot som uppkommer till följd av en intressekonflikt innefattar att:

• Ha separata team som har fått tydliga riktlinjer och rutiner för hur tystnadsplikten ska upprätthållas.

• Låta en lämplig granskare som inte utför tjänsten eller på annat sätt påverkas av konflikten granska det utförda arbetet för att bedöma om de huvudsakliga bedömningarna och slutsatserna är korrekta.

(FAR N 2023:29)

Allmänt

När uttryckligt samtycke inte ges

Allmänt

När det är en överträdelse av tystnadsplikten att lämna ut upplysningar för att inhämta samtycke

R310.13I de omständigheter som beskrivs i punkt R310.12 ska medlemmen dokumentera

1. karaktären på omständigheterna, däribland medlemmens roll,

2. de särskilda åtgärder som ska förhindra att information lämnas ut mellan teamen som arbetar åt de två kunderna, och

3. varför det är lämpligt att acceptera eller fortsätta med uppdraget.

(FAR N 2023:29)

Allmänt

Allmänt

Kommunicera med befintlig eller tidigare uppdragstagare

Kommunicera med föreslagen uppdragstagare

Ändringar i revisionsuppdrag eller översiktliga granskningar

R320.9Vid ett återkommande uppdrag ska en medlem regelbundet granska om han eller hon ska fortsätta med uppdraget.

320.9 A1Potentiella hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna kan uppstå efter att ett uppdrag accepterats, vilket, om de hade varit kända tidigare, hade lett till att medlemmen hade avböjt uppdraget. Till exempel kan ett egenintressehot mot efterlevnaden av principen om integritet uppstå vid olämplig resultatredovisning eller olämpliga värderingar i balansräkningen.

R320.10När en medlem avser att använda en specialist i arbetet ska medlemmen avgöra om användningen är motiverad.

320.10 A1Faktorer att överväga när en medlem avser att använda en specialist i arbetet innefattar specialistens anseende och sakkunskap, de resurser som är tillgängliga för specialisten och de standarder för yrkesutövningen och yrkesetiska standarder som är tillgängliga för specialisten. Sådan information kan inhämtas från tidigare samröre med specialisten eller genom att rådfråga andra.

321.3 A1En medlem kan få en förfrågan om att göra en second opinion om tillämpningen av redovisnings-, revisions- eller rapporteringsstandarder eller andra standarder eller principer för (a) särskilda omständigheter eller (b) transaktioner av ett företag eller åt ett företag som inte är en befintlig kund. Ett hot, t.ex. ett egenintressehot mot efterlevnaden av principen om professionell kompetens och vederbörlig omsorg, kan uppstå om en second opinion inte bygger på samma fakta som den befintliga eller tidigare uppdragstagaren hade tillgång till, eller bygger på otillräckliga bevis.

321.3 A2En faktor som är relevant vid bedömning av nivån på ett sådant egenintressehot är omständigheterna för förfrågan och alla övriga tillgängliga fakta och antaganden som är relevanta för en professionell bedömning.

321.3 A3Exempel på åtgärder som kan fungera som motåtgärder för att hantera ett sådant egenintressehot innefattar att:

• Med kundens tillåtelse inhämta information från befintlig eller tidigare uppdragstagare.

• Beskriva begränsningarna kring ett eventuellt uttalande i kommunikationen med kunden.

• Ge den befintliga eller tidigare uppdragstagaren en kopia av uttalandet.

(FAR N 2020:11)

När tillåtelse att kommunicera inte ges

325.5 A1Uppdrag av god kvalitet uppnås genom att planera och utföra uppdrag och rapportera om dessa i enlighet med professionella standarder och tillämpliga legala och regulatoriska krav. ISQM 1 fastställer revisionsföretagets ansvar för dess kvalitetsstyrningssystem och kräver att revisionsföretaget utformar och implementerar åtgärder för att hantera kvalitetsrisker relaterade till utförandet av uppdraget. Sådana åtgärder innefattar att etablera riktlinjer och processer som tar upp uppdragsanknutna kvalitetsgranskningar i enlighet med ISQM 2.

(FAR N 2023:3)

325.5 A2En särskild kvalitetsgranskare för uppdraget är en delägare, annan person i revisionsföretaget eller en extern person som har utsetts av revisionsföretaget för att utföra den uppdragsanknutna kvalitetsgranskningen.

(FAR N 2023:3)

325.6 A1Följande är exempel på omständigheter där hot mot objektiviteten kan uppkomma när en medlem utnämns till särskild kvalitetsgranskare för ett uppdrag:

1. Egenintressehot

   • Två ansvariga revisorer som båda fungerar som den särskilda kvalitetsgranskaren för den andras uppdrag.

2. Självgranskningshot

   • En medlem som innehar rollen som särskild kvalitetsgranskare för uppdraget i ett revisionsuppdrag efter att tidigare har varit ansvarig revisor i samma uppdrag.

3. Vänskapshot

   • En medlem som fungerar som särskild kvalitetsgranskare för uppdraget har en nära relation med eller har familjeband till en annan person som är delaktig i uppdraget.

4. Skrämselhot

   • En medlem som fungerar som särskild kvalitetsgranskare för uppdraget har en direkt rapportlinje till den revisor som ansvarar för uppdraget.

(FAR N 2023:3)

325.7 A1Faktorer som är relevanta vid utvärdering av nivån av hot mot objektiviteten hos den som har utsetts till särskild kvalitetsgranskare för uppdraget innefattar:

• Personens roll och senioritet.

• Karaktären på personens relation med andra som ingår i uppdraget.

• Hur lång tid personen tidigare var delaktig i uppdraget och personens roll.

• När personen senast var delaktig i uppdraget innan han/hon utsågs till särskild kvalitetsgranskare för uppdraget och alla efterföljande relevanta förändringar av omständigheterna i uppdraget.

• Karaktären på och komplexiteten på frågor som krävde väsentliga bedömningar från personen vid en eventuell tidigare delaktighet i uppdraget.

(FAR N 2023:3)

325.8 A1Ett exempel på en åtgärd som kan eliminera ett skrämselhot är att omfördela rapportskyldigheterna inom revisionsföretaget.

(FAR N 2023:3)

325.8 A2Ett exempel på en åtgärd som kan vara en motåtgärd för att hantera ett självgranskningshot är att införa en period av lämplig längd (en ”cooling-off-period”) innan en person som ingick i uppdraget utnämns till särskild kvalitetsgranskare för uppdraget.

(FAR N 2023:3)

”Cooling-off-period”

330.3 A1Nivåerna på arvoden kan påverka en medlems förmåga att utföra professionella tjänster enligt tekniska standarder och standarder för yrkesutövningen.

(FAR N 2023:5)

330.3 A2En medlem kan ange det arvode som bedöms vara lämpligt. Att ange ett arvode som är lägre än en annan medlems arvode är inte i sig oetiskt. Men nivåerna på de angivna arvodena ger upphov till ett egenintressehot mot efterlevnaden av principen om professionell kompetens och vederbörlig omsorg om arvodet är så lågt att det kan vara svårt att utföra uppdraget enligt tillämpliga tekniska standarder och standarder för yrkesutövningen.

(FAR N 2023:5)

330.3 A3Faktorer som är relevanta för att utvärdera graden av sådana hot innefattar:

• Om kunden känner till villkoren för uppdraget och, i synnerhet, den grund på vilken arvodena fastställs och vilka professionella tjänster som omfattas.

• Om arvodesnivån anges av en oberoende tredje man som t.ex. en tillsynsmyndighet.

(FAR N 2023:5)

330.3 A4Exempel på åtgärder som kan fungera som motåtgärder för att hantera ett sådant egenintressehot innefattar att:

• Justera arvodesnivån eller uppdragets omfattning.

• Låta en lämplig granskare utvärdera det utförda arbetet.

(FAR N 2023:5)

330.4 A1Resultatbaserat arvode används vid vissa typer av tjänster som inte är bestyrkandetjänster. Men resultatbaserade arvoden kan i vissa fall ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna, särskilt ett egenintressehot mot efterlevnaden av principen om objektivitet.

(FAR N 2023:6)

330.4 A2Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för sådana hot innefattar:

• Uppdragets karaktär.

• Inom vilka intervall de möjliga arvodesbeloppen ligger.

• Grunden för att fastställa arvodet.

• Upplysningar till avsedda användare om det arbete som har utförts av medlemmen och grunden för ersättning.

• Riktlinjer och rutiner för kvalitetsgranskning.

• Om en oberoende tredje man ska granska utfallet eller resultatet av en transaktion.

• Om arvodesnivån anges av en oberoende tredje man som t.ex. en tillsynsmyndighet.

(FAR N 2023:6)

330.4 A3Exempel på åtgärder som kan fungera som motåtgärder för att hantera ett sådant egenintressehot innefattar:

• Att låta en lämplig granskare som inte var engagerad i att utföra den tjänst som inte är en bestyrkandetjänst granska arbetet som utförs av medlemmen.

• En i förväg skriftlig överenskommelse med kunden om grunden för ersättningen.

330.4 A4Krav och tillämpningsmaterial avseende resultatbaserade arvoden för tjänster som erbjuds till revisions- eller granskningskunder och andra bestyrkandekunder anges i Internationella standarder för oberoende.

330.5 A1Ett egenintressehot mot efterlevnaden av principerna om objektivitet samt professionell kompetens och vederbörlig omsorg uppstår om en medlem betalar eller tar emot en förmedlingsavgift eller får provision avseende en kund. Sådana förmedlingsavgifter eller provision innefattar t.ex.:

• En avgift som betalas till en annan uppdragstagare för att erhålla arbete åt en ny kund, när kunden i fråga fortsätter att vara kund till den befintliga uppdragstagaren men behöver specialisttjänster som inte erbjuds av den uppdragstagaren.

• En avgift som erhålls för förmedling av en återkommande kund till en annan uppdragstagare eller annan specialist, där den befintliga uppdragstagaren inte utför de särskilda professionella tjänster som kunden behöver.

• Provision som erhålls av en tredje man (t.ex. en programvaruleverantör) i samband med försäljningen av varor eller tjänster till en kund.

330.5 A2Exempel på åtgärder som kan fungera som motåtgärder för att hantera ett sådant egenintressehot innefattar:

• Att inhämta en överenskommelse i förväg från kunden om provisionsarrangemang i samband med en annan parts försäljning av varor eller tjänster till kunden kan hantera ett egenintressehot.

• Att upplysa kunder om eventuella förmedlingsavgifter eller provisionsbelopp som betalats till eller erhållits av en annan medlem eller tredje man för rekommendationer av tjänster eller produkter kan hantera ett egenintressehot.

330.6 A1En medlem kan få köpa hela eller delar av ett annat revisions- eller redovisningsföretag baserat på att betalningar ska göras till enskilda personer som tidigare ägde företaget eller till deras arvingar eller dödsbon. Sådana betalningar är inte att bedöma som förmedlingsavgifter eller provision enligt detta avsnitt.

340.4 A1En förmån är en sak, en situation eller ett agerande som används för att påverka en annan persons beteende, utan att avsikten behöver vara att otillbörligt påverka beteendet. Förmåner kan variera från mindre representation mellan medlemmar och befintliga eller presumtiva kunder till agerande som leder till överträdelse av lagar och andra författningar. Förmåner kan vara av olika slag, t.ex.:

• Gåvor.

• Gästfrihet.

• Representation.

• Donationer till politiska organisationer eller välgörenhet.

• Vädjan till vänskap och lojalitet.

• Anställning eller andra affärsmöjligheter.

• Förmånlig behandling, rättigheter eller privilegier.

R340.5I många jurisdiktioner finns det lagar och andra författningar, t.ex. rörande mutor och korruption, som förbjuder erbjudande eller accepterande av förmåner under vissa omständigheter. Medlemmen ska skaffa sig en förståelse av relevanta lagar och andra författningar och följa dem.

340.6 A1Att erbjuda eller acceptera förmåner som inte är förbjudna enligt lagar och andra författningar kan ändå ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna.

Förmåner med avsikt att otillbörligt påverka beteende

Förmåner utan avsikt att otillbörligt påverka beteende

R340.12En medlem ska vara uppmärksam på potentiella hot mot medlemmens efterlevnad av de grundläggande principerna som uppkommer genom att en förmån erbjuds

1. från medlemmens närstående eller familjemedlem till en befintlig eller presumtiv kund till medlemmen.

2. till medlemmens närstående eller familjemedlem från en befintlig eller presumtiv kund till medlemmen.

R340.13I de fall medlemmen får kännedom om att en förmån erbjuds till eller från en närstående eller familjemedlem och drar slutsatsen att det finns en avsikt att otillbörligt påverka beteendet hos medlemmen eller hos en befintlig eller presumtiv kund till medlemmen, eller anser att en omdömesgill och informerad tredje man sannolikt skulle dra slutsatsen att sådan avsikt föreligger, ska medlemmen råda den närstående eller familjemedlemmen att inte erbjuda eller acceptera förmånen.

340.13 A1De faktorer som anges i punkt 340.9 A3 är relevanta för fastställandet av om det finns en faktisk eller uppfattad avsikt att otillbörligt påverka beteendet hos medlemmen eller hos den befintliga eller presumtiva kunden. En annan faktor som är relevant är karaktären på relationen eller hur nära relationen är, mellan

1. medlemmen och den närstående eller familjemedlemmen,

2. den närstående eller familjemedlemmen och den befintliga eller presumtiva kunden, samt

3. medlemmen och den befintliga eller presumtiva kunden.

T.ex. kan ett erbjudande om anställning, utanför den normala rekryteringsprocessen, till medlemmens make/maka från en kund åt vilken medlemmen utför en företagsvärdering till en presumtiv försäljning tyda på en sådan avsikt.

340.13 A2Tillämpningsmaterialet i punkt 340.10 A2 är också relevant för att hantera hot som kan uppstå när det finns en faktisk eller uppfattad avsikt att otillbörligt påverka beteendet hos medlemmen eller hos den befintliga eller presumtiva kunden även om den närstående eller familjemedlemmen har följt rådet som givits enligt punkt R340.13.

