Detta regelverk har upphävts och ska inte längre tillämpas. Det ersätts av Nasdaq Nordic Main Market Rulebook.

Inledning

Enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska en börs ha tydliga och öppet redovisade regler för notering av finansiella instrument. Det ska finnas förutsättningar för en rättvis, välordnad och effektiv handel med de finansiella instrumenten.

Genom föreliggande regler (”Regelverket”) uppfyller Nasdaq Stockholm (”börsen”) de villkor som lagts fast för börsen i lagstiftning och föreskrifter. Regelverket innehåller således de preciserade krav som gäller för att ett finansiellt instrument ska kunna tas upp till handel på börsen samt de bestämmelser som reglerar emittenternas informationsskyldighet i förhållande till marknaden och börsen.

För en emittent av finansiella instrument gäller enligt lagstiftningen att emittenten fortlöpande ska informera börsen om sin verksamhet och i övrigt lämna börsen de upplysningar som börsen behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Vidare ska emittenten offentliggöra den information om sin verksamhet och sina finansiella instrument som följer enligt lagstiftningen.

Finansinspektionen har utfärdat föreskrifter som kompletterar lagstiftningen, se Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser.

Reglerna är anpassade till förekommande EU-lagstiftning, såsom marknadsmissbruksförordningen, öppenhetsdirektivet, direktivet om marknader för finansiella instrument (”MiFID”) samt direktivet om uppköpserbjudanden.

Reglerna när det gäller Aktier är i allt väsentligt harmoniserade för Nasdaqs börser i Stockholm, Helsingfors, Köpenhamn och på Island. Detta gäller framför allt noteringskraven och informationsreglerna. Harmoniseringen underlättar för investerarna och bidrar till att skapa en samnordisk värdepappersmarknad med större möjlighet för emittenterna att få tillgång till riskkapital. Därutöver innehåller Regelverket för aktier även vissa särskilda börsregler, bl.a. om köp och försäljning av egna aktier samt offentliga uppköpserbjudanden.

I särskilda kapitel finns dessutom regler beträffande Räntebärande finansiella instrument och Börshandlade fonder.

Själva regeltexten är skriven med fet stil. För att underlätta tillämpningen av reglerna följs regeltexten i de flesta fall av en handledningstext. Handledningstexten är inte bindande för emittenterna utan utgör endast börsens tolkningar av den praxis som gäller.

Emittenten förbinder sig att följa tillämpliga delar av Regelverket genom att underteckna en förbindelse. Genom undertecknandet åtar sig emittenten att följa de vid var tid gällande reglerna samt underkasta sig de sanktioner som kan följa av en eventuell överträdelse av reglerna.

Den senast uppdaterade versionen av Regelverket finns tillgängligt på börsens hemsida.

Aktier

1 Allmänna bestämmelser

1.1 Reglernas giltighet

Reglerna i detta kapitel beträffande aktier gäller för emittenten från och med den dag emittentens finansiella instrument tas upp till handel på börsen eller emittenten ansöker om upptagande till sådan handel samt därefter under den tid emittentens instrument är upptagna till handel på börsen. Reglernas bestämmelser om påföljder under avsnitt 5 gäller dock även under en tid om ett år efter en avnotering, om överträdelsen begåtts under tiden för noteringen.

1.2 Ändring av reglerna

Börsen kan göra ändringar av eller tillägg till reglerna. Ändringar och tillägg är gällande för emittenten tidigast 30 dagar efter att börsen informerat emittenten om ändringen eller tillägget samt offentliggjort förändringarna på sin hemsida.

Ändringar och tillägg av informationsreglerna och de särskilda börsreglerna samt reglerna om sanktioner under avsnitt 3, 4 respektive 5 kan dock ske endast efter överenskommelse med Aktiemarknadsbolagens Förening. Innan ändringar av reglerna rörande noteringskraven under avsnitt 2 sker ska samråd äga rum med Föreningen.

1.3 Tystnadsplikt

Uppgift som börsen fått från emittenten under förbehåll om tystnadsplikt, får börsen inte utan emittentens medgivande lämna ut till annan förrän uppgiften blivit offentlig. Uppgiften får dock alltid enligt 23 kap. 2 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden hållas tillgänglig för Finansinspektionen i dess egenskap av tillsynsmyndighet för börsen.

Enligt 1 kap. 11 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden får den som är eller har varit knuten till börsen som anställd, styrelseledamot eller annan uppdragstagare inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.

2 Noteringskrav

2.1 Inledning

2.1.1Noteringsprocessen, noteringskraven och vissa andra frågor som rör notering beskrivs nedan. I denna text definieras Noteringskrav som de krav som beskrivs i avsnitt 2.3 (Generella noteringskrav) och avsnitt 2.4 (Emittentens organisation).

2.1.2Noteringskraven är harmoniserade för Nasdaq Helsinki, Nasdaq Stockholm, Nasdaq Copenhagen och Nasdaq Iceland.

Emittenter vars finansiella instrument är upptagna till handel på börsen kommer att presenteras tillsammans med emittenter vars finansiella instrument är upptagna till handel på börsernas huvudmarknader i Helsingfors, Köpenhamn och på Island. Huvudmarknaden är indelad i tre segment som baseras på emittenternas marknadsvärde (Large Cap, Mid Cap och Small Cap). Dessutom kommer alla emittenter att presenteras enligt en internationell klassificering. Information om vilken börs som de finansiella instrumenten i fråga är upptagna till handel på framgår också av information i kurslistan.

De flesta noteringskraven är harmoniserade, men på grund av speciella krav i nationell lagstiftning eller annan reglering i en viss jurisdiktion kan vissa skillnader förekomma i noteringskraven mellan börserna i Helsingfors, Stockholm, Köpenhamn och på Island.

2.1.3Noteringskraven ska gälla såväl vid tidpunkten när emittentens finansiella instrument upptas till handel som fortlöpande efter det att noteringen har godkänts. Dock gäller följande noteringskrav endast vid tidpunkten för upptagandet till handel.

  • Lönsamhet och rörelsekapital (2.3.7–2.3.8)

  • De finansiella instrumentens marknadsvärde (2.3.13)

2.2 Noteringsprocessen

Initiering av noteringsprocessen

2.2.1En emittent som överväger att ansöka om upptagande till handel på börsen kan begära att börsen initierar en noteringsprocess. Detta sker normalt genom att börsen arrangerar ett möte där emittenten presenteras av dess ledande befattningshavare och en noteringsprocess diskuteras.

2.2.2Noteringsprocessen och all information som börsen erhåller från emittenten behandlas konfidentiellt.

Börsrevisor

2.2.3Om emittenten och börsen kommer överens om att initiera en noteringsprocess, ska emittenten ge in blanketten ”Admission Form A – Request to Initiate Admission Review”. Börsen utser en börsrevisor och inleder granskningsprocessen så snart emittenten har givit in blanketten ”Admission Form A – Request to Initiate Admission Review” och betalat avgiften för börsrevisorns granskning. Börsrevisorn granskar om emittenten uppfyller noteringskraven och om det är lämpligt att godkänna emittentens finansiella instrument för upptagande till handel på börsen. Granskningen omfattar, men är inte begränsad till, följande områden:

  1. förutsättningar för en ändamålsenlig handel i emittentens finansiella instrument,

  2. emittentens uppfyllande av noteringskraven, särskilt kraven gällande offentliggörande av finansiell och annan insiderinformation,

  3. styrelsens och ledningens lämplighet att sköta emittentens verksamhet och åtaganden gentemot börsen och aktiemarknaden, och

  4. information som emittenten presenterar i ett prospekt.

Emittenter, som har varit upptagna till handel på en reglerad marknad, eller motsvarande, som drivs av Nasdaq, Deutsche Börse, London Stock Exchange, NYSE, Euronext, Oslo Börs, Hong Kong Exchanges and Clearing, Australian Securities Exchange, Singapore Exchange, Borsa Istanbul eller Toronto Stock Exchange, under en tidsperiod om normalt mer än 12 månader, beviljas, på begäran, normalt undantag från kravet på börsrevisor i punkt 2.2.3. Börsen begär i sådana fall normalt in ett intyg från den reglerade marknad där emittenten är upptagen till handel i syfte att säkerställa att emittenten i allt väsentligt följt där gällande noteringskrav.

2.2.4Börsrevisorn upprättar en rapport och överlämnar rapporten till börsen tillsammans med en rekommendation gällande börsens bedömning av emittentens uppfyllande av noteringskraven.

Prospekt

2.2.5Emittenten ska upprätta och offentliggöra ett prospekt före noteringen. Prospektet ska vara godkänt av behörig myndighet.

2.2.6Om emittenten har sin legala hemvist i Sverige eller i ett land utanför det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES), kommer börsrevisorn att bilägga prospektet till sin granskningsrapport till börsen. Börsen förbehåller sig rätten att lämna eventuella synpunkter på prospektet innan det formellt godkänts av Finansinspektionen.

2.2.7Om emittenten har sin legala hemvist i ett annat land än Sverige, men inom EES, ska emittenten lämna prospektet till börsen tillsammans med ett intyg om att prospektet godkänts av den behöriga myndigheten i emittentens hemland. Detta intyg ska, i förekommande fall, ange undantag som har beviljats från kraven i prospektförordningen1. Dessutom ska emittenten ge börsen ett intyg som visar att det godkända prospektet har lämnats in till Finansinspektionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017.

2.2.8Börsen kan kräva att emittenten publicerar kompletterande information på sin hemsida, om börsen anser att sådan information är viktig och väsentlig för investerare.

Legal granskning

2.2.9I samband med noteringsgranskningen ska emittenten genomgå en legal granskning. Den legala granskningen ska, med undantag för punkten 3, utföras av en advokat och åtminstone omfatta följande områden:

  1. Beskrivningen av de legala och skattemässiga riskerna i prospektet.

  2. Emittentens väsentliga avtal.

  3. Emittentens skattesituation.

  4. För noteringen relevant bolagsformalia.

  5. En prövning av emittentens styrelseledamöters och ledande befattningshavares heder och vandel.

Emittenten ansvarar för att advokaten erhåller all information som är nödvändig för genomförandet av granskningen.

Omfattningen samt formerna för genomförandet av granskningen regleras närmare av börsens uppdragsbeskrivning för legal granskning.

2.2.10Advokaten ska upprätta en skriftlig rapport över genomförd granskning. Rapporten utgör en del av underlaget vid noteringsgranskningen och börsrevisorns avrapportering till börsen och ska överlämnas till börsrevisorn.

2.2.11Börsrevisorn kan vid behov, utöver den skriftliga rapporten enligt punkten 2.2.10, kräva komplettering eller utvidgning av den legala granskningen om det anses vara av betydelse för börsrevisorns och börsens bedömning av emittentens uppfyllande av noteringskraven.

Emittenter, som har varit upptagna till handel på en reglerad marknad, eller motsvarande, som drivs av Nasdaq, Deutsche Börse, London Stock Exchange, NYSE, Euronext, Oslo Börs, Hong Kong Exchanges and Clearing, Australian Securities Exchange, Singapore Exchange, Borsa Istanbul eller Toronto Stock Exchange, under en tidsperiod om normalt mer än 12 månader, beviljas, på begäran, normalt undantag från kravet rörande legal granskning i punkterna 2.2.9–2.2.11. Börsen begär i sådana fall normalt in ett intyg från den reglerade marknad där emittenten är upptagen till handel i syfte att säkerställa att emittenten i allt väsentligt följt där gällande noteringskrav.

Begäran om bedömning av emittentens uppfyllande av noteringskraven

2.2.12Följande dokument ska vara börsen tillhanda senast fem arbetsdagar före bolagskommitténs sammanträde:

  1. blanketten ”Admission Form B – Request for Admission Assessment”, genom vilken emittenten begär börsens bedömning huruvida emittenten uppfyller gällande noteringskrav,

  2. utdrag ur styrelseprotokoll där begäran beslutats,

  3. registreringsbevis från Bolagsverket eller från motsvarande utländsk myndighet, och

  4. blanketten klassificering (skickas via e-mail till börsen).

2.2.13Efter bolagskommitténs sammanträde meddelas emittenten skriftligen, genom utdrag ur bolagskommitténs mötesprotokoll, bolagskommitténs bedömning av emittentens uppfyllande av noteringskraven.

Ansökan om upptagande till handel av emittentens finansiella instrument

2.2.14Följande dokument ska vara börsen tillhanda senast under arbetsdagen före önskad dag för upptagande till handel av emittentens finansiella instrument:

  1. blanketten ”Admission Form C – Application for Admission to Trading”, genom vilken emittenten ansöker om upptagande till handel av emittentens finansiella instrument,

  2. intyg från behörig myndighet om godkännande av prospekt,

  3. elektronisk kopia av godkänt prospekt, och

  4. spridningsintyg.

2.2.15Börsen fattar beslut om upptagande till handel av emittentens finansiella instrument baserat på de dokument som anges i punkt 2.2.14 och i enlighet med bolagskommitténs bedömning enligt punkt 2.2.13. Emittenten meddelas omgående börsens beslut.

Bolagskommittén

2.2.16Bolagskommittén är det organ som bedömer huruvida emittenten uppfyller noteringskraven och om emittentens finansiella instrument ska godkännas för upptagande till handel på börsen. Bolagskommittén är formellt ett utskott till börsens styrelse.

Avseende en emittent som har varit upptagen till handel på en reglerad marknad, eller motsvarande, som drivs av Nasdaq, Deutsche Börse, London Stock Exchange, NYSE, Euronext, Oslo Börs, Hong Kong Exchanges and Clearing, Australian Securities Exchange, Singapore Exchange, Borsa Istanbul eller Toronto Stock Exchange, under en tidsperiod om normalt mer än 12 månader, görs bedömningen av emittentens uppfyllande av noteringskraven istället normalt av börsens verkställande direktör.

2.2.17Bolagskommitténs ledamöter har stor erfarenhet av och goda insikter i de villkor som gäller för bolag som är noterade på den svenska värdepappersmarknaden. En majoritet av ledamöterna är oberoende i förhållande till börsen och andra bolag inom Nasdaq-koncernen.

2.2.18Bolagskommittén sammanträder normalt en gång per månad. Börsen kan besluta att ha extra sammanträden om önskemål om detta finns hos ansökande emittent.

Bolagskommittén kan lämna förhandsavgöranden angående frågor om emittentens uppfyllande av noteringskraven.

Medlemskap i Aktiemarknadsbolagens förening

2.2.19Emittenten blir medlem i Aktiemarknadsbolagens förening från och med första dag för handel i enlighet med föreningens stadgar och ska till börsen betala avgift för självreglering i Sverige.

Informationsregler

2.2.20Emittenten ska före den första handelsdagen underteckna en förbindelse om att följa börsens regler.

Noteringsavgifter

2.2.21Emittenten ska, i enlighet med vid var tid gällande prislista, betala följande noteringsavgifter till börsen:

  1. noteringsavgift bestående av:

    1. en fast del, som ska betalas innan noteringsprocessen startar, och

    2. en rörlig del, som ska betalas cirka två månader efter genomförd notering,

  2. uppföljningsavgift som ska betalas cirka ett år efter första dag för handel,

  3. årsavgift som betalas löpande i förskott, och

  4. avgifter vid vissa bolagshändelser.

Underrättelse om avgift ska ske minst 30 dagar innan avgiften förfaller till betalning.

2.3 Generella noteringskrav

Emittentens bildande

2.3.1Emittenten ska vara bildat i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk i det land där emittenten bildats.

Giltighet

2.3.2Emittentens finansiella instrument ska:

  1. uppfylla kraven i lagstiftningen i det land där emittenten är bildad, och

  2. vara utgivna i enlighet med tillämpliga beslutskrav.

Överlåtbarhet

2.3.3De finansiella instrumenten ska vara fritt överlåtbara.

Att emittentens finansiella instrument är fritt överlåtbara är en grundläggande förutsättning för att emittentens aktier ska kunna tas upp till handel. Om en bolagsordning innehåller begränsningar avseende de finansiella instrumentens överlåtbarhet anses en sådan begränsning typiskt sett strida mot syftet med denna punkt. Andra åtgärder med liknande effekt kan leda till motsvarande tolkningar.

Hela aktieserien måste noteras

2.3.4Ansökan om upptagande till handel ska avse samtliga finansiella instrument i serien.

Ansökan ska avse samtliga finansiella instrument som emitterats i den serie som ska tas upp till handel och som emitteras i samband med börsintroduktionen.

Finansiella instrument som emitteras vid senare emissioner noteras i enlighet med börsens praxis och gällande krav i lag.

