International Standard on Auditing (ISA) 610 Använda arbete som har utförts av internrevisionen, ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.
Inledning
Denna standards tillämpningsområde
1.Denna internationella revisionsstandard (ISA) behandlar den externa revisorns ansvar om han eller hon använder internrevisorers arbete. Detta innefattar att
använda internrevisionsfunktionens arbete vid inhämtande av revisionsbevis, och
använda internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp under ledning, övervakning och genomgång av den externa revisorn.
2.Denna ISA gäller inte om företaget inte har någon internrevisionsfunktion. (Se punkt A 2.)
3.Om företaget har en internrevisionsfunktion gäller inte de krav i denna ISA som rör användningen av den funktionens arbete om
funktionens ansvar och aktiviteter inte är relevanta för revisionen, eller
utifrån revisorns preliminära förståelse av funktionen, till följd av utförda åtgärder enligt ISA 3151, den externa revisorn inte väntar sig att använda funktionens arbete vid inhämtande av revisionsbevis.
Inget i denna ISA kräver att den externa revisorn ska använda internrevisionsfunktionens arbete för att ändra karaktären på eller tidpunkten för, eller minska omfattningen av, de granskningsåtgärder som ska utföras direkt av revisorn; det är ett beslut som ska fattas av revisorn när den övergripande revisionsstrategin upprättas.
ISA 315 (omarbetad 2019) Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter.
4.Dessutom gäller inte de krav i denna ISA som rör direkt hjälp om den externa revisorn inte planerar att använda sig av internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp.
5.I vissa jurisdiktioner kan den externa revisorn av lagar eller andra författningar vara förhindrad, eller förhindrad i viss mån, från att använda arbete som internrevisionsfunktionen har utfört eller internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp. ISA åsidosätter inte lagar eller andra författningar som styr en revision av finansiella rapporter.2 Sådana förbud eller inskränkningar förhindrar därför inte den externa revisorn från att följa ISA. (Se punkt A 31.)
ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing, punkt A 57.
Förhållandet mellan ISA 315 (omarbetad 2019) och ISA 610 (omarbetad 2013)
6.Många företag inrättar en internrevisionsfunktion som del av strukturerna för intern kontroll och styrning. Internrevisionsfunktionens mål och omfattning, karaktären på dess ansvar och dess ställning inom organisationen, däribland funktionens befogenheter och redovisningsskyldighet, varierar kraftigt och beror på företagets storlek och struktur samt behoven hos företagsledningen och, i tillämpliga fall, dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen).
7.ISA 315 (omarbetad 2019) behandlar hur kunskapen och erfarenheten hos internrevisionsfunktionen kan bidra till den externa revisorns förståelse av företaget och dess miljö, det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering och företagets system för intern kontroll samt identifiering och bedömning av risker för väsentliga felaktigheter. ISA 315 (omarbetad 2019)3 förklarar också hur en effektiv kommunikation mellan interna och externa revisorer skapar en miljö där revisorn kan hållas informerad om betydelsefulla förhållanden som kan påverka hans eller hennes arbete.
ISA 315 (omarbetad 2019), bilaga 4 punkt 11.
8.Beroende på om internrevisionsfunktionens ställning i organisationen samt relevanta riktlinjer och rutiner i tillräcklig utsträckning ger stöd åt internrevisionens objektivitet, internrevisionsfunktionens kompetensnivå och om funktionen använder ett systematiskt och disciplinerat arbetssätt har också den externa revisorn möjlighet att använda internrevisionsfunktionens arbete på ett konstruktivt och kompletterande sätt. Denna ISA behandlar den externa revisorns ansvar när, utifrån revisorns preliminära förståelse av internrevisionsfunktionen, till följd av utförda åtgärder enligt ISA 315, han eller hon räknar med att använda internrevisionsfunktionens arbete som del av de inhämtade revisionsbevisen.4 En sådan användning av arbetet ändrar karaktären på eller tidpunkten för, eller minskar omfattningen av, de granskningsåtgärder som ska utföras direkt av den externa revisorn.
9.Dessutom behandlar denna ISA även den externa revisorns ansvar om han eller hon överväger att använda internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp under revisorns ledning, övervakning och genomgång.
10.Det kan finnas medarbetare på ett företag som utför åtgärder som liknar dem som utförs av en internrevisionsfunktion. Men såvida dessa åtgärder inte utförs av en objektiv och kompetent internrevisionsfunktion som använder ett systematiskt och disciplinerat arbetssätt, vilket innefattar kvalitetskontroll, ska dessa åtgärder betraktas som interna kontroller, och inhämtande av bevis avseende ändamålsenligheten i dessa kontroller ska vara en del av revisorns hantering av bedömda risker enligt ISA 3305.
ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker.
Den externa revisorns ansvar för revisionen
11.Den externa revisorn har ensam ansvaret för de uttalanden som lämnas, och detta ansvar minskar inte om han eller hon använder sig av internrevisionsfunktionens arbete eller internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp i uppdraget. Även om de kan utföra granskningsåtgärder som liknar dem som utförs av den externa revisorn är vare sig internrevisionsfunktionen eller internrevisorerna oberoende av företaget vilket enligt ISA 2006 krävs av den externa revisorn vid en revision av finansiella rapporter. Denna ISA definierar därför de villkor som måste uppfyllas för att den externa revisorn ska kunna använda arbete som har utförts av internrevisionen. Den definierar också den arbetsinsats som krävs för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis om att internrevisionsfunktionens arbete eller internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp är lämpligt för revisionens syften. Kraven är avsedda att bilda ett ramverk för den externa revisorns bedömningar i fråga om användningen av internrevisorers arbete, för att förhindra en överanvändning eller felaktig användning av detta arbete.
ISA 200, punkt 14.
Ikraftträdande
12.Denna standard gäller vid revisioner av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som slutar den 15 december 2014 eller senare.