Tillämpning av det principbaserade ramverket

340.15 A1Om en medlem upptäcker eller får kännedom om förmåner som kan leda till identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar från en kund eller andra personer som arbetar åt eller under ledning av kunden, gäller kraven och tillämpningsmaterialet i avsnitt 360.

340.15 A2Om ett medlemsföretag, ett nätverksföretag eller en medlem i ett revisionsteam erbjuds gåvor eller representation från en revisionskund gäller kravet och tillämpningsmaterialet i avsnitt 420.

340.15 A3Om ett medlemsföretag eller en medlem i ett bestyrkandeteam erbjuds gåvor eller representation från en bestyrkandekund gäller kravet och tillämpningsmaterialet i avsnitt 906.

R350.3En medlem ska inte åta sig att förvara kunders pengar eller andra tillgångar såvida detta inte är tillåtet enligt lag och ska i så fall ske enligt tillämpliga villkor för sådant förvar.

R350.4Som del av att acceptera kunder och uppdrag med koppling till att ta på sig att förvara en kunds pengar eller tillgångar, ska en medlem

1. ställa frågor om tillgångarnas ursprung, och

2. överväga tillhörande rättsliga krav och myndighetskrav.

350.4 A1Frågor om kundtillgångars ursprung kan t.ex. avslöja att tillgångarna härrör från olaglig verksamhet, t.ex. penningtvätt. Under sådana omständigheter skulle ett hot uppstå och bestämmelserna i avsnitt 360 gäller.

360.4Något som utmärker revisions- och redovisningsprofessionen är att dess utövare åtar sig att agera i allmänhetens intresse. När en medlem hanterar en överträdelse eller en misstänkt överträdelse, är målen att

1. följa principerna om integritet och professionellt uppträdande,

2. informera företagsledningen eller, i tillämpliga fall, styrelsen hos kunden för att försöka

   1. ge dem möjlighet att korrigera, åtgärda eller minska följderna av överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen, eller

   2. förhindra att överträdelsen sker i de fall den ännu inte har inträffat, och

3. vidta ytterligare åtgärder som ligger i allmänhetens intresse.

360.5 A1Överträdelser av lagar och andra författningar (”överträdelser”) består av underlåtelser eller handlingar, med eller utan avsikt, som bryter mot gällande lagar och andra författningar som görs av följande parter

1. en kund,

2. styrelsen hos en kund,

3. företagsledningen hos en kund, eller

4. andra personer som arbetar åt eller under kundens ledning.

360.5 A2Exempel på lagar och andra författningar som detta avsnitt berör innefattar de som behandlar:

• Oegentligheter, korruption och mutor.

• Penningtvätt, terrorismfinansiering och intäkter från brott.

• Värdepappersmarknader och -handel.

• Bankprodukter och -tjänster samt andra finansiella produkter och tjänster.

• Datasäkerhet.

• Skatter, avgifter och pensioner.

• Miljöskydd.

• Hälsa och säkerhet.

360.5 A3Överträdelser kan medföra böter, rättstvister eller andra konsekvenser för kunden, vilka potentiellt kan ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna. Framför allt kan sådana överträdelser ha mer vittgående effekter för allmänhetens intresse i form av t.ex. betydande skada för investerare, fordringsägare, anställda eller allmänheten. För detta avsnitts syften är en handling som orsakar betydande skada en handling som har allvarliga negativa konsekvenser för någon av dessa parter i ekonomiska eller icke-finansiella avseenden. Detta inkluderar till exempel att begå oegentligheter som leder till betydande ekonomiska förluster för investerare samt brott mot miljölagar och andra författningar som äventyrar hälsa eller säkerhet hos anställda eller allmänheten.

R360.6I vissa jurisdiktioner finns bestämmelser i lagar eller andra författningar som styr hur medlemmar ska hantera överträdelser eller misstänkta överträdelser. Dessa bestämmelser i lagar och andra författningar kan skilja sig från eller gå utöver bestämmelserna i detta avsnitt. När medlemmen träffar på en sådan överträdelse eller misstänkt överträdelse ska medlemmen skaffa sig en förståelse av dessa bestämmelser i lagar eller andra författningar och följa dessa, däribland:

1. varje krav att rapportera förhållandet till behörig myndighet, och

2. varje förbud mot att informera kunden.

360.6 A1Ett förbud mot att informera kunden kan t.ex. vara en följd av lagstiftning mot penningtvätt.

360.7 A1Detta avsnitt gäller oavsett vilken typ av kund det handlar om, vilket innefattar både företag av allmänt intresse och andra företag.

360.7 A2En medlem som träffar på eller får kännedom om frågor som är uppenbart obetydliga behöver inte följa detta avsnitt. Om ett förhållande är uppenbart obetydligt ska bedömas utifrån dess natur och dess effekt, ekonomisk eller på annat sätt, på kunden, dess intressenter och allmänheten.

360.7 A3Detta avsnitt behandlar inte

1. personlig misskötsel som inte har något samband med kundens affärsverksamhet, och

2. överträdelser av andra parter än dem som anges i punkt 360.5 A1. Detta inbegriper t.ex. omständigheter där en medlem har fått i uppdrag av en kund att göra en due diligence avseende ett externt företag och överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen har gjorts av det externa företaget.

Medlemmen kan ändå få hjälp av vägledningen i detta avsnitt vid övervägande av hur dessa situationer ska hanteras.

360.8 A1Företagsledningen har under styrelsens tillsyn ansvar för att säkerställa att kundens affärsverksamhet följer lagar och andra författningar. Företagsledningen och styrelsen har också ansvar för att identifiera och hantera varje överträdelse av

1. kunden,

2. en medlem i företagets styrelse,

3. en medlem i företagsledningen, eller

4. andra personer som arbetar åt eller under kundens ledning.

R360.9I de fall en medlem får kännedom om ett förhållande för vilket detta avsnitt gäller, ska de åtgärder medlemmen vidtar för att följa det här avsnittet vidtas utan onödigt dröjsmål. När medlemmen vidtar åtgärder utan onödigt dröjsmål ska han eller hon beakta förhållandets karaktär och potentiella skada på företagets, investerares, fordringsägares, anställdas eller allmänhetens intressen.

Skaffa sig en förståelse av förhållandet

Hantera förhållandet

Fastställa om ytterligare åtgärder krävs

Nära förestående överträdelse

Dokumentation

Skaffa sig en förståelse av förhållandet och ta upp det med företagsledningen och styrelsen

Kommunicera förhållandet till företagets externa revisor

Överväga om ytterligare åtgärder krävs

Nära förestående överträdelse

Rådfrågning

Dokumentation

400.1Det ligger både i allmänhetens intresse och krävs enligt Etikkoden att revisorer är oberoende när de utför revisions- eller granskningsuppdrag.

(FAR N 2023:29)

400.2Den här delen gäller både revision och översiktlig granskning, såvida inget annat anges. Termerna ”revision”, ”revisionsteam”, ”revisionsuppdrag”, ”revisionskund” och ”revisors rapport” gäller även översiktlig granskning, granskningsteam, granskningsuppdrag, granskningskund och rapport om översiktlig granskning.

(FAR N 2023:29)

400.32I den här delen avser termen ”revisor” enskilda medlemmar i revisionsföretag.

400.4ISQM 1 kräver att ett revisionsföretag ska utforma, implementera och ta i drift ett kvalitetsstyrningssystem för revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter. Som en del av detta kvalitetsstyrningssystem kräver ISQM 1 att revisionsföretaget ska etablera kvalitetsmål som avser uppfyllandet av ansvarsområden i enlighet med relevanta yrkesetiska krav, inklusive de som är relaterade till oberoende. Enligt ISQM 1 är relevanta yrkesetiska krav de som avser revisionsföretaget, dess personal och, när det är tillämpligt, andra personer som måste följa de krav på oberoende som revisionsföretaget och dess uppdrag omfattas av. ISA och ISRE fastställer ansvar för ansvariga revisorer och uppdragsteam på uppdragsnivå för revisioner respektive översiktliga granskningar. Ansvarsfördelningen inom ett revisionsföretag beror på dess storlek, struktur och organisation. Många av bestämmelserna i den här delen fastslår inte att enskilda personer ska ha det särskilda ansvaret i revisionsföretaget för handlingar som rör oberoende, utan hänvisar i stället för enkelhetens skull till ”revisionsföretag”. Ett revisionsföretag tilldelar en eller flera personer det operativa ansvaret för efterlevnad av oberoendekrav, enligt ISQM 1. Dessutom har en enskild medlem fortsatt ansvar för efterlevnad av alla bestämmelser som gäller den medlemmens aktiviteter, intressen eller relationer.

(FAR N 2023:6)

400.5Oberoende är kopplat till principerna om objektivitet och integritet. Det består av:

1. Faktiskt oberoende – Det tillstånd som tillåter att en slutsats kan uttryckas utan påverkan av faktorer som äventyrar professionellt omdöme, vilket innebär att en person kan uppträda med integritet, vara objektiv och förhålla sig professionellt skeptisk.

2. Synbart oberoende – Undvikande av fakta och omständigheter som är så betydelsefulla att en omdömesgill och informerad tredje man sannolikt skulle dra slutsatsen att integriteten, objektiviteten eller professionell skepsis hos ett revisions- eller redovisningsföretag, eller hos en medlem i revisionsteamet, har äventyrats.

I den här delen avser hänvisningar till att en person eller ett revisionsföretag är ”oberoende” att personen eller revisionssföretaget har följt bestämmelserna i den här delen.

400.6När revisionsföretag utför revisioner kräver Etikkoden att de ska följa de grundläggande principerna och vara oberoende. Den här delen innehåller särskilda krav och tillämpningsmaterial om hur det principbaserade ramverket ska tillämpas för att oberoende ska upprätthållas när sådana uppdrag utförs. Det principbaserade ramverket som beskrivs i avsnitt 120 gäller oberoende på samma sätt som det gäller de grundläggande principerna i avsnitt 110. Avsnitt 405 innehåller särskilda krav och tillämpningsmaterial som är tillämpliga i ett koncernrevisionsuppdrag.

(FAR N 2023:29)

400.7I den här delen beskrivs

1. fakta och omständigheter, däribland professionella aktiviteter, intressen och relationer, som ger upphov till eller kan ge upphov till hot mot oberoendet,

2. potentiella åtgärder, däribland motåtgärder, som kan vara lämpliga för att hantera varje sådant hot, och

3. ett antal situationer där hoten inte kan undanröjas eller där det inte finns några motåtgärder som kan minska dem till en godtagbar nivå.

(FAR N 2023:29)

400.8Vissa av kraven och tillämpningsmaterialet i den här delen är enbart tillämpliga på revision av finansiella rapporter för företag av allmänt intresse vilket återspeglar ett betydande allmänt intresse av dessa företags finansiella ställning på grund av den potentiella påverkan deras ekonomiska välstånd har på intressenterna.

(FAR N 2024:39)

400.9Faktorer att beakta vid utvärderingen av omfattningen av allmänhetens intresse av ett företags finansiella ställning omfattar:

• Verksamhetens art, såsom att ta på sig finansiella åtaganden gentemot allmänheten som en del av företagets huvudsakliga verksamhet.

• Huruvida företaget är föremål för tillsyn utformad för att skapa förtroende för att företaget kommer att uppfylla sina finansiella åtaganden.

• Företagets storlek.

• Företagets betydelse för den sektor där det bedriver verksamhet, inklusive hur lätt det är att ersätta i händelse av finansiella problem.

• Antal och typ av intressenter, inklusive investerare, kunder, fordringsägare och anställda.

• Den potentiella systempåverkan på andra sektorer och på ekonomin som helhet i händelse av att företaget hamnar i finansiella problem.

(FAR N 2024:39)

400.10Intressenterna har högre förväntningar på oberoendet när det gäller ett revisionsföretag som tillhandahåller ett revisionsuppdrag åt ett företag av allmänt intresse på grund av betydelsen av allmänhetens intresse i företagets finansiella ställning. Syftet med kraven och tillämpningsmaterialet för företag av allmänt intresse så som de beskrivs i punkt 400.8 är att möta dessa förväntningar och därigenom stärka intressenternas förtroende för företagets finansiella rapporter som kan användas vid bedömningen av företagets finansiella ställning.

(FAR N 2024:39)

400.11En revisors rapport kan innefatta en begränsning gällande användning och distribution. Om den gör det och villkoren i avsnitt 800 är uppfyllda får oberoendekraven i den här delen modifieras enligt vad som anges i avsnitt 800.

(FAR N 2024:39)

400.12Oberoendestandarder för bestyrkandeuppdrag som inte är revision eller översiktlig granskning återfinns i del 4B Oberoende vid andra bestyrkandeuppdrag än revision och översiktlig granskning.

(FAR N 2024:39)

R400.13Ett revisionsföretag som utför ett revisionsuppdrag ska vara oberoende.

(FAR N 2024:39)

R400.14Ett revisionsföretag ska tillämpa det principbaserade ramverket som anges i avsnitt 120 för att identifiera, utvärdera och hantera hot mot oberoendet i samband med ett revisionsuppdrag.

(FAR N 2024:39)

R400.15Ett revisionsföretag eller nätverksföretag ska inte ta på sig ett företagsledningsansvar för en revisionskund.

(FAR N 2024:39)

400.15 A1Företagsledningsansvar innefattar att kontrollera, leda och styra ett företag, däribland att fatta beslut om förvärv, utnyttjande och kontroll av personal samt ekonomiska, tekniska, fysiska och immateriella resurser.

(FAR N 2024:39)

400.15 A2När ett revisionsföretag eller ett nätverksföretag tar på sig företagsledningsansvar för en revisionskund uppstår självgransknings-, egenintresse- och vänskapshot. Att ta på sig företagsledningsansvar kan också ge upphov till ett partsställningshot, eftersom revisionsföretaget eller nätverksföretaget blir alltför nära anpassat efter företagsledningens åsikter och intressen.

(FAR N 2024:39)

400.15 A3Att bestämma om en aktivitet innebär företagsledningsansvar beror på omständigheterna och kräver professionellt omdöme. Exempel på aktiviteter som skulle betraktas som företagsledningsansvar är att:

• Fastställa riktlinjer och strategisk inriktning.