Redovisning och verksamhetshistorik

2.3.5Emittenten ska ha publicerat redovisningshandlingar för åtminstone tre år i enlighet med den lagstiftning som gäller i emittentens hemland. I tillämpliga fall ska redovisningen inkludera de konsoliderade räkenskaperna för emittenten och dess dotterbolag.

2.3.6Dessutom ska affärsidén samt verksamheten i emittenten och i koncernen ha en tillräcklig historik.

Huvudregeln är att emittenten ska ha fullständiga redovisningshandlingar (årsredovisningar) för minst tre år. En emittent som har bedrivit sin nuvarande verksamhet på ett i allt väsentligt liknande sätt under de tre senaste åren och kan presentera redovisningshandlingar för dessa tre år anses normalt uppfylla detta krav. Utvärderingen av räkenskaperna och verksamhetshistoriken ska omfatta såväl emittenten som dess dotterbolag. Granskningen ska utgå från emittentens situation såsom den utvecklats över tiden. Emittenten ska kunna beskriva sin verksamhet på ett sådant sätt att börsen och investerare kan bedöma emittentens utveckling.

Proformaredovisning (och annan finansiell information som presenteras i jämförande syften för att förklara förändringar i emittentens struktur eller brist på sådan) ska presenteras i enlighet med prospektreglerna och innehåller normalt redovisning för ett räkenskapsår. Börsen kan utöver detta kräva att ytterligare jämförande information presenteras för att kravet i punkten 2.3.6 ska anses uppfyllt. En självklar förutsättning för upptagande till handel är att emittenten har en affärsidé och driver en verksamhet och väsentliga förändringar i affärsidén eller verksamheten före noteringen, exempelvis ett omvänt förvärv, kan innebära att kravet i punkten 2.3.6 inte anses uppfyllt eller att det krävs mer omfattande information om verksamheten i emittenten innan det är möjligt att göra en väl underbyggd bedömning av emittenten.

För att ett undantag från kravet på tre års räkenskaper ska kunna ges måste tillräckligt med information finnas för att börsen och investerare ska kunna bedöma verksamhetens utveckling och därmed kunna göra en väl underbyggd bedömning av emittenten och dess finansiella instrument som en investering. Denna information kan ge en bild av att emittenten kommer från en stabil och högkvalitativ miljö, vilket kan vara fallet vid till exempel avknoppningar från börsbolag eller i fråga om bolag som bildas genom förvärv eller samgåenden mellan två eller flera börsbolag, eller liknande exempel. För emittenter med en kortare verksamhetshistorik än tre år krävs att mer omfattande information om emittentens affärsidé och verksamhet presenteras i prospektet.

Lönsamhet och rörelsekapital

2.3.7Emittenten ska visa att det finns en dokumenterad vinstintjäningsförmåga på koncernnivå.

2.3.8En emittent som inte har dokumenterad vinstintjäningsförmåga kan i stället visa att den har tillräcklig rörelsekapital för att kunna bedriva planerad verksamhet under den närmaste tolvmånadersperioden efter första dag för handel.

Den grundläggande principen i denna punkt är att emittenten ska kunna dokumentera att dess verksamhet är lönsam. Det ska alltså framgå av emittentens finansiella redovisning att emittenten har gått med vinst eller har en tillräcklig vinstintjäningsförmåga i jämförelse med branschen i övrigt. Huvudregeln är att emittenten ska ha varit vinstgivande det senaste räkenskapsåret. För emittenter som saknar finansiell historik ställs stora krav på kvalitet och omfång på den icke-finansiella informationen i prospektet. Detta för att börsen och investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av emittenten och dess verksamhet. Inte minst ska det tydliggöras när emittenten räknar med att gå med vinst samt hur emittenten avser att finansiera sin verksamhet fram till dess.

Likviditet

2.3.9Det ska finnas förutsättningar för tillräcklig tillgång och efterfrågan på emittentens finansiella instrument i syfte att uppnå en fungerande prisbildningsmekanism.

2.3.10Ett tillräckligt antal finansiella instrument ska finnas i allmän ägo. Dessutom ska emittenten ha ett tillräckligt antal aktieägare.

2.3.11Om 25 procent av de finansiella instrumenten i en serie är i allmän ägo anses kravet i punkten 2.3.10 vara uppfyllt.

2.3.12Börsen kan godkänna en procentsats som är lägre än 25 procent av de finansiella instrumenten om det bedöms att handeln kan fungera tillfredsställande med en lägre procentsats och under förutsättning att ett stort antal finansiella instrument är i allmän ägo.

En förutsättning för börshandel är att det finns tillräckligt med köp- och säljintresse för de noterade finansiella instrumenten. Ett tillräckligt köp- och säljintresse krävs för en korrekt prissättning. Det finns olika sätt att uppfylla dessa krav inför en notering på huvudmarknaden. En omständighet som kan ha betydelse i utvärderingen kan vara historiska data från tidigare handel.

Ett grundläggande krav är att det ska finnas ett tillräckligt antal finansiella instrument i allmän ägo och att det ska finnas ett tillräckligt antal aktieägare. Antalet aktieägare och ett eventuellt anlitande av marknadsgarant utgör grunden för att bedöma förutsättningarna för tillräcklig handel. I detta sammanhang kan ett litet antal finansiella instrument eller begränsad aktieägarkrets leda till en missvisande prissättning.

I detta sammanhang definieras termen “allmän ägo” som någon som direkt eller indirekt äger mindre än 10 procent av aktiekapitalet eller rösterna i emittenten. Vid beräkning av vilka finansiella instrument som inte ingår i allmän ägo sammanräknas alla innehav hos fysisk eller juridisk person som är närstående eller på annat sätt förväntas ha en gemensam hållning i fråga om emittentens förvaltning.

Inte heller styrelseledamöters och ledningens innehav samt innehav genom närstående juridiska personer såsom pensionsstiftelser som förvaltas av emittenten självt anses vara i allmän ägo.

Vid sammanräkning av finansiella instrument som inte ingår i allmän ägo medräknas aktieägare som förbundit sig att inte avyttra finansiella instrument under en längre period (s.k. lock-up).

Det kan förekomma situationer då mer än 25 procent av de finansiella instrumenten är i allmän ägo vid tidpunkten för upptagandet till handel, men där spridningen senare understiger denna procentsats. Den angivna 25-procentsregeln ska ses som ett riktmärke, som stödjer det grundläggande kravet på en tillräcklig aktiespridning. Börsen kommer följaktligen att löpande bedöma emittenter som godkänts för notering med syfte att säkerställa att aktiespridningen och likviditeten är tillfredsställande ur allmän synpunkt. Uppfyllandet av 25-procentsregeln kommer att vara en av många delar i en sådan bedömning, ett eventuellt anlitande av likviditetsgarant en annan. Detta betyder att en emittent som inte uppfyller 25-procentskravet inte automatiskt kommer att anses bryta mot denna regel.

Om kravet på likviditet väsentligt skulle avvika från detta noteringskrav under den tid som emittenten är upptagen till handel på börsen, kommer börsen uppmana emittenten att vidta åtgärder för att åter uppfylla detta krav. Börsen kan föreslå emittenten att anlita en likviditetsgarant. Om handeln i emittentens aktie ändå förblir sporadisk kan en observationsnotering bli aktuell. Sådana beslut från börsens sida föregås av en diskussion med emittenten.

Om en emittent önskar notera en andra serie finansiella instrument kommer börsen att bedöma om likviditeten kan vara tillräcklig för denna serie. I praktiken betyder det att börsen gör en samlad bedömning av det förväntade intresset för handel.

Det kan finnas situationer då de finansiella instrumenten inte har en tillräcklig spridning vid tidpunkten för noteringen, men där det kan antas att en sådan spridning kommer att uppnås framöver. Vid sådana omständigheter kan börsen finna det befogat att bevilja en noteringsansökan, under hänvisning till avsnitt 2.5.

Gällande emittenter som redan är upptagna till handel på en reglerade marknad, eller motsvarande, kommer börsen att göra en sammanvägd bedömning av förutsättningarna för en tillfredsställande likviditet som grundas på spridningen av emittentens finansiella instrument och då inte bara på den egna marknaden utan även i ett nordiskt, europeiskt eller till och med globalt perspektiv. I sin bedömning kommer börsen att utvärdera faktorer som exempelvis aktiens spridning i Sverige och möjligheten till effektiv avveckling av transaktioner vid gränsöverskridande handel. Börsen kan kräva att en så kallad marknadsgarant anlitas om den anser att det är nödvändigt för att säkerställa en tillräcklig likviditet.

De finansiella instrumentens marknadsvärde

2.3.13Det förväntade totala marknadsvärdet av de finansiella instrumenten ska vara minst 1 miljon euro.

Det förväntade totala marknadsvärdet av de finansiella instrumenten baseras normalt på priset per finansiellt instrument i erbjudandet i samband med upptagandet till handel, men även andra sätt för beräkning kan användas. Detta noteringskrav gäller endast vid upptagandet till handel.

Generalklausulen avseende ett godkännandes allmänna lämplighet

2.3.14Även om en emittent uppfyller samtliga noteringskrav har börsen rätt att avslå emittentens ansökan om upptagande till handel bedöms kunna allvarligt skada förtroendet för värdepappersmarknaden eller investerares intressen.

I undantagsfall kan det förekomma att en emittent som ansöker om notering bedöms vara olämpligt för notering, trots att emittenten uppfyller alla noteringskrav. Detta kan vara fallet om noteringen av emittentens finansiella instrument bedöms kunna skada allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden. Om en redan noterad emittent, trots att den uppfyller alla fortlöpande noteringskrav, genom sin verksamhet eller organisation bedöms kunna skada förtroendet för värdepappersmarknaden kan börsen besluta att observationsnotera det finansiella instrumentet eller besluta om avnotering.

För att upprätthålla allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden är det nödvändigt att ledande befattningshavare, inkluderat styrelseledamöter, inte har en bakgrund som skulle kunna skada förtroendet för emittenten och därmed förtroendet för värdepappersmarknaden. Det är också viktigt att dessa personers bakgrund framgår tydligt av den information som emittenten offentliggjort i prospektet inför noteringen. Emittenten måste exempelvis noga överväga om det ska publicera information som finns i brottsregistret eller dessa personers eventuella inblandning i konkurser eller liknande. Under vissa omständigheter kan en emittent anses som olämpligt för ett upptagande till handel om det har en ledande befattningshavare som varit dömd för allvarlig brottslig verksamhet, speciellt om det gäller ekonomiska brott eller om personen varit med om ett flertal konkurser. Om en sådan person befrias från sina uppdrag i emittenten kan det bli aktuellt för upptagande till handel.

2.4 Emittentens organisation

Ledning och styrelse

2.4.1Styrelsen ska vara sammansatt på ett sådant sätt att den har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att kunna leda och kontrollera ett noterat bolag samt kunna uppfylla de krav som ställs på ett sådant bolag.

2.4.2Emittentens ledning ska ha tillräcklig kompetens och erfarenhet för att kunna driva ett noterat bolag samt kunna uppfylla de skyldigheter som gäller för ett sådant bolag.

En förutsättning för att en emittent ska kunna vara noterad är att styrelsen och ledningen har tillräcklig erfarenhet och kompetens avseende de speciella krav som ställs på noterade bolag. Det är lika viktigt att dessa personer även förstår de krav och förväntningar som ställs på noterade bolag. Det krävs inte att samtliga styrelseledamöter har erfarenhet från noterade bolag, men styrelsen ska vid en helhetsbedömning inneha de nödvändiga kvalifikationerna. Beträffande emittentens ledning så ska åtminstone verkställande direktören, ekonomichefen eller annan exekutiv befattningshavare med ansvar för informationsgivning till aktiemarknaden ha tillräckliga kvalifikationer i detta avseende.

Vid bedömning av ledningens och styrelsens kvalifikationer kommer börsen att värdera tidigare erfarenheter av positioner i börsnoterade bolag, bolag noterade på annan reglerad marknad eller en marknadsplats med liknande juridisk status. Motsvarande kunskap och erfarenhet kan även ha vunnits på annat sätt.

Det är viktigt att styrelsen och ledningen kan emittenten och dess verksamhet samt har kunskap om hur emittenten har organiserat exempelvis sin interna rapportering, den interna kontrollen gällande den finansiella rapporteringen, investor relations och processen för offentliggörande av finansiella rapporter och ad hoc-information till aktiemarknaden. Börsen kommer normalt att anse att styrelsen och ledningen har tillräcklig kunskap om emittentens organisation och verksamhet om de har varit aktiva i emittenten under minst tre månader och om de även medverkat i framtagandet av åtminstone en årsredovisning eller en kvartalsrapport innan noteringen.

Det är även viktigt att samtliga styrelseledamöter och ledningen har en grundläggande kunskap om aktiemarknadens regelverk. Detta gäller i synnerhet de regler som har speciell betydelse för emittenten och dess notering. Denna kompetens kan ledande befattningshavare inhämta på de seminarier som börsen regelbundet håller. Styrelsens ledamöter och ledningen ska verifiera detta för börsen genom att exempelvis lämna in ett CV, ett intyg från en godtagbar tredje part eller på annat sätt visa börsen att detta krav är uppfyllt.

Börsen kräver att verkställande direktören är anställd av emittenten. Dispens från detta krav kan endast lämnas under en kortare period om godtagbara skäl finns.

Kapacitet för informationsgivning till aktiemarknaden

2.4.3Emittenten ska i god tid före noteringen ha infört och upprätthållit erforderliga rutiner och system för informationsgivning, inkluderande system och procedurer för finansiell rapportering. Detta för att säkerställa att kravet uppfylls beträffande emittentens skyldighet att förse marknaden med korrekt, relevant och tydlig information i enlighet med börsens regler.

Emittenten ska ha en organisation som möjliggör snabb spridning av information till aktiemarknaden. Organisationen och systemen ska vara på plats före noteringen, vilket innebär att emittenten ska ha producerat åtminstone en kvartalsrapport i enlighet med börsens regler. Detta innebär dock inte att informationen behöver offentliggöras. Börsen rekommenderar dock emittenter som ansöker om notering att organisationen för informationsgivning till aktiemarknaden fungerat i åtminstone två kvartal innan noteringen och producerat minst två kvartalsrapporter eller en bokslutskommuniké och en kvartalsrapport.

Ekonomisystemet ska kunna ge ledning och styrelse nödvändigt beslutsunderlag. Det ska möjliggöra snabb och frekvent rapportering till ledning och styrelse, vanligen i form av månatliga rapporter. Ekonomisystemet måste klara ett snabbt framtagande av tillförlitliga delårsrapporter och bokslutskommunikéer. Det måste också finnas personell kapacitet för att analysera materialet så att exempelvis resultatutvecklingen kan kommenteras i den externa rapporteringen på ett för aktiemarknaden relevant sätt. Det kan vara acceptabelt att delar av ekonomifunktionen upprätthålls av inhyrd personal, om det finns avtalsmässig långsiktighet och rimlig personkontinuitet. Emittenten har dock ansvaret för en fungerande ekonomifunktion och det är inte godtagbart att väsentliga delar av ekonomikompetensen bygger på utomstående personal.

För att inte verkställande direktören ska bli alltför belastad med informationsfrågor, ska det finnas ytterligare minst en person som kan uttala sig för emittentens räkning. Konsulter kan fungera som ett stöd i informationsgivningen, speciellt när det gäller utformningen av aktiemarknadsinformationen. Det är dock inte godtagbart att bygga väsentliga delar av informationskompetensen på konsulter eller inhyrd personal.

För att säkerställa att emittenten kan förse marknaden med relevant, tillförlitlig, korrekt och aktuell information rekommenderar börsen att emittenten antar en informationspolicy. En informationspolicy är ett dokument som ska hjälpa emittenten att hålla en kontinuerligt god intern och extern informationskvalitet. Den ska vara utformad så att dess efterlevnad inte är beroende av en särskild person samt vara framtagen för den specifika emittenten. Den information som lämnas till aktiemarknaden ska vara korrekt, relevant och tydlig samt i övrigt i enlighet med börsens regler.

Informationspolicyn behandlar vanligen ett antal områden som exempelvis vem som ska agera som emittentens talesman, vilken typ av information som ska offentliggöras, hur och när offentliggörande ska ske, informationshantering i samband med kris m.m. När det är fråga om ett noterat bolag är det dessutom särskilt viktigt att policyn innehåller ett avsnitt som behandlar aktiemarknadens krav på information. De interna regler som emittenten fastslår bidrar till att uppfylla marknadens krav.