Mål
13.Den externa revisorns mål, i det fall företaget har en internrevisionsfunktion och den externa revisorn räknar med att använda internrevisionsfunktionens arbete för att ändra karaktären på eller tidpunkten för, eller minska omfattningen av, de granskningsåtgärder som ska utföras av revisorn, eller använda internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp, är
att fastställa om arbete som är utfört av internrevisionsfunktionen eller arbete som är utfört av internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp kan användas och i så fall inom vilka områden och i vilken omfattning, och, när detta har fastställts,
om internrevisionsfunktionens arbete används, fastställa om det arbetet tillgodoser revisionens syften, och
om internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp används, att på tillämpligt sätt leda, övervaka och gå igenom deras arbete.
Definitioner
14.I ISA har nedanstående termer följande betydelse:
Internrevisionsfunktion – En funktion i ett företag, som utför bestyrkande- och konsultverksamhet i syfte att utvärdera och förbättra ändamålsenligheten i ett företags processer för bolagsstyrning, riskhantering och intern kontroll. (Se punkterna A 1–A 4.)
Direkt hjälp – Användning av internrevisorer som utför granskningsåtgärder under den externa revisorns ledning, övervakning och genomgång.
Krav
Fastställa om, inom vilka områden och i vilken omfattning internrevisionsfunktionens arbete kan användas
Utvärdera internrevisionsfunktionen
15.Den externa revisorn ska fastställa om internrevisionsfunktionens arbete kan användas för revisionens syften genom att utvärdera följande:
I vilken omfattning internrevisionsfunktionens ställning i organisationen och relevanta riktlinjer och rutiner ger stöd åt internrevisorernas objektivitet. (Se punkterna A 5–A 9.)
Internrevisionsfunktionens kompetensnivå. (Se punkterna A 5–A 9.)
Om internrevisionsfunktionen använder ett systematiskt och disciplinerat arbetssätt, vilket innefattar intern kontroll. (Se punkterna A 10–A 11.)
16.Den externa revisorn ska inte använda internrevisionsfunktionens arbete om den externa revisorn fastställer att
funktionens ställning i organisationen och relevanta riktlinjer och rutiner inte i tillräcklig utsträckning ger stöd åt internrevisorernas objektivitet,
funktionen saknar tillräcklig kompetens, eller
funktionen inte använder ett systematiskt och disciplinerat arbetssätt, vilket innefattar kvalitetskontroll. (Se punkterna A 12–A 14.)
Fastställa karaktären på och omfattningen av den del av internrevisionsfunktionens arbete som kan användas
17.Som grund för fastställande av de områden och i vilken omfattning internrevisionsfunktionens arbete kan användas ska den externa revisorn beakta karaktären på och omfattningen av det arbete som har utförts, eller är planerat att utföras, av internrevisionsfunktionen och arbetets relevans för den externa revisorns övergripande revisionsstrategi och granskningsplan. (Se punkterna A 15–A 17.)
18.Den externa revisorn ska göra alla betydelsefulla bedömningar i revisionsuppdraget och ska, i syfte att förhindra felaktig användning av internrevisionsfunktionens arbete, planera att använda mindre av funktionens arbete och utföra mer av arbetet direkt (se punkterna A 15–A 17)
ju mer bedömning som krävs vid
ju högre den bedömda risken är för väsentliga felaktigheter på påståendenivån, med särskilt beaktande av de risker som har identifierats som betydande, (se punkterna A 20–A 22)
ju mindre internrevisionsfunktionens ställning är i organisationen och relevanta riktlinjer och rutiner ger stöd åt internrevisionens objektivitet, och
ju lägre kompetensnivån är hos internrevisionsfunktionen.
19.Den externa revisorn ska också utvärdera om, sammantaget, användningen av internrevisionsfunktionens arbete i den utsträckning som har planerats skulle leda till att den externa revisorn ändå är tillräckligt engagerad i revisionen, givet att revisorn är ensam ansvarig för de uttalanden som lämnas. (Se punkterna A 15–A 22.)
20.Den externa revisorn ska, när han eller hon informerar styrelsen om en översikt över revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkt enligt ISA 260 (omarbetad)7, informera om hur han eller hon har planerat att använda internrevisionsfunktionens arbete. (Se punkt A 23.)
ISA 260 (omarbetad) Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning, punkt 15.
Använda arbete som har utförts av internrevisionsfunktionen
21.Om den externa revisorn planerar att använda arbete som har utförts av internrevisionsfunktionen ska han eller hon diskutera den planerade användningen av arbetet med funktionen som grund för en samordning av deras respektive aktiviteter. (Se punkterna A 24–A 26.)
22.Den externa revisorn ska läsa de rapporter från internrevisionsfunktionen som avser det av funktionens arbete som revisorn planerar att använda, för att skaffa sig en förståelse av karaktären på och omfattningen av granskningsåtgärder den har utfört och de iakttagelser som blev följden.
23.Den externa revisorn ska utföra tillräckliga granskningsåtgärder på internrevisionsfunktionens utförda arbete som revisorn planerar att använda för att kunna fastställa dess lämplighet för revisionens syften, vilket innefattar att utvärdera om
funktionens arbete har planerats, utförts, letts, gåtts igenom och dokumenterats på lämpligt sätt,
tillräckliga revisionsbevis har inhämtats för att funktionen ska kunna dra rimliga slutsatser, och
de slutsatser som har dragits är rimliga med hänsyn till omständigheterna och att rapporterna som har upprättats av funktionen stämmer överens med resultatet av det arbete som har utförts. (Se punkterna A 27–A 30.)
24.Karaktären på och omfattningen av den externa revisorns granskningsåtgärder ska svara mot den externa revisorns utvärdering av
hur mycket bedömning som krävs,
den bedömda risken för väsentliga felaktigheter,
i vilken omfattning internrevisionsfunktionens status i organisationen och relevanta riktlinjer och rutiner ger stöd åt internrevisorernas objektivitet, och
och ska innefatta upprepning av delar av arbetet. (Se punkt A 30.)
Se punkt 18.
25.Den externa revisorn ska också utvärdera om revisorns slutsatser är fortsatt tillämpliga med avseende på internrevisionsfunktionen i punkt 15 i denna ISA och fastställandet av karaktären på och omfattningen av användningen av funktionens arbete för revisionens syften i punkterna 18–19 i denna ISA.