• Anställa och avskeda anställda.

• Styra och ta ansvar för åtgärder som företagets anställda utför i tjänsten.

• Godkänna transaktioner.

• Ha kontroll över eller hantera bankkonton eller investeringar.

• Bestämma vilka rekommendationer från revisionsföretaget, nätverksföretaget eller andra externa parter som ska införas.

• Rapportera till styrelsen å företagsledningens vägnar.

• Ta ansvar för:

  • Upprättande och en rättvisande framställning av de finansiella rapporterna enligt tillämpligt ramverk för finansiell rapportering.

  • Utformning, införande, övervakning eller upprätthållande av interna kontroller.

(FAR N 2024:39)

400.15 A4Att ge råd och rekommendationer i syfte att bistå företagsledningen för en revisionskund i att fullgöra sitt ansvar är inte att ta på sig företagsledningsansvar (se punkt R400.16). Att ge råd och rekommendationer till en revisionskund kan ge upphov till ett självgranskningshot, vilket diskuteras i avsnitt 600.

(FAR N 2024:39)

R400.16Vid utförande av en professionell aktivitet åt en revisionskund ska revisionsföretaget förvissa sig om att kundens företagsledning gör alla tillhörande bedömningar och fattar alla beslut som är företagsledningens ansvar. Detta innefattar att säkerställa att kundens företagsledning:

1. Utser en enskild person med lämplig skicklighet, kunskap och erfarenhet som alltid är ansvarig för kundens beslut och tillser tjänsterna. En sådan person, företrädesvis i företagsledningen, skulle förstå:

   1. målen för, karaktären på och resultaten av tjänsterna, och

   2. respektive ansvarsområden för kunden och revisionsföretaget eller nätverksföretaget.

   Men personen behöver inte ha den sakkunskap som krävs för att tillhandahålla eller upprepa tjänsterna.

2. Utövar tillsyn över tjänsterna och utvärderar att resultaten av den utförda tjänsten är tillräckliga för kundens syfte.

3. Tar ansvar för eventuella åtgärder som ska vidtas till följd av resultatet av tjänsterna.

(FAR N 2024:39)

R400.17Vid tillämpningen av denna del ska ett revisionsföretag behandla ett företag som ett företag av allmänt intresse när det faller under någon av följande kategorier:

1. ett publikt handlat företag,

2. ett företag vars främsta funktion är att ta emot insättningar från allmänheten,

3. ett företag vars främsta funktion är att erbjuda försäkringar till allmänheten, eller

4. ett företag specificerat som ett sådant enligt lagar, regler eller standarder för yrkesutövningen för att uppfylla syftet som beskrivs i punkt 400.10.

(FAR N 2024:39)

400.17 A1När andra villkor än sådana för företag av allmänt intresse tillämpas på företag genom lagar, regler eller standarder för yrkesutövningen för att uppfylla syftet som beskrivs i punkt 400.10, betraktas sådana villkor som likvärdiga villkor. Om däremot lagar, regler eller standarder för yrkesutövningen betecknar företag som ett ”företag av allmänt intresse” av skäl som inte är knutna till syftet som beskrivs i punkt 400.10 innebär inte den beteckningen att sådana företag utgör företag av allmänt intresse enligt Etikkoden.

(FAR N 2024:39)

R400.18När ett revisionsföretag följer kravet i punkt R400.17 ska revisionsföretaget beakta mer uttryckliga definitioner etablerade i lagar, regler eller standarder för yrkesutövningen för de kategorier som anges i punkt R400.17 a till c.

(FAR N 2024:39)

400.18 A1Kategorierna som anges punkt R400.17 a till c är brett definierade och ingen vikt fästs vid storlek eller andra faktorer som kan vara relevanta i en viss jurisdiktion. Etikkoden ger därmed utrymme för de organ som är ansvariga för att fastställa de yrkesetiska standarderna för medlemmar att definiera dessa kategorier tydligare genom att t.ex:

• Hänvisa till specifika offentliga marknader för handel med värdepapper.

• Hänvisa till den lokala lag eller annan författning som definierar banker eller försäkringsbolag.

• Införa undantag för särskilda typer av företag, såsom ett företag med ömsesidigt ägande.

• Ange storlekskriterier för vissa typer av företag.

(FAR N 2024:39)

400.18 A2Punkt R400.17 d förutser att de organ som är ansvariga för att fastställa de yrkesetiska standarderna för medlemmar kommer att lägga till kategorier av företag av allmänt intresse för att uppfylla syftet som beskrivs i punkt 400.10, med beaktande av faktorer som dem som anges i punkt 400.9. Beroende på fakta och omständigheter i en viss jurisdiktion skulle sådana kategorier kunna omfatta:

• Pensionsfonder.

• Företag för kollektiva investeringar.

• Privata företag med ett stort antal intressenter (utöver investerare).

• Ideella organisationer eller statliga företag.

• Allmännyttiga företag.

(FAR N 2024:39)

400.19 A1Ett revisionsföretag uppmanas att fastställa om det ska behandla andra företag som företag av allmänt intresse i denna del. När det fastställandet görs kan revisionsföretaget ta hänsyn till faktorerna som anges i punkt 400.9 samt följande faktorer:

• Huruvida företaget sannolikt kommer att bli ett företag av allmänt intresse inom en nära framtid.

• Huruvida under liknande omständigheter ett tidigare revisionsföretag har tillämpat krav på oberoende för företag av allmänt intresse på företaget.

• Huruvida revisionsföretaget under liknande omständigheter har tillämpat krav på oberoende för företag av allmänt intresse på andra företag.

• Huruvida företaget har specificerats som att det inte är ett företag av allmänt intresse enligt lagar, regler eller standarder för yrkesutövningen.

• Huruvida företaget eller andra intressenter har krävt att revisionsföretaget ska tillämpa krav på oberoende för företag av allmänt intresse på företaget, och, i så fall, huruvida det finns några skäl att inte tillgodose det kravet.

• Företagets arrangemang för bolagsstyrning, t.ex. om styrelsen är åtskild från ägarna eller företagsledningen.

(FAR N 2024:39)

Offentliggörande – tillämpning av krav på oberoende för företag av allmänt intresse

R400.22Enligt definitionen innefattar en revisionskund som är ett publikt handlat företag enligt punkterna R400.17 och R400.18 samtliga av dess närstående företag. För alla andra företag avser hänvisningar till en revisionskund i den här delen företag över vilket kunden har direkt eller indirekt bestämmande inflytande. När revisionsteamet vet, eller har anledning att tro, att en relation eller omständighet som inbegriper ett annat av kundens närstående företag är relevant för utvärderingen av revisionsföretagets oberoende gentemot kunden ska revisionsteamet inkludera det närstående företaget när de identifierar, utvärderar och hanterar hot mot oberoendet.

(FAR N 2024:39)

Alla revisionskunder

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

400.40 A1Punkterna R300.9 och R300.10 innehåller krav avseende kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen).

400.40 A2Även när det inte krävs enligt Etikkoden, tillämpliga standarder för yrkesutövningen, lagar eller andra författningar uppmuntras återkommande kommunikation mellan revisionsföretaget och styrelsen hos kunden avseende relationer och andra förhållanden som enligt revisionsföretagets uppfattning rimligen kan påverka oberoendet. Sådan kommunikation ger styrelsen möjlighet att

1. överväga revisionsföretagets bedömningar vid identifiering och utvärdering av hot,

2. överväga hur hot har hanterats, däribland lämpligheten hos motåtgärder när sådana finns tillgängliga och är möjliga att använda, och

3. vidta lämpliga åtgärder.

Ett sådant angreppssätt kan vara särskilt hjälpsamt när det gäller skrämselhot och vänskapshot.

400.50 A1Revisionsföretag ingår ofta i större strukturer med andra företag och enheter för att förbättra förmågan att tillhandahålla professionella tjänster. Huruvida dessa större strukturer utgör ett nätverk beror på särskilda fakta och omständigheter. Det beror inte på om revisionsföretaget och enheterna är juridiskt åtskilda och distinkta.

R400.51Ett nätverksföretag ska vara oberoende av revisionskunderna till andra revisionsföretag i nätverket, enligt kraven i den här delen.

400.51 A1Oberoendekraven i den här delen som gäller ett nätverksföretag gäller varje företag som uppfyller definitionen av ett nätverksföretag. Det är inte nödvändigt att det företaget också uppfyller definitionen av ett medlemsföretag. Exempelvis kan en konsultverksamhet eller advokatbyrå vara ett nätverksföretag, utan att vara ett revisions- eller redovisningsföretag.

R400.52När ett revisionsföretag är knutet till en större struktur med andra företag, ska det

1. använda professionellt omdöme för att fastställa om ett nätverk har uppstått genom denna större struktur,

2. överväga om en omdömesgill och informerad tredje man sannolikt skulle dra slutsatsen att de andra företagen i den större strukturen är anknutna på ett sådant sätt att ett nätverk föreligger, och

3. använda sitt professionella omdöme konsekvent genom hela denna större struktur.

R400.53När ett revisionsföretag avgör om ett nätverk har uppstått genom en större struktur med andra företag ska det dra slutsatsen att ett nätverk föreligger när denna större struktur har samarbete som mål, och:

1. strukturen tydligt har som mål att dela vinst eller kostnader mellan företagen i den (se punkt 400.53 A2),

2. företagen i strukturen har gemensamt ägande, gemensamt bestämmande inflytande eller gemensam ledning (se punkt 400.53 A3),

3. företagen i strukturen har gemensamma riktlinjer och rutiner för kvalitetsstyrning (se punkt 400.53 A4),

4. företagen i strukturen har en gemensam affärsstrategi (se punkt 400.53 A5),

5. företagen i strukturen använder ett gemensamt varumärkesnamn (se punkt 400.53 A6, 400.53 A7), eller

6. företagen i strukturen delar en betydande andel professionella resurser (se punkterna 400.53 A8, 400.53 A9).

(FAR N 2023:6)

400.53 A1Det kan finnas andra arrangemang mellan revisionsföretag och företag i en större struktur som utgör ett nätverk, utöver de arrangemang som beskrivs i punkt R400.53. Men en större struktur kan ha som enda syfte att underlätta överföring av arbete, vilket i sig inte uppfyller de nödvändiga kriterierna för ett nätverk.

400.53 A2Att dela oväsentliga kostnader skapar inte i sig ett nätverk. Om uppdelningen av kostnader dessutom är begränsad till de kostnader som avser utveckling av revisionsmetoder, -manualer eller -utbildning, skulle detta i sig inte skapa ett nätverk. Dessutom utgör ett samarbete mellan ett revisionsföretag och ett i övrigt fristående företag för att gemensamt erbjuda en tjänst eller utveckla en produkt inte i sig ett nätverk. (Se punkt R400.53 (a).)

400.53 A3Gemensamt ägande, gemensamt bestämmande inflytande eller gemensam ledning kan uppnås genom kontrakt eller på andra sätt. (Se punkt R400.53 (b).)

400.53 A4Gemensamma riktlinjer och rutiner för kvalitetsstyrning är sådana som har utformats, implementerats och tagits i drift i hela den större strukturen. (Se punkt R400.53 (c).)

(FAR N 2023:6)

400.53 A5Att ha en gemensam affärsstrategi innefattar att genom en överenskommelse mellan företagen uppnå gemensamma strategiska mål. Ett företag anses inte vara ett nätverksföretag enbart därför att det samarbetar med ett annat företag endast i syfte att gemensamt svara på en offertförfrågan om att leverera en professionell tjänst. (Se punkt R400.53 (d).)

400.53 A6Som gemensamt varumärkesnamn betraktas samma initialer eller ett gemensamt namn. Ett revisionsföretag använder ett gemensamt varumärkesnamn om det t.ex. tar med det gemensamma varumärkesnamnet som del av, eller tillsammans med, revisionsföretagets namn när en delägare i företaget undertecknar en revisors rapport. (Se punkt R400.53(e).)

400.53 A7Även om ett revisionsföretag inte tillhör ett nätverk och inte använder ett gemensamt varumärkesnamn som del av företagets namn, kan det förefalla tillhöra ett nätverk om det i brevpapper eller reklammaterial hänvisar till att det är medlem i en sammanslutning av revisionsföretag. Detta kan därmed, om inte revisionsföretaget iakttar försiktighet i hur det beskriver sådant medlemskap, ge upphov till en föreställning om att företaget tillhör ett nätverk. (Se punkt R400.53(e).)

400.53 A8Professionella resurser innefattar:

• Gemensamma system som ger företag möjlighet att utbyta information, såsom kunduppgifter, fakturerings- och tidrapporter.

• Delägare och personal.

• Tekniska avdelningar som ger råd rörande tekniska eller branschspecifika frågor, transaktioner eller händelser för bestyrkandeuppdrag.

• Revisionsmetodik eller revisionshandböcker.

• Utbildningar och hjälpmedel. (Se punkt R400.53 (f).)

400.53 A9Det beror på omständigheterna om de gemensamma professionella resurserna är betydande. Exempel:

• De gemensamma resurserna kan vara begränsade till gemensam revisionsmetodik eller gemensamma revisionshandböcker, utan utbyte av personal eller information om kunder eller marknad. Under sådana omständigheter är det inte sannolikt att de gemensamma resurserna skulle vara betydande. Detsamma gäller en gemensam utbildningssatsning.

• De gemensamma resurserna kan innefatta utbyte av personal eller information, t.ex. om personal från en gemensam pool används, eller en gemensam teknisk avdelning byggs upp inom den större strukturen i syfte att erbjuda deltagande revisionsföretag tekniska anvisningar som företagen måste följa. Under sådana omständigheter är det mer sannolikt att en omdömesgill och informerad tredje man skulle dra slutsatsen att de gemensamma resurserna är betydande. (Se punkt R400.53 (f).)

R400.54Om ett revisionsföretag eller nätverk säljer en del av sin verksamhet, och denna del fortsätter att använda hela eller del av revisionsföretagets eller nätverkets namn under en begränsad tid, ska de berörda företagen bestämma hur de ska upplysa om att de inte är nätverksföretag vid kontakt med utomstående parter.