2.5 Undantag

Börsen kan godkänna en ansökan om upptagande till handel även om emittenten inte uppfyller alla noteringskrav, under förutsättning att:

  1. syftet med det aktuella noteringskravet eller annan reglering inte äventyras, eller

  2. syftet med ett noteringskrav kan uppfyllas på annat sätt.

Noteringskravens bakomliggande syften är att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig handel, säkerställa att emittenten har de resurser som krävs för att kunna förse aktiemarknaden med högkvalitativ information samt att upprätthålla allmänhetens förtroende för börsen och aktiemarknaden. Dessa syften anses normalt vara uppfyllda om emittenten uppfyller alla noteringskrav. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall. Då den sammanvägda bedömningen på ett tillräckligt sätt visar att emittenten och dess finansiella instrument uppfyller de ovan nämnda syftena, kan börsen godkänna en noteringsansökan även om inte varje noteringskrav är uppfyllt. Vid sådana omständigheter bör kraven vara tillräckligt flexibla för att inte förhindra ett upptagande till handel som är i enlighet med emittentens och investerarnas intresse.

Emittenter som redan är upptagna till handel på en reglerade marknad, eller motsvarande, kan, på begäran, ges undantag från ett eller flera av de generella noteringskraven i avsnitt 2.3 samt kraven beträffande emittentens organisation i avsnitt 2.4.

Undantag kan endast komma ifråga vid tidpunkten för upptagande till handel och notering. Följaktligen behöver en emittent som godkänts för upptagande till handel och notering inte ansöka om ett undantag om dess situation förändras på ett sådant sätt att ett eller flera noteringskrav inte längre uppfylls. Om det behövs, tar börsen vid sådana tillfällen upp en diskussion med emittenten om hur de uppkomna problemen ska lösas. Om emittenten väsentligen avviker från noteringskraven kan i värsta fall en avnotering aktualiseras.

2.6 Observationsnotering

Börsen kan fatta beslut om att observationsnotera en emittents finansiella instrument om:

  1. emittenten inte uppfyller noteringskraven och bristen bedöms som väsentlig,

  2. emittenten har gjort sig skyldig till en allvarlig överträdelse av andra börsregler,

  3. emittenten har ansökt om avnotering,

  4. emittenten är föremål för ett offentligt uppköpserbjudande eller en budgivare har offentliggjort sin avsikt att lämna ett sådant erbjudande med avseende på emittenten,

  5. emittenten har varit föremål för ett omvänt förvärv eller på annat sätt planerar eller har genomgått en så genomgripande förändring av verksamheten eller organisationen så att emittenten framstår som ett nytt bolag,

  6. väsentlig osäkerhet föreligger om emittentens ekonomiska situation, eller

  7. någon annan omständighet föreligger som föranleder en väsentlig osäkerhet avseende emittenten eller priset på det noterade värdepappret.

Som en varningssignal till aktiemarknaden kan en emittents finansiella instrument tillfälligt observationsnoteras. Syftet med en observationsnotering är att ge en varningssignal till marknaden att det är vissa speciella omständigheter som rör emittenten eller dess finansiella instrument som en investerare bör uppmärksamma. Anledningen till varför ett finansiellt instrument observationsnoteras kan variera, vilket framgår av de ovan uppräknade olika anledningarna. En observationsnotering sker under en begränsad tid, normalt högst sex månader. Såvitt avser ett Aquisition Company ska regeln i punkt v ovan ses mot bakgrund av att ett Aquisition Company är ett bolag vars affärsidé är att genomföra ett eller flera förvärv.

2.7 Genomgripande förändringar i emittentens verksamhet

Om emittenten genomgår en genomgripande förändring, eller förändrar sin verksamhet på annat sätt i en sådan omfattning att emittenten framstår som ett nytt företag, kan börsen komma att initiera en utredning motsvarande den som gäller för en helt ny emittent som ansöker om upptagande till handel på börsen.

Utvärdering av om det är fråga om en genomgripande förändring ska göras på en övergripande nivå. Förändringar inom bl.a. nedan beskrivna områden kan vara tecken på att det är fråga om en genomgripande förändring.

  • Förändring av ägarstruktur, ledning och tillgångar.

  • Befintlig verksamhet säljs samtidigt som ny verksamhet köps in.

  • Förvärvad omsättning och tillgångar överstiger vida befintlig omsättning och tillgångar.

  • Marknadsvärdet på de köpta tillgångarna är betydligt större än marknadsvärdet på emittenten.

  • Kontrollen av emittenten flyttas från den gamla ledningen och majoriteten av styrelsen byts ut till följd av transaktionen.

I det fall de flesta av de ovan nämnda faktorerna inträffat är det ett tecken på att en genomgripande förändring skett. Å andra sidan kan det innebära att om endast en eller två av faktorerna inträffat så är det inte fråga om en genomgripande förändring.

Vid planerade genomgripande förändringar bör börsen kontaktas i förhand så att hanteringen av frågan om emittentens fortsatta handel kan hanteras så smidigt som möjligt. Skyldigheterna att offentliggöra information om genomgripande förändringar i emittentens verksamhet beskrivs i avsnitt 3 (Informationsregler).

2.8 Avnotering

2.8.1En emittent kan ansöka om att dess finansiella instrument ska avnoteras. Börsen kommer att godkänna en sådan ansökan och fatta beslut om sista dag för handel i emittentens finansiella instrument i samråd med emittenten.

I allmänhet kan en emittents finansiella instrument avnoteras fyra veckor efter att börsens beslut om avnotering offentliggjorts, men om det är en omfattande handel i emittentens finansiella instrument samt ett stort antal aktieägare kan börsen besluta att fördröja avnoteringen i upp till sex månader. I samband med ett offentligt erbjudande kan börsen godkänna att avnotering sker två veckor efter att beslut om avnotering offentliggjorts. Detta förutsätter att budgivaren äger 90 procent eller mer av aktierna i emittenten, att handeln i emittentens finansiella instrument är sporadisk och att budgivaren har aviserat att en tvångsinlösenprocess kommer att påbörjas. Börsen gör i varje ärende en bedömning av lämpligt datum för avnotering.

2.8.2Börsen kan i följande fall fatta beslut om avnotering av en emittents finansiella instrument.

  1. En ansökan om konkurs, avveckling av verksamheten eller beslut om motsvarande åtgärd har fattats av emittenten eller lämnats in av annan part till en domstol eller myndighet.

  2. Emittenten inte uppfyller noteringskraven, under förutsättning att: emittenten inte kunnat åtgärda de aktuella problemen inom den tid som beslutats av börsen, vilken i normala fall inte överstiger sex månader, emittenten inte kan åtgärda situationen och bristerna i förhållande till noteringskraven bedöms som väsentliga.

  3. Emittenten inte efter påminnelse har betalat noteringsavgifter enligt punkten 2.2.19.

2.8.3Beslut om avnotering enligt punkten 2.8.2 2 fattas av börsens disciplinnämnd.

2.9 Särskilda noteringskrav för Acquisition Company

2.9.1Ett Acquisition Company är en emittent vars affärsidé är att inom en viss tid förvärva en eller flera verksamheter. För sådana emittenter gäller inte reglerna om börsrevisor i punkterna 2.2.3–2.2.4 samt reglerna om redovisning, verksamhetshistorik och lönsamhet i punkterna 2.3.5–2.3.7.

2.9.2Emittenten ska på ett spärrat bankkonto deponera minst 90 procent av det kapital som genom emission eller på annat sätt tillförs emittenten i syfte att genomföra förvärv.

2.9.3Emittenten ska inom 36 månader efter prospektets ikraftträdande – eller den kortare tid som emittenten anger i prospektet – genomföra ett eller flera förvärv till ett sammanlagt marknadsvärde om minst 80 procent av det kapital – exklusive avgifter till rådgivare i samband med emissionen och förekommande skatter på kapitalet – som finns deponerat på det spärrade bankkontot vid tidpunkten för avtalet för det första förvärvet.

2.9.4Innan emittenten har uppfyllt villkoren i punkt 2.9.3 ska varje förvärv godkännas av fler än hälften av de ledamöter i styrelsen som är oberoende i förhållande till emittenten och bolagsledningen.

2.9.5Innan emittenten har uppfyllt villkoren i punkt 2.9.3 ska varje förvärv godkännas av aktieägare som företräder mer än hälften av aktierna på den bolagsstämma där förslag om förvärv behandlas.

2.9.6Innan emittenten har uppfyllt villkoren i punkt 2.9.3 ska emittenten så snart som möjligt, och innan det offentliggörs, underrätta börsen om varje förvärv som föreslås.

2.9.7Innan emittenten har uppfyllt villkoren i punkt 2.9.3 ska en aktieägare som, på en bolagsstämma röstar emot förslaget om förvärv och då framställer anspråk på inlösen ha rätt, som följer av emittentens bolagsordning, att få sina aktier inlösta till belopp som motsvarar aktiernas pro rata-andel av det, vid den tidpunkten, deponerade kapitalet – exklusive förekommande skatter och emittentens kostnader för verksamheten – förutsatt att det är förenligt med nationell lagstiftning och förutsatt att förvärvet godkänns och genomförs. Emittenten får fastställa en gräns – ej understigande 10 procent – för det högsta antal aktier som får utnyttjas för sådan inlösen. Rätten till inlösen gäller inte:

  1. styrelseledamöter i emittenten,

  2. ledningen i emittenten,

  3. stiftare av emittenten,

  4. en make eller en sambo till någon som avses i a–c,

  5. den som står under vårdnad till någon som avses i a–c, eller

  6. en juridisk person över vilken någon som avses i a–c, ensam eller tillsammans med någon annan som avses där, har ett bestämmande inflytande.

Kallelsen till bolagsstämma ska innehålla uppgift om aktieägarnas rätt att begära inlösen.

2.9.8När emittenten uppfyllt villkoren i punkt 2.9.3 och inte längre utgör ett Acquisition Company ska emittenten så snart som möjligt inleda en ny noteringsprocess i tillämpliga delar. I samband därmed ska emittenten uppfylla samtliga de noteringskrav som gäller för emittenter. Om emittenten inte uppfyller noteringskraven kan börsen besluta att emittenten ska avnoteras enligt bestämmelserna i punkt 2.8.2.

2.10 Särskilda noteringskrav för förvärvsförvaltarbolag

2.10.1Med ett förvärvsförvaltarbolag menas i detta avsnitt ett aktiebolag:

  1. vars huvudsakliga ändamål är att investera och förvalta sina tillgångar:

    1. i alla typer av egendom, och

    2. med syfte att sprida investeringsrisken, och

  2. vars styrelse ska kunna agera självständigt i förhållande till förvärvsförvaltarbolagets förvaltare i enlighet med 2.10.8.

Definitionen av förvärvsförvaltarbolag omfattar svenska aktiebolag såsom de definieras i aktiebolagslagen (2005:551) och motsvarande utländska juridiska personer enligt tillämplig lokal lagstiftning. Om en emittent väljer att noteras med stöd av reglerna i avsnitt 2.10 är emittenten skyldig att följa reglerna såväl vid tidpunkten när emittentens finansiella instrument upptas till handel som fortlöpande så länge de handlas på börsen. Avsnitt 2.10 är inte tillämpligt på emittenter som inte uttryckligen begär det i samband med noteringsprocessen.

Definitionen av förvärvsförvaltarbolag är inte avsedd att överensstämma med definitionen av investmentföretag i inkomstskattelagen (1999:1229) och inte heller definitionen av investeringsfonder enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder.

2.10.2För förvärvsförvaltarbolag gäller inte reglerna om redovisning och verksamhetshistorik i 2.3.5 respektive 2.3.6.

2.10.3För ett förvärvsförvaltarbolags ledning och kapacitet för informationsgivning till aktiemarknaden ska 2.4.2 respektive 2.4.3 gälla på följande sätt:

Ett förvärvsförvaltarbolag ska säkerställa att det finns tillräcklig kompetens och erfarenhet tillgänglig för att kunna driva ett noterat bolag. Förvärvsförvaltarbolaget ska i god tid före noteringen ha infört och upprätthållit erforderliga rutiner och system för informationsgivning, inkluderande system och procedurer för finansiell rapportering. Beroende på hur förvärvsförvaltarbolaget är strukturerat kan börsen godta att verkställande direktören inte är anställd av emittenten. Börsen kan i sådana fall även godta att det inte finns ytterligare personer anställda av förvärvsförvaltarbolaget som kan uttala sig för emittentens räkning.

Eftersom vissa förvärvsförvaltarbolag är strukturerade enligt en fondstruktur och därför saknar annan verksamhet än investeringar i fonder, eller i vissa fall annan egendom, kan det anses överflödigt att ha en verkställande direktör anställd i dessa emittenter. Detsamma gäller kravet att det ska finnas ytterligare personer anställda av emittenten som kan uttala sig för emittentens räkning. Ett förvärvsförvaltarbolag ska i vilket fall visa att det kan uppfylla syftet med 2.4.2 respektive 2.4.3. Det ska exempelvis alltid finnas en kontaktperson som kan uttala sig för emittentens räkning som börsen kan kontakta rörande frågor om emittentens informationsgivning. Förvärvsförvaltarbolaget ska kunna visa att en ordning etablerats varigenom emittenten löpande kan efterleva de krav på informationsgivning som följer av detta och andra relevanta regelverk och som förser aktiemarknaden med information som är relevant för att bedöma värdet av emittentens finansiella instrument. I det sammanhanget ska erforderlig vikt läggas vid den omständighet att emittentens finansiella instrument är föremål för kontinuerlig handel, vilket inte behöver vara fallet för fonder eller annan egendom emittenten investerar i.

2.10.4Ett förvärvsförvaltarbolag ska investera och förvalta sina tillgångar på ett sätt som överensstämmer med syftet att sprida investeringsrisken.

Även om det saknas regler som hindrar att ett förvärvsförvaltarbolag innehar en kontrollpost i en investering bör ett förvärvsförvaltarbolag, för att sprida investeringsriskerna, undvika:

  1. korsfinansiering mellan de bolag som ingår i emittentens investeringsportfölj, till exempel genom att göra utfästelser eller ställa säkerhet för lån som upptas av ett sådant bolag till förmån för annat bolag, och

  2. att förvärvsförvaltarbolaget har gemensamma finansfunktioner med bolag i vilka förvärvsförvaltarbolaget har investerat.

2.10.5Högst 10 procent av det sammanlagda värdet av emittentens totala tillgångar får vid noteringstillfället vara investerade i andra förvärvsförvaltarbolag. Denna begränsning gäller dock inte vid investeringar i förvärvsförvaltarbolag som har offentliggjord investeringspolicy att inte investera mer än 15 procent av sina totala tillgångar i andra noterade förvärvsförvaltarbolag.

2.10.6Om ett förvärvsförvaltarbolag huvudsakligen investerar i bolag eller fonder som i sin tur investerar i en portfölj av investeringar (en ”masterfond”), måste förvärvsförvaltarbolaget säkerställa att:

  1. masterfondens investeringspolicy överensstämmer med förvärvsförvaltarbolagets offentliggjorda investeringspolicy och att investeringsriskerna sprids, och

  2. masterfonden i praktiken investerar och förvaltar sina investeringar på ett sätt som överensstämmer med förvärvsförvaltarbolagets offentliggjorda investeringspolicy och att investeringsrisken sprids.

Denna regel gäller oavsett om förvärvsförvaltarbolaget investerar direkt i masterfonden eller indirekt genom andra mellanhänder.

Om förvärvsförvaltarbolaget investerar i masterfonden genom en kedja av mellanhänder mellan förvärvsförvaltarbolaget och masterfonden, ska förvärvsförvaltarbolaget säkerställa att varje mellanhand i kedjan uppfyller bestämmelserna i a och b.

2.10.7Ett förvärvsförvaltarbolag ska ha en offentliggjord investeringspolicy som innehåller information om de riktlinjer förvärvsförvaltarbolaget kommer att följa rörande allokering av tillgångar, riskspridning, skuldsättning och maximal riskexponering.

Informationen i investeringspolicyn, inklusive kvantitativ information om den riskexponering som anges i 2.10.7, ska vara tillräckligt klar och tydlig för att en investerare ska kunna:

  1. bedöma investeringserbjudandet,

  2. bedöma hur syftet att sprida risken ska uppnås,

  3. utläsa hur lång livstid förvärvsförvaltarbolaget planeras ha, och

  4. bedöma innebörden av förslag till eventuella ändringar i investeringspolicyn.