Fastställa om, inom vilka områden och i vilken omfattning internrevisorer kan användas för att tillhandahålla direkt hjälp
Fastställa om internrevisorer kan användas för att tillhandahålla direkt hjälp för revisionens syften
26.Den externa revisorn kan vara förhindrad av lagar eller andra författningar från att få direkt hjälp av internrevisorer. Om detta är fallet gäller inte punkterna 27–35 eller punkt 37. (Se punkt A 31.)
27.Om lagar eller andra författningar inte förhindrar att internrevisorer tillhandahåller direkt hjälp, och den externa revisorn planerar att använda internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp under revisionen, ska revisorn utvärdera förekomsten och betydelsen av hot mot objektiviteten och kompetensnivån hos de internrevisorer som ska tillhandahålla sådan hjälp. Den externa revisorns utvärdering av förekomsten och betydelsen av hot mot internrevisorernas objektivitet ska innefatta förfrågningar till internrevisorerna om intressen och relationer som kan ge upphov till ett hot mot deras objektivitet. (Se punkterna A 32–A 34.)
Fastställa karaktären på och omfattningen av det arbete som kan utföras av internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp
29.När den externa revisorn avgör karaktären på och omfattningen av det arbete som kan utföras av internrevisorer och karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av ledning, övervakning och genomgång som är tillämplig med hänsyn till omständigheterna, ska han eller hon beakta
hur mycket bedömning som krävs vid
planering och utförande av relevanta granskningsåtgärder, och
utvärdering av de inhämtade bevisen,
den bedömda risken för väsentliga felaktigheter, och
den externa revisorns utvärdering av förekomsten och betydelsen av hot mot objektiviteten och kompetensnivån hos de internrevisorer som ska tillhandahålla direkt hjälp. (Se punkterna A 35–A 39.)
30.Den externa revisorn ska inte använda internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp för utförandet av åtgärder som
inbegriper att göra betydande bedömningar i revisionen, (se punkt A 19)
avser högre bedömda risker för väsentliga felaktigheter i de fall den bedömning som krävs vid utförandet av relevanta granskningsåtgärder eller utvärdering av insamlade revisionsbevis är mer än begränsad, (se punkt A 38)
avser arbete i vilket internrevisorerna har varit engagerade och som redan har, eller kommer att, rapporteras till företagsledningen eller styrelsen av internrevisionsfunktionen, eller
avser beslut den externa revisorn fattar enligt denna standard avseende internrevisionsfunktionen och användningen av dess arbete eller direkta hjälp. (Se punkterna A 35–A 39.)
31.När den externa revisorn har utvärderat om, och i så fall, i vilken omfattning internrevisorerna kan användas för att tillhandahålla direkt hjälp under revisionen, ska den externa revisorn, när han eller hon informerar styrelsen om en översikt över revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkt enligt ISA 2609, informera om hur han eller hon har planerat att använda internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp för att komma fram till en ömsesidig förståelse att sådan användning inte är överdriven med hänsyn till omständigheterna för uppdraget. (Se punkt A 39.)
ISA 260 (omarbetad), punkt 15.
32.Den externa revisorn ska utvärdera om, sammantaget, användningen av internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp i den utsträckning som har planerats, tillsammans med den planerade användningen av internrevisionsfunktionen, skulle leda till att han eller hon ändå är tillräckligt engagerad i revisionen, givet att revisorn är ensam ansvarig för de uttalanden som lämnas.
Använda internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp
33.Innan den externa revisorn använder internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp för revisionens syften, ska han eller hon
inhämta skriftlig bekräftelse från en behörig representant för företaget att internrevisorerna har tillåtelse att följa den externa revisorns instruktioner, och att företaget inte kommer att ingripa i det arbete som internrevisorn utför åt den externa revisorn, och
inhämta skriftlig bekräftelse från internrevisorerna att de kommer att iaktta sekretess i fråga om särskilda förhållanden enligt instruktioner av den externa revisorn och informera den externa revisorn om eventuella hot mot deras objektivitet.
34.Den externa revisorn ska leda, övervaka och gå igenom det arbete som utförs av internrevisorer under uppdraget enligt ISA 220 (omarbetad)10. När han eller hon gör detta
ska karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av ledningen, övervakningen och genomgången bekräfta att internrevisorerna inte är oberoende av företaget och svara mot utfallet av utvärderingen av faktorerna i punkt 29 i denna standard, och
ska rutinerna för genomgång innefatta att den externa revisorn kontrollerar underliggande revisionsbevis för en del av det arbete som utförs av internrevisorerna.
Den externa revisorns ledning, övervakning och genomgång av det arbete som utförs av internrevisorerna ska vara tillräcklig för att han eller hon ska kunna förvissa sig om att internrevisorerna har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för slutsatserna som dragits med grund i detta arbete. (Se punkterna A 40–A 41.)
ISA 220 (omarbetad) Kvalitetsstyrning för revision av finansiella rapporter.
35.När den externa revisorn leder, övervakar och går igenom det arbete som utförs av internrevisorer ska han eller hon vara uppmärksam på tecken på att revisorns utvärdering enligt punkt 27 inte längre är tillämplig.
Dokumentation
36.Om den externa revisorn använder internrevisionsfunktionens arbete ska han eller hon i revisionsdokumentationen ta med
utvärderingen av
om funktionens ställning i organisationen och relevanta riktlinjer och rutiner i tillräcklig utsträckning ger stöd åt internrevisorernas objektivitet,
funktionens kompetensnivå, och
huruvida funktionen använder ett systematiskt och disciplinerat arbetssätt, vilket innefattar kvalitetskontroll,
karaktären på och omfattningen av det arbete som används och en grund för beslutet, och
de granskningsåtgärder som har utförts av den externa revisorn i syfte att utvärdera tillräckligheten i det arbete som används.