400.54 A1Avtal om försäljning av en del av en verksamhet kan innehålla villkor om att den sålda enheten under en begränsad tid har möjlighet att fortsätta att använda hela eller del av namnet på revisionsföretaget eller nätverket, även om enheten inte längre har någon koppling till revisionsföretaget eller nätverket. Under sådana omständigheter är fakta att, även om de två företagen bedriver verksamhet under ett gemensamt namn, de inte längre tillhör en större struktur inriktad på samarbete. De två företagen är därför inte nätverksföretag.

R400.60Ett revisionsföretag ska dokumentera slutsatser om efterlevnaden av den här delen, och det väsentliga i alla relevanta diskussioner som stöder dessa slutsatser. I synnerhet gäller att

1. när motåtgärder används för att hantera ett hot ska revisionsföretaget dokumentera hotets karaktär samt de motåtgärder som finns eller vidtas, och

2. när ett hot har krävt betydande analys och revisionsföretaget har dragit slutsatsen att hotet redan låg på en godtagbar nivå, ska företaget dokumentera hotets karaktär och den logiska grunden för slutsatsen.

400.60 A1Dokumentation ger bevis om revisionsföretagets bedömningar när slutsatser dragits om efterlevnaden av den här delen. Men brist på dokumentation avgör inte om ett revisionsföretag har övervägt ett visst förhållande eller om revisionsföretaget är oberoende.

När en kunds samgående ger upphov till ett hot

Om objektiviteten fortsätter att äventyras

Dokumentation

När ett revisionsföretag identifierar en överträdelse

Kommunikation av överträdelser till styrelsen

Överträdelse som inträffar innan föregående revisors rapport har lämnats

Dokumentation

405.2 A1ISA gäller för en revision av koncernredovisningar. ISA 600 (omarbetad) tar upp särskilda överväganden som gäller för en revision av koncernredovisningar, inklusive när enhetsrevisorer är involverade. ISA 600 (omarbetad) kräver att ansvarig koncernrevisor tar ansvar för att bekräfta huruvida enhetsrevisorerna förstår och kommer att följa de yrkesetiska kraven, inklusive dem som är hänförliga till oberoende, som gäller för koncernrevisionen. Kraven på oberoende som anges i ISA 600 (omarbetad), eller andra relevanta revisionsstandarder tillämpliga på koncernredovisningar som motsvarar ISA 600 (omarbetad), är dem som specificeras i det här avsnittet.

(FAR N 2023:29)

405.2 A2Ett enhetsrevisionsföretag som deltar i ett koncernrevisionsuppdrag kan lämna ett revisionsuttalande separat om enhetsrevisionskundens finansiella rapporter. Beroende på omständigheterna kan enhetsrevisionsföretaget behöva följa olika krav på oberoende när företaget utför revisionsarbete till en koncernrevision och separat lämnar ett revisionsuttalande om enhetsrevisionskundens finansiella rapporter av legala, regulatoriska eller andra skäl.

(FAR N 2023:29)

R405.3ISA 600 (omarbetad) kräver att den ansvariga koncernrevisorn ska ta ansvar för att göra enhetsrevisorn medveten om de relevanta yrkesetiska kraven som är tillämpliga mot bakgrund av revisionsuppdragets karaktär och omständigheter. När koncernrevisionsföretaget gör enhetsrevisionsföretaget uppmärksamt på de relevanta yrkesetiska kraven ska koncernrevisionsföretaget vid lämpliga tidpunkter kommunicera den information som är nödvändig för att göra det möjligt för enhetsrevisionsföretaget att uppfylla sina förpliktelser enligt detta avsnitt.

(FAR N 2023:29)

R405.3 A1Exempel på frågor som koncernrevisionsföretaget kan kommunicera innefattar:

• Om koncernrevisionskunden är ett företag av allmänt intresse och de relevanta yrkesetiska kraven är tillämpliga på koncernrevisionsuppdraget.

• De närstående och andra enheterna inom koncernrevisionskunden som är relevanta för övervägandena om oberoende tillämpliga på enhetsrevisionsföretaget och koncernrevisionsteamet inom, eller anlitade av, det revisionsföretaget.

• Den period då enhetsrevisionsföretaget måste vara oberoende.

• Om en påskrivande revisor som utför arbete vid enheten för koncernrevisionens syften är nyckelrevisor för koncernrevisionen.

(FAR N 2023:29)

R405.4ISA 600 (omarbetad) kräver också att den ansvariga koncernrevisorn begär att enhetsrevisorn kommunicerar om huruvida enhetsrevisorn har följt de yrkesetiska kraven, inklusive dem som är hänförliga till oberoende, som gäller för koncernrevisionsuppdraget. I avsnittet ska en sådan begäran innefatta kommunikationen av

1. frågor om oberoende som kräver väsentliga bedömningar, och

2. i relation till dessa frågor, enhetsrevisionsföretagets slutsats gällande om hoten mot dess oberoende är på en godtagbar nivå, och motiv för den slutsatsen.

(FAR N 2023:29)

R405.4 A1Om den ansvariga koncernrevisorn blir medveten om en fråga som tyder på att det föreligger ett hot mot oberoendet kräver ISA 220 (omarbetad) att ansvarig koncernrevisor utvärderar hotet och vidtar lämpliga åtgärder.

(FAR N 2023:29)

Medlemmar i koncernrevisionsteamet inom, eller anlitade av, ett enhetsrevisionsföretag och dess nätverksföretag

Övriga medlemmar i koncernrevisionsteamet

R405.9Ett koncernrevisionsföretag ska vara oberoende i förhållande till koncernrevisionskunden i enlighet med kraven i detta avsnitt som är tillämpliga för ett revisionsföretag.

(FAR N 2023:29)

R405.10Ett koncernrevisionsföretags nätverksföretag ska vara oberoende i förhållande till koncernrevisionskunden i enlighet med kraven i detta avsnitt som är tillämpliga för ett nätverksföretag.

(FAR N 2023:29)

Alla koncernrevisionskunder

Koncernrevisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

Koncernrevisionskunder som är företag av allmänt intresse

R405.18Den ansvariga koncernrevisorn ska avgöra om en påskrivande revisor som utför arbete vid en enhet för koncernrevisionen är nyckelrevisor för koncernrevisionen. I detta fall ska ansvarig koncernrevisor

1. kommunicera det beslutet till den personen, och

2. ange:

   1. för alla koncernrevisionskunder, att personen lyder under punkt R411.4, och

   2. för alla koncernrevisionskunder som är företag av allmänt intresse, att personen också lyder under punkterna R524.6, R540.5(c) och R540.20.

(FAR N 2023:29)

405.18 A1En nyckelrevisor fattar viktiga beslut eller gör bedömningar om betydelsefulla frågor avseende revisionen av koncernens finansiella rapporter om vilka koncernrevisionsföretaget gör ett uttalande i koncernrevisionen.

(FAR N 2023:29)

Alla koncernrevisionskunder

Alla koncernrevisionskunder

Koncernrevisionskunder som är företag av allmänt intresse

405.22 A1En överträdelse av en bestämmelse i det här avsnittet kan inträffa trots att enhetsrevisionsföretag har ett kvalitetsstyrningssystem utformat för att hantera krav på oberoendet. Punkterna R405.23 till R405.29 är relevanta för ett koncernrevisionsföretags beslut om huruvida de kan använda ett enhetsrevisionsföretags arbete om det har begåtts en överträdelse på enhetsrevisionsföretaget.

(FAR N 2023:29)

405.22 A2För en överträdelse på ett enhetsrevisionsföretag inom koncernrevisionsföretagets nätverk gäller också punkterna R400.80 till R400.89 för koncernrevisionsföretaget i relation till koncernrevisionen, som tillämpligt.

(FAR N 2023:29)

När ett enhetsrevisionsföretag identifierar en överträdelse

Diskussion med styrelsen för koncernrevisionskunden

410.3 A1Arvoden för professionella tjänster förhandlas vanligtvis med och betalas av en revisionskund och kan skapa hot mot oberoendet. Avsedda användare av finansiella rapporter är vanligtvis bekanta med denna praxis och godtar den.

(FAR N 2023:5)

410.3 A2När revisionskunden är ett företag av allmänt intresse har intressenterna högre förväntningar på revisionsföretagets oberoende. Då transparens kan vara ett sätt att bättre underbygga synsätt och beslut hos styrelsen och en lång rad intressenter, innehåller detta avsnitt upplysningar om arvodesrelaterad information både till styrelser och intressenter mer generellt för revisionskunder som är företag av allmänt intresse.

(FAR N 2023:5)

410.3 A3Revisionsarvoden definieras i detta avsnitt som arvoden eller andra typer av ersättning för en revision eller översiktlig granskning av finansiella rapporter. Där hänvisning görs till arvodet för revisionen av finansiella rapporter innefattar det inte något arvode för en revision av finansiella rapporter för särskilda ändamål eller en översiktlig granskning av finansiella rapporter. (Se punkterna R410.23 (a), 410.25 A1 och R410.31 (a).)

(FAR N 2023:5)

Arvoden som betalas av en revisionskund

410.5 A1Att fastställa de arvoden som ska debiteras en revisionskund, vare sig det är för revision eller andra tjänster, är ett affärsbeslut för revisionsföretaget där fakta och omständigheter relevanta för det specifika uppdraget tas i beaktande, inklusive kraven på tekniska och professionella standarder.

(FAR N 2023:5)

410.5 A2Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån av egenintressehot och skrämselhot som skapas av nivån på revisionsarvodet som betalas av revisionskunden innefattar:

• Revisionsföretagets kommersiella motiv för revisionsarvodet.

• Om en otillbörlig press har satts, eller sätts, av kunden för att sänka revisionsarvodet.

(FAR N 2023:5)

410.5 A3Exempel på åtgärder som kan fungera som motåtgärder för att hantera sådana hot innefattar att:

• Låta en lämplig granskare som inte deltar i revisionsuppdraget bedöma rimligheten i det föreslagna arvodet, mot bakgrund av uppdragets omfattning och komplexitet.

• Låta en lämplig granskare som inte har deltagit i revisionsuppdraget granska det utförda arbetet.

(FAR N 2023:5)

Påverkan på andra tjänster som tillhandahålls till en revisionskund

410.8 A1Resultatbaserade arvoden beräknas enligt en på förhand fastställd grund, som är hänförlig till resultatet av en transaktion eller av de utförda tjänsterna. Ett resultatbaserat arvode som faktureras genom en mellanhand är ett exempel på indirekt resultatbaserat arvode. I detta avsnitt betraktas inte arvoden som resultatbaserade om de har fastställts av domstol eller annan myndighet.

(FAR N 2023:5)

R410.9Ett revisionsföretag ska varken direkt eller indirekt fakturera resultatbaserat arvode för ett revisionsuppdrag.

(FAR N 2023:5)

R410.10Ett revisionsföretag eller nätverksföretag ska varken direkt eller indirekt fakturera resultatbaserat arvode för en tjänst som inte är en bestyrkandetjänst som utförts till en revisionskund om:

1. arvodet faktureras av det revisionsföretag som gör uttalandet om de finansiella rapporterna och arvodet är väsentligt eller väntas bli väsentligt för företaget,

2. arvodet faktureras av ett nätverksföretag som i betydande utsträckning deltar i revisionen och arvodet är väsentligt eller förväntas bli väsentligt för företaget, eller

3. resultatet av den tjänst som inte är en bestyrkandetjänst, och därmed arvodesbeloppet, är beroende av en framtida eller samtida bedömning avseende revisionen av ett väsentligt belopp i de finansiella rapporterna.

(FAR N 2023:5)

410.10 A1Punkterna R410.9 och R410.10 förbjuder ett revisionsföretag eller ett nätverksföretag från att ingå vissa överenskommelser om resultatbaserat arvode med en revisionskund. Även om resultatbaserade arvoden inte är förbjudna när en tjänst som inte är en bestyrkandetjänst utförs till en revisionskund, kan det ändå påverka nivån av egenintressehot.

(FAR N 2023:5)

410.10 A2Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för sådana hot innefattar:

• Inom vilket intervall de möjliga arvodesbeloppen ligger.

• Om en behörig myndighet bestämmer utfallet som det resultatbaserade arvodet är beroende av.

• Upplysningar till avsedda användare om det arbete som har utförts av revisionsföretaget och grunden för ersättning.

• Tjänstens karaktär.

• Effekten på de finansiella rapporterna av händelsen eller transaktionen.

(FAR N 2023:5)

410.10 A3Exempel på åtgärder som kan fungera som motåtgärder för att hantera ett sådant egenintressehot innefattar att:

• Låta en lämplig granskare som inte varit engagerad i att tillhandahålla den tjänst som inte är en bestyrkandetjänst granska arbetet som utförs.

• Erhålla en skriftlig överenskommelse i förväg med kunden om grunden för ersättningen.

(FAR N 2023:5)

410.11 A1Nivån på egenintressehotet kan påverkas när en stor andel av arvodena som faktureras av revisionsföretaget eller nätverksföretag till en revisionskund genereras genom att tillhandahålla tjänster utöver revisionsuppdraget till kunden, på grund av oro för en potentiell förlust antingen av revisionsuppdraget eller andra tjänster. Sådana omständigheter kan också skapa ett skrämselhot. Ett ytterligare övervägande är en uppfattning att revisionsföretaget eller nätverksföretaget fokuserar på relationen som inte avser revisionsuppdraget, vilket kan skapa ett hot mot revisorns oberoende.

(FAR N 2023:5)

410.11 A2Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för sådana hot innefattar:

• Arvoden för tjänster utöver revisionsuppdraget i förhållande till revisionsarvodet.

• Längden på den tidsperiod under vilken en stor del av arvodena för tjänster utöver revisionsuppdraget i förhållande till revisionsarvodet har funnits.

• Typen av tjänster utöver revisionsuppdraget, deras omfattning och syften, inklusive:

  • Om det är återkommande tjänster.

  • Om lagar eller andra författningar stipulerar vilka tjänster som ska tillhandahållas av revisionsföretaget.