2.10.8Styrelsen i förvärvsförvaltarbolaget ska kunna agera självständigt

  1. i förhållande till förvaltare som utsetts för att förvalta förvärvsförvaltarbolagets investeringar (”förvärvsförvaltarbolagets förvaltare”), och

  2. i förhållande till masterfonden och eventuell förvaltare i masterfonden, om förvärvsförvaltarbolaget (direkt eller genom mellanhänder) har som investeringspolicy att huvudsakligen investera sina tillgångar i andra bolag eller fonder som investerar i en masterfond.

2.10.92.10.8 b gäller inte om ett bolag eller fond som investerar i ett annat bolag eller en annan fond är ett dotterbolag till förvärvsförvaltarbolaget.

2.10.10I enlighet med 2.10.8 får en majoritet av styrelsen i förvärvsförvaltarbolaget (inklusive ordföranden) inte utgöras av:

  1. styrelseledamöter, anställda, delägare, medlemmar av företagsledningen eller rådgivare i:

    1. förvärvsförvaltarbolagets förvaltare, eller

    2. sådan masterfond eller förvaltare som anges i 2.10.8 b, eller

    3. annat bolag i samma koncern som förvärvsförvaltarbolagets förvaltare, eller

  2. styrelseledamöter, anställda eller rådgivare i andra förvärvsförvaltarbolag eller fonder som:

    1. förvaltas av samma förvaltare som förvärvsförvaltarbolagets förvaltare, eller

    2. förvaltas av ett annat bolag inom samma koncern som förvärvsförvaltarbolagets förvaltare.

2.10.11Ett förvärvsförvaltarbolag ska i förväg inhämta aktieägarnas godkännande av varje väsentlig ändring av dess offentliggjorda investeringspolicy. Vid bedömningen av vad som utgör en väsentlig ändring av den offentliggjorda investeringspolicyn ska förvärvsförvaltarbolaget beakta den kumulativa effekten av samtliga ändringar som vidtagits sedan aktieägarna senast hade möjlighet att rösta om investeringspolicyn eller, om omröstning aldrig skett, efter upptagande till handel.

2.10.12Ett förvärvsförvaltarbolag får inte utan godkännande av aktieägarna genom kontantemission emittera fler aktier av samma aktieslag som redan existerande aktier (inklusive emissioner av egna aktier) till en kurs som understiger nettotillgångsvärdet per aktie, om de inte först erbjudits pro rata till existerande ägare till aktier av det aktieslaget.

Vid beräkning av nettotillgångsvärdet per aktie ska egna aktier som innehas av förvärvsförvaltarbolaget inte beaktas.

2.10.13Utöver kraven i avsnitt 3.3 (Andra skyldigheter att offentliggöra information) ska ett förvärvsförvaltarbolag i sin årsredovisning inkludera:

  1. en redogörelse (inklusive kvantitativ analys) som utvisar hur emittenten investerat sina tillgångar för att sprida investeringsrisken i enlighet med emittentens offentliggjorda investeringspolicy,

  2. ett uttalande, på en framträdande plats, från styrelsens ledamöter som redovisar om det enligt styrelseledamöternas uppfattning ligger i aktieägarnas intresse att uppdraget för förvärvsförvaltarbolagets förvaltare förlängs på avtalade villkor, samt skälen för denna uppfattning,

  3. namnen på förvärvsförvaltarbolagets förvaltare och en sammanfattning av det huvudsakliga innehållet i eventuella avtal mellan förvärvsförvaltarbolaget och dessa, bland annat inkluderande

    1. information om villkoren och varaktigheten för deras uppdrag,

    2. grunderna för beräkning av deras arvode, och

    3. eventuella bestämmelser rörande upphörandet av deras uppdrag, inklusive uppgift om eventuell ersättning vid upphörande,

  4. gällande offentliggjord investeringspolicy i sin fullständiga lydelse, och

  5. en utförlig och meningsfull analys och utvärdering av emittentens portfölj.

2.10.14Utöver kraven i avsnitt 3.3 (Andra skyldigheter att offentliggöra information) ska delårsrapporter och, i förekommande fall, preliminära bokslutkommunikéer, innehålla information som utvisar fördelningen mellan:

  1. erhållen utdelning och ränta, och

  2. övriga intäkter (inklusive intäkter från intressebolag).

3 Informationsregler

3.1 Offentliggörande av insiderinformation (Generalklausul)

En emittent ska så snart som möjligt offentliggöra insiderinformation i enlighet med artikel 17 i marknadsmissbruksförordningen2 (”MAR”).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014.

Handledning från börsen gällande tillämpningen av MAR

Artikel 17 i MAR anger skyldigheten att offentliggöra insiderinformation. Begreppet insiderinformation definieras i artikel 7 i MAR. Enligt artikel 17 kan emittenten, på eget ansvar, skjuta upp ett offentliggörande av insiderinformation förutsatt att alla villkor enligt MAR är uppfyllda.3

I det följande ger börsen handledning gällande vissa omständigheter och händelser som enligt börsens mening kan utgöra insiderinformation enligt MAR. Syftet med handledningen är att underlätta emittentens efterlevnad av MAR och att ge handledning till börsens syn på emittentens skyldighet att offentliggöra insiderinformation enligt MAR. Emittentens skyldighet att offentliggöra insiderinformation regleras av MAR, inkluderande kompletterande rättsakter och relevant handledning från European Securities and Markets Authority (”ESMA”) och syftet är inte att handledningen i detta avsnitt ska ålägga emittenten ytterligare skyldigheter än vad som följer enligt MAR.

Se artikel 17.4 i MAR och Kommissionens delegerade förordning om offentliggöranden och uppskjutande av offentliggöranden av insiderinformation.

Offentliggörande av insiderinformation

Emittenten ska säkerställa att alla intressenter på aktiemarknaden har samtidig tillgång till insiderinformation rörande emittenten. Emittenten ska därför säkerställa att insiderinformationen behandlas konfidentiellt innan den offentliggörs och att ingen obehörig part får tillgång till sådan information. Av ovanstående följer att insiderinformation inte får lämnas ut till analytiker, journalister eller andra vare sig enskilt eller i grupp om den inte samtidigt offentliggörs.

I speciella fall, där information ges som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åläggande och den person som mottar informationen är skyldig att inte röja den kan dock information lämnas ut innan offentliggörandet till sådana personer som aktivt deltar i beslutsprocessen eller till följd av sin yrkesroll tar del i arbetet med att ta fram informationen. Det kan exempelvis avse information till större aktieägare eller tilltänkta aktieägare vid sondering inför planerad nyemission, till rådgivare som emittenten anlitar för t.ex. prospektarbete inför en planerad emission eller annan affär av större omfattning, till tilltänkt budgivare eller målbolag i samband med förhandlingar om uppköpserbjudande, till s.k. ratinginstitut inför kreditvärdering eller till kreditgivare inför viktiga kreditbeslut.4

Emittenten kan inte undkomma sin skyldighet att offentliggöra insiderinformation genom att ingå ett avtal med en annan part med innebörden att viss information, eller detaljer i sådan information, inte får offentliggöras av emittenten.

Bedömningen av vad som är insiderinformation måste baseras på fakta och omständigheter och göras från fall till fall. Vid tveksamhet kan kontakt tas med börsen för råd. Börsens personal har tystnadsplikt. Den slutliga informationsgivningen sker dock alltid på emittentens ansvar.

Vid bedömningen av vad som kan utgöra insiderinformation kan följande faktorer beaktas:

  • beslutets eller händelsens förväntade omfattning eller betydelse i relation till hela emittentens verksamhet,

  • betydelsen av den nya informationen i förhållande till de faktorer som avgör prissättningen på de finansiella instrumenten, eller

  • andra faktorer som skulle kunna påverka priset på de finansiella instrumenten.

När emittenten har mottagit information från en extern part måste även källans tillförlitlighet beaktas.

Ytterligare en grund för bedömning är om liknande information tidigare har haft effekt på priset på de finansiella instrumenten eller om emittenten vid tidigare tillfällen bedömt vissa beslut eller händelser som insiderinformation. Detta innebär givetvis inte att det är omöjligt att ändra gällande policy av när ett offentliggörande ska ske men olika hantering av likartad information ska om möjligt undvikas.

I regel ska emittenten offentliggöra information som, om den offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på emittentens finansiella instrument. Det är således inte nödvändigt att det sker en verklig förändring av priset. Bedömningen av om informationen kan vara kurspåverkande ska göras bolagsspecifikt. Det innebär bland annat att tidigare kursutveckling, branschtillhörighet och marknadsutveckling ska beaktas. Följaktligen kan det föreligga informationsplikt i exempelvis följande situationer:

  • order och investeringsbeslut,

  • samarbetsavtal eller andra väsentliga avtal,

  • köp och försäljning av bolag,

  • pris- eller valutaförändringar,

  • kredit- eller kundförluster,

  • nya ”joint ventures”,

  • forskningsresultat, utveckling av nya produkter eller viktiga uppfinningar,

  • inledande eller uppgörelse av legala tvister samt relevanta domstolsbeslut,

  • finansiella svårigheter,

  • myndighetsbeslut,

  • aktieägaravtal som är kända av emittenten och som kan påverka överlåtbarheten av emittentens finansiella instrument,

  • rykten i marknaden och informationsläckage,

  • likviditetsgarantavtal,

  • information rörande dotter- och intressebolag,

  • revisionsberättelse,

  • förändring av resultat eller finansiell ställning, och

  • genomgripande förändringar i emittentens verksamhet (se även punkten 3.3.12).

Några av exemplen är beskrivna mer i detalj nedan tillsammans med handledning gällande vilken typ av information som börsen normalt förväntar sig att ett offentliggörande ska innehålla samt handledning gällande tidpunkt och metod för offentliggörande som börsen normalt förväntar sig att emittenten följer.

Gällande marknadssonderingar se artikel 11 i MAR och Kommissionens delegerade förordning om marknadssonderingar.

Order och investeringsbeslut; samarbetsavtal

Om emittenten ska offentliggöra en större order kan det vara väsentligt att lämna information om ordersumma med uppgifter om produkten eller annat orderinnehåll samt om vilken tidsperiod som ordern omfattar. Order gällande nya produkter, nya användningsområden, nya kunder eller kundgrupper samt nya marknader kan under vissa omständigheter utgöra insiderinformation. Vid samarbetsavtal kan det vara svårt att bedöma de finansiella effekterna vilket gör att en tydlig beskrivning av motiv, syfte och planer är av stor betydelse.

Köp och försäljning av bolag

Om en emittent offentliggör insiderinformation om ett köp eller en försäljning av ett bolag eller en verksamhet ska offentliggörandet normalt innehålla följande uppgifter:

  • köpesumma, om inte särskilda omständigheter föreligger,

  • betalningsvillkor,

  • relevant information om den köpta eller sålda verksamheten,

  • skälen för transaktionen,

  • bedömd påverkan på emittentens verksamhet,

  • transaktionens tidplan, och

  • viktiga förutsättningar eller villkor för transaktionen.

Det förvärvade bolaget eller den förvärvade verksamheten ska beskrivas på ett sätt som förklarar dess huvudverksamhet, historiska utveckling samt finansiella ställning.

I samband med köp och försäljningar av bolag vars innebörd innebär insiderinformation ställs det speciella krav på att informationen ska vara fullständig. Med ledning av den information som lämnas gällande en transaktion ska marknaden kunna bedöma såväl de finansiella som organisationsmässiga effekterna av köpet eller försäljningen samt hur transaktionen påverkar värderingen av emittentens finansiella instrument. Sådana bedömningar kräver vanligen kunskap om såväl de finansiella effekterna av köpet eller försäljningen som effekterna för emittentens verksamhet.

För att kunna bedöma de finansiella effekterna ska emittenten normalt informera om köpesumman. I undantagsfall kan det dock vara möjligt att underlåta att informera om köpesumman. Det kan t.ex. gälla om köpesumman är obetydlig i förhållande till värdet på emittenten. Ett annat exempel skulle kunna vara att ett offentliggörande sker i ett tidigt skede i transaktionsprocessen – som en följd av andra regler om offentliggörande – innan de slutliga prisdiskussionerna har genomförts. Det är då omöjligt att informera om priset, men så snart detta har fastställts ska information lämnas. Det är inte ovanligt att köpesumman är relaterad till den framtida utvecklingen av förvärvet. I sådana fall bör emittenten genast offentliggöra uppgifter om den högsta möjliga köpesumman (inklusive högsta möjliga tilläggköpesumma) tillsammans med de faktorer som kan komma att påverka tilläggsköpesumman och offentliggöra den slutliga köpesumman senare.

Det kan finnas flera olika sätt att utvärdera om en transaktion utgör insiderinformation eller inte beroende på dess strategiska betydelse. Relevant information för utvärderingen kan exempelvis vara effekterna på resultat- och balansräkning till följd av integrationen alternativt av försäljningen.

I samband med inkråmsförvärv, då den köpta enheten inte är en självständig enhet, kan det vara särskilt viktigt att redovisa information om köpesumma, vilken typ av rörelse som förvärvats, vilka tillgångar och skulder som ingår, antal anställda som övertagits etc.

Finansiella svårigheter

Om emittenten hamnar i ekonomiska svårigheter, t.ex. en likviditetskris eller en betalningsinställelse, kan det uppkomma svåra frågeställningar gällande skyldigheten att offentliggöra insiderinformation. Emittenten kan exempelvis hamna i en situation där avgörande beslut fattas av andra, t.ex. kreditgivare eller stora aktieägare. Det är dock alltid emittenten som har ansvaret för offentliggörandet av insiderinformation. Detta innebär att emittenten måste hålla sig kontinuerligt underrättad om utvecklingen genom kontakter med representanter från kreditgivare, stora ägare m.m. Med ledning av den information som då erhålls kan lämpliga informationsåtgärder förberedas.

I låneavtal finns inte sällan olika begränsningar med avseende på soliditet, försäljning, kreditbetyg eller liknande. Om dessa gränser passeras kan långivaren komma att kräva återbetalning eller omförhandling av lånen. Passeras sådana gränser kan detta faktum utgöra insiderinformation.

Myndighetsbeslut

Även om det kan vara svårt för emittenten att ha kontroll över de beslut som tas av myndigheter och domstolar är det fortfarande emittentens skyldighet att offentliggöra information rörande sådana beslut, så snart som möjligt, om konsekvenserna av beslutet utgör insiderinformation. Informationen från emittenten ska vara tillräckligt omfattande och relevant så att marknaden kan bedöma beslutets effekt på emittentens resultat och ställning. Omfattningen på den information som lämnas kan därför variera från fall till fall.

Om det är omöjligt för emittenten att ha någon uppfattning om konsekvenserna av beslutet från myndigheten eller domstolen kan emittenten i ett första pressmeddelande kommentera själva beslutet och vid ett senare tillfälle offentliggöra information rörande de konsekvenserna.

Information rörande dotter- och intressebolag

Beslut, fakta och omständigheter avseende koncernen, enskilda dotterbolag och i vissa fall intressebolag kan utgöra insiderinformation. Bedömningen påverkas givetvis av den legala och verksamhetsmässiga strukturen av koncernen men även andra faktorer kan spela in.

Det kan förekomma att ett intressebolag offentliggör information oberoende av emittenten även om intressebolaget inte har några externa informationskrav på sig. I sådana fall måste emittenten bedöma om den information som intressebolaget lämnat utgör insiderinformation för emittenten.

Om ett dotterbolag också är ett noterat bolag, kan omständigheter i dotterbolaget utgöra insiderinformation i för emittenten.

Revisionsberättelse

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkningar beträffande emittentens löpande fortlevnad (going concern), interna oegentligheter inom emittenten eller andra särskilda anmärkningar eller upplysningar från revisorn, kan informationen utgöra insiderinformation.

Förändring av resultat eller finansiell ställning

Om emittentens finansiella resultat eller ställning avviker från vad som rimligen kan förväntas med ledning av den information som emittenten har offentliggjort eller på annat sätt kommunicerat tidigare, kan informationen beträffande avvikelsen utgöra insiderinformation.

Vid bedömningen av om en förändring av emittentens finansiella resultat eller ställning är tillräckligt väsentlig för att utgöra insiderinformation ska emittenten värdera avvikelsen med utgångspunkt i den senaste finansiella utvecklingen, prognoser eller framåtblickande uttalanden. I ett sådant bedömningsunderlag bör hänsyn tas till emittentens specifika verksamhet tillsammans med kända förändringar i finansiella förutsättningar under återstående del av den finansiella perioden. I förutsättningarna kan t.ex. ingå säsongsmässiga variationer samt generell marknadsutveckling. Hänsyn bör också tas till annan information som lämnats från emittenten gällande omvärldsfaktorer, såsom känslighetsanalyser avseende t.ex. ränta, valuta och råvarupriser. Sammanställningar av analytikers förväntningar på emittenten är inte avgörande för hur bedömningen ska göras.