37.Om den externa revisorn använder internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp under revisionen, ska han eller hon i dokumentationen av revisionen ta med
utvärderingen av förekomsten och betydelsen av hot mot internrevisorernas objektivitet och kompetensnivån hos de internrevisorer som använts för att tillhandahålla direkt hjälp,
grunden för beslutet avseende karaktären på och omfattningen av det arbete som utförs av internrevisorerna,
vem som har gått igenom det utförda arbetet samt datum för och omfattning av genomgången enligt ISA 23011,
de skriftliga bekräftelser som inhämtats från behörig representant för företaget och internrevisorerna enligt punkt 33 i denna standard, och
de arbetspapper som upprättats av de internrevisorer som tillhandahållit direkt hjälp under revisionsuppdraget.
ISA 230 Dokumentation av revisionen.
Tillämpning och andra förtydliganden
Definition av internrevisionsfunktionen
A 1.Målen samt omfattningen och inriktningen hos internrevisionsfunktioner innefattar normalt bestyrkande- och konsultaktiviteter avsedda att utvärdera och förbättra ändamålsenligheten i ett företags processer för bolagsstyrning, riskhantering och intern kontroll, som t.ex. följande:
Aktiviteter som avser bolagsstyrning
Internrevisionsfunktionen kan bedöma hur bolagsstyrningen uppfyller etiska och värderelaterade mål, mål för resultatstyrning och skyldigheter, kommunikation av risk- och kontrollinformation till lämpliga delar av organisationen samt att kommunikationen mellan styrelse, externa och interna revisorer samt företagsledning fungerar.
Aktiviteter som avser riskhantering
Internrevisionsfunktionen kan hjälpa företaget genom att identifiera och bedöma betydande riskexponering och bidra till att förbättra riskhantering och intern kontroll (inklusive ändamålsenligheten i processen för finansiell rapportering).
Internrevisionsfunktionen kan utföra åtgärder för att hjälpa företaget att upptäcka oegentligheter.
Aktiviteter som avser intern kontroll
Utvärdering av intern kontroll. Internrevisionsfunktionen kan ges särskilt ansvar för att gå igenom kontroller, utvärdera hur de fungerar och lämna förslag på förbättringar. När internrevisionsfunktionen gör detta ger den säkerhet om kontrollen. Exempel: Internrevisionsfunktionen kan planera och utföra granskningar eller andra åtgärder för att ge företagsledningen och styrelsen säkerhet om den interna kontrollens utformning, införande och funktion, vilket innefattar kontroller som är relevanta för revisionen.
Granskning av ekonomisk och operativ information. Internrevisionsfunktionen kan få i uppdrag att gå igenom metoder för hur ekonomisk och operativ information identifieras, redovisas, mäts, klassificeras och rapporteras samt att särskilt utreda enskilda poster inklusive detaljtester av transaktioner, saldon och rutiner.
Genomgång av den löpande verksamheten. Internrevisionsfunktionen kan få i uppdrag att gå igenom den löpande verksamhetens ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet innefattande även annat än företagets ekonomiska aktiviteter.
Genomgång av att lagar och andra författningar följs. Internrevisionsfunktionen kan få i uppdrag att gå igenom att lagar och andra författningar och andra externa krav följs samt att företagsledningens riktlinjer, direktiv och andra interna krav följs.
A 2.Aktiviteter som liknar dem som utförs av en internrevisionsfunktion kan utföras av funktioner med andra benämningar i ett företag. En del eller alla av de aktiviteter som en internrevisionsfunktion utför kan också läggas ut på en extern tjänsteleverantör. Vare sig benämning eller funktion, och inte heller om den utförs av företaget eller en extern tjänsteleverantör, bestämmer ensam om den externa revisorn kan använda funktionens arbete eller inte. I stället är det aktiviteternas karaktär, i vilken omfattning internrevisionsfunktionens ställning i organisationen och relevanta riktlinjer och rutiner ger stöd åt internrevisorernas objektivitet, kompetens, och ett systematiskt och disciplinerat arbetssätt hos funktionen, som är relevant. Hänvisningar i denna ISA till internrevisionsfunktionens arbete innefattar relevanta aktiviteter som utförs av andra funktioner eller externa leverantörer som har de här egenskaperna.
A 3.Normalt skulle dessutom objektiviteten vara hotad hos de på företaget med operativa och ledningsmässiga plikter och ansvar utanför internrevisionsfunktionen, vilket utesluter att de kan behandlas som del av en internrevisionsfunktion för denna ISAs syfte, även om de kan utföra kontroller som kan granskas enligt ISA 330.12 Av det skälet ska inte övervakningskontroller som utförs av en ägare-företagsledare betraktas som att de motsvarar en internrevisionsfunktion.
Se punkt 10.
A 4.Även om målen för ett företags internrevisionsfunktion och för den externa revisorn kan skilja sig åt, kan funktionen utföra granskningsåtgärder som liknar dem som den externa revisorn utför vid en revision av finansiella rapporter. Om så är fallet kan den externa revisorn använda funktionen för revisionens syften på ett eller flera av följande sätt:
Inhämta information som är relevant för den externa revisorns bedömningar av riskerna för väsentliga felaktigheter som beror på misstag eller oegentligheter. I detta avseende kräver ISA 31513 att den externa revisorn ska skaffa sig en förståelse av karaktären på internrevisionsfunktionens ansvar, dess ställning i organisationen och de aktiviteter som har utförts eller ska utföras, och ställa frågor till lämpliga medarbetare inom internrevisionsfunktionen (om företaget har en sådan funktion).
Såvida det inte är förbjudet, eller begränsas i någon mån, av lag eller annan författning, kan den externa revisorn efter lämplig utvärdering besluta att använda internrevisionsfunktionens arbete under perioden för att delvis ersätta revisionsbevis som ska inhämtas direkt av den externa revisorn.14
Dessutom kan den externa revisorn, såvida det inte är förbjudet, eller begränsas i någon mån, av lag eller annan författning, använda internrevisorer som utför granskningsåtgärder under ledning, övervakning och genomgång av den externa revisorn (kallas ”direkt hjälp” i denna standard).15
ISA 315 (omarbetad 2019), punkt 14 a.