(FAR N 2023:5)

410.11 A3Exempel på åtgärder som kan fungera som motåtgärder för att hantera egenintressehot eller skrämselhot innefattar att:

• Låta en lämplig granskare som inte varit engagerad i att utföra revisionen eller den andra tjänsten än revisionen granska det relevanta revisionsarbetet.

• Minska omfattningen av tjänster utöver revisionsuppdraget som tillhandahålls till revisionskunden.

(FAR N 2023:5)

410.12 A1Nivån på egenintressehotet kan påverkas om de arvoden som ska betalas av en revisionskund för revisionen eller tjänster utöver revisionsuppdraget är förfallna under perioden för revisionsuppdraget.

(FAR N 2023:5)

410.12 A2Det finns en allmän förväntan att revisionsföretaget kommer att erhålla betalning för sådana arvoden innan en revisionsberättelse lämnas.

(FAR N 2023:5)

410.12 A3Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för ett sådant egenintressehot innefattar:

• Vilken betydelse de förfallna arvodena har för revisionsföretaget.

• Hur länge arvodena har varit förfallna.

• Revisionsföretagets bedömning av revisionskundens förmåga och avsikt att betala de förfallna arvodena.

(FAR N 2023:5)

410.12 A4Exempel på åtgärder som kan fungera som motåtgärder för att hantera ett sådant hot innefattar att:

• Inhämta delbetalning av förfallna arvoden.

• Låta en lämplig granskare som inte har deltagit i revisionsuppdraget granska det utförda revisionsarbetet.

(FAR N 2023:5)

R410.13När en betydande del av förfallna arvoden från en revisionskund är obetalda under lång tid, ska revisionsföretaget bestämma:

1. om de förfallna arvodena kan motsvara ett lån till kunden, i vilket fall kraven och tillämpningsmaterialet som anges i avsnitt 511 är tillämpliga, och

2. om det är lämpligt för revisionsföretaget att återväljas eller fortsätta revisionsuppdraget.

(FAR N 2023:5)

Alla revisionskunder

Kommunikation om arvodesrelaterad information med styrelsen

Offentliggörande av arvodesrelaterad information

Överväganden vid bestyrkandeuppdrag enligt ISRE (International Standard on Review Engagements)

411.3 A1När en medlem i revisionsteamet för en viss revisionskund blir bedömd utifrån eller får ersättning för försäljning av tjänster som inte är bestyrkandetjänster till revisionskunden beror nivån för egenintressehotet på

1. hur stor andel av ersättningen eller prestationsbedömning som bygger på försäljningen av sådana tjänster,

2. personens roll i revisionsteamet, och

3. om försäljningen av sådana tjänster påverkar befordringsbeslut.

411.3 A2Exempel på åtgärder som kan undanröja ett sådant egenintressehot innefattar att:

• Ändra ersättningsplanen eller prestationsbedömningsprocessen för den personen.

• Utesluta personen från revisionsteamet.

411.3 A3Ett exempel på en åtgärd som kan vara en motåtgärd för att hantera ett sådant egenintressehot är att låta en lämplig granskare granska arbetet som medlemmen i revisionsteamet har utfört.

Ett revisionsföretag ska inte bedöma eller ersätta en nyckelrevisor baserat på hur framgångsrik den personen är på att sälja andra tjänster än bestyrkandetjänster till sin revisionskund. Detta krav utgör inget hinder för normala vinstdelningsprogram mellan delägare i ett revisionsföretag.

430.1 A1Relationen mellan kundens företagsledning och medlemmarna i revisionsteamet måste kännetecknas av total öppenhet och öppen redogörelse av alla aspekter av en kunds verksamhet. En motpartsställning kan bli följden av en pågående eller hotande rättstvist mellan en revisionskund och revisionsföretaget, ett nätverksföretag eller en medlem i revisionsteamet. En sådan motpartsställning kan påverka företagsledningens vilja till öppen redogörelse och ge upphov till egenintresse- och skrämselhot.

430.3 A2Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för sådana hot innefattar:

• Hur väsentlig rättstvisten är.

• Om rättstvisten avser ett tidigare revisionsuppdrag.

430.3 A3Om rättstvisten inbegriper en medlem i revisionsteamet är ett exempel på en åtgärd som kan undanröja sådana egenintresse- och skrämselhot att utesluta personen från revisionsteamet.

430.3 A4Ett exempel på en åtgärd som kan vara en motåtgärd för att hantera sådana egenintresse- och skrämselhot är att låta en lämplig granskare granska det utförda arbetet.

510.3 A1Ett ekonomiskt intresse kan innehas direkt eller indirekt via en mellanhand, t.ex. ett fondföretag, ett konkursbo eller en stiftelse. När innehavaren av det eknomiska intresset har bestämmande inflytande över mellanhanden eller möjlighet att påverka dess investeringsbeslut definieras det som ett direkt ekonomiskt intresse enligt Etikkoden. Omvänt, när innehavaren av det ekonomiska intresset inte har bestämmande inflytande över mellanhanden eller möjlighet att påverka dess investeringsbeslut definieras det som ett indirekt ekonomiskt intresse enligt Etikkoden.

510.3 A2Det här avsnittet innehåller hänvisningar till ett ekonomiskt intresses ”väsentlighet”. Vid fastställandet om ett sådant intresse är väsentligt för en person får den kombinerade förmögenheten för den personen och hans eller hennes närstående beaktas.

510.3 A3Faktorer som är relevanta vid utvärdering av nivån för det egenintressehot som uppkommer av att ha ett ekonomiskt intresse i en revisionskund innefattar:

• Rollen för den person som har det ekonomiska intresset.

• Om det ekonomiska intresset är direkt eller indirekt.

• Det ekonomiska intressets väsentlighet.

R510.4Med beaktande av punkt R510.5 ska ett direkt ekonomiskt intresse eller ett indirekt väsentligt ekonomiskt intresse inte innehas av

1. revisionsföretaget eller ett nätverksföretag,

2. en medlem i revisionsteamet eller en närstående till honom eller henne,

3. någon annan delägare på kontoret på vilket en ansvarig revisor arbetar i samband med revisionsuppdraget eller en närstående till den delägaren, eller

4. någon annan delägare eller anställd i ledande ställning som utför andra tjänster än revisionstjänster åt revisionskunden, förutom dem vars engagemang är minimalt, eller en närstående till honom eller henne.

510.4 A1Det kontor på vilket ansvarig revisor arbetar i samband med revisionsuppdraget är inte nödvändigtvis det kontor där denna delägare är stationerad. När ansvarig revisor är placerad på ett annat kontor än de andra medlemmarna i uppdragsteamet, krävs professionellt omdöme för att avgöra vilket kontor revisorn arbetar på i samband med uppdraget.

(FAR N 2023:29)

R510.5Ett undantag från punkt R510.4 är att en närstående enligt vad som anges i punkt R510.4 (c) eller (d) kan inneha ett direkt eller väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i revisionskund, förutsatt att

1. familjemedlemmen erhöll det ekonomiska intresset till följd av anställningsrättigheter, t.ex. genom pensions- eller aktieplaner, och, när så är nödvändigt, medlemmen hanterar hotet som uppstår till följd av det ekonomiska intresset, och

2. familjemedlemmen avyttrar eller förverkar det ekonomiska intresset så snart det är praktiskt möjligt när familjemedlemmen har eller erhåller rätten att göra detta, eller, när det gäller en aktieoption, när familjemedlemmen erhåller rätten att utnyttja optionen.

R510.6När ett företag har ett innehav med bestämmande inflytande i en revisionskund och kunden är väsentlig för företaget, ska varken medlemmen, ett nätverksföretag, en medlem i ett revisionsteam eller en närstående till den personen inneha ett direkt eller väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i det företaget.

R510.7Punkt R510.4 ska också gälla ett ekonomiskt intresse i en revisionskund som innehas i en stiftelse för vilken medlemmen, nätverksföretaget eller personen fungerar som förvaltare, om inte följande gäller:

1. ingen av de följande är förmånstagare i stiftelsen: förvaltaren, medlemmen i revisionsteamet eller en närstående till den personen, medlemmen eller ett nätverksföretag,

2. intresset som innehas av stiftelsen i revisionskunden inte är väsentligt för stiftelsen,

3. stiftelsen inte kan utöva betydande inflytande över revisionskunden, och

4. ingen av de följande kan i betydande utsträckning påverka investeringsbeslut rörande ett ekonomiskt intresse i revisionskunden: förvaltaren, medlemmen i revisionsteamet eller en närstående till den personen, revisionsföretaget eller ett nätverksföretag.

1. Ett revisionsföretag, ett nätverksföretag eller en medlem i revisionsteamet, eller en närstående till den personen ska inte inneha ett ekonomiskt intresse i ett företag när en revisionskund också har ett ekonomiskt intresse i det företaget, såvida inte

   1. de ekonomiska intressena är oväsentliga för revisionsföretaget, nätverksföretaget, medlemmen i revisionsteamet och en närstående till den personen och revisionskunden, enligt vad som är tillämpligt, eller

   2. revisionskunden inte kan utöva betydande inflytande över företaget.

2. Innan en person som har ett ekonomiskt intresse enligt vad som anges i punkt R510.8 (a) kan bli medlem i revisionsteamet ska personen eller en närstående till den personen antingen

   1. avyttra intresset, eller

   2. avyttra en så stor del av intresset att den kvarvarande delen inte längre är väsentlig.

R510.9Om ett revisionsföretag, ett nätverksföretag eller en delägare eller anställd i revisionsföretaget eller ett nätverksföretag, eller en närstående till den personen, erhåller ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i en revisionskund, t.ex. genom arv, gåva eller till följd av ett samgående eller i liknande omständigheter och det annars inte skulle vara tillåtet att inneha sådant intresse enligt detta avsnitt, gäller följande:

1. om det ekonomiska intresset har erhållits av revisionsföretaget eller ett nätverksföretag eller en medlem i revisionsteamet eller en närstående till den personen ska intresset avyttras omedelbart, eller en så stor del av ett indirekt ekonomiskt intresse avyttras att den kvarvarande delen inte längre är väsentlig, eller

2. 1. om det ekonomiska intresset har erhållits av en person som inte är medlem i revisionsteamet, eller av en närstående till den personen, ska intresset avyttras så snart som möjligt, eller en så stor del av ett indirekt ekonomiskt intresse avyttras att det kvarvarande intresset inte längre är väsentligt, och

   2. beroende på avyttringen av det ekonomiska intresset, ska revisionsföretaget vid behov hantera det hot som uppstår.

Närstående

Familjemedlemmar

Andra personer

Pensionsplaner för ett revisionsföretag eller nätverksföretag

511.3 A1Det här avsnittet innehåller hänvisningar till ett låns eller en garantis ”väsentlighet”. Vid fastställande om ett sådant lån eller en sådan garanti är väsentlig för en person får den kombinerade förmögenheten för den personen och en närstående till personen beaktas.

R511.4Ett revisionsföretag, ett nätverksföretag, en medlem i ett revisionsteam eller en närstående till den personen, ska inte ge eller garantera ett lån till en revisionskund såvida inte lånet eller garantin är oväsentlig för

1. revisionsföretaget, nätverksföretaget eller den person som ger lånet eller garantin, enligt vad som är tillämpligt, och

2. kunden.

R511.5Ett revisionsföretag, ett nätverksföretag, en medlem i ett revisionsteam eller en närstående till den personen ska inte ta emot ett lån eller en garanti om ett lån, av en revisionskund som är en bank eller ett liknande institut såvida inte lånet eller garantin omfattas av normala utlåningsrutiner och -villkor.

511.5 A1Exempel på lån är bostadslån, checkkrediter, billån och kreditkortstillgodohavanden.

511.5 A2Även om ett revisionsföretag eller nätverksföretag får ett lån av en revisionskund som är en bank eller liknande institut enligt normala utlåningsrutiner och -villkor kan lånet ge upphov till ett egenintressehot om det är väsentligt för revisionskunden eller för revisionsföretaget som erhöll lånet.

511.5 A3Ett exempel på en åtgärd som kan vara en motåtgärd för att hantera ett sådant egenintressehot är att låta arbetet granskas av en lämplig granskare, som inte är medlem i revisionsteamet, från ett nätverksföretag som inte är mottagare av lånet.

Inlåning eller depåkonton

R511.7Ett revisionsföretag, ett nätverksföretag, en medlem i ett revisionsteam eller en närstående till den personen ska inte ta emot ett lån, eller få ett lån garanterat av, en revisionskund som inte är en bank eller ett liknande institut såvida inte lånet eller garantin är oväsentligt för

1. revisionsföretaget, nätverksföretaget eller den person som erhåller lånet eller garantin, enligt vad som är tillämpligt, och

2. kunden.

520.3 A1Det här avsnittet innehåller hänvisningar till väsentligheten i ett ekonomiskt intresse och betydelsen av en affärsrelation. Vid fastställande om ett sådant ekonomiskt intresse är väsentligt för en person får den kombinerade förmögenheten för den personen och närstående till den personen beaktas.

520.3 A2Exempel på en nära affärsrelation till följd av en affärsrelation eller gemensamt ekonomiskt intresse innefattar följande:

• Innehav av ett ekonomiskt intresse i ett joint venture med antingen kunden eller en ägare med bestämmande inflytande, styrelseledamot, ledande befattningshavare eller annan person med ledningsbefogenheter hos denna kund.

• Överenskommelser om att kombinera en eller flera tjänster eller produkter från revisionsföretaget eller nätverksföretaget med en eller flera tjänster eller produkter hos kunden och marknadsföra paketet genom hänvisning till båda parter.

• Distributions- eller marknadsföringsavtal enligt vilka revisionsföretaget eller ett nätverksföretag distribuerar eller marknadsför kundens produkter eller tjänster eller kunden distribuerar eller marknadsför revisionsföretagets eller nätverksföretagets produkter eller tjänster.

R520.4Ett revisionsföretag, ett nätverksföretag eller en medlem i ett revisionsteam ska inte ha en nära affärsrelation med en revisionskund eller dess företagsledning såvida inte eventuella ekonomiska intressen är oväsentliga och affärsrelationen inte är betydande för kunden eller dess företagsledning och revisionsföretaget, nätverksföretaget eller medlemmen i revisionsteamet, enligt vad som är tillämpligt.