Genomgripande förändringar i emittentens verksamhet

Om emittenten under en kort tidsperiod genomgår väsentlig förändring eller förändrar sin verksamhet på annat sätt i en sådan omfattning att emittenten framstår som ett nytt bolag, så kan information om sådana förändringar utgöra insiderinformation. I fall då emittenten offentliggör information om sådana förändringar ska även information om konsekvenserna inkluderas.

Tidpunkt och metod för offentliggörande

Emittenten ska så snart som möjligt informera allmänheten om insiderinformation som direkt berör emittenten. Emittenten ska se till att insiderinformationen offentliggörs på ett sätt som ger allmänheten en snabb tillgång till informationen och möjlighet till en fullständig och korrekt bedömning av informationen i rätt tid. Emittenten ska inte kombinera offentliggörande av insiderinformation till allmänheten med marknadsföring.

Information som offentliggörs av emittenten ska vara korrekt, relevant och tydlig och får inte vara vilseledande. Informationen rörande beslut, fakta och omständigheter måste vara tillräckligt utförlig för att möjliggöra en bedömning av informationens betydelse för emittenten och dess finansiella instrument. Även utelämnad information kan innebära att emittentens informationsgivning blir felaktig och missvisande.

Den väsentligaste informationen ska presenteras tydligt i början av meddelandet. Varje meddelande ska ha en rubrik som sammanfattar innehållet.

Det inte tillåtet att lämna insiderinformation t.ex. på en bolagsstämma eller vid ett möte med analytiker om inte informationen samtidigt offentliggörs. Om emittenten avser att lämna sådan information under en stämma eller ett annat möte måste emittenten senast samtidigt offentliggöra insiderinformationen.

Ändringar och korrigeringar av tidigare offentliggjord information

När emittenten offentliggör väsentliga förändringar av tidigare offentliggjord information ska ändringsmeddelandet lämnas genom samma distributionskanaler som den tidigare informationen. Korrigeringar av fel i information som offentliggjorts av emittenten ska offentliggöras så snart som möjligt om inte felet är oväsentligt. När det gäller ändringar av information i en finansiell rapport, är det normalt inte nödvändigt att skicka ut hela rapporten en gång till, utan det räcker med att endast kommentera ändringen. Ändringsmeddelandet ska även i detta fall gå ut i samma distributionskanaler som den tidigare finansiella rapporten.

3.2 Hemsida

Emittenten ska ha en egen hemsida där all offentliggjord information ska finnas tillgänglig under minst fem år.

Finansiella rapporter ska dock finnas tillgängliga på hemsidan under minst tio år efter offentliggörandet.

Den offentliggjorda informationen ska göras tillgänglig på hemsidan så snart som möjligt efter offentliggörandet.

En emittent med säte i ett land utanför EES ska på sin hemsida publicera en generell beskrivning av de huvudsakliga skillnaderna rörande minoritetsaktieägares rättigheter i landet där emittenten har sitt säte och i Sverige. En sådan beskrivning ska löpande uppdateras när det är nödvändigt.

Emittenten ska ha en egen hemsida för att säkerställa tillgängligheten av företagsspecifik information till marknaden. Kravet gäller från första dag för handel och berör även årsredovisningar och om möjligt förekommande prospekt och erbjudandehandlingar.

För att förbättra informationen om minoritetsaktieägares rättigheter i förhållande till emittenter ska emittenter med säte i ett land utanför EES på sin hemsida publicera en generell beskrivning av de huvudsakliga skillnaderna rörande minoritetsaktieägares rättigheter i landet där emittenten har sitt säte och i Sverige. En sådan beskrivning kan exempelvis beskriva rättigheter och skyldigheter för minoritetsaktieägare i förhållande till: (i) bolagsstämma, (ii) utseende eller uppsägande av styrelseledamot, (iii) företrädesrätt i förhållande till aktieemissioner, (iv) obligatorisk inlösen av aktier, (v) förutsättningar för särskild granskning, (vi) offentliga uppköpserbjudanden och (vii) fusioner och andra liknande transaktioner.

3.3 Andra skyldigheter att offentliggöra information

3.3.1 Introduktion

Detta avsnitt 3.3 innehåller skyldigheter att offentliggöra information fastställda av börsen. Offentliggöranden av information som anges i detta avsnitt ska göras på samma sätt, vad avser tidpunkt och metod för offentliggörande, som anges i avsnitt 3.1, om inte annat anges.

3.3.2 Finansiella rapporter/redogörelser

Emittenten ska upprätta och offentliggöra finansiella rapporter/redogörelser i enlighet med gällande lagstiftning och relevanta redovisningsstandarder.

Emittenter med primärnotering på Nasdaq Stockholm ska offentliggöra bokslutskommuniké samt delårsrapporter/redogörelser kvartalsvis.

Eftersom årsredovisningen (för koncerner) måste upprättas i enlighet med av EU antagna IFRS, eller motsvarande likvärdiga redovisningsstandarder, ska även bokslutskommunikén vara upprättad i enlighet med samma redovisningsprinciper. Bokslutskommunikén ska vara så omfattande att den slutliga årsredovisningen inte innehåller ny insiderinformation. Om insiderinformation tas in i årsredovisningen måste denna offentliggöras innan årsredovisningen blir offentlig.

3.3.3 Tidpunkt för avgivande av finansiella rapporter/redogörelser

Bokslutskommuniké och delårsrapporter/redogörelser ska offentliggöras senast inom två månader från utgången av rapport/redogörelseperioden. Av delårsrapport/redogörelse ska framgå om emittentens revisor genomfört en översiktlig granskning eller ej.

Det kan uppkomma situationer när den interna bokslutsprocessen tidsmässigt inte går i enlighet med förväntningarna. Emittenten kan då välja att tidigarelägga den fullständiga rapporten eller ändra den föraviserade dagen. Se också ”Bolagets kalender”, punkt 3.3.15.

3.3.4 De finansiella rapporternas innehåll

Bokslutskommunikén och halvårsrapporten ska minst innehålla den information som framgår av IAS 34, Delårsrapportering.

I delårsrapporterna/redogörelserna för första och tredje kvartalen ska emittenten lämna den information som framgår av vägledningen för upprättande av delårsredogörelse som börsen har publicerat på sin hemsida. Emittenten får dock frångå vägledningen helt eller på enskilda punkter, förutsatt att emittenten för marknaden redovisar det rapporterings/redogörelseformat emittenten valt i stället och skälen för detta på emittentens hemsida.

Bokslutskommunikén ska om möjligt innehålla uppgifter om den föreslagna utdelningen per aktie samt uppgifter om planerad dag för årsstämman. Kommunikén ska även innehålla information om var och under vilken vecka årsredovisningen kommer att vara tillgänglig för allmänheten.

En bokslutskommuniké och halvårsrapport ska inledas med en sammanfattning av den mest väsentliga informationen, vari minst ska ingå uppgifter om nettoomsättning och resultat per aktie samt eventuell prognos om sådan lämnas i rapporten.

Börsens vägledning för upprättande av delårsredogörelse kan således i sin helhet frångås och emittentens rapporter/redogörelser för första och tredje kvartalen anpassas till emittentens specifika förutsättningar. En sådan rapport/redogörelse kan till exempel innehålla annan information än vad som framgår av vägledningen som emittenten bedömer vara mer relevant för investerare och andra intressenter eller presenteras på ett annat sätt än vägledningen anger. En rapport/redogörelse i någon form måste dock alltid avges för första och tredje kvartalen. En avvikelse från vägledningen görs genom att emittenten redovisar för marknaden hur den gjort i stället och skälen därtill (följ eller förklara-principen). Därigenom ges marknadens aktörer möjlighet att själva ta ställning till hur de ser på det rapport/redogörelseformat emittenten valt. För den enskilda emittenten kan andra rapport/redogörelseformat än vad vägledningen anger mycket väl innebära bättre informationsgivning. Avvikelse från vägledningen signalerar således i sig inte sämre informationsgivning.

Kravet på att lämna information rörande föreslagen utdelning per aktie föreligger givetvis endast om sådant förslag finns vid offentliggörandet av rapporten. Om styrelsen inte föreslår att det ska lämnas någon utdelning ska det klart framgå av rapporten. Om styrelsens beslut rörande utdelning tas vid ett senare tillfälle ska det offentliggöras då.

När det gäller sammanfattningen avseende ”eventuell prognos om sådan lämnas” kan emittenten välja att ta med hela prognosen eller en relevant sammanfattning av prognosen eller konstatera att rapporten innehåller en prognos.

3.3.5 Prognoser och framåtblickande uttalanden

Om emittenten offentliggör en prognos ska den innehålla information om de förutsättningar och villkor som ligger till grund för prognosen. Prognosen ska så långt det är möjligt presenteras på ett tydligt och enhetligt sätt. Även andra framåtblickande uttalanden ska presenteras på ett motsvarande sätt.

Regeln innebär inte att det föreligger ett krav på att presentera en prognos. Det ankommer på emittenten att – inom ramen för gällande lagstiftning – bedöma i vilken omfattning emittenten ska upprätta prognoser eller annan framtidsinriktad information.

Med “prognos” avses i detta sammanhang specifika siffror för nuvarande finansiella period och/eller följande finansiella perioder. En sådan kan t.ex. innehålla en jämförelse med föregående period (”något bättre än föregående år”) eller antyda vissa siffror eller ange ett intervall för det troliga utfallet av resultatet för en kommande period. Ett ”framåtblickande uttalande” är mer en allmän beskrivning av emittentens framtida utveckling.

Prognoser och annan framåtblickande information ska så långt som möjligt lämnas på ett tydligt och enhetligt sätt. De underliggande faktorerna ska beskrivas tydligt för att marknaden ska ha möjlighet att på ett bra sätt bedöma prognosens förutsättningar. Det ska till exempel framgå vilka resultatmått som prognosen bygger på, dvs. om resultatet är redovisat före eller efter skatt, om effekterna av eventuella förvärv eller försäljningar är beaktade eller om orealiserade värdeförändringar beaktats i prognosen eller inte. Det ska också framgå vilken tidsperiod som prognosen avser. Prognoser och annan framtidsinriktad information ska presenteras under särskild rubrik i rapporter och på en framträdande plats i pressmeddelanden. I samband med prognosjusteringar ska minst de väsentligaste delarna ur den föregående prognosen upprepas för att det ska vara möjligt att bedöma prognosjusteringens effekt.

3.3.6 Bolagsstämma

Kallelse till bolagsstämma ska offentliggöras. Offentliggörandet ska innehålla information om datum, tid och plats, hur aktieägare kan delta och materiella förslag till beslut.

Emittenten ska offentliggöra information om beslut fattade av bolagsstämman, om inte ett beslut är av mindre betydelse. Detta gäller även om beslut överensstämmer med tidigare offentliggjorda förslag. Om bolagsstämman bemyndigat styrelsen att besluta i en särskild fråga ska styrelsens beslut i frågan offentliggöras, om inte beslutet är av mindre betydelse.

Kallelse till bolagsstämma ska alltid offentliggöras. Detta gäller oavsett om kallelsen innehåller insiderinformation eller inte, oberoende av om kallelsen kommer att sändas med post till aktieägarna eller på annat sätt ges offentlighet i t.ex. en tidning samt oberoende av om viss i kallelsen ingående information tidigare enskilt har offentliggjorts enligt detta regelverk. Förslag till beslut vid bolagsstämma som innehåller insiderinformation måste offentliggöras så snart som möjligt i enlighet med MAR. Detta innebär att ett förslag som innehåller insiderinformation ska offentliggöras så snart som möjligt även om förslaget senare kommer att inflyta i en kallelse till bolagsstämma. Om emittenten planerar att kommunicera insiderinformation på stämman måste emittenten offentliggöra informationen senast samtidigt som den presenteras för att den ska bli tillgänglig för hela marknaden.

Även om kallelsen inte innehåller insiderinformation ska den som huvudregel offentliggöras samtidigt som den skickas till t.ex. en tidning. Det förekommer dock att vissa uppgifter fortfarande är utestående när utkastet till kallelse skickas till en tidning för publicering. Detta skulle kunna utgöra ett skäl för att avvakta med offentliggörandet till dess att kallelsen är helt färdigställd. Kallelsen måste dock alltid offentliggöras senast kvällen innan den införs i en tidning och innan den görs tillgänglig på emittentens hemsida. Det är således inte tillräckligt att offentliggörande sker på morgonen före börsens öppnande samma dag som kallelsen är införd i en tidning.

Med beslut av mindre betydelse avses beslut som t.ex. behandlar saker av teknisk natur.

Efter stämmans avslutande ska emittenten så snart som möjligt offentliggöra information om beslut fattade av bolagsstämman, om inte ett beslut är av mindre betydelse. Om bolagsstämman uppdrar åt styrelsen att fatta beslut i en viss fråga, t.ex. om en emission eller återköp av aktier, måste stämmans beslut offentliggöras. I sådana fall ska även det påföljande styrelsebeslutet då stämmans beslut genomförs offentliggöras.

3.3.7 Emissioner av finansiella instrument

Emittenten ska offentliggöra förslag och beslut som innebär att emittentens aktiekapital eller antal aktier eller andra aktierelaterade finansiella instrument ändras, om inte förslaget eller beslutet saknar betydelse. Offentliggörandet ska innehålla förutsättningarna och villkoren för emissionen.

Emittenten ska även offentliggöra utfallet av emissionen.

Offentliggörandet av emissioner ska innefatta all väsentlig information rörande emissionen. Den information som lämnas ska minst innehålla skälen för emissionen, förväntat kapitaltillskott, förutsättningarna och villkoren för emissionen, emissionspris, avtal och eventuella förbindelser kopplade till emissionen, tidplan, och i relevanta fall till vem emissionen riktas.

I samband med att emittenten offentliggör utfallet av emissionen ska information lämnas om emissionen blivit fulltecknad eller ej. I normala fall kan det även vara lämpligt att återupprepa de väsentligaste emissionsvillkoren, framför allt om teckningskursen inte är bestämd utan fastställd genom s.k. ”book-building”.

Även emissioner till emittenten själv, om tillåtet enligt tillämplig lagstiftning, ska offentliggöras enligt denna punkt.

I enlighet med bestämmelserna i 4 kap. 9 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument ska emittenter som minskar eller ökar det totala antalet aktier eller röster i emittenten den sista handelsdagen i den kalendermånad då ökningen eller minskningen har skett offentliggöra uppgifter om ändringen.

3.3.8 Förändringar av styrelse, ledning och revisorer

Förslag och förändringar beträffande emittentens styrelse och högsta ledning ska offentliggöras.

Information som offentliggörs om en ny styrelsemedlem eller person i den högsta ledningen ska innehålla relevanta uppgifter om personens bakgrund och tidigare befattningar.

En ändring av stämmovald revisor ska offentliggöras.

Förslag på styrelseledamot lämnas normalt i kallelsen till bolagsstämman. Ett offentliggörande av en ny stämmovald styrelseledamot eller person i den högsta ledningen ska innehålla relevant information om tidigare befattningar och andra erfarenheter som är av betydelse för bedömning av ledamotens eller direktörens lämplighet. Sådan information kan till exempel vara tidigare och nuvarande styrelse- och ledningserfarenhet såväl som relevant utbildning.

Beroende på emittentens organisation kan olika personer och befattningar betraktas som väsentliga. Alla förändringar av emittentens styrelse och högsta ledning (i vart fall inkluderande den verkställande direktören och ekonomichefen) är väsentliga. Även andra personförändringar kan vara väsentliga och måste i så fall offentliggöras. Det kan t.ex. gälla förändringar gällande dotterbolagschefer eller andra personer med specialkompetens. Betydelsen får bedömas från fall till fall och beror på den specifika emittentens organisation och branschtillhörighet.

3.3.9 Aktierelaterade incitamentsprogram

Emittenten ska offentliggöra alla beslut att införa aktierelaterade incitamentsprogram. Offentliggörandet ska innehålla information om de väsentligaste förutsättningarna och villkoren för programmet.

Informationen är viktig för att marknaden ska kunna bedöma de faktorer som ska motivera ledning och anställda men även för att kunna bedöma eventuell utspädning och därigenom kunna räkna fram potentiell kostnad för programmets genomförande.