Fastställa om, inom vilka områden och i vilken omfattning internrevisionsfunktionens arbete kan användas
Utvärdera internrevisionsfunktionen
Objektivitet och kompetens
(se punkt 15 a–b)
A 5.Den externa revisorn använder sitt professionella omdöme när han eller hon fastställer om internrevisionsfunktionens arbete kan användas för revisionens syften samt karaktären på och omfattningen av det arbete som kan användas beroende på omständigheterna.
A 6.Den omfattning i vilken internrevisionsfunktionens ställning i organisationen och relevanta riktlinjer och rutiner ger stöd åt internrevisorernas objektivitet och funktionens kompetensnivå är särskilt viktig vid fastställande av om funktionens arbete ska användas och, om så är fallet, karaktären på och omfattningen av användningen av funktionens arbete som är lämplig utifrån omständigheterna.
A 7.Objektivitet avser förmågan att utföra dessa uppgifter utan förutfattade meningar, intressekonflikt eller otillbörligt inflytande från andra att åsidosätta professionella bedömningar. Nedan följer några faktorer som kan påverka den externa revisorns utvärdering:
Huruvida internrevisionsfunktionens ställning i organisationen, inklusive funktionens befogenhet och ansvar, ger stöd åt funktionens förmåga att inte ha förutfattade meningar eller intressekonflikter eller att inte påverkas otillbörligt att åsidosätta professionella bedömningar. T.ex. om internrevisionsfunktionen rapporterar till styrelsen eller annan lämplig befattningshavare eller i de fall funktionen rapporterar till företagsledningen, om den har direkt kontakt med styrelsen.
Huruvida internrevisionsfunktionen inte har några motstridiga ansvarsområden, t.ex. plikter eller ansvar som avser ledning eller operativ verksamhet som ligger utanför området för internrevision.
Huruvida styrelsen har tillsyn över anställningsfrågor som rör internrevisionsfunktionen, t.ex. att bestämma lämpliga riktlinjer för ersättning.
Huruvida företagsledningen eller styrelsen har lagt inskränkningar eller restriktioner på internrevisionsfunktionen, t.ex. vad gäller att informera den externa revisorn om sina iakttagelser.
Huruvida internrevisorerna är medlemmar i relevanta yrkesorganisationer och att deras medlemskap förpliktigar dem att följa relevanta standarder för yrkesutövningen avseende objektivitet, eller om deras interna riktlinjer uppnår samma mål.
A 8.Kompetens hos internrevisionsfunktionen avser inhämtande och upprätthållande av kunskap och färdigheter hos funktionen som helhet på den nivå som krävs för att tilldelade uppgifter ska kunna utföras med omsorg och enligt tillämpliga standarder för yrkesutövningen. Nedan följer några faktorer som kan påverka den externa revisorns bedömning:
Huruvida internrevisionsfunktionen har tillräckliga och lämpliga resurser i förhållande till företagets storlek och verksamhetens karaktär.
Huruvida det finns fastställda principer för anställning, utbildning och fördelning av internrevisorer på internrevisionsuppdrag.
Huruvida internrevisorerna har lämplig yrkesutbildning och kompetens inom revision. Relevanta kriterier som kan beaktas av den externa revisorn när han eller hon gör bedömningen kan t.ex. innefatta om internrevisorerna har relevant examen och erfarenhet.
Huruvida internrevisorerna har den nödvändiga kunskapen om företagets finansiella rapportering och det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering och huruvida internrevisionsfunktionen har de nödvändiga kunskaperna (t.ex. branschspecifik kunskap) för att utföra arbete som avser företagets finansiella rapporter.
Huruvida internrevisorerna är medlemmar i relevanta yrkesorgan som förpliktigar dem att följa relevanta standarder för yrkesutövningen, däribland krav på löpande yrkesutveckling.
A 9.Objektivitet och kompetens kan betraktas som en sammanhängande helhet. Ju mer internrevisionsfunktionens ställning i organisationen och relevanta riktlinjer och rutiner i tillräcklig utsträckning ger stöd åt internrevisorernas objektivitet och ju högre funktionens kompetensnivå är, desto mer troligt är det att den externa revisorn kan använda funktionens arbete samt göra det inom fler områden. Men en ställning i organisationen och relevanta riktlinjer och rutiner som ger ett starkt stöd för internrevisorernas objektivitet kan inte uppväga brist på tillräcklig kompetens hos internrevisionsfunktionen. På motsvarande sätt kan inte en hög kompetensnivå hos internrevisionsfunktionen uppväga en ställning i organisationen och riktlinjer och rutiner som inte i tillräcklig utsträckning ger stöd åt internrevisorernas objektivitet.
Användning av ett systematiskt och disciplinerat arbetssätt
(se punkt 15 c)
A 10.Användning av ett systematiskt och disciplinerat arbetssätt vid planering, utförande, tillsyn, genomgång och dokumentation av aktiviteterna skiljer internrevisionsfunktionens aktiviteter från andra övervakningskontroller som kan utföras på företaget.
A 11.Nedan följer några faktorer som kan påverka den externa revisorns fastställande av om huruvida internrevisionsfunktionen använder ett systematiskt och disciplinerat arbetssätt:
Förekomsten och användningen av samt tillräckligheten i dokumenterade rutiner eller vägledning för internrevision, som täcker områden som riskbedömning, arbetsprogram, dokumentation och rapportering, vars karaktär och omfattning stämmer överens med ett företags storlek och omständigheter.
Huruvida internrevisionsfunktionen har lämpliga riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll, t.ex. motsvarande riktlinjerna och rutinerna i ISQM 1 som kan tillämpas på en internrevision (t.ex. de som avser ledarskap, personalfrågor och uppdragets utförande) eller kvalitetskontrollkrav i standarder som har fastställts av relevanta yrkesorgan för internrevisorer. Sådana organ kan också införa andra lämpliga krav, t.ex. att utföra återkommande externa kvalitetsbedömningar.
Omständigheter när arbete som internrevisionsfunktionen har utfört inte kan användas
(se punkt 16)
A 12.Den externa revisorns utvärdering av huruvida internrevisionsfunktionens ställning i organisationen och relevanta riktlinjer och rutiner i tillräcklig utsträckning ger stöd åt internrevisorernas objektivitet, internrevisionsfunktionens kompetensnivå och huruvida den använder ett systematiskt och disciplinerat arbetssätt kan tyda på att riskerna för kvaliteten på funktionens arbete är för betydande och att det därför inte är lämpligt att använda någon del av funktionens arbete som revisionsbevis.