520.4 A1Ett egenintresse- eller skrämselhot kan uppstå om det finns en nära affärsrelation mellan revisionskunden och dess företagsledning och närstående till en medlem i revisionsteamet.

R520.5Ett revisionsföretag, ett nätverksföretag, en medlem i ett revisionsteam eller en närstående till den personen ska inte ha en affärsrelation som innefattar att inneha ett intresse i ett fåmansföretag när en revisionskund eller en styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos kunden, eller en grupp därav, också innehar ett intresse i det företaget, såvida inte

1. affärsrelationen är obetydlig för revisionsföretaget, nätverksföretaget eller personen enligt vad som är tillämpligt, och kunden,

2. det ekonomiska intresset är oväsentligt för investeraren eller gruppen av investerare, och

3. det ekonomiska intresset inte ger investeraren, eller gruppen av investerare, möjlighet att kontrollera fåmansföretaget.

520.6 A1Köp av varor och tjänster från en revisionskund av revisionsföretaget, ett nätverksföretag, en medlem i revisionsteamet, eller av en närstående till den personen, ger inte normalt upphov till ett hot mot oberoendet om affären görs i den ordinarie verksamheten och till affärsmässiga villkor. Men sådana transaktioner kan vara av sådan karaktär och storlek att de ger upphov till ett egenintressehot.

520.6 A2Exempel på åtgärder som kan undanröja ett sådant egenintressehot innefattar att:

• Avstå transaktionen eller minska dess storlek.

• Utesluta personen från revisionsteamet.

521.3 A1Ett egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot kan uppstå till följd av familjerelationer eller personliga relationer mellan en medlem i revisionsteamet och en styrelseledamot eller ledande befattningshavare eller, beroende på deras roll, vissa anställda hos revisionskunden.

521.3 A2Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för sådana hot innefattar:

• Personens ansvarsområden i revisionsteamet.

• Vilken roll familjemedlemmen eller sådan annan person har hos kunden och hur nära relationen är.

521.4 A1Ett egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot uppstår när en närstående till en medlem i revisionsteamet är en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över kundens finansiella ställning, finansiella resultat eller kassaflöden.

521.4 A2Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för sådana hot innefattar:

• Vilken befattning den närstående har.

• Vilken roll medlemmen i revisionsteamet har.

521.4 A3Ett exempel på en åtgärd som kan undanröja ett sådant egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot är att utesluta personen från revisionsteamet.

521.4 A4Ett exempel på en åtgärd som kan vara en motåtgärd för att hantera ett sådant egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot är att strukturera ansvarsområdena i revisionsteamet så att medlemmen i revisionsteamet inte behöver hantera förhållanden som ligger inom ansvarsområdet för den närstående.

R521.5En person ska inte vara medlem i revisionsteamet när en närstående till den personen

1. är styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden,

2. är anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter som revisionsföretaget ska göra ett uttalande om, eller

3. befann sig i en sådan position under någon period som omfattas av uppdraget eller de finansiella rapporterna.

521.6 A1Ett egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot uppstår när en familjemedlem till en medlem i revisionsteamet är

1. en styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden, eller

2. en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter som revisionsföretaget ska göra ett uttalande om.

521.6 A2Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för sådana hot innefattar:

• Karaktären på relationen mellan medlemmen i revisionsteamet och familjemedlemmen.

• Vilken befattning familjemedlemmen har.

• Vilken roll medlemmen i revisionsteamet har.

521.6 A3Ett exempel på en åtgärd som kan undanröja ett sådant egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot är att utesluta personen från revisionsteamet.

521.6 A4Ett exempel på en åtgärd som kan vara en motåtgärd för att hantera ett sådant egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot är att strukturera ansvarsområdena i revisionsteamet så att medlemmen i revisionsteamet inte behöver hantera förhållanden som ligger inom familjemedlemmens ansvarsområde.

R521.7En medlem i revisionsteamet ska söka råd enligt revisionsföretagets riktlinjer och rutiner om medlemmen har en nära relation med en person som inte är en närstående eller familjemedlem men som är

1. styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden, eller

2. anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter som revisionsföretaget ska göra ett uttalande om.

521.7 A1Faktorer som är relevanta vid utvärdering av nivån för ett egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot som uppstår till följd av en sådan relation innefattar:

• Karaktären på relationen mellan personen och medlemmen i revisionsteamet.

• Vilken befattning personen har hos revisionskunden.

• Vilken roll medlemmen i revisionsteamet har.

521.7 A2Ett exempel på en åtgärd som kan undanröja ett sådant egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot är att utesluta personen från revisionsteamet.

521.7 A3Ett exempel på en åtgärd som kan vara en motåtgärd för att hantera ett sådant egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot är att strukturera ansvarsområdena i revisionsteamet så att medlemmen i revisionsteamet inte behöver hantera förhållanden som ligger inom ansvarsområdet för den person som medlemmen har en nära relation med.

R521.8Delägare och anställda i revisionsföretaget ska söka råd enligt företagets riktlinjer och rutiner om de känner till en personlig relation eller en familjerelation mellan

1. en delägare eller en anställd i revisionsföretaget eller nätverksföretaget som inte är medlem i revisionsteamet, och

2. en styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden eller en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter som revisionsföretaget ska göra ett uttalande om.

521.8 A1Faktorer som är relevanta vid utvärdering av nivån för ett egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot som uppstår till följd av en sådan relation innefattar:

• Karaktären på relationen mellan delägaren eller den anställda på revisionsföretaget och styrelseledamoten, den ledande befattningshavaren eller den anställde hos kunden.

• Graden av samspel mellan delägaren eller den anställda på revisionsföretaget och revisionsteamet.

• Den befattning som delägaren eller den anställda har på revisionsföretaget.

• Vilken befattning den personen har hos revisionskunden.

(FAR N 2021:4)

521.8 A2Exempel på åtgärder som kan fungera som motåtgärder för att hantera sådana egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot innefattar att:

• Strukturera om delägarens eller den anställdas ansvarsområden för att minska potentiellt inflytande över revisionsuppdraget.

• Låta en lämplig granskare granska det relevanta utförda revisionsarbetet.

R522.3Revisionsteamet ska inte ta med en person som, under den period som revisors rapport omfattar

1. har varit styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden, eller

2. har varit anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter som revisionsföretaget ska göra ett uttalande om.

522.4 A1Ett egenintresse-, självgransknings- eller vänskapshot kan uppstå om en medlem i revisionsteamet, före den period som revisors rapport omfattar

1. har varit styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden, eller

2. har varit anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter som revisionsföretaget ska göra ett uttalande om.

Till exempel skulle ett hot uppstå om ett beslut som har fattats eller arbete som har utförts av personen under föregående period, medan personen var anställd av kunden, ska utvärderas under den innevarande perioden som del av det aktuella revisionsuppdraget.

522.4 A2Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för sådana hot innefattar:

• Vilken befattning personen har haft hos kunden.

• Hur länge sedan det är personen slutade hos kunden.

• Vilken roll medlemmen i revisionsteamet har.

522.4 A3Ett exempel på en åtgärd som kan vara en motåtgärd för att hantera ett sådant egenintresse-, självgransknings- eller vänskapshot är att låta en lämplig granskare granska arbetet som medlemmen i revisionsteamet har utfört.

R523.3En delägare eller anställd i revisionsföretaget eller ett nätverksföretag ska inte arbeta som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos en revisionskund till revisionsföretaget.

R523.4En delägare eller anställd i revisionsföretaget eller ett nätverksföretag ska inte arbeta som ”Company Secretary” hos en revisionskund till revisionsföretaget, såvida inte

1. detta är särskilt tillåtet enligt nationell lagstiftning, yrkesregler eller praxis,

2. företagsledningen fattar alla relevanta beslut, och

3. de arbetsuppgifter och aktiviteter som utförs är begränsade till sådana som har en rutinmässig och administrativ karaktär, t.ex. upprätta protokoll och upprätthålla lagstadgade deklarationer.

523.4 A1Befattningen som ”Company Secretary” har olika innebörd i olika jurisdiktioner. Arbetsuppgifterna kan variera från administrativa uppgifter (t.ex. hantering av personalfrågor och upprätthållande av företagets dokumentation och register) till så skiftande uppgifter som att säkerställa att företaget följer regelverk eller ge råd om frågor rörande företagets styrning. Normalt anses denna befattning innebära en nära anknytning till företaget. Därför uppstår ett hot om en delägare eller anställd i revisionsföretaget eller ett nätverksföretag arbetar som ”Company Secretary” åt en revisionskund. (Mer information om att utföra tjänster som inte är bestyrkandetjänster åt en revisionskund finns i avsnitt 600 Utföra andra tjänster än bestyrkandetjänster åt en revisionskund.)

524.3 A1Ett vänskaps- eller skrämselhot kan uppstå om någon av följande personer har varit medlem i revisionsteamet eller delägare i revisionsföretaget eller ett nätverksföretag:

• Styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden.

• Anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter som revisionsföretaget ska göra ett uttalande om.

Restriktioner för tidigare delägare eller medlemmar i revisionsteamet

Medlemmar i revisionsteamet som börjar en anställning hos en kund

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

525.3 A1Exempel på åtgärder som kan vara motåtgärder för att hantera hot som uppkommer till följd av att personal lånas ut av ett revisionsföretag eller ett nätverksföretag till en revisionskund innefattar:

• Ett självgranskningshot kan hanteras genom att utföra ytterligare en granskning av arbetet som utförts av utlånad personal.

• Ett vänskaps- eller partsställningshot kan hanteras genom att inte inkludera utlånad personal i revisionsteamet.

• Ett självgranskningshot kan hanteras genom att inte ge utlånad personal revisionsansvar för någon funktion eller aktivitet som sådan personal har utfört under den period de har varit utlånade.

525.3 A2När vänskaps- och partsställningshot uppstår på grund av ett reivionsföretags utlåning av personal till en revisionskund, med följd att revisionsföretaget blir allt för nära lierat med företagsledningens åsikter och intressen, saknas ofta tillgängliga motåtgärder.

R525.4Ett revisionsföretag eller nätverksföretag ska inte låna ut personal till en revisionskund såvida inte:

1. detta stöd tillhandahålls endast under en kort tidsperiod,

2. personalen inte åtar sig företagsledningsansvar och revisionskunden har ansvaret för att leda och övervaka personalens aktiviteter,

3. eventuella hot mot revisionsföretagets eller nätverksföretagets oberoende som uppkommer till följd av de professionella tjänster som utförs av personalen hanteras eller motåtgärder tillämpas för att minska ett sådant hot till en godtagbar nivå, och

4. personalen inte åtar sig eller utför professionella tjänster som revisionsföretaget eller nätverksföretaget är förbjudna att tillhandahålla enligt Etikkoden.

(FAR N 2023:4)

540.3 A1Även om det är grundläggande för revisionskvaliteten att förstå en revisionskund och dess miljö kan ett vänskapshot uppstå till följd av en persons långvariga anknytning, som medlem i revisionsteamet, till:

1. revisionskunden och dess verksamhet,

2. revisionskundens företagsledning, eller

3. de finansiella rapporter avseende vilka medlemsföretaget gör ett uttalande eller den finansiella information som utgör grunden för de finansiella rapporterna.

540.3 A2Ett egenintressehot kan uppstå till följd av en persons oro för att förlora en långvarig kund eller ett intresse av att upprätthålla en nära relation med någon i företagsledningen eller de som har ansvar för företagets styrning (styrelsen). Ett sådant hot kan ha en otillbörlig påverkan på personens omdöme.

540.3 A3Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för sådana vänskaps- eller egenintressehot innefattar:

1. I förhållande till personen:

   • Den totala längden på personens relation med kunden, vilket innefattar om det fanns en relation redan när personen arbetade på ett annat revisionsföretag.

   • Hur länge personen har varit medlem i uppdragsteamet och vilka roller personen då haft.

   • I vilken omfattning personens arbete styrs, granskas och övervakas av mer erfaren personal.

   • I vilken omfattning personen, till följd av hur senior vederbörande är, har möjlighet att påverka resultatet av en revision, t.ex. genom att fatta viktiga beslut eller styra inriktningen på arbetet för andra medlemmar i uppdragsteamet.

   • Hur nära personlig relation personen har med företagsledningen eller styrelsen.

   • Vilken typ av kontakter samt frekvensen för och omfattningen av kontakterna mellan personen och företagsledningen eller styrelsen.

2. När det gäller revisionskunden:

   • Karaktären eller komplexiteten vad gäller kundens redovisning och finansiella rapporteringsfrågor samt om de har förändrats.

   • Om det nyligen har skett förändringar i företagsledning eller styrelse.

   • Om det har skett strukturella förändringar i kundens organisation som påverkar typen av, frekvensen för eller omfattningen av de kontakter personen har med företagsledningen eller styrelsen.

540.3 A4Kombinationen av två eller flera faktorer kan öka eller minska nivån på hoten. T.ex. skulle vänskapshot som uppstår över tid till följd av en allt närmare relation mellan en person och någon som sitter i kundens företagsledning minska om vederbörande lämnar kundens företagsledning.

540.3 A5Ett exempel på en åtgärd som kan eliminera vänskaps- och egenintressehot som uppstår till följd av att en person arbetar med ett revisionsuppdrag under lång tid skulle vara att rotera personen från revisionsteamet.

540.3 A6Exempel på åtgärder som kan fungera som motåtgärder för att hantera sådana vänskaps- eller egenintressehot innefattar:

• Ändra personens roll i revisionsteamet eller karaktären och omfattningen av de uppgifter personen utför.

• Låta en lämplig granskare som inte var medlem i revisionsteamet granska personens arbete.

• Genomföra regelbundna oberoende interna eller externa kvalitetsgranskningar av uppdraget.