Informationen, som normalt lämnas i kallelse till stämma, bör innehålla följande uppgifter:

  • programmets inriktning,

  • vilka som omfattas av programmet,

  • tidplan,

  • antalet aktier som omfattas,

  • motiv och principerna för tilldelning,

  • lösenperiod,

  • lösenpris,

  • de huvudsakliga villkoren och förutsättningarna, och

  • information om den teoretiska kostnaden för programmet med uppgifter om hur den beräknats inklusive de förutsättningar som legat bakom beräkningen.

Regeln tar bara sikte på aktierelaterade program. Med aktierelaterade program avses i detta sammanhang alla program som grundar sig på aktiens värde dvs. även s.k. syntetiska program där inga nya aktier emitteras utan avräkningen sker kontant.

När det gäller information om “vilka som omfattas av programmet” räcker det med en allmän referens till grupperna styrelse, ledning och övrig personal.

3.3.10 Transaktioner med närstående

Beslut om transaktion mellan emittenten och en närstående ska offentliggöras om inte transaktionen utgör en del av emittentens normala verksamhet eller är av mindre betydelse för de inblandade parterna.

Med ”närstående” avses verkställande direktören, styrelseledamöter samt andra personer i ledningen för emittenten eller betydelsefulla dotterbolag och som kontrollerar eller utövar ett väsentligt inflytande över finansiella och operativa beslut i emittenten eller dotterbolaget. Detsamma gäller juridiska personer som kontrolleras av dessa personer samt aktieägare som kontrollerar mer än tio procent av de finansiella instrumenten eller rösterna i emittenten.

För att upprätthålla förtroendet för aktiemarknaden ska alla transaktioner med närstående personer offentliggöras om de inte är av mindre betydelse.

Ett exempel på offentliggörande enligt denna regel är när en ”närstående”, i enlighet med definitionen i regeln, köper ut ett dotterbolag från emittenten. Även om dotterbolaget är litet i förhållande till koncernen och utköpet inte kan förväntas påverka priset på de finansiella instrumenten, måste offentliggörande ändå ske i enlighet med denna regel. Det föreligger dock inte något krav på offentliggörande om transaktionen är av mindre betydelse i förhållande till de inblandade parterna. I exemplet med ett utköp av ett dotterbolag ska utvärderingen från emittentens sida göras i förhållande till hela koncernen och inte bara storleken på det aktuella dotterbolaget. Ett utköp är ofta av betydelse för den närstående parten och måste således offentliggöras om inte transaktionen är en normal del av emittentens verksamhet.

Offentliggörande i enlighet med denna regel ska endast ske då transaktionen inte utgör en normal del av emittentens verksamhet. Det innebär att ett offentliggörande inte är nödvändigt för ärenden som inte är av specifik karaktär, dvs. sådana ärenden som är tillgängliga för många anställda på likartade villkor.

3.3.11 Genomgripande förändringar i emittentens verksamhet

Om emittenten genomgår genomgripande förändring eller förändrar sin verksamhet på annat sätt i en sådan omfattning att emittenten framstår som ett nytt företag, ska emittenten offentliggöra information om förändringen och dess konsekvenser. Informationen ska motsvara de informationskrav som gäller vid upprättande av prospekt. Denna regel gäller oavsett om emittenten är skyldig att upprätta ett prospekt eller inte enligt lag eller annan författning. Den information som lämnas ska ha ett innehåll som motsvarar vad som krävs enligt reglerna för prospekt. Detta gäller även om emittenten formellt inte är skyldig att upprätta ett sådant. Informationen ska lämnas inom skälig tid, vilket innebär så snart som den sammanställts.

Det är av största vikt att aktiemarknaden erhåller utökad information om en genomgripande förändring. En sådan genomgripande förändring föreligger t.ex. om en förvärvad verksamhet är av mycket betydande storlek och särskilt om den är av annan karaktär än emittentens hittillsvarande verksamhet.

Om den information som emittenten presenterar vid offentliggörandet av en genomgripande förändring enligt börsens bedömning är otillräcklig kan emittentens finansiella instrument observationsnoteras i avvaktan på ytterligare information.

Vid planerade genomgripande förändringar bör börsen kontaktas i förhand så att hanteringen av frågan om emittentens fortsatta handel kan hanteras så smidigt som möjligt. Processen för ansökan om upptagande till handel beskrivs i avsnitt 2 i detta regelverk.

3.3.12 Beslut om notering

Emittenten ska offentliggöra när emittenten ansöker om att få sina finansiella instrument upptagna till handel på börsen för första gången samt om emittenten ansöker om notering på en annan marknadsplats. Emittenten ska även offentliggöra varje beslut som innebär att emittenten ansöker om avnotering från börsen eller annan marknadsplats. Emittenten ska även offentliggöra utfallet av en sådan ansökan.

Kravet på information inträffar när emittenten ansöker om upptagande till handel av sina finansiella instrument på börsen. Det finns inte något krav på offentliggörande av noteringar som tillkommit utan emittentens medverkan eftersom sådana inte innebär något informationsåtagande för emittenten.

3.3.13 Information till en annan marknadsplats

Om emittenten offentliggör information av betydelse som en följd av regler eller andra krav från en annan reglerad marknad eller marknadsplats, ska emittenten samtidigt offentliggöra informationen enligt detta regelverk.

Syftet med regeln är att säkerställa att hela marknaden har tillgång till samma information till grund för sina investeringsbeslut. Kravet på samtidigt offentliggörande gäller även sådan information som inte behöver offentliggöras i enlighet med detta regelverk.

3.3.14 Offentliggörande av information som anses nödvändig för att kunna tillhandahålla en rättvis och välordnad handel

Om börsen anser att särskilda omständigheter orsakar väsentlig osäkerhet gällande emittenten eller prissättningen av emittentens finansiella instrument kan börsen ålägga emittenten att offentliggöra den ytterligare information som börsen anser är nödvändig för att kunna tillhandahålla rättvis och välordnad handel i de finansiella instrumenten.

Den här regeln gäller oavsett om viss information utgör insiderinformation eller inte. Genom att ålägga en emittent att offentliggöra ytterligare information kan börsen observationsnotera, eller undvika att observationsnotera, emittentens finansiella instrument eller att undvika att stoppa handeln i de finansiella instrumenten när särskilda omständigheter föreligger som orsakar väsentlig osäkerhet gällande emittenten eller de handlade finansiella instrumenten.

3.3.15 Bolagets kalender

Emittenten ska upprätta en kalender med uppgifter om datum då emittenten förväntas offentliggöra bokslutskommuniké, delårsrapporter samt datum för årsstämman. Emittenten ska vidare lämna uppgift om vilken vecka årsredovisningen avses publiceras.

Emittentens kalender ska publiceras innan det finansiella årets början.

Om ett offentliggörande inte kan göras på den förutbestämda dagen ska emittenten publicera uppgifter om det nya datumet. Om möjligt ska det nya datumet publiceras minst en vecka innan det ursprungliga datumet.

Om möjligt ska även datum för utbetalning av utdelning framgå av meddelandet. Emittenten bör också om möjligt försöka att specificera vilken tid på dagen som rapporterna kommer att offentliggöras.

Publicering av emittentens kalender sker normalt på hemsidan.

3.4 Information till börsen

3.4.1 Offentliga uppköpserbjudanden

Pågår inom emittenten förberedelser att lämna ett offentligt erbjudande om att förvärva finansiella instrument i ett annat aktiemarknadsbolag, ska emittenten underrätta börsen när skälig anledning föreligger att förberedelserna kommer att leda till ett sådant erbjudande.

Har emittenten underrättats om att annan planerar att lämna emittentens ägare ett offentligt erbjudande om att förvärva finansiella instrument i emittenten, och har detta inte offentliggjorts, ska emittenten underrätta börsen om det finns skälig anledning att anta att planen kommer att realiseras.

Föreligger inom emittenten långt gångna diskussioner om att förvärva annat aktiemarknadsbolag ska börsen informeras i förhand för att kunna övervaka handeln. Det måste dock föreligga skälig anledning att anta att diskussionerna kommer att leda till ett bud.

Börsen ska även underrättas när emittenten blivit kontaktad av en utomstående part med avsikt att lägga ett offentligt bud på emittenten och det finns skälig anledning att anta att diskussionerna kommer att leda till bud.

Det finns ingen formell reglering av hur börsen ska kontaktas utan det sker normalt genom ett telefonsamtal till övervakningsavdelningen.

3.4.2 Information för övervakningsändamål

Information som måste offentliggöras ska senast samtidigt med offentliggörandet lämnas till börsen på det sätt som börsen anvisar.

Information som börsen behöver för övervakningsändamål måste sändas till börsen på det sätt som börsen föreskriver. Börsen kan kontaktas för praktiska råd om hur denna fråga ska hanteras. I praktiken innebär regeln att emittenten ska anlita en informationsdistributör.

3.4.3 Förhandsinformation

Avser emittenten att offentliggöra information som förväntas vara av extraordinär betydelse för emittenten och dess finansiella instrument, ska emittenten underrätta börsen innan offentliggörandet.

Om emittenten avser att offentliggöra information som förväntas vara av extraordinär betydelse för emittenten och dess finansiella instrument, är det väsentligt att börsen erhåller information i förväg för att börsen ska kunna ta ställning till vilka åtgärder som kan krävas. Detta gäller i synnerhet när ett offentliggörande är planerat under tiden börsen är öppen för handel. Börsen använder informationen för att övervaka handeln i de aktuella finansiella instrumenten för att upptäcka ovanliga ändringar av priset på instrumenten och för att hindra insiderhandel. Börsen kan t.ex. besluta om ett kortare handelsstopp med makulering av inneliggande order i syfte att säkerställa en rättvis informationsspridning.

Det finns ingen formell reglering av hur börsen ska kontaktas utan det sker normalt genom ett telefonsamtal till övervakningsavdelningen.

Förhandsinformation till börsen krävs inte då avsikten är att lämna den nya informationen i en föraviserad rapport eftersom marknaden då redan känner till att emittenten kommer att lämna information vid den tidpunkten.

4 Särskilda börsregler

4.1 Regler om köp och försäljning av egna aktier

4.1.1 Offentliggörande

Emittentens beslut på bolagsstämma om att köpa eller sälja egna aktier samt styrelsens beslut att utnyttja ett eventuellt bemyndigande om köp och försäljning ska offentliggöras så snart som möjligt.

Offentliggörandet ska innehålla uppgifter om

  • den tid inom vilken ett beslut om köp eller försäljning av egna aktier ska verkställas eller ett bemyndigande får utnyttjas,

  • befintligt innehav av egna aktier och det högsta antal aktier som avses köpas eller säljas,

  • högsta och lägsta pris,

  • syftet med köpet eller försäljningen, och

  • övriga villkor för köpet eller försäljningen.

Det är av största vikt att information offentliggörs så snart som möjligt efter det att emittenten beslutat om köp eller försäljning av egna aktier. Med beslut om att köpa eller sälja egna aktier avses dels bolagsstämmans beslut i anledning av styrelsens förslag om köp eller försäljning av egna aktier, dels – i förekommande fall – styrelsens beslut att med stöd av bolagsstämmans bemyndigande köpa eller sälja egna aktier.

Av andra stycket framgår att uppgift ska lämnas om det högsta och lägsta pris som får betalas för aktierna. Priset kan anges som ett högsta och lägsta belopp men det kan också bestämmas som ett visst intervall runt gällande börskurs. Det viktiga är att beslutet utformas på ett sätt så att det inte kan uppstå några tolkningsproblem.

4.1.2 Mängdbegränsningar när köp eller försäljning av egna aktier sker på börsen

Emittentens köp eller försäljning av egna aktier får, med undantag för blockaffärer, under en dag uppgå till högst 25 procent av den genomsnittliga dagsomsättningen på börsen under:

  1. månaden innan emittenten offentliggjorde att den ska börja köpa eller sälja aktier, om offentliggörandet specifikt hänvisar till sådan historisk volym, eller

  2. de 20 närmast föregående börsdagarna innan respektive dag för köp eller försäljning, om offentliggörandet inte hänvisar till någon sådan historisk volym.

Med blockaffärer avses handel som omfattar enskilda avslut som överstiger normalt förekommande transaktionsstorlek. Som tröskelvärden för vad som ska anses utgöra normalt förekommande transaktionsstorlek tillämpas MiFIDs kriterier för transaktioner av större omfattning (LIS).

LIS tröskelvärden

Genomsnittlig daglig omsättning (ADT)

ADT <
€ 500.000

€   500.000
≤ ADT <
€ 1.000.000

€  1.000.000
≤ ADT <
€ 25.000.000

€ 25.000.000
≤ ADT <
€ 50.000.000

ADT ≥
€ 50.000.000

Minsta storlek på avslut som kvalificerar sig som LIS

€  50.000

€   100.000

€    250.000

€    400.000

€    500.000

Av bestämmelsen framgår att emittenten under en börsdag inte får köpa eller sälja mer än sammanlagt 25 procent av det genomsnittliga antal aktier per dag inklusive den egna handeln som omsatts under antingen månaden innan emittenten offentliggjorde att den ska börja köpa eller sälja aktier eller de 20 närmast föregående börsdagarna innan respektive dag för köp eller försäljning, i enlighet med emittentens offentliggörande, på börsen.

Med börsdag avses såväl den tid börsen är öppen för handel som återstående del av dagen. Såväl de aktier som i realtid handlas i ett automatiskt handelssystem som de aktier som, enligt särskilda regler, under börsdagen rapporteras in till börsen utgör underlag vid beräkningen av det antal aktier som handlats. Även aktier som omsatts efter börsens stängning och som således efterrapporteras till börsen ska ingå i beräkningsunderlaget.

Undantag från begränsningen till 25 procent medges för blockaffärer. Även sådana affärer kan göras efter börsens stängning.

Återköpsuppdrag som anges i punkten 4.1.3 andra stycket är att anse som handel endast på avlämningsdagen och vid detta tillfälle gäller inte begränsningen till 25 procent. En börsmedlem som i enlighet med återköpsuppdraget handlar emittentens aktier på börsen bör emellertid inte överskrida begränsningen till 25 procent under en börsdag.

4.1.3 Kursbegränsningar när köp eller försäljning av egna aktier sker på börsen

Emittenten får som huvudregel endast lägga order eller genomföra avslut avseende egna aktier inom det på börsen gällande kursintervallet. Med kursintervall avses intervallet mellan gällande högsta köpkurs och lägsta säljkurs som publiceras löpande av börsen.

Emittenten får dock ge en börsmedlem i uppdrag att ackumulera en viss mängd av emittentens aktier i egen bok under en viss tidsperiod och på avlämningsdagen erlägga betalning för aktierna till volymvägd genomsnittskurs baserat på den totala handeln för den tidsperioden även om den volymvägda genomsnittskursen ligger utanför kursintervallet på avlämningsdagen.

Kursintervallet – den s.k. spreaden – för emittentens aktier framgår löpande av den information som finns tillgänglig i börsernas handelssystem och som i regel sprids till marknaden via olika informationsföretag. Bestämmelsen innebär som huvudregel att alla order måste läggas inom det gällande kursintervallet. Detta gäller även sådana blockaffärer som omnämns i punkten 4.1.2. En konsekvens av regeln är att emittenten inte får lägga order gällande egna aktier under en auktion. En order gällande egna aktier, som läggs av emittenten före en auktion, får inte ändras under auktionen.

I andra stycket anges ett särskilt undantagsfall från huvudregeln om att all handel måste ske inom det gällande kursintervallet. En börsmedlem bör dock under tidsperioden för uppdragets utförande alltid förvärva och avyttra emittentens aktier inom kursintervallet.

Undantaget i andra stycket får inte användas för att skjuta upp anmälningsskyldighet enligt punkten 4.1.4. När ett avtal om förvärv eller överlåtelse har ingåtts ska anmälan till börsen göras i enlighet med punkten 4.1.4 och om förvärv eller överlåtelse har skett på börsen ska transaktionen registreras i börsens handelssystem.

4.1.4 Anmälningsskyldighet

Emittenten ska till börsen anmäla samtliga de förvärv och överlåtelser av egna aktier som ägt rum senast inom sju börsdagar från dagen för köpet eller försäljningen.