A 13.Det är viktigt att beakta faktorerna i punkterna A 7, A 8 och A 11 i denna ISA både enskilt och tillsammans eftersom en enskild faktor ofta inte räcker för att dra slutsatsen att internrevisionsfunktionens arbete inte kan användas för revisionens syften. T.ex. är internrevisionsfunktionens ställning i organisationen särskilt viktig vid utvärdering av hot mot internrevisorernas objektivitet. Om internrevisionsfunktionen rapporterar till företagsledningen ska detta betraktas som ett betydande hot mot funktionens objektivitet såvida inte andra faktorer, t.ex. de som beskrivs i punkt A 7 i denna ISA, tillsammans ger tillräckliga motåtgärder för att minska hotet till en godtagbar nivå.
A 14.Dessutom anges i IESBAs Etikkod16 att ett självgranskningshot uppstår när den externa revisorn accepterar ett uppdrag att tillhandahålla internrevisionstjänster till en revisionskund och resultaten av dessa tjänster används vid utförandet av revisionen. Det beror på att uppdragsteamet kan komma att använda resultaten av internrevisionstjänsten utan att korrekt utvärdera dessa resultat eller utan att utöva samma nivå av professionellt skeptisk inställning som skulle utövas när internrevisionsarbetet utförs av personer som inte arbetar på revisionsföretaget. IESBAs Etikkod17 diskuterar de förbud som gäller i vissa situationer och de hot och motåtgärder som kan användas för att minska hoten till en godtagbar nivå i andra situationer.
International Ethics Standards Board for Accountants' International Code of Ethics for Professional Accountants (inklusive International Independence Standards) (Etikkoden), punkterna 605.4 A2–605.4 A3.
IESBAs Etikkod, punkterna 605.1–R605.5.
Fastställa karaktären på och omfattningen av det av internrevisionsfunktionens arbete som kan användas
Faktorer som påverkar fastställandet av karaktären på och omfattningen av det av internrevisionsfunktionens arbete som kan användas
A 15.När den externa revisorn har fastställt att internrevisionsfunktionens arbete kan användas för revisionens syften, gäller ett första beaktande huruvida planerad karaktär och omfattning av det arbete som internrevisionsfunktionen har utfört, eller planerar att utföra, är relevant för den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen som den externa revisorn har upprättat enligt ISA 30018.
ISA 300 Planering av revision av finansiella rapporter.
A 16.Nedan följer exempel på internrevisionsfunktionens arbete som kan användas av den externa revisorn:
Granskning av kontrollers funktion.
Substansgranskning innefattande begränsat inslag av bedömning.
Observation av lagerinventeringar.
Spårning av transaktioner genom det informationssystem som är relevant för den finansiella rapporteringen.
Granskning av att tillämpliga krav i lagar och andra författningar har följts.
A 17.Den externa revisorns fastställande av den planerade karaktären på och omfattningen av användningen av internrevisionsfunktionens arbete påverkas av revisorns utvärdering av i vilken omfattning internrevisionens ställning i organisationen och relevanta riktlinjer och rutiner i tillräcklig utsträckning ger stöd åt internrevisorernas objektivitet och internrevisionsfunktionens kompetensnivå enligt punkt 18 i denna ISA. Dessutom ska revisorn överväga hur mycket bedömning som krävs vid planering, utförande och utvärdering av sådant arbete och den bedömda risken för väsentliga felaktigheter på påståendenivån vid sitt fastställande. Det finns även omständigheter där den externa revisorn inte kan använda internrevisionsfunktionens arbete för revisionens syfte enligt beskrivning i punkt 16 i denna ISA.
Bedömningar vid planering och utförande av granskningsåtgärder och utvärdering av resultat
A 18.Ju mer bedömningar som krävs vid planering och utförande av granskningsåtgärder och utvärdering av revisionsbevis, desto fler åtgärder kommer den externa revisorn att behöva utföra direkt enligt punkt 18 i denna ISA, eftersom användningen av internrevisionsfunktionens arbete inte kommer att ge den externa revisorn tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis.
A 19.Eftersom den externa revisorn ensam har ansvaret för det uttalande som lämnas behöver han eller hon göra de betydelsefulla bedömningarna i revisionsuppdraget enligt punkt 18. Betydelsefulla bedömningar innefattar följande:
Bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter.
Utvärdera tillräckligheten i utförda granskningar.
Utvärdera om företagsledningens tillämpning av antagandet om fortsatt drift är korrekt.
Utvärdera betydelsefulla uppskattningar i redovisningen.
Utvärdera tillräckligheten i upplysningarna i de finansiella rapporterna och andra förhållanden som påverkar revisors rapport.
Bedömd risk för väsentliga felaktigheter
(se punkt 18 b)
A 20.Ju högre en bedömd risk för väsentliga felaktigheter är på påståendenivån för ett visst konto, ett visst transaktionsslag eller en viss upplysning, desto mer bedömning krävs normalt vid planering och utförande av granskningsåtgärder och utvärdering av resultatet av dem. I de fallen behöver den externa revisorn utföra fler åtgärder direkt enligt punkt 18 i denna ISA och därmed använda mindre av internrevisionsfunktionens arbete när han eller hon inhämtar tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. Dessutom, vilket förklaras i ISA 20019, gäller att ju högre de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter är, desto mer övertygande måste de bevis som krävs av den externa revisorn vara och därför måste den externa revisorn utföra mer arbete direkt.
Se ISA 200, punkt A 31.
A 21.Enligt förklaring i ISA 315 (omarbetad 2019)20 är betydande risker sådana risker som bedöms nära den övre delen av spektrumet för inneboende risker och därför begränsas den externa revisorns möjlighet att använda internrevisionsfunktionens arbete vad gäller betydande risker till åtgärder som innefattar begränsat inslag av bedömning. Dessutom, i de fall där risken för väsentliga felaktigheter inte är låg, minskar användning av internrevisionsfunktionens arbete sannolikt inte revisionsrisken till en godtagbart låg nivå eller eliminerar den externa revisorns behov av att utföra vissa granskningar direkt.