R540.4Om ett revisionsföretag bestämmer att den hotnivå som uppstått bara kan hanteras genom att rotera personen bort från revisionsteamet ska företaget fastställa en lämplig period under vilken personen inte ska:

1. ingå i uppdragsteamet för revisionen,

2. utföra kvalitetskontroll för revisionsuppdraget, eller en genomgång i enlighet med målet för kvalitetskontrollen för revisionsuppdraget, eller

3. utöva direkt inflytande på resultatet av revisionsuppdraget.

Perioden ska vara tillräckligt lång för att kunna hantera vänskaps- och egenintressehoten. När det gäller företag av allmänt intresse gäller även punkterna R540.5 till R540.20.

(FAR N 2023:29)

R540.5Vid revision av ett företag av allmänt intresse ska en person, med beaktande av punkterna R540.7 till R540.9, inte agera i någon av följande roller, eller kombination av sådana roller, under en period av mer än sammanlagt sju år (”time-on-perioden”):

1. ansvarig revisor,

2. ansvarig för att utföra den uppdragsanknutna kvalitetsgranskningen, eller

3. annan nyckelrevisor.

Efter ”time-on-perioden” ska personen omfattas av en ”cooling-off-period” enligt bestämmelserna i punkterna R540.11 till R540.19.

(FAR N 2023:3)

R540.6Vid beräkning av ”time-on-perioden” ska antalet år inte nollställas, om inte personen upphör att agera i någon av rollerna i punkt R540.5 a till c under en minimiperiod. Denna minimiperiod är en sammanhängande period motsvarande minst den ”cooling-off-period” som fastställts enligt punkterna R540.11 till R540.13 tillämplig för den roll som personen haft året omedelbart innan dennes medverkan i uppdraget upphör.

(FAR N 2023:3)

540.6 A1T.ex. kan en person som agerat som ansvarig revisor i fyra år, följt av tre år ifrån uppdraget, därefter bara agera som nyckelrevisor i samma revisionsuppdrag i ytterligare tre år (vilket blir sammanlagt sju år). Därefter måste personen omfattas av en fullständig ”cooling-off-period” enligt punkt R540.14.

R540.7Som ett undantag till punkt R540.5 får nyckelrevisorer, vars kontinuitet är särskilt viktig för revisionskvaliteten, i sällsynta fall på grund av oförutsedda händelser som ligger bortom revisionsföretagets kontroll och med styrelsens medgivande, vara nyckelrevisor i ytterligare ett år så länge hotet mot oberoende kan elimineras eller minskas till en godtagbar nivå.

540.7 A1T.ex. får en nyckelrevisor vara kvar i den rollen i uppdragsteamet ytterligare ett år när, på grund av oförutsedda händelser, obligatorisk rotation inte är möjlig, vilket kan vara fallet om den tilltänkta ansvariga revisorn är allvarligt sjuk. I sådana situationer ska revisionsföretaget diskutera med styrelsen varför den planerade rotationen inte kan ske och behovet av motåtgärder för att minska eventuella uppkomna hot.

R540.8Om en revisionskund blir ett företag av allmänt intresse ska ett revisionsföretag, när tidpunkten för rotation fastställs, beakta hur länge en person har varit nyckelrevisor hos revisionskunden innan kunden blir ett företag av allmänt intresse. Om personen har varit nyckelrevisor hos revisionskunden i fem år eller mindre när kunden blir ett företag av allmänt intresse, kan personen i fråga arbeta åt kunden i den funktionen innan vederbörande roteras bort från uppdraget sju år minus antalet år som personen redan har varit nyckelrevisor. Som ett undantag till punkt R540.5 får en person som har varit nyckelrevisor åt revisionskunden i minst sex år när kunden blir ett företag av allmänt intresse fortsätta att arbeta i den funktionen med styrelsens medgivande i högst ytterligare två år innan vederbörande roteras bort från uppdraget.

R540.9När ett revisionsföretag endast har ett fåtal personer med nödvändig kunskap om och erfarenhet av att fungera som nyckelrevisor vid revisionen av ett företag av allmänt intresse, är rotation av nyckelrevisorer kanske inte möjligt. Som ett undantag till punkt R540.5 får en person kvarstå som nyckelrevisor i mer än sju år om ett oberoende tillsynsorgan i relevant jurisdiktion under sådana omständigheter medger ett undantag från rotation. Detta förutsätter att det oberoende tillsynsorganet har preciserat andra krav som ska tillämpas, t.ex. hur lång tid nyckelrevisorn får undantas från rotation eller en återkommande oberoende extern granskning.

(FAR N 2021:4)

R540.10Vid utvärdering av hot som uppstått till följd av en persons långvariga anknytning till ett revisionsuppdrag ska ett revisionsföretag särskilt överväga de roller som personen innehaft och hur länge denne haft anknytning till revisionsuppdraget innan han eller hon blir nyckelrevisor.

540.10 A1Det kan förekomma situationer där revisionsföretaget, vid tillämpning av det principbaserade ramverket, drar slutsatsen att det inte är lämpligt att en nyckelrevisor fortsätter i den rollen även om personen varit nyckelrevisor i mindre än sju år.

R540.11Om en person har fungerat som ansvarig revisor i sammanlagt sju år ska ”cooling-off-perioden” vara fem år i rad.

(FAR N 2023:3)

R540.12I de fall personen har utsetts till ansvarig för uppdragsanknuten kvalitetsgranskning och har haft den rollen i sammanlagt sju år ska ”cooling-off-perioden” vara tre år i rad.

(FAR N 2023:3)

R540.13Om personen har fungerat som nyckelrevisor på annat sätt än vad som anges i punkterna R540.11 och R540.12 i sammanlagt sju år ska ”cooling-off-perioden” vara två år i rad.

(FAR N 2023:3)

540.13 A1Kravet på revisorsrotation i det här avsnittet skiljer sig från, och ändrar inte den ”cooling-off-period” som krävs enligt ISQM 2 som ett villkor för att kunna kvalificera sig innan den ansvariga revisorn kan anta rollen som särskild kvalitetsgranskare för uppdraget (se punkt 325.8 A4).

(FAR N 2023:3)

R540.14Om personen har haft en kombination av roller som nyckelrevisor och varit ansvarig revisor i minst sammanlagt fyra år ska ”cooling-off-perioden” vara fem år i rad.

R540.15Med förbehåll för punkt R540.16 (a), ska ”cooling-off-perioden” för en person som har haft en kombination av roller som nyckelrevisor och haft ansvar för den uppdragsanknutna kvalitetsgranskningen i minst sammanlagt fyra år, vara tre år i rad.

(FAR N 2023:6)

R540.16Om en person har haft en kombination av roller som ansvarig revisor och ansvarig för uppdragsanknuten kvalitetsgranskning i minst sammanlagt fyra år, ska ”cooling-off-perioden”:

1. som undantag till punkt R540.15, vara fem år i rad i de fall personen har varit ansvarig revisor i minst tre år, eller

2. vara tre år i rad när det gäller alla övriga kombinationer.

(FAR N 2023:6)

R540.17Om personen haft en annan kombination av roller som nyckelrevisor än de som nämns i punkterna R540.14 till R540.16 ska ”cooling-off-perioden” vara två år i rad.

R540.18Vid fastställande av antalet år som en person varit nyckelrevisor enligt vad som anges i punkt R540.5 ska relationens längd innefatta en tidigare period när personen var nyckelrevisor för uppdraget vid ett annat revisionsföretag.

R540.19I de fall ett lagstiftande organ eller tillsynsorgan (eller organisation med behörighet från eller erkänd av sådant lagstiftande organ eller tillsynsorgan) har fastställt en ”cooling-off-period” för en ansvarig revisor på mindre än fem år i rad, kan den längre av den perioden eller tre år ersätta ”cooling-off-perioden” på fem år i rad som anges i punkterna R540.11, R540.14 och R540.16 a förutsatt att den tillämpliga ”time-on-perioden” inte överstiger sju år.

R540.20Under hela ”cooling-off-perioden” får personen inte:

1. vara medlem i uppdragsteamet eller utföra kvalitetskontroll för revisionsuppdraget, eller en genomgång i enlighet med målet för kvalitetskontrollen för revisionsuppdraget,

2. konsultera uppdragsteamet eller kunden rörande tekniska eller branschspecifika frågor, transaktioner eller händelser som påverkar revisionsuppdraget (med undantag av diskussioner med uppdragsteamet som rör arbete som genomförts eller slutsatser som dragits under det sista året i personens ”time-on-period” i de fall detta är relevant för revisionen),

3. vara ansvarig för att leda eller samordna de professionella tjänster som tillhandahålls revisionskunden av revisionsföretaget eller ett nätverksföretag, eller relationen mellan revisionsföretaget eller ett nätverksföretag och revisionskunden, eller

4. anta en roll eller tillhandahålla en tjänst åt revisionskunden som inte anges ovan, däribland tillhandahålla andra tjänster än bestyrkandetjänster som skulle leda till att personen

   1. har betydande eller frekvent interaktion med företagsledningen eller styrelsen, eller

   2. utövar direkt inflytande på resultatet av revisionsuppdraget.

(FAR N 2023:29)

540.20 A1Villkoren i punkt R540.20 är inte avsedda att hindra en person från att inneha en ledande funktion i revisionsföretaget eller ett nätverksföretag, t.ex. verkställande direktör eller motsvarande.

Andra tjänster än bestyrkandetjänster i lagar, regler och författningar

Risk med att ta på sig företagsledningsansvar vid tillhandahållandet av andra tjänster än bestyrkandetjänster

Acceptera ett uppdrag att tillhandahålla en annan tjänst än en bestyrkandetjänst

Identifiera och utvärdera hot

Hantera hot

Kommunikation med ett företags styrelse om andra tjänster än bestyrkandetjänster

Revisionskund som längre fram blir ett företag av allmänt intresse

Överväganden för vissa närstående företag

Dokumentation

601.2 A1Företagsledningen har ansvaret för att upprätta de finansiella rapporterna så att de ger en rättvisande bild enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Detta ansvar innefattar att:

• Fastställa redovisningsprinciper och redovisning enligt dessa principer.

• Upprätta eller ändra källdokument eller skapa data, i elektronisk eller annan form, som styrker förekomsten av en transaktion. Exempelvis:

  • Inköpsorder.

  • Tidsredovisning för löneändamål.

  • Kundbeställningar.

• Skapa eller ändra bokföringsposter.

• Fastställa eller godkänna klassificering av transaktioner.

(FAR N 2023:4)

601.3 A1Redovisnings- och bokföringstjänster består av många olika tjänster, bland annat:

• Att upprätta bokföring eller finansiella rapporter.

• Registrera transaktioner.

• Erbjuda lönehanteringstjänster.

• Lösa problem med avstämning av konton.

• Konvertera befintliga finansiella rapporter från ett ramverk för finansiell rapportering till ett annat.

(FAR N 2023:4)

Alla revisionskunder

Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

602.2 A1Administrativa tjänster innefattar att bistå kunder i deras uppgifter av rutinmässig eller mekanisk karaktär inom den normala verksamheten.

(FAR N 2023:4)

602.2 A2Exempel på administrativa åtgärder innefattar:

• Ordbehandlingstjänster eller formatering av dokument.

• Att upprätta administrativa eller lagstadgade blanketter för kundens godkännande.

• Att skicka in sådana blanketter enligt kundens instruktioner.

• Att övervaka datum för lagstadgad rapportering och ge en revisionskund råd i fråga om dessa datum.

(FAR N 2023:4)

Alla revisionskunder

603.2 A1En värdering består av att göra antaganden om framtida utveckling, tillämpning av lämpliga metoder och tekniker samt en kombination av de båda för att beräkna ett visst värde, eller ett intervall av värden, för en tillgång, en skuld eller för en hel verksamhet.

(FAR N 2023:4)

603.2 A2Om ett revisionsföretag eller nätverksföretag ombeds att göra en värdering för att hjälpa en revisionskund med dess förpliktelser avseende skatteredovisning eller i skatteplaneringssyfte och resultaten av värderingen inte kommer att ha en direkt inverkan på bokföringen eller de finansiella rapporterna, gäller tillämpningsmaterialet i punkterna 604.17 A1 till 604.19 A1 avseende dessa tjänster.

(FAR N 2023:4)

Alla revisionskunder

Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

604.2 A1Skattetjänster består av många olika tjänster. Det här avsnittet tar särskilt upp:

• Upprättande av inkomstdeklaration.

• Skatteberäkningar i syfte att upprätta bokföringsunderlag.

• Skatterådgivningstjänster.

• Skatteplaneringstjänster.

• Skattetjänster som innefattar värderingar.

• Biträde vid skattetvister.

(FAR N 2023:4)

604.2 A2Det är möjligt att dela in skattetjänster under brett utformade rubriker, som skatteplanering eller efterlevnad av skattelagstiftningen. I praktiken är emellertid sådana tjänster ofta sammanlänkade med andra typer av andra tjänster än revision och översiktlig granskning som t.ex. corporate finance-tjänster. Av den anledningen är det inte praktiskt möjligt att göra en övergripande generalisering av de hot som specifika skattetjänster ger upphov till.

(FAR N 2023:4)

604.3 A1Att tillhandahålla skattetjänster till en revisionskund kan ge upphov till ett självgranskningshot när det finns en risk för att resultaten av tjänsterna påverkar bokföringen eller de finansiella rapporter som revisionsföretaget ska göra ett uttalande om. Sådana tjänster kan också ge upphov till ett partsställningshot.

(FAR N 2023:4)

604.3 A2Faktorer som är relevanta vid identifiering av självgransknings- eller partsställningshot som uppstår vid tillhandahållande av skattetjänster till en revisionskund, samt att utvärdera nivån av sådana hot innefattar:

• Uppdragets särskilda karaktär.

• Nivån av sakkunskap inom skattefrågor hos revisionskundens personal.

• Det system enligt vilket skattemyndigheten bedömer och handlägger skatten i fråga och revisionsföretagets eller nätverksföretagets roll i den processen.

• Det relevanta skattessystemets komplexitet och graden av bedömning som krävs vid tillämpning av det.