En anmälan enligt första stycket ska innehålla uppgifter om (i) datum och tid för transaktionen, (ii) det antal aktier, fördelat på olika slag, som omfattas av köpet eller försäljningen, (iii) det pris som betalats eller erhållits per aktie, (iv) det aktuella innehavet av egna aktier, (v) det totala antalet aktier i emittenten, (vi) handelsplats för transaktionen och (vii) de finansiella institut som genomfört transaktionen för emittentens räkning.

Av bestämmelser i 4 kap. 19 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument framgår att en emittent som förvärvar eller överlåter egna aktier ska anmäla förvärvet eller överlåtelsen till börsen. Förevarande bestämmelse reglerar bl.a. innehållet i en sådan anmälan. Uppgifterna offentliggörs genom att börsen lägger ut dem på sin hemsida.

För att informationen om återköpen ska bli så fullständig som möjligt har Finansinspektionen överlåtit till börsen att även ta emot anmälningar om de speciella återköp som enligt nämnda lagrum ska anmälas till inspektionen.

4.1.5 Undantag

Reglerna om köp och försäljning av egna aktier är inte tillämpliga beträffande handel med egna aktier som sker med stöd av 7 kap. 6 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Undantaget innebär att banker och fondkommissionärer kan handla i den egna aktien för egen räkning på samma sätt som alla andra aktier.

5 Påföljder

Åsidosätter emittenten lag, annan författning, den del av förevarande informationsregler som emittenten åtagit sig att följa eller allmänt vedertagen god sed på värdepappersmarknaden får börsen – om överträdelsen är allvarlig – besluta om avnotering av emittentens finansiella instrument eller – i andra fall – ålägga emittenten ett vite motsvarande högst 15 gånger den årsavgift som emittenten betalar till börsen. Är åsidosättandet mindre allvarligt eller ursäktligt, kan börsen i stället för att ålägga vite meddela emittenten varning.

Emittenten ska på begäran av börsen lämna börsen de upplysningar som den behöver för att kunna övervaka emittentens efterlevnad av lag, annan författning, den del av förevarande informationsregler som emittenten åtagit sig att följa eller allmänt vedertagen god sed på värdepappersmarknaden.

Fråga om bestämmande av påföljd enligt denna punkt avgörs av en disciplinnämnd som utses av börsens styrelse.

Närmare bestämmelser om disciplinnämnden finns i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden samt i föreskrifter utfärdade av Finansinspektionen (FFFS 2007:17).

Börsen beslutar genom chefen för handels- och bolagsövervakningen om en överträdelse av regelverket är så allvarlig att ärendet ska föras till disciplinnämnden. Innan dess begär börsen skriftligen en förklaring av emittenten rörande det inträffade. Om emittenten inte lämnar en godtagbar förklaring till sitt handlande och överträdelsen anses allvarlig, formuleras ett s.k. anmärkningspåstående som sänds till emittenten för yttrande. Om emittentens yttrande inte ger anledning till annat översänds samtliga handlingar i ärendet därefter till disciplinnämnden. Emittenten får sedan en skriftlig förfrågan om den vill framföra ytterligare synpunkter. Det finns även möjlighet för emittenten att muntligen framföra sina argument inför disciplinnämnden.

Emittenten ska även följa – förutom lag, annan författning och detta regelverk – allmänt accepterad god sed på den svenska aktiemarknaden. Med allmänt accepterad god sed avses en faktiskt förekommande praxis för emittenters uppträdande på aktiemarknaden. En sådan praxis kan t.ex. komma till uttryck genom Aktiemarknadsnämndens uttalanden, rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering eller från Kollegiet för svensk bolagsstyrning och genom reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning.

Med årsavgift avses den senaste årsavgiften som emittenten betalat till börsen före disciplinnämndens avgörande eller – om emittenten inte varit upptagen till handel tillräckligt länge för att beräkna årsavgiften – den årsavgift som kan beräknas utifrån den avgift som dittills betalts.

Räntebärande finansiella instrument

1 Allmänna bestämmelser

1.1 Reglernas giltighet

Reglerna i detta kapitel beträffande räntebärande finansiella instrument gäller för emittenten från och med den dag emittentens finansiella instrument tas upp till handel på börsen eller emittenten ansöker om upptagande av sådan handel samt därefter under den tid emittentens instrument är upptagna till handel på börsen. Reglernas bestämmelser om påföljder under avsnitt 4 gäller dock även under en tid om ett år efter en avnotering, om överträdelsen begåtts under tiden för noteringen.

Reglerna beträffande räntebärande finansiella instrument gäller inte om emittenten är en stat, Europeiska centralbanken eller en centralbank inom EES.

Detta kapitel är inte tillämpligt på upptagande till handel av finansiella instrument som utgör värdepapperiserade derivat för vilka det finns ett regulatoriskt obligatoriskt krav på clearing av en central motpart.

1.2 Ändring av reglerna

Börsen kan göra ändringar av eller tillägg till reglerna. Ändringar och tillägg är gällande för emittenten tidigast 30 dagar efter att börsen informerat emittenten om ändringen eller tillägget samt publicerat ändringarna på sin hemsida.

1.3 Åtagande att följa reglerna

Emittenten ska före första dag för handel underteckna en förbindelse med åtagande att följa börsens Regelverk för emittenter beträffande räntebärande finansiella instrument.

1.4 Avgifter

Emittenten ska, i enlighet med vid var tid gällande prislista, betala noteringsavgifter till börsen. Underrättelse om avgift ska ske minst 30 dagar innan avgiften förfaller till betalning.

2 Noteringskrav

2.1 Inledning

I avsnitt 2.2 anges de krav som den enskilda emittenten måste uppfylla för att få sina räntebärande finansiella instrument upptagna till handel på börsen. De noteringskrav som gäller för det aktuella finansiella instrumentet framgår av avsnitt 2.3–2.9.5

Observera att noteringskraven i detta kapitel är tillämpliga i förhållande till emittenter som ansöker om upptagande till handel. För emittenter som ansöker om inregistrering återfinns tillkommande krav i föreskrifter utfärdade av Finansinspektionen (FFFS 2007:17).

2.2 Noteringskrav för emittenten

2.2.1Emittenten ska vara bildad i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk i emittentens hemland.

2.2.2Om emittenten är ett aktiebolag ska detta vara publikt. Emittenten ska ha ett aktiekapital på minst 500.000 svenska kronor eller motsvarande belopp i utländsk valuta.

2.2.3Emittenten ska ha publicerat redovisningshandlingar för åtminstone tre år i enlighet med den lagstiftning som gäller i dess hemland. I tillämpliga fall ska redovisningen inkludera de konsoliderade räkenskaperna för emittenten och dess dotterbolag.

Huvudregeln är att emittenten ska ha fullständiga redovisningshandlingar (årsredovisningar) för minst tre år. För att ett undantag från kravet på tre års räkenskaper ska kunna ges (se avsnitt 2.10) måste tillräckligt med information finnas för att börsen och investerare ska kunna göra en bedömning av emittenten och dennes finansiella instrument.

2.2.4Emittenter är undantagna från kravet i punkt 2.2.3 när ansökan om upptagande till handel avser räntebärande finansiella instrument som:

  1. endast erbjuds till investerare som var och en i primärerbjudandet måste investera ett sammanlagt belopp om minst 1 miljon svenska kronor eller motsvarande belopp i utländsk valuta, eller

  2. har ett nominellt värde per enhet om minst 1 miljon svenska kronor eller motsvarande belopp i utländsk valuta.

2.2.5Emittenten ska i god tid före upptagandet till handel ha infört och upprätthållit erforderliga rutiner och system för informationsgivning, inklusive system och procedurer för finansiell rapportering. Härigenom säkerställs emittentens skyldighet att förse marknaden med korrekt, relevant och tydlig information i enlighet med Regelverket.

2.3 Gemensamma krav för räntebärande finansiella instrument

2.3.1Instrumentet ska vara fritt överlåtbara.

2.3.2Ansökan om upptagande till handel ska avse samtliga instrument i emissionen.

2.3.3Instrumenten ska vara kontoförda i avstämningsregister hos Euroclear Sweden eller – efter medgivande av börsen – hos annan svensk eller utländsk värdepappersförvarare eller liknande.

2.3.4Emittenten ska i förekommande fall upprätta och offentliggöra ett prospekt före upptagandet till handel. Prospektet ska vara godkänt av behörig myndighet.

2.3.5Om emittenten har sin legala hemvist i ett annat land än Sverige, men inom EES, ska emittenten lämna prospektet till börsen tillsammans med ett intyg om att prospektet godkänts av den behöriga myndigheten i emittentens hemland. Intyget ska, i förekommande fall, ange undantag som har beviljats från kraven i prospektförordningen6. Emittenten ska överlämna en bekräftelse till börsen som visar att det godkända prospektet har lämnats in till Finansinspektionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017.

2.3.6Börsen kan kräva att emittenten publicerar kompletterande information på sin hemsida, om börsen anser att sådan information är viktig och av intresse för investerare.

2.3.7En emittent som är undantagen från skyldighet att upprätta ett prospekt ska i stället upprätta och publicera på sin hemsida ett noteringsdokument med information om emittenten.

Noteringsdokumentet ska bestå av en av emittenten underskriven informationsbilaga, allmänna villkor, slutliga villkor och finansiell information om emittenten. Emittent som emitterar enskilda instrument ska till de allmänna villkoren och villkoren för den specifika emissionen bifoga finansiell information om emittenten. Den finansiella informationen ska bestå av årsredovisning samt senast utgiven delårsrapport.

2.4 Tillkommande krav för strukturerade produkter

2.4.1En strukturerad produkt får tas upp till handel endast om instrumentets totala nominella belopp inte understiger 1 miljon svenska kronor eller motsvarande belopp i utländsk valuta.

2.4.2Emittenten ska i prospektet, i de slutliga villkoren eller i marknadsföringsmaterial åta sig att för egen del eller genom en börsmedlems försorg dagligen ställa köpkurs och, om möjligt, även säljkurs för de instrument som ska tas upp till handel.

2.4.3Emittenten ska i prospektet eller i de slutliga villkoren tydligt ange om emittenten åtar sig att återbetala nominellt belopp på återbetalningsdagen eller ej. Om det finns en fast räntekonstruktion som återbetalas på återbetalningsdagen ska det tydligt anges i prospektet eller i de slutliga villkoren.

2.4.4I prospektet eller i de slutliga villkoren för instrumentet ska det finnas en beskrivning av hur den eventuella avkastningen beräknas. Detta ska dessutom i prospektet eller i de slutliga villkoren eller i marknadsföringsmaterial för instrumenten åskådliggöras med minst tre exempel på eventuell avkastning.

2.4.5De slutliga villkoren ska skrivas under av behörig firmatecknare hos emittenten.

2.5 Tillkommande krav för privatobligationer

2.5.1En privatobligation får tas upp till handels endast om obligationens totala nominella belopp inte understiger 1 miljon svenska kronor eller motsvarande belopp i utländsk valuta.

2.5.2Emittenten ska i prospektet, i de slutliga villkoren eller i marknadsföringsmaterial åta sig att för egen del eller genom en börsmedlems försorg dagligen ställa köpkurs och, om möjligt, även säljkurs för de obligationer som ska tas upp till handel.7

Observera att detta inte gäller för förlagslån.

2.5.3Emittenten ska i prospektet eller i de slutliga villkoren tydligt ange om emittenten åtar sig att återbetala nominellt belopp på återbetalningsdagen eller ej. Den fastställda räntekonstruktionen ska tydligt anges i prospektet eller i de slutliga villkoren.

2.5.4De slutliga villkoren ska skrivas under av behörig firmatecknare hos emittenten.

2.6 Tillkommande krav för Tailor Made Products

2.6.1En Tailor Made Product får tas upp till handel endast om instrumentets totala nominella belopp inte understiger 1 miljon svenska kronor eller motsvarande belopp i utländsk valuta.

2.6.2Emittenten ska i prospektet, i de slutliga villkoren eller i marknadsföringsmaterial åta sig att för egen del eller genom en börsmedlems försorg dagligen ställa köpkurs och, om möjligt, även säljkurs för de instrument som ska tas upp till handel.

Instrument som emitteras till ett nominellt värde per enhet om minst 500.000 svenska kronor, eller motsvarande belopp i utländsk valuta, är undantagna från detta krav.

2.6.3Emittenten ska i prospektet eller i de slutliga villkoren tydligt ange om emittenten åtar sig eller ej att återbetala nominellt belopp på återbetalningsdagen. Om det finns en fast räntekonstruktion som återbetalas på återbetalningsdagen ska det tydligt anges i prospektet eller i de slutliga villkoren.

2.6.4I prospektet eller i de slutliga villkoren för instrumentet ska det finnas en beskrivning av hur den eventuella avkastningen beräknas. Detta ska dessutom i prospektet eller i de slutliga villkoren eller i marknadsföringsmaterial för produkten åskådliggöras med minst tre exempel på eventuell avkastning.

2.6.5De slutliga villkoren ska skrivas under av behörig firmatecknare hos emittenten.

2.7 Tillkommande krav för konvertibla skuldebrev

2.7.1Konvertibla skuldebrev får tas upp till handel endast om ifrågavarande konvertibler givits ut av en emittent vars aktier är eller samtidigt blir upptagna till handel vid en internationellt erkänd börs eller en reglerad marknad.

2.7.2Utdrag ur justerat styrelseprotokoll där beslut fattats om att ansöka om upptagande till handel ska bifogas ansökan. Ansökan ska undertecknas av styrelsen eller av verkställande direktören.

2.8 Tillkommande krav för företagsobligationer

2.8.1En företagsobligation får tas upp till handel endast om obligationens totala nominella belopp inte understiger 1 miljon svenska kronor eller motsvarande belopp i utländsk valuta.

2.8.2Emittenten ska i prospektet eller i de slutliga villkoren tydligt ange om emittenten åtar sig att återbetala nominellt belopp på återbetalningsdagen eller ej. Den fastställda räntekonstruktionen ska tydligt anges i prospektet eller i de slutliga villkoren.

2.8.3De slutliga villkoren ska skrivas under av behörig firmatecknare hos emittenten.

2.9 Tillkommande krav för benchmark-obligationer

2.9.1En benchmark-obligation får tas upp till handel endast om obligationens totala nominella belopp inte understiger 1 miljon svenska kronor eller motsvarande belopp i utländsk valuta.

2.9.2Emittenten ska i prospektet eller i de slutliga villkoren eller i noteringsdokumentet tydligt ange om emittenten åtar sig att återbetala nominellt belopp på återbetalningsdagen eller ej. Den fastställda räntekonstruktionen ska tydligt anges i prospektet eller i de slutliga villkoren.

2.9.3De slutliga villkoren ska skrivas under av behörig firmatecknare hos emittenten.

2.10 Undantag

Börsen kan godkänna en emittent eller en ansökan om upptagande till handel även om emittenten eller instrumenten inte uppfyller alla noteringskrav under förutsättning att syftet med det aktuella noteringskravet eller annan reglering inte äventyras eller att syftet med noteringskravet kan uppfyllas på annat sätt.

2.11 Allmän lämplighet

Även om en emittent uppfyller samtliga noteringskrav har börsen rätt att avslå en ansökan om att godkänna emittenten eller en ansökan om upptagande till handel om godkännandet eller upptagandet till handel bedöms kunna allvarligt skada förtroendet för värdepappersmarknaden eller investerares intressen.

Om en emittent vars räntebärande finansiella instrument redan är upptagna till handel på börsen genom sin verksamhet eller organisation bedöms kunna skada förtroendet för värdepappersmarknaden kan börsen besluta om avnotering, trots att emittenten och dess finansiella instrument uppfyller alla noteringskrav.

I undantagsfall kan det förekomma att det bedöms vara olämpligt att godkänna en emittents ansökan om upptagande till handel, trots att emittenten och de finansiella instrument ansökan avser uppfyller alla ovan nämnda noteringskrav. Detta kan vara fallet om ett godkännande av emittentens finansiella instrument bedöms kunna skada förtroendet för värdepappersmarknaden.

2.12 Avnotering och observationsnotering

2.12.1En emittent kan ansöka om att dess räntebärande finansiella instrument ska avnoteras. I samband med att en sådan ansökan godkänns fattar börsen i samråd med emittenten beslut om en sista dag för handel med instrumentet.

2.12.2Börsen kan i följande fall fatta beslut om avnotering av ett räntebärande finansiellt instrument:

  1. En ansökan om konkurs, avveckling av verksamheten eller beslut om motsvarande åtgärd fattats av emittenten eller lämnats in av annan part till en domstol eller myndighet.