Se ISA 315 (omarbetad 2019), punkt 124 l.
A 22.När den externa revisorn utför granskningsåtgärder enligt denna ISA kan han eller hon komma att omvärdera sin bedömning av riskerna för väsentliga felaktigheter. Följden är att detta kan påverka den externa revisorns fastställande av om han eller hon ska använda internrevisionsfunktionens arbete och om ytterligare tillämpning av denna ISA krävs.
Kommunikation med styrelsen
(se punkt 20)
A 23.Enligt ISA 260 (omarbetad)21 måste den externa revisorn informera styrelsen om en översikt över revisionens planerade inriktning och omfattning samt tidpunkt. Den planerade användningen av internrevisionsfunktionens arbete är en viktig del av den externa revisorns övergripande revisionsstrategi och är därför relevant för styrelsen för dess förståelse av den föreslagna ansatsen för revisionen.
Se ISA 260 (omarbetad), punkt 15.
Använda arbete som har utförts av internrevisionsfunktionen
Diskussion och samordning med internrevisionsfunktionen
(se punkt 21)
A 24.Vid diskussion om den planerade användningen av internrevisionsfunktionens arbete kan det vara användbart att ta upp följande punkter som grund för samordning av de respektive aktiviteterna:
Tidpunkten för arbetet.
Det utförda arbetets karaktär.
Vad revisionen ska täcka.
Väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet (och, i tillämpliga fall, väsentlighetsnivå eller väsentlighetsnivåer för särskilda transaktionsslag, konton eller upplysningar) och arbetsväsentlighet.
Föreslagna metoder för stickprov och urvalsstorlek.
Dokumentation av det utförda arbetet.
Rutiner för genomgång och rapportering.
A 25.Samordning mellan den externa revisorn och internrevisionsfunktionen är ändamålsenlig när t.ex.:
Diskussioner äger rum med lämpliga tidsintervall under perioden.
Den externa revisorn informerar internrevisionsfunktionen om betydelsefulla frågor som kan påverka internrevisionsfunktionen.
Den externa revisorn blir underrättad om och har tillgång till relevanta rapporter från internrevisionsfunktionen samt får information om alla betydelsefulla frågor som kommer till funktionens kännedom och som kan påverka den externa revisorns arbete, så att revisorn kan överväga effekterna av sådana frågor för revisionsuppdraget.
A 26.ISA 20022 diskuterar vikten av att revisorn planerar och utför revisionen med en professionellt skeptisk inställning, vilket innefattar att vara uppmärksam på information som ifrågasätter dokuments tillförlitlighet och svar på frågor som ska användas som revisionsbevis. Därför kan kommunikation med internrevisionsfunktionen under hela uppdraget ge internrevisorer möjlighet att uppmärksamma den externa revisorn på frågor som kan påverka hans eller hennes arbete.23 Den externa revisorn kan då ta hänsyn till den informationen i sin identifiering och bedömning av riskerna för väsentliga felaktigheter. Dessutom, om den informationen tyder på en ökad risk för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna eller rör eventuella faktiska, misstänkta eller påstådda oegentligheter beaktar revisorn detta i sin identifiering av risken för väsentliga felaktigheter på grund av oegentligheter enligt ISA 240.24
Se ISA 315 (omarbetad 2019), bilaga 4 punkt 11.
Rutiner för att fastställa tillräckligheten i arbete som har utförts av internrevisionsfunktionen
A 27.Den externa revisorns granskningsåtgärder med avseende på internrevisionsfunktionens utförda arbete som revisorn planerar att använda, utgör en grund för utvärdering av den övergripande kvaliteten i funktionens arbete och hur objektivt det har utförts.
A 28.De åtgärder som den externa revisorn kan utföra för att utvärdera kvaliteten på det utförda arbetet och de slutsatser som internrevisionsfunktionen har dragit, utöver upprepning av aktiviteter enligt punkt 24, innefattar följande:
Ställa frågor till lämpliga medarbetare på internrevisionsfunktionen.
Observera åtgärder som utförs av internrevisionsfunktionen.
Gå igenom internrevisionsfunktionens arbetsprogram och arbetspapper.
A 29.Ju mer bedömning som krävs, ju högre den bedömda risken för väsentliga felaktigheter är, ju mindre internrevisionsfunktionens ställning i organisationen och relevanta riktlinjer och rutiner ger stöd åt internrevisorernas objektivitet och ju lägre internrevisionsfunktionens kompetensnivå är, desto fler granskningsåtgärder behöver utföras av den externa revisorn på funktionens utförda arbete som stöd för beslutet att använda funktionens arbete vid inhämtande av tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis på vilka revisionsuttalandet grundas.
Upprepning av aktiviteter
(se punkt 24)
A 30.I denna ISA innefattar upprepning av aktiviteter den externa revisorns oberoende utförande av åtgärder för att bekräfta internrevisionsfunktionens slutsatser. Detta mål kan uppnås genom att undersöka poster som redan har undersökts av internrevisionsfunktionen, eller i de fall det inte är möjligt att göra detta, kan samma mål även uppnås genom att undersöka tillräckligt många andra liknande poster som inte faktiskt har undersökts av internrevisionsfunktionen. Upprepning av aktiviteter ger mer övertygande bevis avseende tillräckligheten i internrevisionsfunktionens arbete jämfört med andra åtgärder som den externa revisorn kan utföra enligt punkt A 28. Även om det inte är nödvändigt för den externa revisorn att upprepa aktiviteter inom varje del av internrevisionsfunktionens arbete som används, krävs viss upprepning av aktiviteter på internrevisionsfunktionens utförda arbete som den externa revisorn planerar att använda enligt punkt 24. Den externa revisorn kommer sannolikt att inrikta sig på upprepning av aktiviteter inom de områden där mer bedömning använts av internrevisionsfunktionen vid planering, utförande och utvärdering av resultaten av granskningsåtgärderna och inom områden med högre risk för väsentliga felaktigheter.