(FAR N 2023:4)

Alla revisionskunder

Beskrivning av tjänsten

Potentiella hot som uppkommer vid upprättandet av en inkomstdeklaration

Beskrivning av tjänsten

Potentiella hot som uppkommer vid tillhandahållandet av skatteberäkningstjänster

Beskrivning av tjänsten

Potentiella hot som uppkommer vid tillhandahållandet av skatterådgivnings- och skatteplaneringstjänster

Beskrivning av tjänsten

Potentiella hot som uppkommer vid tillhandahållandet av skattetjänster som innefattar värderingar

Beskrivning av tjänsten

Potentiella hot som uppkommer vid biträde vid skattetvister

Hantering av skattefrågor som innefattar att agera som ombud i domstol

605.2 A1Internrevisionstjänster innefattar att bistå revisionskunden i tillhandahållandet av dess internrevisionsarbete. Internrevision kan innefatta:

• Övervakning av intern kontroll – granska kontroller, övervaka hur och att de fungerar samt rekommendera förbättringar av dessa.

• Granskning av ekonomisk och operativ information genom:

  • Genomgång av metoder för hur sådan ekonomisk och operativ information identifieras, mäts, klassificeras och rapporteras.

  • Särskild utredning av enskilda poster inklusive detaljerade tester av transaktioner, saldon och rutiner.

• Genomgång av den löpande verksamhetens ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet inbegripet icke-finansiell verksamhet i ett företag.

• Genomgång av efterlevnaden av:

  • Lagar, andra författningar och andra externa krav.

  • Företagsledningens riktlinjer, direktiv och andra interna krav.

(FAR N 2023:4)

605.2 A2Internrevisionsfunktionens mål och omfattning varierar kraftigt och beror på företagets storlek, komplexitet och struktur samt kraven från styrelsen samt behoven och förväntningarna från företagsledningen. Då de kan innefatta frågor som är operativa till sin karaktär är de inte nödvändigtvis relaterade till frågor som kommer att tas i beaktande i samband med revisionen av de finansiella rapporterna.

(FAR N 2023:4)

R605.3Punkt R400.15 föreskriver att ett revisionsföretag eller nätverksföretag inte ska ta på sig företagsledningsansvar. När revisionsföretaget utför en internrevisionstjänst åt en revisionskund ska det förvissa sig om att:

1. kunden utser en lämplig och kompetent resurs, helst någon i styrelsen, som

   1. vid varje tidpunkt har ansvaret för internrevisionens verksamhet, och

   2. bekräftar ansvaret för utformning, införande, övervakning och upprätthållande av intern kontroll,

2. kunden granskar, bedömer och godkänner internrevisionstjänsternas omfattning och inriktning, risk och frekvens,

3. kunden utvärderar tillräckligheten i internrevisionstjänsterna och de resulterande iakttagelserna,

4. kunden utvärderar och fastställer vilka rekommendationer från de utförda internrevisionstjänsterna som ska införas samt hanterar införandeprocessen, och

5. kunden rapporterar de betydelsefulla iakttagelser och rekommendationer som internrevisionstjänsterna resulterat i till styrelsen.

(FAR N 2024:39)

605.3 A1Att tillhandahålla en del av kundens internrevision ökar sannolikheten för att de av revisionsföretagets eller nätverksföretagets personal som utför internrevisionstjänsterna kommer att ta på sig ett företagsledningsansvar.

(FAR N 2023:4)

605.3 A2Exempel på internrevisionstjänster som innefattar företagsledningsansvar är att:

• Fastställa principer för internrevision eller den strategiska inriktningen för internrevisionen.

• Styra och ta ansvar för vad företagets internrevisorer gör.

• Besluta vilka rekommendationer som ska införas till följd av internrevisionens aktiviteter.

• Rapportera resultat från internrevisionen till styrelsen på företagsledningens vägnar.

• Utföra åtgärder som utgör del av intern kontroll, t.ex. granska och godkänna ändringar i personalens åtkomsträttigheter till data.

• Ta ansvar för utformning, införande, övervakning och upprätthållande av intern kontroll.

• Tillhandahålla outsourcade internrevisionstjänster, bestående av hela eller en betydande del av internrevisionsfunktionen, där revisionsföretaget eller nätverksföretaget har ansvaret för att fastställa internrevisionsarbetets omfattning och inriktning och skulle kunna ansvara för ett eller flera av de sakförhållanden som räknas upp ovan.

(FAR N 2023:4)

Alla revisionskunder

Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

606.2 A1Tjänster avseende IT-system innefattar utformning eller implementering av maskinvaru- eller programvarusystem. IT-systemen kan:

1. aggregera källdata,

2. utgöra del av intern kontroll över finansiell rapportering, eller

3. generera information som påverkar bokföringen eller de finansiella rapporterna, däribland tillhörande upplysningar.

IT-systemen kan också avse områden som inte har någon koppling till revisionskundens bokföring, intern kontroll över finansiell rapportering eller finansiella rapporter.

(FAR N 2023:4)

R606.3Punkt R400.15 förbjuder ett revisionsföretag eller ett nätverksföretag från att ta på sig företagsledningsansvar. När IT-systemtjänster utförs åt en revisionskund ska revisionsföretaget eller nätverksföretaget förvissa sig om att:

1. kunden bekräftar sitt ansvar för att inrätta och övervaka ett system för intern kontroll,

2. kunden ger en kompetent anställd, helst i företagsledningen, ansvaret för att fatta alla företagsledningsbeslut avseende utformning och implementering av maskinvaru- eller programvarusystem,

3. kunden fattar alla företagsledningsbeslut avseende processen för utformning och implementering,

4. kunden utvärderar ändamålsenligheten i och resultaten av utformningen och implementeringen av systemet, och

5. kunden är ansvarig för driften av systemet (maskinvara eller programvara) och för de data som används eller genereras.

(FAR N 2024:39)

Alla revisionskunder

Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

607.2 A1Tjänster som avser stöd vid rättstvister kan innefatta att:

• Ge stöd i att hantera och ta fram dokument.

• Fungera som vittne, inklusive som sakkunnig.

• Beräkna uppskattat skadestånd eller andra belopp som kan bli fordringar eller skulder som ett resultat av rättstvisten.

• Kriminaltekniska tjänster eller utredningstjänster.

(FAR N 2023:4)

Alla revisionskunder

Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

Alla revisionskunder

Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

608.2 A1Juridiska tjänster definieras som tjänster för vilka den person som utför tjänsten antingen måste:

1. ha den utbildning och erfarenhet som krävs för att tillhandahålla juridiska tjänster, eller

2. ha behörighet att agera som juridiskt ombud inför domstolar i den jurisdiktion där sådana tjänster ska tillhandahållas.

(FAR N 2023:4)

608.2 A2Det här avsnittet behandlar särskilt att:

• Tillhandahålla juridisk rådgivning.

• Agera som chefsjurist.

• Agera som ombud.

(FAR N 2023:4)

Alla revisionskunder

608.4 A1Beroende på jurisdiktion kan juridisk rådgivning omfatta en rad olika typer av tjänsteområden inklusive både corporate finance-tjänster och kommersiella tjänster till revisionskunder, som t.ex.:

• Avtalsstöd.

• Stödja en revisionskund vid genomförandet av en transaktion.

• Samgåenden och förvärv.

• Stödja och bistå en revisionskunds interna juridiska avdelning.

• Legal due diligence och omstrukturering.

(FAR N 2023:4)

Alla revisionskunder

Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

R608.9En delägare eller anställd i revisionsföretaget eller nätverksföretaget ska inte agera som chefsjurist hos en revisionskund.

(FAR N 2023:4)

608.9 A1Chefsjuristen har ofta en ledande befattning med brett ansvar för ett företags juridiska angelägenheter.

(FAR N 2023:4)

Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

609.2 A1Rekryteringstjänster kan innefatta aktiviteter som att:

• Ta fram en arbetsbeskrivning.

• Ta fram en process för att identifiera och välja potentiella kandidater.

• Söka efter eller identifiera kandidater.

• Gallra potentiella kandidater för rollen genom att:

  • Granska yrkeskvalifikationer eller -kompetens samt avgöra om de är lämpliga för befattningen.

  • Genomföra referenskontroller av tänkbara kandidater.

  • Intervjua och välja lämpliga kandidater och ge råd om kandidaternas kompetens.

• Fastställa anställningsvillkor och förhandla detaljer, t.ex. lön, arbetstid och annan ersättning.

(FAR N 2023:4)

R609.3Punkt R400.15 föreskriver att ett revisionsföretag eller nätverksföretag inte ska ta på sig företagsledningsansvar. När ett revisionsföretag eller ett nätverksföretag utför en rekryteringstjänst åt en revisionskund ska det förvissa sig om att:

1. kunden ger ansvaret för att fatta alla företagsledningsbeslut med avseende på att anställa kandidaten till tjänsten till en kompetent anställd, helst i ledande ställning, och

2. kunden fattar alla företagsledningsbeslut avseende anställningsprocessen, däribland att:

   • bestämma lämpligheten för tänkbara kandidater och välja lämpliga kandidater till tjänsten,

   • fastställa anställningsvillkor och förhandla detaljer, t.ex. lön, arbetstid och annan ersättning.

(FAR N 2024:39)

Alla revisionskunder

610.2 A1Exempel på corporate finance-tjänster innefattar att:

• Bistå en revisionskund i att utveckla företagsstrategier.

• Identifiera möjliga förvärvsobjekt till revisionskunden.

• Ge råd om potentiellt pris vid köp eller avyttring av en tillgång.

• Bistå vid finansieringstransaktioner.

• Ge råd om strukturering.

• Ge råd om strukturering av en corporate finance-transaktion eller vid finansieringslösningar.

(FAR N 2023:4)

Alla revisionskunder

Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

R800.3När ett revisionsföretag har för avsikt att utfärda en rapport om en revision av finansiella rapporter för ett särskilt ändamål som omfattas av en begränsning avseende användning och distribution ska oberoendekraven som anges i del 4A vara möjliga att använda för de modifieringar som är tillåtna i detta avsnitt, men endast om

1. revisionsföretaget kommunicerar med de avsedda användarna av rapporten om de modifierade oberoendekraven som ska tillämpas när tjänsten utförs, och

2. rapportens avsedda användare förstår rapportens syfte och begränsningar och samtycker uttryckligen till att modifieringarna tillämpas.

800.3 A1Rapportens avsedda användare kan skaffa sig en förståelse av rapportens syfte och begränsningar genom att delta, direkt eller indirekt, via en representant som har befogenhet att agera för de avsedda användarna, i att fastställa karaktären på och omfattningen av uppdraget. I båda fallen hjälper detta deltagande revisionsföretag att kommunicera med de avsedda användarna om oberoendefrågor, däribland de omständigheter som är relevanta för användningen av det principbaserade ramverket. Det ger också revisionsföretaget möjlighet att inhämta samtycke av de avsedda användarna för de modifierade oberoendekraven.

R800.4I de fall de avsedda användarna är en grupp med användare som inte går att särskilt identifiera med namn vid den tidpunkt som uppdragsvillkoren fastställs, ska revisionsföretaget informera dessa användare om de modifierade oberoendekraven som deras representant samtyckt till.

800.4 A1Till exempel kan revisionsföretaget, i de fall de avsedda användarna är en grupp av användare, t.ex. långivare i ett syndikerat lån, beskriva de modifierade oberoendekraven i ett uppdragsbrev till den som representerar långivarna. Representanten kan sedan göra revisionsföretagets uppdragsbrev tillgängligt för gruppen med långivare för att uppfylla kravet på revisionsföretaget att informera dessa användare om de modifierade oberoendekraven som representanten har samtyckt till.

R800.5När revisionsföretaget utför ett revisionsuppdrag för begränsad användning, ska modifieringar av del 4A begränsas till dem som anges i punkterna R800.7 till R800.14. Revisionsföretaget ska inte använda dessa modifieringar när en revision av finansiella rapporter krävs enligt lag eller annan författning.

R800.6Om revisionsföretaget också lämnar en revisors rapport, som inte omfattas av en begränsning avseende användning och distribution, åt samma kund, ska det tillämpa del 4A på det revisionsuppdraget.

R800.7När revisionsföretaget utför ett revisionsuppdrag för begränsad användning, behöver det inte tillämpa oberoendekraven i del 4A som endast gäller revisionsuppdrag åt företag av allmänt intresse.

R800.8När revisionsföretaget utför ett revisionsuppdrag för begränsad användning, behöver hänvisningar till ”revisionskund” i del 4A inte inbegripa dess närstående företag. Men när revisionsteamet vet eller har anledning att tro att en relation eller en omständighet som innefattar ett närstående företag till kunden är relevant för utvärderingen av revisionsföretagets oberoende av kunden, ska revisionsteamet inbegripa detta närstående företag när det identifierar, utvärderar och hanterar hot mot oberoendet.

R800.9När revisionsföretaget utför ett revisionsuppdrag för begränsad användning behöver inte de särskilda kraven avseende nätverksföretag i del 4A tillämpas. Men när revisionsföretaget känner till eller har anledning att tro att hot mot oberoendet uppstår på grund av ett nätverksföretags intressen och relationer, ska företaget utvärdera och hantera alla sådana hot.

R800.10När revisionsföretaget utför ett revisionsuppdrag för begränsad användning

1. behöver de relevanta bestämmelserna i avsnitten 510, 511, 520, 521, 522, 524 och 525 bara tillämpas på medlemmarna i uppdragsteamet, närstående till dem och, i tillämpliga fall, familjemedlemmar,

2. ska revisionsföretaget identifiera, utvärdera och hantera varje hot mot oberoendet som uppstår på grund av intressen och relationer, enligt vad som anges i avsnitten 510, 511, 520, 521, 522, 524 och 525, mellan revisionskunden och följande medlemmar i revisionsteamet

   1. de som tillhandahåller rådgivning rörande tekniska eller branschspecifika frågor, affärer eller händelser, och

   2. de som utför kvalitetskontroll av uppdraget, eller en granskning i enlighet med målet för en uppdragsanknuten kvalitetskontroll för uppdraget, och

3. ska revisionsföretaget utvärdera och hantera varje hot som uppdragsteamet har anledning att tro uppstår till följd av intressen och relationer mellan revisionskunden och andra inom företaget som direkt kan påverka resultatet av revisionsuppdraget.

(FAR N 2023:29)