  2. Emittenten inte uppfyller noteringskraven, under förutsättning att:

    • emittenten inte kunnat åtgärda de aktuella problemen inom den tid som beslutats av börsen,

    • emittenten inte kan åtgärda situationen, och

    • bristerna i förhållande till noteringskraven bedöms som väsentliga.

  3. Emittenten inte efter påminnelse har betalat noteringsavgifter enligt punkt 1.4.

2.12.3Börsen kan fatta beslut om att observationsnotera en emittents räntebärande finansiella instrument om väsentlig osäkerhet föreligger om emittentens ekonomiska situation eller priset på registrerade finansiella instrument.

3 Informationsregler

3.1 Offentliggörande av insiderinformation

En emittent ska så snart som möjligt offentliggöra insiderinformation i enlighet med artikel 17 i marknadsmissbruksförordningen8 (”MAR”).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014.

Handledning från börsen gällande tillämpningen av MAR

Artikel 17 i MAR anger skyldigheten att offentliggöra insiderinformation. Begreppet insiderinformation definieras i artikel 7 i MAR. Enligt artikel 17 kan emittenten, på eget ansvar, skjuta upp ett offentliggörande av insiderinformation förutsatt att alla villkor enligt MAR är uppfyllda.9

I avsnitt 3.1 i kapitlet för emittenter av aktier anger börsen handledning gällande vissa omständigheter och händelser som enligt börsens mening kan utgöra insiderinformation enligt MAR. Syftet med handledningen är att underlätta emittentens efterlevnad av MAR och att ge handledning till börsens syn på emittentens skyldighet att offentliggöra insiderinformation enligt MAR.

Se artikel 17.4 i MAR och Kommissionens delegerade förordning om uppskjutande av offentliggöranden av insiderinformation.

3.2 Hemsida

Emittenten ska ha en egen hemsida där all offentliggjord information ska finnas tillgänglig under minst fem år. Finansiella rapporter ska dock finnas tillgängliga på hemsidan under minst tio år efter offentliggörandet.

Den offentliggjorda informationen ska göras tillgänglig på hemsidan så snart som möjligt efter offentliggörandet.

3.3 Andra skyldigheter att offentliggöra information

3.3.1 Introduktion

Detta avsnitt 3.3 innehåller vissa ytterligare skyldigheter fastställda av börsen. Offentliggöranden av information som anges i detta avsnitt ska göras på samma sätt, vad avser tidpunkt och metod för offentliggörande, som anges i avsnitt 3.1, om inte annat anges.

3.3.2 Finansiella rapporter

Emittenten ska upprätta och offentliggöra finansiella rapporter i enlighet med gällande lagstiftning och relevanta redovisningsstandarder.

En emittent vars räntebärande finansiella instrument är primärnoterade på Nasdaq Stockholm ska offentliggöra bokslutskommuniké samt halvårsrapport.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte om emittenten är ett landsting eller en kommun.

3.3.3 Tidpunkter för avgivande av finansiella rapporter

Bokslutskommuniké och halvårsrapport ska offentliggöras senast inom två månader från utgången av rapportperioden. Av halvårsrapport ska framgå om emittentens revisor genomfört en översiktlig granskning eller ej.

3.3.4 De finansiella rapporternas innehåll

Bokslutskommunikén och halvårsrapporten ska minst innehålla den information som framgår av IAS 34, Delårsrapportering.

Bokslutskommunikén ska även innehålla information om var och under vilken vecka årsredovisningen kommer att vara tillgänglig för allmänheten.

En bokslutskommuniké och halvårsrapport ska inledas med en sammanfattning av den mest väsentliga informationen, vari minst ska ingå uppgifter om nettoomsättning och eventuell prognos om sådan lämnas i rapporten.

3.3.5 Prognoser och framåtblickande uttalanden

Om emittenten offentliggör en prognos ska den innehålla information om de förutsättningar och villkor som ligger till grund för prognosen. Prognosen ska så långt det är möjligt presenteras på ett tydligt och enhetligt sätt. Även andra framåtblickande uttalanden ska presenteras på ett motsvarande sätt.

3.3.6 Bolagsstämma

Emittenten ska offentliggöra beslut fattade av bolagsstämman, om inte beslutet är av mindre betydelse för värderingen av emittentens instrument.

4 Påföljder

Åsidosätter emittenten lag, annan författning, den del av förevarande informationsregler som emittenten åtagit sig att följa eller allmänt vedertagen god sed på värdepappersmarknaden får börsen – om överträdelsen är allvarlig – besluta om avnotering av emittentens finansiella instrument eller – i andra fall – ålägga emittenten ett vite motsvarande lägst 100.000 kronor och högst 5 miljoner kronor. Är åsidosättandet mindre allvarligt eller ursäktligt, kan börsen i stället för att ålägga vite meddela emittenten en varning.

Fråga om bestämmande av påföljd enligt denna punkt avgörs av en disciplinnämnd som utses av börsens styrelse.

Närmare bestämmelser om disciplinnämnden finns i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden samt i föreskrifter utfärdade av Finansinspektionen (FFFS 2007:17).

Börshandlade fonder

1 Allmänna bestämmelser

1.1 Reglernas giltighet

Reglerna i detta avsnitt beträffande börshandlade fonder gäller för fondbolag och motsvarande utländska förvaltningsbolag eller fondföretag samt för AIF-förvaltare och EES-baserad AIF-förvaltare (nedan fondbolag) fr.o.m. den dag andelarna i bolagets fonder tas upp till handel på börsen eller fondbolaget ansöker om upptagande av sådan handel samt därefter under den tid andelarna är upptagna till handel på börsen. Reglernas bestämmelser om påföljder under avsnitt 4 gäller dock även under en tid om ett år efter en avnotering, om överträdelsen begåtts under tiden för noteringen.

1.2 Ändring av reglerna

Börsen kan göra ändringar av eller tillägg till reglerna. Ändringar och tillägg är gällande för fondbolaget och dess fonder tidigast 30 dagar efter att börsen informerat om ändringen eller tillägget samt publicerat ändringarna på sin hemsida.

1.3 Åtagande att följa reglerna

Fondbolaget ska före den första handelsdagen underteckna en förbindelse med åtagande om att följa börsens regler för börshandlade fonder.

1.4 Avgifter

Fondbolaget ska, i enlighet med vid var tid gällande prislista, betala noteringsavgifter till börsen. Underrättelse om avgift ska ske minst 30 dagar innan avgiften förfaller till betalning.

2 Noteringskrav

2.1 Allmänna krav

Fondbolaget respektive fonden ska:

  • i fondbolagets styrelse ha minst en ledamot som är oberoende av huvudägarna,

  • ha nödvändiga tillstånd från Finansinspektionen eller, när det gäller utländska förvaltningsbolag, fondföretag eller EES-baserade AIF-förvaltare, ha motsvarande tillstånd i sitt hemland och där stå under betryggande tillsyn av behörig myndighet,

  • ha ett tillräckligt antal fondandelar spridda bland allmänheten och säkerställa att det finns lämpliga arrangemang med marknadsgaranter eller förfaranden för att lösa in andelarna,

  • ha informationsbroschyr eller motsvarande dokument,

  • ha faktablad eller motsvarande dokument, om tillämpligt,

  • upprätta prospekt, om tillämpligt, och

  • ha fondandelarna kontoförda i avstämningsregister hos Euroclear Sweden eller – efter medgivande från börsen – hos annan svensk eller utländsk central värdepappersförvarare eller motsvarande.

2.2 Kapacitet för informationsgivning

Fondbolaget ska i god tid före den första dagen för handel av fondandelarna ha infört och upprätthållit erforderliga rutiner och system för informationsgivning, inklusive system och procedurer för finansiell rapportering. Härigenom säkerställs emittentens skyldighet att förse marknaden med korrekt, relevant och tydlig information i enlighet med Regelverket.

2.3 Dubbelnotering

Ett fondbolag som har en fond med andelar upptagna till handel på en av börsen erkänd marknadsplats utanför Sverige kan ansöka om upptagande till handel av sina fondandelar på Nasdaq Stockholm. För en sådan notering gäller att förvaltningsbolaget eller fondföretaget respektive den aktuella fonden ska:

  • ha nödvändiga tillstånd från behörig myndighet i hemlandet och stå under betryggande tillsyn av behörig myndighet eller annat behörigt organ,

  • ha ett tillräckligt antal fondandelar spridda bland allmänheten och säkerställa att det finns lämpliga arrangemang med marknadsgaranter eller förfaranden för att lösa in andelarna,

  • ha en informationsbroschyr eller motsvarande dokument,

  • ha faktablad eller motsvarande dokument, om tillämpligt,

  • upprätta prospekt, om tillämpligt, samt

  • ha fondandelarna kontoförda i avstämningsregister hos Euroclear Sweden eller – efter medgivande från börsen – hos annan svensk eller utländsk central värdepappersförvarare eller motsvarande.

2.4 Avnotering och observationsnotering

2.4.1 Avnotering

Ett fondbolag kan ansöka om att en fonds andelar ska avnoteras. Börsen kommer att godkänna en sådan ansökan och fatta beslut om sista dag för handel i fondens andelar i samråd med fondbolaget. Börsen kan även utan ansökan besluta om avnotering av en fonds andelar om fondbolaget eller dess fonder i väsentligt avseende inte längre uppfyller gällande krav för noteringen.

2.4.2 Observationsnotering

Börsen kan fatta beslut om att observationsnotera en fonds andelar om:

  1. fondbolaget inte uppfyller noteringskraven och bristen bedöms som väsentlig,

  2. fondbolaget ansöker om att fondens andelar ska avnoteras,

  3. väsentlig osäkerhet föreligger om fondens eller fondbolagets ekonomiska situation eller priset på fondandelarna, eller

  4. någon annan omständighet föreligger som föranleder en väsentlig osäkerhet avseende fondbolaget, fonden eller priset på fondandelarna.

2.5 Undantag

Börsen kan godkänna ett fondbolags ansökan om notering och upptagande till handel även om fondbolaget inte uppfyller alla noteringskrav, under förutsättning att:

  1. syftet med det aktuella noteringskravet eller annan reglering inte äventyras, eller

  2. syftet med ett noteringskrav kan uppfyllas på annat sätt.

3 Informationsregler

3.1 Offentliggörande av insiderinformation

Ett fondbolag ska så snart som möjligt offentliggöra insiderinformation i enlighet med artikel 17 i marknadsmissbruksförordningen10 (”MAR”).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014.

Handledning från börsen gällande tillämpningen av MAR

Artikel 17 i MAR anger skyldigheten att offentliggöra insiderinformation. Begreppet insiderinformation definieras i artikel 7 i MAR. Enligt artikel 17 kan emittenten, på eget ansvar, skjuta upp ett offentliggörande av insiderinformation förutsatt att alla villkor enligt MAR är uppfyllda.11

I avsnitt 3.1 i kapitlet för emittenter av aktier anger börsen handledning gällande vissa omständigheter och händelser som enligt börsens mening kan utgöra insiderinformation enligt MAR. Syftet med handledningen är att underlätta emittentens efterlevnad av MAR och att ge handledning till börsens syn på emittentens skyldighet att offentliggöra insiderinformation enligt MAR.

Fondbolaget är dock inte skyldigt att offentliggöra information som rör de bolag vilkas aktier ingår i fondförmögenheten, trots att sådan information skulle kunna påverka värderingen av fondandelarna.

Se artikel 17.4 i MAR och Kommissionens delegerade förordning om offentliggöranden och uppskjutande av offentliggöranden av insiderinformation.

3.2 Hemsida

Fondbolaget ska ha en egen hemsida där all offentliggjord information ska finnas tillgänglig under minst fem år.

Den offentliggjorda informationen ska göras tillgänglig på hemsidan så snart som möjligt efter offentliggörandet.

3.3 Andra skyldigheter att offentliggöra information

3.3.1 Introduktion

Detta avsnitt 3.3 innehåller vissa ytterligare skyldigheter att offentliggöra information utöver vad som följer av MAR. Den information som anges i detta avsnitt ska följaktligen alltid offentliggöras oavsett om den utgör sådan insiderinformation som ska offentliggöras enligt MAR eller inte. Offentliggörandet av information som anges i detta avsnitt ska offentliggöras på samma sätt som insiderinformation i avsnitt 3.1, om inte annat anges.

3.3.2 NAV

Fondbolaget ska varje handelsdag i god tid före börsens öppnande publicera sina fonders andelsvärde (NAV) på sin hemsida.

3.3.3 iNAV-kurs för aktivt förvaltade fonder

Ett fondbolag som aktivt förvaltar en fond ska minst tre gånger om dagen under börsens normala öppettider publicera ett indikativt NAV (iNAV) på sin hemsida. Den första publiceringen ska ske före handeln startar, den andra mellan 12:00 och 13:00 och den tredje mellan 16:15 och 17:15. Om det sker en väsentlig förändring i en fonds iNAV ska detta publiceras omedelbart.

3.3.4 Innehavsrapportering

Fondbolaget ska kvartalsvis publicera sina fonders innehav på sin hemsida.

3.3.5 Finansiella rapporter

Fondbolaget ska upprätta och offentliggöra finansiella rapporter för sina fonder i enlighet med gällande lagstiftning, andra författningar och relevanta redovisningsstandarder.

3.3.6 Tidpunkter för avgivande av finansiella rapporter

Fondbolaget ska så snart som möjligt efter färdigställandet dock senast fyra månader från räkenskapsårets utgång offentliggöra en årsberättelse för varje fond. Fondbolaget ska även så snart som möjligt lämna en halvårsredogörelse avseende fonden, dock senast två månader från halvårets utgång.

3.3.7 De finansiella rapporternas innehåll

Årsberättelser och halvårsredogörelser ska innehålla den information som behövs för att kunna bedöma varje fonds utveckling och ställning i enlighet med gällande lagstiftning, andra författningar och relevanta redovisningsstandarder.

3.3.8 Revisionsberättelse

En oren revisionsberättelse för fonden eller en revisionsberättelse som inte har ett standardinnehåll ska offentliggöras.

3.3.9 Fondbestämmelser

Ändring av fondbestämmelser ska, om tillämpligt, offentliggöras så snart som ändringen godkänts av Finansinspektionen, eller motsvarande utländska tillsynsmyndighet, i de fall tillsynsmyndigheten beslutat att ändringen ska meddelas andelsägarna.

3.3.10 Förändring av styrelse m.m.

Avgång under en mandatperiod av styrelseledamot eller suppleant i fondbolagets styrelse samt avgång av koncernchef, verkställande direktör eller revisor ska offentliggöras. Även avgång av en fonds revisor ska offentliggöras.

3.3.11 Genomgripande förändringar

Om fondbestämmelserna, eller motsvarande dokument, förändras på ett så väsentligt sätt att fonden vid en samlad bedömning framstår som en ny fond, ska fondbolaget inom skälig tid offentliggöra en ny informationsbroschyr med de aktuella fondbestämmelserna eller motsvarande dokument.

3.3.12 Sammanläggning och delning av fond

När fondbolaget fått tillstånd från Finansinspektionen att sammanlägga fonden med annan fond eller att dela fonden, ska, om tillämpligt, fondbolaget offentliggöra information om den planerade åtgärden och inspektionens beslut.

3.3.13 Undantag

I undantagsfall kan ett fondbolag, efter börsens godkännande, göra avsteg från 3.3.2 och 3.3.3.

3.4 Information till börsen

3.4.1 Rapport till Finansinspektionen

Fondbolaget ska så snart som möjligt informera börsen om innehållet i rapport som fondbolagets revisor eller av stämman utsedd särskild granskare lämnar till Finansinspektionen enligt 10 kap. 8 och 9 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller motsvarande utländsk reglering.

3.4.2 Ändring i informationsbroschyr

Om fondbolaget gör ändringar i en fonds informationsbroschyr, eller motsvarande dokument, ska broschyren i dess nya lydelse ges in till börsen så snart som möjligt.

4 Påföljder

Åsidosätter fondbolaget lag, annan författning eller börsens regler får börsen – om överträdelsen är allvarlig – besluta om avnotering av andelarna i fondbolagets fonder eller – i andra fall – ålägga fondbolaget ett vite till börsen motsvarande lägst 100.000 kronor och högst 10 miljoner kronor. Vid bestämmandet av vitets storlek ska hänsyn tas till överträdelsens omfattning och omständigheterna i övrigt. Är åsidosättandet mindre allvarligt eller ursäktligt, kan börsen i stället för att ålägga vite meddela fondbolaget varning.

Fråga om bestämmande av påföljd enligt denna punkt avgörs av en disciplinnämnd som utses av börsens styrelse.