Fastställa om, inom vilka områden och i vilken omfattning internrevisorer kan användas för att tillhandahålla direkt hjälp
Fastställa om internrevisorer kan användas för att tillhandahålla direkt hjälp för revisionens syften
A 31.I jurisdiktioner där den externa revisorn av lag eller annan författning förhindras att använda internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp, är det relevant för koncernrevisionsteamet, i händelser av en koncernrevision, att överväga om förbudet även gäller enhetsrevisorer och, om så är fallet, att ta upp detta i kommunikationen med enhetsrevisorerna.25
ISA 600 (omarbetad) Särskilda överväganden – revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av enhetsrevisorer), punkt 25 a.
A 32.Enligt vad som anges i punkt A 7 i denna standard avser objektivitet förmågan att utföra det föreslagna arbetet utan förutfattade meningar, intressekonflikt eller otillbörligt inflytande från andra att åsidosätta professionella bedömningar. Vid utvärderingen av förekomsten och betydelsen av hot mot en internrevisors objektivitet kan följande faktorer vara relevanta:
I vilken omfattning internrevisionsfunktionens status i organisationen och relevanta riktlinjer och rutiner ger stöd åt internrevisorernas objektivitet.26
Familjerelationer och personliga relationer med en person som arbetar med, eller ansvarar för, den aspekt av företaget som arbetet avser.
Koppling till den division eller avdelning i företaget som arbetet avser.
Betydande ekonomiska intressen i företaget förutom ersättning på villkor som är förenliga med dem som gäller andra anställda med liknande rang.
Material som har utfärdats av relevanta yrkesorgan för internrevisorer kan ge ytterligare användbar vägledning.
Se punkt A 7.
A 33.Det kan också finnas omständigheter i vilka betydelsen av hoten mot objektiviteten hos en internrevisor är sådan att det inte finns några motåtgärder som skulle kunna minska dem till en godtagbar nivå. Exempel: Eftersom tillräckligheten hos motåtgärder påverkas av betydelsen hos arbetet inom ramen för revisionen, är det enligt punkt 30 a och b förbjudet att använda internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp avseende att utföra åtgärder som inbegriper att göra betydande bedömningar under revisionen eller som avser högre bedömda risker för väsentliga felaktigheter där den bedömning som krävs vid utförandet av de relevanta granskningsåtgärderna eller utvärderingen av insamlade revisionsbevis är mer än begränsad. Detta skulle också vara fallet när det arbete som berörs ger upphov till ett självgranskningshot, vilket är skälet till att internrevisorer är förhindrade att utföra åtgärder under de omständigheter som beskrivs i punkt 30 c och d.
A 34.Vid utvärdering av kompetensnivån hos en internrevisor kan många av faktorerna i punkt A 8 i denna standard också vara relevanta, när de tillämpas i sammanhanget enskilda internrevisorer och det arbete som de har blivit tilldelade.
Fastställa karaktären på och omfattningen av det arbete som kan tilldelas internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp
A 35.Punkterna A 15–A 22 i denna standard innehåller relevant vägledning vid fastställande av karaktären på och omfattningen av det arbete som kan tilldelas internrevisorer.
A 36.Vid fastställande av karaktären på det arbete som kan tilldelas internrevisorer är den externa revisorn noga med att begränsa sådant arbete till de områden som skulle vara lämpliga att tilldela. Exempel på aktiviteter och uppgifter där det inte skulle vara lämpligt att använda internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp innefattar följande:
Diskussion om risker för oegentligheter. Men de externa revisorerna kan ställa frågor till internrevisorer om risker för oegentligheter i organisationen enligt ISA 31527.
Fastställande av granskningsåtgärder utan föregående avisering enligt vad som tas upp i ISA 240.
ISA 315 (omarbetad 2019), punkt 14 a.
A 37.Det skulle därför inte heller vara lämpligt att ge internrevisorer detta ansvar, eftersom den externa revisorn enligt ISA 50528 måste ha kontrollen över en extern begäran om bekräftelse och utvärdera resultaten av åtgärder för externa bekräftelser. Men internrevisorer kan hjälpa till att ta fram information som krävs för att den externa revisorn ska kunna hantera avvikelser i svar på en begäran om bekräftelse.
A 38.Hur mycket bedömning som krävs och risken för väsentliga felaktigheter är också relevant i fastställandet av det arbete som kan komma att tilldelas internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp. Exempel: Under omständigheter där värderingen av kundreskontra bedöms vara ett område med högre risk kan den externa revisorn tilldela en internrevisor som tillhandahåller direkt hjälp uppgiften att kontrollera åldersanalysens riktighet. Men eftersom bedömningen av riktigheten i avsättningen som baseras på åldersanalysen skulle inbegripa mer än begränsad bedömning, skulle det inte vara lämpligt att låta en internrevisor som tillhandahåller direkt hjälp utföra den senare åtgärden.
A 39.Oaktat den externa revisorns ledning, övervakning och genomgång kan omfattande användning av internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp påverka uppfattningar om oberoendet i det externa revisionsuppdraget.
Använda internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp
(se punkt 34)
A 40.Eftersom medarbetare på internrevisionsfunktionen inte är oberoende av företaget vilket krävs av den externa revisorn när han eller hon uttalar sig om de finansiella rapporterna, kommer den externa revisorns ledning, övervakning och genomgång av det arbete som utförs av internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp normalt att ha en annan karaktär och vara mer omfattande än om medlemmar i uppdragsteamet utför arbetet.
A 41.När den externa revisorn leder internrevisorerna kan han eller hon t.ex. påminna internrevisorerna om att de ska ta upp redovisnings- och revisionsfrågor som identifierats under revisionen. När den externa revisorn går igenom det arbete som har utförts av internrevisorerna, inbegriper hans eller hennes överväganden om huruvida de inhämtade bevisen är tillräckliga och ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna och att de stöder de slutsatser som har dragits.
[Bilagan med ändringar i andra ISA återges ej här, då ändringarna har arbetats in i respektive ISA; red.anm.]